Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ordinarie halvtidstjänster inom den statliga förvaltningen.

1969-11-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:142, Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ordinarie halvtidstjänster inom den statliga förvaltningen.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1969

Nr 142

Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ordinarie

halvtidstjänster inom den statliga förvaltningen.

(5:e avd.)

I de likalydande motionerna I: 672 av herrar Wirtén och Lindblad samt

II: 728 av herr Ahlmark in. fl. har hemställts att riksdagen måtte hesluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning syftande till att införa ett

system av ordinarie halvtidsbefattningar inom den statliga delen av arbetsmarknaden.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från statskontoret. Ämbetsverket har funnit sig

inte böra tillstyrka att en särskild utredning i det av motionärerna angivna

syftet igångsätts. Statskontoret har anfört i huvudsak följande.

Statskontoret kan i princip instämma i vad som anförs till förmån för

halvtidstjänstgöring under förutsättning att resonemanget inte är avsett att

inskränkas till halvtidstjänstgöring utan avser all deltidstjänstgöring. Statskontoret

har också för egen del bland sina ca 265 anställda ett 25-tal vilkas

tjänstgöringstid varierar mellan 50 och 97,5 % av heltidstjänstgöring. Ämbetsverket

vill dock som sin erfarenhet understryka att inte alla typer av

tjänster eller aktiviteter inom statsförvaltningen synes lämpa sig för uppdelning

på flera än en befattningshavare. Så torde exempelvis utpräglat arbetsledande,

sammanhållande och utredande funktioner samt kvalificerad

personaladministration sällan kunna utövas av deltidstjänstgörande personal,

bl. a. på grund av den oproportionerligt långa tid som ständigt skulle

behöva avsättas för den deltidstjänstgörandes information om vad som passerat

under hans frånvaro. »Ett fullt accepterat deltidssystem» torde därför

i den praktiska tillämpningen inte kunna komma att omfatta mera än en del

av de aktiviteter inom statsförvaltningen, som brukar sammanföras i befattningar.

Vad motionärerna anför om möjligheten att dela upp lärarbefattningar

på två lärare i stället för en utgör exempel på möjligheten att dela

upp även vissa kvalificerade tjänster. Frågan om heltidstjänst skall kunna

uppdelas på halvtidst jänstgörande tjänstemän måste i regel prövas från fall

till fall. Anmärkas må dessutom vad speciellt gäller lärartjänster att i praktiken

nedsättning av tjänstgöringsskyldigheten i många fall inte gett upphov

till deltidstjänstgöring för ytterligare lärare utan konsumerats av kollegerna

i form av ökat antal övertimmar.

Motionärerna finner att samhället för egen del måste godta som en normal

företeelse att särskilt småbarnsföräldrar arbetar på halvtid. Alternativen bör

inte vara att arbeta på heltid eller att inte arbeta alls. Ett sätt att lösa hithörande

problem vore, enligt motionärerna, att »en mycket stor, sannolikt

övervägande del av den statliga förvaltningen, affärsverkens arbete etc. orga
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1969

9

niserades i ett modulsystem, där två halvtidsanställda som regel skall kunna

dela varje heltidsbefattning». Hur detta i detalj skall kunna genomföras finner

motionärerna böra utredas. Man finner önskvärt att utredningen sker i

nära kontakt med den översyn av hela personaladministrationen inom den

statliga sektorn som statskontoret f. n. är i färd med.

I anslutning till vad statskontoret tidigare anfört om behovet av individuell

prövning av möjligheten att uppdela tjänster in. m. finner statskontoret

modulsystemet innebära en alltför vittgående konsekvens av den allmänna

insikten om värdet av deltidstjänstgöring. En generell föreskrift om

tillämpning av ett dylikt system vore, enligt statskontorets mening, orealistisk

och ägnad att binda myndigheterna vid anordningar som endast i begränsad

omfattning skulle kunna förverkligas. Vad gäller den inom statskontoret

pågående översynen av personaladministrationen inom den statliga

sektorn må framhållas att några ytterligare direkta åtgärder för att underlätta

deltidsanställning inte upptas i arbetsplanen för översynen. Denna

innefattar emellertid utredningar i avsikt att skapa en förbättrad arbetsmarknadsstatistik

och personalplanering, vilket kan sägas så till vida falla

inom syftet med motionerna att avsikten är att söka vidga rekryteringsunderlaget

för statstjänsten.

Motionärerna synes, med hänvisning bl. a. till påståendet att statsförvaltningens

organisation bygger på att varje ordinarie befattning omfattar heltidstjänstgöring,

inte vilja godta tanken att ett fullt accepterat deltidssystem

redan föreligger. Enligt statskontorets mening finns emellertid, om man

bortser från de ordinarie tjänsterna, redan nu ett författnings- och avtalsunderlag

som möjliggör för statsmyndigheterna att inrätta halvtidstjänster

i all den omfattning så är erforderligt. Statskontoret tillåter sig i denna del

endast hänvisa till föreskrifterna i Kungl. Maj :ts cirkulär 1960: 275 till statsmyndigheterna

angående användning av deltidsarbete i statens tjänst, Kungl.

