Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1969/70 inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

1969-03-18 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1969/70 inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1969/70 inom industridepartementets verksamhetsområde

jämte motioner.

(5:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Trettonde huvudtiteln

Industridepartementet m. m.

1. Industridepartementet. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1, bilaga

15 (punkt A 1, s. 9—10 i utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden

för den 3 januari 1969) föreslagit riksdagen att till Industridepartementet

för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 4 870 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 323 av herr Brundin m. fl. samt II: 367

av berr Burenstam Linder och fröken Ljungberg har hemställts att riksdagen

måtte besluta att statliga företag skall till statsverket erlägga marknadsmässig

ersättning för från departement och andra myndigheter mottagna

tjänsteprestationer, som icke även utgår till privata företag, samt

att riksdagen måtte besluta att till Industridepartementet för budgetåret

1969/70 anvisa ett med 1 000 000 kr. nedsatt belopp av 3 870 000 kr.

Utskottet. Industridepartementet inrättades den 1 januari 1969. Departementet

har i huvudsak övertagit de uppgifter som tidigare legat på finansdepartementets

s. k. ekonomienheter. Under departementets handläggning

faller sålunda ärenden rörande näringspolitik, statsägda bolag,

industri och hantverk, energiförsörjning, bergsbruk, teknisk forskning och

industriellt utvecklingsarbete.

Riksdagen har medgivit att kostnaderna under tiden den 1 januari—den

30 juni 1969 för departementet får bestridas från vederbörande anslag under

andra och sjunde huvudtitlarna.

Kungl. Maj :t har föreslagit att under ifrågavarande anslagsrubrik skall

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

anvisas 4 870 000 kr. I motionerna 1:323 och 11:367 yrkas att medelsanvisningen

skall begränsas till 3 870 000 kr. Utskottet har inte funnit några

bärande skäl anförda för detta motionsyrkande, varför utskottet avstyrker

detsamma och tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning.

I motionerna framförs vidare yrkande om att statliga företag till statsverket

skall erlägga marknadsmässig ersättning för från departement och

andra myndigheter mottagna tjänsteprestationer som inte utgår även till

privata företag.

Med anledning av detta yrkande vill utskottet först framhålla att inrättandet

av det nya departementet och överförandet till detta av ärenden

rörande de statliga företagen i nu ifrågavarande avseenden inte innebär

några skillnader mot vad tidigare gällt. Vidare torde det förhålla sig så

att de i motionerna avsedda tjänsteprestationerna i vad avser industridepartementet

i väsentlig omfattning är att hänföra till funktioner som staten

såsom ägare av företagen har att fullgöra.

Arbetet med programbudgetering pågår och företagsdelegationen har

nyligen framlagt ett förslag om samordningen av de statliga företagen. Detta

talar enligt utskottets mening mot att riksdagen nu binder sig för viss

lösning. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 323 och II: 367 i vad de avser

medelsanvisningen till Industridepartementet för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 4 870 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 323 och II: 367

såvitt de icke behandlats under 1.

2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt

A 2, s. 10—11) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1969/

70 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

3. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 3,

s. 11) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1969/70

anvisar ett reservationsanslag av 150 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

3

Industri in. in.

4. Statens institut för hantverk och industri: Förvaltningskostnader.

Kungl. Maj :t har (punkt B 1, s. 12—13) föreslagit riksdagen att till Statens

institut för hantverk och industri: Förvaltningskostnader för budgetåret

1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 2 894 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:575 av herr Stefanson m. fl. och 11:661

av herr Sjönell m. fl. har hemställts att riksdagen måtte bevilja statens

institut för hantverk och industri ett anslag på 200 000 kr. för bl. a. utrednings-

och forskningsverksamhet om de mindre och medelstora hantverksoch

industriföretagens problem och utvecklingsmöjligheter.

Utskottet. Utredningen om statens institut för hantverk och industri avlämnade

i början av december i fjol betänkandet Aktiv företagsutveckling.

Utredningen har enligt sina direktiv haft att överväga inriktningen och omfattningen

av institutets verksamhet, lämplig organisationsform samt frågan

om framtida statliga bidrag.

Kungl. Maj :t har föreslagit en förstärkning av medelsanvisningen till

institutet med 100 000 kr. Ifrågavarande anslag föreslås skola upptas med

2 894 000 kr.

Motionerna I: 575 och II: 661 har hänvisats till bankoutskottet i vad de

avser genomförande av viss utredningsverksamhet beträffande de mindre

och medelstora företagen och till statsutskottet i vad de avser anvisande av

medel till utredningen. Med hänvisning till bankoutskottets utlåtande nr

10 avstyrker statsutskottet motionsyrkandet i vad det avser anvisande av

medel.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 575 och II: 661, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Statens institut för hantverk

och industri: Förvaltningskostnader för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 2 894 000 kr.

