Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om pedagogisk utbildning för lärarvikarier.

1969-11-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:131, Utlåtande i anledning av motioner om pedagogisk utbildning för lärarvikarier.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1969

3

Nr 131

Utlåtande i anledning av motioner om pedagogisk utbildning för

lärarvikarier.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 488 av fru Elvy Olsson och herr Axel Kristiansson

samt II: 539 av herr Johansson i Skärstad och fru Nilsson har hemställts

att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära skyndsam

utredning och förslag till lösning av frågan om pedagogisk utbildning

för lärarvikarier.

Utskottet. De vikarier som åsyftas i motionerna är sådana som vid sjukdom

eller annat förfall för någon lärare rycker in för kortare tid och ofta

med kort varsel. Motionärerna framhåller att dessa vikarier ofta saknar

pedagogisk utbildning, vilket menligt inverkar på deras undervisningsresultat.

I motionerna önskas en utredning av hur man skall komma till rätta

med frågan om lcorttidsvikariernas pedagogiska utbildning och anges att

särskilda kurser för ändamålet bör anordnas, eventuellt med anlitande av

etermedia.

Otvivelaktigt förhåller det sig på det sätt som motionärerna angivit, men

det bör samtidigt framhållas att problemet nu är mindre än för en del år

sedan då lärarbristen var som svårast. Vad först angår centrala kurser finner

utskottet det något tveksamt om det kan vara lämpligt och möjligt att

anordna dylika, eftersom man måste räkna med att de eventuella deltagarna

i fråga om utbildning och förutsättningar i övrigt företer väsentliga variationer,

som gör det svårt att sammanföra dem i sådana kurser. Ett bättre

utbyte kan man möjligen tänka sig av lokalt anordnade, mindre kurser.

Dylika har i viss utsträckning anordnats av länsskolnämnderna. Framför

allt vill emellertid utskottet peka på de skyldigheter att handleda mindre

erfarna lärare som åvilar rektorer, studierektorer och inte minst huvudlärare.

Det torde i första hand vara dessa befattningshavare som kan och

bör ge korttidsvikarierna erforderlig hjälp och handledning. Utskottet som

förutsätter att skolmyndigheterna har sin uppmärksamhet riktad på det av

motionärerna aktualiserade problemet anser sig inte böra föreslå riksdagen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1969

att hos Kungi. Maj:t anhålla om den föreslagna utredningen. Utskottet

styrker därför motionerna och hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 488 och II: 539.

Stockholm den 4 november 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 132.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.