Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om personalvården inom statsförvaltningen m. m.

1969-11-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:140, Utlåtande i anledning av motioner om personalvården inom statsförvaltningen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr UO—142

Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1969

1

Nr 140

Utlåtande i anledning av motioner om personalvården inom

statsförvaltningen m. m.

(5:e avd.)

Motionerna

I de likalydande motionerna 1: 678 av herr Österdahl m. fl. och II: 751 av

herr Nelander har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte begära skyndsamma åtgärder med syfte att ge statens personalvårdsnämnd

permanent karaktär och resurser så att verksamheten beträffande

personalvården kan utvidgas att omfatta hela landet.

I motionen 11:417 av herrar Wiklund i Stockholm och Strömberg har

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa att

personalvårdsnämnden, yrkesinspektionen eller statskontoret får i uppdrag

att snarast verkställa en inventering på större arbetsplatser inom den offentliga

sektorn av förekomsten av sådana personalvårdande anordningar

(främst matställen), som avses i 9 § arbetarskyddslagen, samt att riksdagen

anhåller om förslag snarast möjligt till förbättrad s. k. vidareinformation

inom den statliga förvaltningen bl. a. genom anslag till utgivning av personaltidningar

vid de större arbetsplatserna inom denna förvaltning.

Remissyttrandena

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från statens personalvårdsnämnd (SPN) och

statskontoret.

Beträffande yrkandet i motionerna 1:678 och 11:751 i fråga om statens

personalvårdsnämnds karaktär och resurser påminner

nämnden om sitt i juni 1968 avgivna betänkande »Statlig personalvård»

(stencil C 1968: 6) i vilket nämnden bl. a. föreslagit en tredubbling

av nuvarande resurser. För att åstadkomma en analys och överarbetning av

detta betänkande och utredningen »Hälsokontroll i statlig tjänst» (stencil

C 1968: 4) samt över dem avgivna remissyttranden har i januari 1969 tillkallats

en särskild sakkunnig.

Statskontoret understryker de statsanställdas berättigade krav på en god

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr Ilo—142

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1969

och effektiv personalvård oberoende var i landet de har sin gärning. Ämbetsverket

framhåller att det gemensamt med riksrevisionsverket i remissyttrande

över förutnämnda två betänkande!! framhållit betydelsen av att frågor

rörande den förebyggande personal- och hälsovården tas upp till konkret behandling.

Ämbetsverket avstyrker emellertid det nu ifrågavarande yrkandet

och anför följande.

Den i januari 1969 tillkallade utredningsmannen har fått i uppdrag att

pröva frågor om innehåll i och omfattning av personalvård, hälsovård och

hälsokontroll för arbetstagare i statlig tjänst m. fl. Samråd skulle därvid ske

med ledningsgruppen för statskontorets översyn av den statliga personaladministrationen.

Även statskontorets översyn behandlar frågor av betydelse

för personalvårdsnämndens framtida organisation.

Ett beslut i enlighet med motionärernas hemställan innan resultat föreligger

från pågående utredningar framstår som mindre lämpligt. Statskontoret

anser således att motionärernas förslag tills vidare bör lämnas utan

avseende.

SPN har i fråga om den i motionen II: 417 yrkade inventeringen

anfört följande.

Till detta yrkande vill SPN påpeka att riksrevisionsverket 1963 fick Kungl.

Maj ds uppdrag att närmare undersöka bespisningsfrågor för statsanställda.

Verket lämnade 1966 vissa förslag, bl. a. om inrättande av en samarbetsdelegation

för förplägnadsfrågor vari föreslogs ingå representanter bl. a. från

arbetarskyddsstyrelsen och SPN. Delegationen tillsattes den 1 juli 1968.

Delegationen synes komma att arbeta i linje med motionärernas intentioner.

Statskontoret anser sig inte kunna bedöma nödvändigheten av den föreslagna

inventeringen. Ämbetsverket föreslår att denna fråga i stället bedöms

inom arbetarskyddsstyrelsen.

Båda remissinstanserna betonar personalinformationens stora

betydelse. Anslagsfrågorna torde enligt SPN få prövas av Kungl. Maj :t i

behandlingen av myndigheternas anslagsframställningar. Statskontoret anser

att frågan om anslag till utgivning av personaltidningar får bedömas

från fall till fall i avvaktan på resultatet av inom ämbetsverket bedrivet utredningsarbete.