5. Statens institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten

m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

B 2—B 4, s. 13—15) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens institut för hantverk och industri: Bidrag

till kursverksamheten m. in. ett reservationsanslag av

1 518 000 kr.,

2. till Statens institut för hantverk och industri: Utrustning

och inredning ett reservationsanslag av 400 000 kr.,

3. till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag

av 600 000 kr.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 13

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

Bergsbruk

6. Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna C 1—C 3, s. 16—20)

och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 6 700 000 kr.,

2. till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten

in. in. ett reservationsanslag av 2 650 000 kr.,

3. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett

reservationsanslag av 600 000 kr.

7. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Kungl. Maj:t har

(punkt C 4, s. 20—22) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning:

Prospektering för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 14 800 000 kr.

I de likalydande motionerna 1: 272 av herr Werner och II: 30b av fru

Marklund m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte hemställa att malmprospekteringsverksamheten ökas och frågan om

etablering av förädlingsindustrier i anslutning till gjorda fyndigheter beaktas.

Utskottet. På grundval av ett av geologiska undersökningen för verksamhetsåret

1969/70 presenterat program föreslår Kungl. Maj :t att förevarande

anslag tas upp med 14,8 milj. kr. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

I motionerna 1: 272 och II: 304 har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t begär att malmprospekteringsverksamheten ökas. Inom

1964 års geologiutredning pågår enligt statsrådsprotokollet överväganden

om statens insatser bl. a. såvitt gäller malmprospektering och utskottet kan

inte anse den av motionärerna yrkade åtgärden påkallad.

Motionerna behandlar också frågan om etablering av förädlingsindustrier.

Industrietableringsdelegationen har tillkallats i syfte att genom statligt företagande

skapa nya sysselsättningstillfällen framför allt i skogslänen. Med

erinran härom avstyrker utskottet även motionerna i nu förevarande avseende.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning:

Prospektering för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 14 800 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 272 och II: 304.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969 5

8. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkt C 5, s. 22—23) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 800 000 kr.

9. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 6, s.

23—24) och hemställer

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1969/70 anvisar

ett förslagsanslag av 773 000 kr.

Energiförsörj ning

10. Statens elektriska inspektion och Kostnader för vissa nämnder. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 1—D 2, s. 25—26) och

hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens elektriska inspektion ett förslagsanslag av

2 216 000 kr.,

2. till Kostnader för vissa nämnder ett förslagsanslag av

43 000 kr.

11. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Kungl. Maj :t har (punkt

D 3, s. 26—28) föreslagit riksdagen att a) till Befrämjande av landsbygdens

elektrifiering för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av

11 000 000 kr., b) medge att under budgetåret 1969/70 bidrag för upprustning

och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden beviljas

intill ett belopp av sammanlagt 3 000 000 kr. samt c) medge att under

budgetåret 1969/70 statlig garanti för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder

som berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av

10 000 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 651 av herr Erik Olsson in. fl. och II: 762

av herr Sundelin m. fl. har hemställts att riksdagen måtte uttala att stödverksamheten

bör fortsättas i nuvarande form tills de angelägna restelektrifieringarna

genomförts och eldistributionens strukturrationalisering fortskridit

så långt att glesbygdsdistributionens kostnader kan uppbäras av

mera lönsam distribution samt att omfattningen av stödet anpassas efter

de behov som efter hand anmäls av kommerskollegium.

Utskottet. Enligt kungörelsen den 28 maj 1959 (nr 369) om statligt stöd

åt landsbygdens elförsörjning äger kommerskollegium bevilja stöd till ny
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

anläggning och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden

i form av bidrag och lånegarantier.

Eldistributionsutredningen har hösten 1968 avgett betänkandet Eldistributionens

rationalisering (SOU 1968: 39). Av statsrådsprotokollet framgår

att departementschefen har för avsikt att för Ivungl. Maj :t anmäla förslag

att föreläggas 1969 års riksdag rörande organisationen in. in. av statens

insatser för eldistributionens ordnande. Då sålunda frågan om den framtida

utformningen av stödet åt landsbygdens elförsörjning ej genom statsverkspropositionen

underställts riksdagens prövning har utskottet ej funnit anledning

att i detta sammanhang behandla denna fråga vilket utskottet här

velat anmäla med anledning av yrkandena i motionerna I: 651 och II: 762.

Utskottet kommer att uppta motionerna till sakbehandling i ett senare sammanhang.

Ivungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning under ifrågavarande anslagsrubrik

biträder utskottet. Vad beträffar medgivande att under budgetåret

1969/70 bevilja bidrag och statlig garanti för lån har utskottet ansett sig

kunna lämna Ivungl. Maj :ts förslag utan erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för

budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av

11 000 000 kr.,

2. medger att under budgetåret 1969/70 bidrag för upprustning

och nyanläggning av elektriska distributionsnät

på landsbygden beviljas intill ett belopp av sammanlagt

3 000 000 kr.,

3. medger att under budgetåret 1969/70 statlig garanti

för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som

berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av

10 000 000 kr.

Teknisk utveckling m. m.

12. Styrelsen för teknisk utveckling. Kungl. Maj:t har (punkt E 1, s.

29_45) föreslagit riksdagen att a) till Styrelsen för teknisk utveckling

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 000 kr., b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1969/70 godkänna avtal

rörande stöd till kollektiv teknisk forskning m. m. som inberäknat löpande

avtal innebär åtaganden av högst 19 000 000 kr. under vart och ett av

budgetåren 1969/70—1973/74 samt c) godkänna att av den vinst som år

1969 tillfaller staten från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag högst

20 000 000 kr. avsätts till Malmfonden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

7

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 167 av herr Nyman m. fl. och II: 181

av fru Eriksson i Stockholm m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa att de ekonomiska och organisatoriska

formerna för ett väsentligt ökat stöd åt målinriktad forskning

avseende framställning och utnyttjande av nya proteinrika livsmedel snarast

utreds samt att ett särskilt organ underställt styrelsen för teknisk utveckling

(STU) inrättas för nämnd forskning och utveckling,

dels de likalydande motionerna I: 486 av herrar Nyman och Stefanson

samt 11:556 av herr Löfgren m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen

måtte besluta 1. att en teknisk-ekonomisk utredning tillsättes för att utröna

vilken vikt ökad satsning på teknisk forskning och utveckling i

sysselsättningsskapande och kostnadsbesparande syfte kan få, 2. att beställningsforskning

och forskningsförmedling verkställs genom ett fristående

institut, underställt styrelsen för teknisk utveckling, 3. att frågan

om den centrala forskningsorganisationen och forskningsberedningens framtida

status utreds och förslag därom föreläggs riksdagen, 4. att förslag

om ökade bidrag för internationell forskningssamverkan föreläggs 1970

års riksdag, 5. att den tekniska informationen till allmänheten och riksdagens

ledamöter blir föremål för utredning och förslag samt föreläggs

1970 års riksdag,

dels motionen I: 668 av herr Wallmark och fröken Stenberg vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att till Styrelsen för teknisk utveckling

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 97 507 000 kr.

Utskottet. Under år 1968 har en omfattande organisatorisk reform genomförts

av det statliga stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete

genom att styrelsen för teknisk utveckling inrättats.

Styrelsen för teknisk utveckling lämnar bidrag till tekniska forskningsprojekt

och lån eller bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet till industriellt

utvecklingsarbete. Vidare svarar styrelsen för långsiktigt stöd till

kollektivt industriellt forsknings- och utvecklingsarbete enligt avtal med

stiftelser eller andra företrädare för skilda industribranscher. Styrelsen för

teknisk utveckling lämnar även råd och stöd åt uppfinnare och förmedlar

kontakter mellan dessa och exploatörer. För budgetåret 1969/70 föreslås för

nämnda ändamål ett anslag av 70 milj. kr., en ökning med 16,8 milj. kr. i

förhållande till innevarande budgetår. Av denna ökning utgör ca 6,5 milj.

kr. löneomräkning m. m.

Departementschefen anger att vid beräkningen av medelsbehovet hänsyn

tagits till det stöd som förutses utgå till långsiktig forskning vid AB

Atomenergis forskningsstation i Studsvik. Kostnaderna för denna verksamhet,

som nu finansieras över AB Atomenergis anslag, heräknas för

innevarande år uppgå till 12,6 milj. kr. Från och med nästa budgetår skall

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

enligt departementschefens förslag frågor om stöd till den långsiktiga

forskningen i Studsvik prövas av styrelsen för teknisk utveckling och

— efter samråd med styrelsen — av berörda forskningsråd, dvs. i första

hand statens råd för atomforskning och statens naturvetenskapliga forskningsråd.

Styrelsen för teknisk utveckling har för budgetåret 1969/70 anmält ett

medelsbehov av 97 507 000 kr.

I motionen I: 668 föreslås att anslaget tas upp med det av styrelsen

föreslagna beloppet.

Utskottet anser sig kunna konstatera att allmän enighet råder om att

den tekniska utvecklingen har en avgörande betydelse för samhällsekonomins

tillväxt och om önskvärdheten av en ökad satsning på teknisk forskning

och industriellt utvecklingsarbete. Det grundläggande motivet för inrättande

av styrelsen för teknisk utveckling var att åstadkomma en samordning

och förstärkning av organisationen för statens stöd till teknisk

forskning och utveckling samtidigt som resurserna för verksamheten

väsentligt ökades. Det är givetvis angeläget att styrelsen i fortsättningen

tilldelas tillräckliga resurser för att på ett adekvat sätt kunna fullgöra de

väsentliga uppgifter som åvilar den.

Den i förhållande till styrelsens anslagsframställning avsevärt reducerade

medelsanvisningen som föreslås av Kungl. Maj :t måste enligt utskottets

mening innebära att styrelsen kommer att ställas inför besvärliga

prioriterings- och avvägningsproblem. Med hänsyn till den förhållandevis

betydande ökningen av resurserna för teknisk forskning och utveckling

som kom till stånd innevarande budgetår anser sig utskottet emellertid

kunna godta Kungl. Maj:ts medelsberäkning för nästa budgetår och avstyrker

därför motionen I: 668. Vid detta ställningstagande har utskottet

även särskilt beaktat att villkoren för lån från INFOR kommer att ändras

på ett sådant sätt att ett ökat utnyttjande av tillgångarna kan komma till

stånd.

I motionerna I: 486 och II: 556 behandlas en rad spörsmål med anknytning

till teknisk forskning och utveckling.

Sålunda föreslås bl. a. att en teknisk-ekonomisk utredning tillsätts för

att utröna vilken vikt ökad satsning på teknisk forskning och utveckling

i sysselsättningsskapande och kostnadsbesparande syfte kan få.

Att mäta effekterna av stödet till teknisk forskning och utveckling i

de åsyftade hänseendena framstår enligt utskottets mening som en utomordentligt

svår uppgift. Detta gäller bl. a. möjligheterna att renodla dessa

effekter i förhållande till andra t. ex. sådana som uppkommer till följd av

konj unkturförändringar.

I statsrådsprotokollet har framhållits att ett av de väsentligaste motiven

för att inrätta styrelsen för teknisk utveckling var de ökade behoven av

långsiktig planering av inriktningen och utformningen av det statliga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

9

stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Styrelsen,

som anser att planeringen måste byggas upp kring studier av teknikens

möjligheter och samhällets och näringslivets behov av teknik, har för

nästa budgetår begärt ökade medel för den långsiktiga planeringen. Som

ett väsentligt led i planeringen har styrelsen därvid sett en utveckling av

prognosunderlaget samt en uppföljning och utvärdering av styrelsens insatser.

I statsverkspropositionen har kostnaderna för styrelsens långsiktiga

planering beräknats till ca 1,2 milj. kr. budgetåret 1969/70 vilket jämfört

med motsvarande verksamhet under innevarande år innebär en ökning

med 654 000 kr. Mot bakgrund av den vikt det långsiktiga planeringsarbetet

sålunda tillmäts anser utskottet det motionsvis gjorda yrkandet om

särskild utredning inte böra föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

I nämnda motioner har också framställts yrkande om utredning av frågan

om den centrala forskningsorganisationen och om forskningsberedningens

framtida status.

Utskottet har erfarit att inom forskningsberedningen förts en livlig debatt

rörande beredningens arbetsformer. En viss omorganisation har nyligen

beslutats. Innan erfarenheter vunnits av denna anser utskottet inte det

vara befogat med någon särskild utredning av hithörande frågor. Utskottet

förutsätter att forskningsberedningen även i fortsättningen ägnar uppmärksamhet

åt frågor som rör den centrala forskningsorganisationen och beredningens

arbetsformer.

Styrelsen för teknisk utveckling har på det internationella planet fått

viktiga och omfattande uppgifter som enligt styrelsens uppfattning fordrar

ett ingående studium av de olika kontaktfunktionerna och de krav dessa

ställer. Utskottet anser sig kunna utgå från att styrelsen även i fortsättningen

i sina förslag till anslagsäskanden för fram och vid sin fördelning

av tillgängliga medel beaktar behovet av resurser för internationell forskningssamverkan.

Utskottet anser det därför inte påkallat att riksdagen enligt

yrkande i motionerna I: 486 och II: 556 särskilt begär att förslag om ökade

bidrag för internationell forskningssamverkan föreläggs 1970 års riksdag.

Frågan om ett fristående institut för beställningsforskning och forskningsförmedling

behandlade riksdagen i fjol i anledning av propositionen

1968: 68 angående inrättande av styrelsen för teknisk utveckling m. in. (SU

131).