Härom anför statskontoret följande.

Statskontoret har tidigare vid upprepade tillfällen framhållit personalinformationens

betydelse för såväl den enskilde anställde som av effektivitetsskäl.

Med de i dagens samhälle alltmer ökande kraven på företagsdemokrati

accentueras värdet av en väl utformad personalinformation ytterligare.

Begreppet personalinformation är emellertid inte entydigt. En organisation

kan betraktas som ett informationssystem vars funktioner är beroende

av dubbelriktade informationsströmmar såväl vertikalt som horisontellt.

Något motsatsförhållande av det slag som motionärerna antyder råder således

inte mellan verksledningarnas behov av information om sin personal

och personalens behov av information om verksledningarna, deras planer

och intentioner.

Det finns vidare åtskilliga kanaler — varav personaltidningarna utgör

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1W år 1969

3

en — för att åstadkomma det eftersträvade informationsutbytet. Statskontoret

saknar för närvarande underlag för att bedöma hur informationen

lämpligen bör byggas upp och därmed också för att bedöma vilken roll som

bör ges åt personaltidningar. I statsverkspropositionen 1969, bilaga 2 anför

emellertid chefen för civildepartementet: »Jag finner det emellertid önskvärt

att bl. a. de frågor om förbättrad information till personalen som berörs

i promemorian behandlas närmare i samband med statskontorets översyn

av den statliga personaladministrationen.»

Statskontoret har i enlighet med departementschefens uttalande för avsikt

att snarast i sin översyn av den statliga personaladministrationen utreda

frågor rörande personalinformation. I samband härmed kommer en värdering

att ske beträffande olika informationskanalers effektivitet.

Statskontoret anser att i avvaktan på resultatet av ovannämnda utredning

frågan om anslag till utgivning av personaltidningar får bedömas från fall

till fall.

Utskottet

I samband med bl. a. organisatoriska eller andra förändringar, som kan

förutses bli alltmera vanliga i den statliga verksamheten, ökar behovet av

aktiv personalvård. Den enskildes omställning och anpassning till nya förhållanden

kan därigenom många gånger underlättas.

Den försöksverksamhet med personalvård som statens personalvårdsnämnd

bedriver syftar till att eliminera eller minska anledningarna till olika

anpassningssvårigheter för de anställda. Nämndens verksamhet har successivt

utvidgats till att omfatta, förutom stockholmsområdet, Östergötlands

och Västerbottens län. I frågor som rör partiellt arbetsföras rehabilitering,

omplacering och anställningsvillkor utövar nämnden sin verksamhet i hela

landet.

I olika sammanhang har kommit till uttryck ett starkt ökat intresse från

både arbetsgivare och de anställda inom statsförvaltningen för personalvård,

företagshälsovård, hälsokontroll, partiellt arbetsföras problem m. in.

Sålunda avlämnades i fjol betänkanden med förslag till organisation m. in.

för den centrala statliga personalvården resp. för hälsokontroll för statsanställda

samt ett betänkande med utredning om företagshälsovård. Betänkandena

har remissbehandlats. Med anledning av bl. a. synpunkter som

kommit fram under remissbehandlingen tillkallade chefen för dåvarande civildepartementet

i januari i år en sakkunnig som enligt direktiven för sitt

arbete bör pröva frågorna om innehåll i och omfattning av personalvård,

hälsovård och hälsokontroll för arbetstagare inom statsförvaltningen m. fl.

och i anslutning härtill lägga fram förslag till lösning av de organisatoriska

frågorna. Bl. a. skall den sakkunnige föreslå lämplig gränsdragning mellan

centralt och av myndigheterna själva organiserad verksamhet.

Utskottet är helt ense med motionärerna och remissmyndigheterna om behovet

och värdet av personalvårdande åtgärder av inte oväsentligt större

■j-1 Bihang till riksdagens protokoll 1961). 6 samt. Nr 140—112

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1969

omfattning än den nuvarande organisationen och de nuvarande resurserna

tillåter. Förutnämnda betänkanden är nu föremål för en översyn. Denna skall

ske i samråd med ledningsgruppen för statskontorets översyn av den statliga

personaladministrationen. Utskottet, som utgår från att arbetet bedrivs med

största möjliga skyndsamhet, kan inte förorda att riksdagen föregriper resultatet

av översynen genom ett ställningstagande av den innebörd som

yrkandet i motionerna I: 678 och II: 751 innebär. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet i fråga.