Utskottet framhöll att forskningsförmedling rar att betrakta som en

integrerande del av styrelsens uppgifter och ansåg därför inte att något

fristående institut härför borde inrättas. Riksdagen anslöt sig till denna

uppfattning liksom också till synpunkten att ställningstagandena till vissa

frågor angående beställningsforskning borde anstå till dess att erfarenheter

vunnits av styrelsens verksamhet.

I januari innevarande år tillkallades sakkunniga som fått i uppdrag

att utreda samordningen av viss statlig forskningsverksamhet. Denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

1U

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

utredning torde komma att ta upp de speciella problem som måste lösas för

att möjliggöra ett vidgat utnyttjande av resurser vid statliga forskningsinstitut

för såväl myndigheternas som näringslivets behov.

Av statsverkspropositionen framgår att styrelsen för teknisk utveckling

för närvarande närmare studerar formerna för en effektiv insats avseende

förmedling av forskningsuppgifter. Ett led i styrelsens verksamhet är vidare

att främja kontakterna mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut

och näringsliv.

Utskottet har inte funnit vad i motionerna I: 486 och II: 556 anförts angående

inrättande av ett fristående institut för beställningsforskning och

forskningsförmedling motivera ett ändrat ställningstagande från riksdagens

sida i denna fråga, varför utskottet avstyrker motionerna i denna del.

Ifrågavarande motioner innehåller även yrkande om särskild utredning

angående den tekniska informationen till allmänheten och riksdagens ledamöter.

Frågan om riksdagens informationsbehov på det tekniska området har

behandlats av 1968 års riksdag. Utskottet får beträffande denna fråga hänvisa

till konstitutionsutskottets utlåtande nr 38 år 1968. I enlighet med

nämnda utskotts förslag har riksdagen till grundlagberedningen för övervägande

överlämnat motioner som behandlar nu ifrågavarande spörsmål.

Vad gäller information till allmänheten vill utskottet erinra om alt informationsutredningen

som tillsattes år 1967 enligt sina direktiv bl. a. har

att pröva behovet av en vidgad information om samhällets verksamhet och

att närmare behandla olika vägar för att effektivisera informationen.

Vidare framgår av statsrådsprotokollet att styrelsen för teknisk utveckling

ser som en viktig uppgift att via massmedia, fackpress och egna publikationer

sprida information dels om resultaten av styrelsens arbete i form

av stödda forskningsprojekt och uppnådda forskningsresultat, dels om styrelsens

allmänna insatser till stöd för teknisk forskning och utveckling samt

om den tekniska utvecklingen i stort och dess inverkan på individ, samhälle

och näringsliv.

Utskottet anser sig således kunna konstatera att de viktiga informationsproblem

som berörs i motionerna redan är uppmärksammade och finner

inte skäl tillstyrka motionsyrkandet i fråga.

I motionerna I: 167 och II: 181 föreslås åtgärder — bl. a. av organisatorisk

art — syftande till att intensifiera de svenska forskningsinsatserna avseende

framställning och utnyttjande av nya proteinrika livsmedel.

Av statsrådsprotokollet framgår att styrelsen för teknisk utveckling tillmäter

ökade insatser inom det livsmedelstekniska området stor betydelse.

Det är självfallet ett angeläget önskemål att vårt land utifrån sina förutsättningar

genom forskning och utvecklingsarbete bidrar till att lösa problemen

med världens proteinförsörjning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969 11

För en effektiv insats i detta avseende krävs ökat samarbete mellan olika

forskningsgrenar och skilda myndigheter.

Utskottet har erfarit att resultaten av vissa pågående forskningsprojekt

— bl. a. avseende möjligheterna att utvinna protein ur raps — föranlett

styrelsen för teknisk utveckling att närmare överväga såväl de ekonomiska

som de organisatoriska formerna för forskningsstödet till detta i olika avseenden

så väsentliga forskningsområde.

Utskottet anser därför att motionerna — såvitt nu är i fråga — inte påkallar

någon åtgärd från riksdagens sida.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit och uttalat har inte gett utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen I: 668 till Styrelsen för teknisk utveckling

för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 70 000 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att under budgetåret

1969/70 godkänna avtal rörande stöd till kollektiv

teknisk forskning in. m. som inberäknat löpande avtal innebär

åtaganden av högst 19 000 000 kr. under vart och ett

av budgetåren 1969/70—1973/74,

3. att riksdagen godkänner att av den vinst som år 1969

tillfaller staten från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

högst 20 000 000 kr. avsätts till Malmfonden,

4. att riksdagen avslår motionerna 1: 486 och II: 556 i

vad de avser teknisk-ekonomisk utredning,

5. att riksdagen avslår motionerna 1:486 och 11:556 i

vad de avser utredning om den centrala forskningsorganisationen

och forskningsberedningens status,

6. att riksdagen avslår motionerna 1:486 och 11:556 i

vad de avser internationell forskningssamverkan,

7. att riksdagen avslår motionerna 1:486 och 11:556 i

vad de avser institut för beställningsforskning och forskningsförmedling,

8. att riksdagen avslår motionerna 1:486 och 11:556 i

vad de avser utredning om den tekniska informationen,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 167 och II: 181 i

vad de avser utredning om forskning avseende proteinrika

livsmedel,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 167 och II: 181 i

vad de avser inrättande av särskilt organ för forskning och

utveckling inom i motionerna angivet område.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

13. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 2—E 9, s. 45—53) och

hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett

förslagsanslag av 7 200 000 kr.,

2. till Statens provningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag

av 800 000 kr.,

3. till Bidrag till forskningsverksamhet m. m. vid statens

provningsanstalt ett reservationsanslag av 4 375 000

kr.,

4. till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 4 520 000 kr.,

5. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag

av 400 000 kr.,

6. till Bidrag till forskningsverksamhet m. m. vid statens

skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag av 1 600 000

kr.,

7. till Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien ett anslag

av 500 000 kr.,

8. till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission

ett anslag av 1 575 000 kr.

14. Delegationen för atomenergifrågor. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag (punkt E 10, s. 53—54) och hemställer

att riksdagen till Delegationen för atomenergifrågor för

budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 610 000

kr.

15. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj :t

har (punkt E 11, s. 54—70) föreslagit riksdagen att till Atomenergiverksamhet

inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1969/70 anvisa ett

reservationsanslag av 54 000 000 kr.

Utskottet. Med stöd av i fjol lämnat bemyndigande har Kungl. Maj :t godkänt

ett konsortialavtal mellan staten och Allmänna Svenska elektriska

aktiebolaget (ASEA) om samarbete på atomkraftområdet. Det för ändamålet

särskilt bildade bolaget AB ASEA-ATOM har övertagit vissa verksamheter

från Aktiebolaget Atomenergi.

Atomenergi har för budgetåret 1969/70 föreslagit ett anslag av 83 milj.

kr. vilket enligt statsrådsprotokollet skulle innebära en i huvudsak oförändrad

nivå för den verksamhet inom bolaget som inte förts över till

ASEA-ATOM. Kungl. Maj:t förordar en till 60 milj. kr. begränsad medelsram

för Atomenergis verksamhet under budgetåret 1969/70. Till följd

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969 13

av viss beräknad reservation föreslås att medelsanvisningen begränsas till

54 milj. kr.

Kungl. Maj :ts förslag om medelsram är en konsekvens av förslag om inte

oväsentligt ändrade förutsättningar för Atomenergis verksamhet. Arbetet

med termiska reaktorer skall prioriteras och de anslagsfinansierade arbetena

med snabba reaktorer under nästa budgetår vara av mindre omfattning

än under innevarande budgetår. Utskottet erinrar om sitt uttalande i fjol

(SU 104) beträffande internationellt samarbete på detta område.

Såsom framgår av vad utskottet i det föregående anfört vid behandlingen

av frågan om anslag till styrelsen för teknisk utveckling skall den långsiktiga

forskning i Studsvik som inte har direkt samband med det industriella

programmet i fortsättningen inte finansieras över Atomenergis anslag.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad under ifrågavarande

anslagsrubrik anförts och föreslagits. Emellertid vill utskottet understryka

att det förutsätter att de aktuella åtgärderna kommer att genomföras

under största möjliga hänsynstagande till personalens berättigade krav

på skäliga omställningstider. Utskottet förutsätter vidare att Kungl. Maj:t

skall äga vidta eventuellt erforderliga övergångsanordningar.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 54 000 000 kr.

16. Internationellt atomenergisamarbete. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds

förslag (punkt E 12, s. 70—73) och hemställer

att riksdagen till Internationellt atomenergisamarbete för

budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 3 300 000

kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Statens vattenfalls verk

17. Kraftstationer m. m. Kungl. Maj d har (punkt I: 1, s. 75—100) föreslagit

riksdagen att till Kraftstationer in. in. för budgetåret 1969/70 anvisa

ett investeringsanslag av 595 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:611 av herr Ferdinand Nilsson och

fru Elvy Olsson samt II: 688 av herrar Glimnér och Polstam i vad avser hem
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

ställan att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om dels

snabbprojektering av ett kärnkraftverk vid en i motionerna föreslagen bergkanals

utlopp från Vänern enligt i motionerna anförda riktlinjer, dels snabbprojektering

av ett vattenkraftverk vid nämnda kanals utlopp i Västerhavet

enligt i motionerna anförda riktlinjer, dels förslag föranledda av de nämnda

åtgärderna,

dels de likalydande motionerna 1:631 av herr Virgin m. fl. och 11:633

av herr Cassel m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte besluta att

till Kraftstationer in. in. för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag

av 615 000 000 kr.