Frågor som faller inom personalvårdens område tas upp till behandling

även i motionen II: 417. I denna har framställts yrkanden i syfte att uppnå

en utbyggd personalinformation och att få klarlagt förekomsten av vissa

i 9 § arbetarskyddslagen angivna personalvårdande anordningar och då

främst måltidsplatser.

Av statskontorets remissyttrande framgår att ämbetsverket som en följd

av uttalande i årets statsverksproposition har för avsikt att snarast i sin

översyn av den statliga personaladministrationen utreda frågor rörande

personalinformation. I samband därmed skall olika informationskanalers

effektivitet värderas.

Ett ömsesidigt informationsutbyte är en faktor av största betydelse för

effektivitet och trivsel på en arbetsplats. Detta framgår bl. a. av företagsnämndsavtalet

som ålägger verksmyndigheterna att i företagsnämnderna

lämna god information om alla frågor av betydelse för de anställda. Utskottet

förutsätter emellertid att ett ytterligare utbyggt informationssystem kommer

att bli en konsekvens av statskontorets nyssnämnda utredningsarbete.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att ifrågavarande yrkande

i motionen 11:417 inte påkallar någon riksdagens åtgärd. I avvaktan på

resultatet av nämnda utredningsarbete måste enligt utskottets mening frågan

om anslag till utgivning av personaltidningar bedömas från fall till fall.

Kungl. Maj :t uppdrog 1963 åt riksrevisionsverket att se över bestämmelserna

om den statliga personalutspisningen och lägga fram de förslag översynen

kunde föranleda. Utredningens resultat redovisades i fjol för riksdagen

som då godkände vissa riktlinjer för den statliga förplägnadsverksamheten.

Enligt en därefter utfärdad kungörelse om måltidspriser vid

personalserveringar inom statlig verksamhet m. in. åligger det riksrevisionsverket

att verka för att frågor av betydelse för den statliga personalförplägnadsverksamheten

handläggs efter enhetliga riktlinjer. Verket biträdes

i sådana frågor av samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor. I

denna ingår representanter för arbetarskyddsstyrelsen och statens personalvårdsnämnd.

Delegationen fungerar som rådgivande organ och planeringsorgan i frågor

om utbyggnad av personalserveringar inom statlig verksamhet. Den

skall främja samverkan mellan statsmyndigheterna i frågor om personalserveringar

och föreslå myndigheterna behövliga förbättringar i sådana

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1960

5

frågor. Samarbetsdelegationen har rätt att av myndigheterna få de upplysningar

och det biträde som fordras för dess verksamhet.

Utskottet delar personalvårdsnämndens förmodan att samarbetsdelegationen

kommer att arbeta i linje med motionärernas intentioner.

Inte heller i andra delar anser utskottet den i motionen II: 417 föreslagna

särskilda inventeringen av i 9 § arbetarskyddslagen upptagna personalvårdande

anordningar motiverad. Tillsynen å efterlevnaden av lagen och med

stöd av densamma utfärdade föreskrifter utövas av arbetarskyddsstyrelsen

samt, under dess överinseende och ledning, av yrkesinspektionens befattningshavare

och kommunala tillsynsmän.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna I: 678 och II: 751,

2. att riksdagen avslår motionen II: 417 i vad den avser

viss inventering,

3. att riksdagen avslår motionen II: 417 i vad den ej behandlats

under 2.

Stockholm den 4 november 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 141.

Särskilt yttrande

av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Westberg

i Ljusdal (fp) och Eriksson i Arvika (fp) som anfört:

»Behovet av en aktiv personalpolitik i den statliga förvaltningen är stort,

vilket också påpekas i utskottets utlåtande. Den statliga personalvården har

utretts. Försöksverksamhet och nya utredningar pågår.

Personalvården måste bedrivas i nära kontakt med de enskilda arbetsplatserna.

Det är därför beklagligt att den verksamhet som statens personalvårdsnämnd

bedriver inte har utvidgats utöver Stockholmsområdet, Östergötlands

och Västerbottens län i frågor som inte rör partiellt arbetsföras

rehabilitering etc.

Vidare är det otillfredsställande att resultaten av försöksverksamheten,

trots den relativt långa tid denna bedrivits, ännu inte utvärderats så att man

kunnat ge statens personalvårdsnämnd permanent karaktär.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.