Utskottet. För statens vattenfallsverks kraftavsättning har under våren

1968 en ny prognos upprättats på basis av energikommitténs rapport hösten

1967 och en därpå grundad studie av Centrala Driftledningen (CDL) rörande

Sveriges elförsörjning under 1970-talet. Vatlenfallsverkets nya prognos

utvisar något högre värden för den kommande 10-årsperioden än tidigare

beräkningar.

För att tillgodose den ökade efterfrågan föreslås, utöver tidigare beslutade

atomkraftaggregat om ca 750 och ca 800 MW i Ringhals kraftstation, att

Akkats i Lilla Lule älv och ett tredje aggregat i Nämforsens kraftstation i

Ängermanälven byggs ut till hösten 1973. Tillsammans ger dessa utbyggnader

ett ytterligare effekttillskott av 190 MW.

För budgetåret 1969/70 föreslås för statens vattenfallsverk en investeringsram

om 580 milj. kr. till bl. a. förberedelsearbeten för nämnda anläggningar

samt pågående utbyggnader av vattenkraftstationerna Gejmån, Parki,

Letsi, Vietas, Boden och Bastusel samt av värmekraftstationerna Stenungsund,

Marviken och Norrköping. I investeringsramen ingår även medel

för bl. a. fortsatt utbyggnad av överförings- och distributionsnätet.

Anslagsbeloppet för kraftstationer in. in. bör enligt statsrådsprotokollet

beräknas med hänsyn till att liksom tidigare år en marginal utöver ramen

om 580 milj. kr. bör finnas för att möjliggöra en sådan ökning av

medelsförbrukningen under löpande budgetår som kan påkallas av konjunkturmässiga

eller andra särskilda skäl. Kungl. Maj :t föreslår därför att

anslaget tas upp med 595 milj. kr.

I motionerna I: 631 och II: 683 yrkas ett investeringsanslag av 615 milj.

kr. Ökningen i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag är motiverad av yrkande

i samma motioner om utbyggnad av Trollhätte kanal. Sistnämnda

yrkande har utskottet behandlat tidigare under sessionen i sitt utlåtande nr

9 och därvid avstyrkt detsamma. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

även motionerna i vad de avser medelsanvisning och föreslår att för nästa

budgetår i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisas 595 milj. kr. Vad

Kungl. Maj :t anfört och föreslagit som grund för detta belopp har inte gett

utskottet anledning till särskilt uttalande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969 15

I nyssnämnda utlåtande har utskottet vidare avstyrkt ett i motionerna

1:611 och 11:688 framfört förslag om snabbprojektering av en bergkanal

mellan Vänern och Västerhavet. Därest riksdagen fattar beslut i enlighet

härmed har yrkandena i samma motioner om snabbprojektering av kraftverk

vid den av motionärerna föreslagna bergkanalens utlopp i Vänern och

i Västerhavet förfallit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 631 och II: 683, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Kraftstationer m. m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 595 000 000

kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 611 och II: 688 såvitt

nu är i fråga.

Statens allmänna fastighetsfond

18. Tillbyggnader vid statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkt II: 1, s. 101) och hemställer

att riksdagen till Tillbyggnader vid statens skeppsprovningsanstalt

för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag

av 1 700 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

19. Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av en atomkraftstation

i Marviken. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt V: 1, s.

101—104) och hemställer

att riksdagen till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för

uppförande av en atomkraftstation i Marviken för budgetåret

1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 12 000 000

kr.

Fonden för förlag till statsverket

20. Statliga gruvor m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt

VII: 1, s. 105—107) och hemställer

att riksdagen till Statliga gruvor m. m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

UPPSKJUTNA FRÅGOR

21. Uppskjutna frågor. Utskottet kominer senare under sessionen att yttra

sig beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag,

nämligen

punkten E 13: Drift av Ranstadsverket in. m.

punkten VI: 1: Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB

vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 18 mars 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),

Rikard Svensson (s), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson

(fp), Ottosson (m), Bengt Gustavsson (s), Bengtson (ep), Herbert Larsson

(s), Nyman (fp), Wallmark (m), Jonsson (s), Levin (fp) och Johan Olsson

(ep) samt

^ från an dra kammaren: herrar Bohman (m), Mellqvist (s), fru LewénEliasson

(s), herrar Bergman (s), Johansson i Norrköping (s), Alemyr (s),

Nilsson i Tvärålund (ep), Fagerlund (s), Andersson i Knäred (ep), Svanberg

(s), Nilsson i Kristianstad (s), Mundebo (fp), Sjönell (ep), Lothigius (m)

och Eriksson i Arvika (fp).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Industridepartementet) beträffande ersättning för vissa

prestationer av herrar Ottosson (m), Wallmark (m), Bohman (m) och Lothi

gius (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med »Med anledning»

och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Ett grundläggande krav beträffande den statliga företagsamheten måste

enligt utskottets mening vara att de statliga företagen — med de undantag

som kan vara motiverade av att företagets verksamhet betingas av sociala

eller fiskala skäl eller av omsorg om folkhälsan eller dylikt — i konkurrenshänseende

skall verka på samma villkor som de privata företagen vilket

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

17

innebär bl. a. att de skall bära sina egna kostnader. Enligt gällande ordning

bestrids emellertid vissa driftkostnader över statens budget. Sålunda torde

en inte obetydlig del av industridepartementets medel till expertis och tillfällig

arbetskraft tas i anspråk för utredningsfrågor in. in. angående statliga

företags drift.

För tjänster från departement eller statliga myndigheter som är av den

karaktären att de enligt vedertagna normer bör hänföras till respektive företags

kostnader, t. ex. anlitande av expertis eller konsult för planering och

marknadsanalyser, skall det statliga företaget och den statliga företagsgruppen

erlägga marknadsmässig ersättning till statsverket.

Under åberopande av det anförda tillstyrker utskottet motionerna såvitt

nu är i fråga.»

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till motionerna 1:323 och

IT: 367 såvitt de icke behandlats under 1 beslutar att statliga

företag skall till statsverket erlägga marknadsmässig

ersättning för från departement och andra myndigheter

mottagna tjänsteprestationer, som icke även utgår till privata

företag.»

2. vid punkten 12 (Styrelsen för teknisk utveckling) beträffande beställning

sforskning och forskningsförmedling av herrar Per Jacobsson (fp), Nyman

(fp), Levin (fp), Mundebo (fp) och Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Utskottet

framhöll» och på s. 10 slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Det är enligt utskottets mening uppenbart att statsmakterna bör söka

underlätta företagens innovationsverksamhet. En effekiv organisation för

samarbete och informationsutbyte mellan näringsliv, universitet och forskningsinstitut

måste därvid vara av väsentlig betydelse. Vidare är det av

vikt att en utbyggd rådgivning och service kommer till stånd såväl till enskilda

företag som till olika offentliga myndigheter i frågor som rör beställningsforskning.

Utskottet anser — i enlighet med vad som föreslås i motionerna T: 486

och IT: 556 — att ansvaret för dessa uppgifter bör läggas på ett särskilt organ,

lämpligen ett institut för beställningsforskning och forskningsförmedling

som underställs styrelsen för teknisk utveckling. Syftet skall vara

att dels hjälpa industrin att komma i kontakt med rätt forskare/forskningsinstitution

för t. ex. specifika problem och uppdragsforskning, dels

att intressera industrin för de forskningsresultat som framkommer vid universitet

och högskolor etc. Institutet skall ha bred överblick över vilka forskningsinsatser

på det tekniska området som görs i landet och ha god kontakt

med universitets- och högskoleinstitutioner. Det skall också kunna

förmedla beställningsuppdrag.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

Många uppfinnare och mindre och medelstora företag har stort behov av

en omfattande rådgivning och hjälp som inte enbart är av finansiell natur.

Det kan gälla patent, licensverksamhet, industriell organisation m. m.

Privata konsultföretag finns men bör kompletteras med en utökad statlig

serviceverksamhet av denna karaktär, som då lämpligen kan förläggas till

ifrågavarande institut.

Utskottet föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört rörande beställningsforskning och forskningsförmedling.»

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

»7. att riksdagen i anledning av motionerna I: 486 och

II: 556 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört beträffande beställningsforskning och forskningsförmedling,

»

3. vid punkten 12 (Styrelsen för teknisk utveckling) beträffande medelsanvisningen

av herr Wallmark (m).

Särskilt yttrande

vid punkten 1 (Industridepartementet) beträffande ersättning för vissa

prestationer av herrar Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Levin (fp), Mundebo

(fp) och Eriksson i Arvika (fp) som anfört:

»Genom motionerna I: 323 och II: 367 har aktualiserats en fråga av stor

principiell räckvidd. Vi har intet att erinra mot utskottets ställningstagande

till motionsyrkandet i fråga men anser att utskottet bort uttala att som

princip bör gälla att de statliga företagen i konkurrenshänseende skall verka

på samma villkor som de privata företagen vilket innebär bl. a. att de skall

bära sina egna kostnader.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:13 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1969/70 inom civildepart a1 i texten