Maj ds kungörelse 1965: 915 om inrättande av vissa statliga reglerade tjänster

in. m. (4, 5 §§) samt de hänvisningar till AST som upptas under Deltidsarbete

i avtalsverkets register över bestämmelser om anställnings- och arbetsvillkor

m. m. för vissa statstjänstemän.

Motionärerna påtalar i sammanhanget att de halvtidsarbetande måste antingen

begära »partiell tjänstledighet» eller också »nöja sig med en ickeordinarie

befattning, vilket kan innebära lägre lön och något otryggare anställningsform».

Statskontoret får i anledning härav framhålla att det förhållandet

att aktiviteterna inom de statliga verken i personalförteckningar

och liknande redovisas i form av heltidstjänster inte kan anses som ett tecken

på att halvtidstjänst skulle vara en mindre erkänd anställningsform än heltidstjänst.

Myndigheterna har — som tidigare sagts — frihet att inrätta

motsvarande antal deltidstjänster.

Det kan vidare ifrågasättas om det förekommer att två halvtidsarbetande,

som delar en tjänst, till följd av sin halvtidstjänstgöring skulle få lön enligt

lägre lönegrad än den i vilken den delade tjänsten är placerad.

Som otvivelaktigt riktig kvarstår däremot enligt statskontorets mening

motionärernas anmärkning att den som tjänstgör på deltid, bortsett från

tjänstinnehavarens eventuella möjlighet att få en omfattande partiell tjänstledighet,

inte kan få ordinarie tjänst (4 § kungörelsen 1965: 915). Statskontoret

hävdar emellertid att detta förhållande i nuvarande läge knappast kan

anses utgöra någon sådan nackdel att motionärernas hemställan om en utredning,

syftande till att införa ett system av ordinarie halvtidsbefattningar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1969

inom statsförvaltningen, bör bifallas. I denna del får statskontoret slutligen

anföra följande.

I remissyttrande 16.10.1968 till chefen för civildepartementet angående

oavsättligheten inom statsförvaltningen framhöll statskontoret bl. a. att anledning

förelåg att överväga om det lagfästade oavsättlighetsinstitutet trots

ett förändrat innehåll alltjämt borde bibehållas och öva inflytande på tjänstemännens

anställningsvillkor. Statskontoret fann, med hänvisning bl. a. till

att rättsskyddet inom den offentliga förvaltningen garanterades på så många

andra sätt än genom oavsättlighet, att vad utredningen anfört talade för en

restriktiv tillämpning av oavsättlighetsprincipen. I övrigt hänvisade statskontoret

till att frågan om oavsättligheten inom statsförvaltningen även omfattades

av de utredningsuppdrag, som ankommer på såväl 1966 års ämbetsansvarskommitté

som lönesystemutredningen. Genom ställningstagande till

tjänstebegreppsutredningens förslag borde man därför inte föregripa de övriga

utredningarnas övervägande av oavsättlighetsfrågan.

Ämbetsansvarskommittén har 30.6.1969 avgivit ett delbetänkande rörande

principer för utformning av ett sanktionssystem avseende offentliga funktionärer

(SOU 1969: 20). I kap. 9 Avskedsfrågor analyseras inledningsvis (s.

61 ff.) oavsättlighetens innehåll i dagens läge. Kommittén erinrar bl. a. om

hur till synes slumpartat de offentliga arbetsuppgifterna är fördelade mellan

tjänstemän som har fullmakt på sin tjänst och tjänstemän som inte har

fullmakt. Ofta utförs identiska arbetsuppgifter av personer inom båda dessa

kategorier. Tillfälligheter och tradition har fått ersätta en konsekvent bedömning

av frågan om vilka typer av uppgifter som bör ankomma på de oavsättliga.

Oavsättlighetsskyddet genombryts, framhåller kommittén, av föreskrifter

om förflyttningsskyldighet, skyldighet att utöva annan tjänst, pensionering

osv. Utan alt i detta sammanhang ta ställning till kommitténs förslag

finner statskontoret stöd föreligga för den uppfattningen att ordinarieskapet

i sin nuvarande form som trygghetsfaktor för statstjänstemän utgör

ett system som inom en överskådlig framtid kan komma att ersättas av andra

föreskrifter för att garantera en hög standard på statstjänstemannakåren

sett ur såväl statsnyttans som tjänstemännens synpunkt.

Utskottet. Genom Kungl. Maj :ts kungörelse den 3 december 1965 (SFS nr

915) har föreskrifter lämnats om inrättande av vissa statligt reglerade tjänster

m. m. Enligt § 3 inrättas tjänst som ordinarie tjänst, som extra ordinarie

tjänst, som extra tjänst eller som arvodestjänst.

Av § 4 i kungörelsen framgår att ordinarie tjänst kan inrättas för endast

heltidstjänstgöring (heltidstjänst). Annan tjänst däremot kan inrättas antingen

för heltidstjänstgöring eller för deltidstjänstgöring (deltidstjänst).

I motionerna I: 672 och II: 728 har gjoi''ts hemställan som syftar till att

ordinarie tjänst skall få inrättas ej endast för heltidstjänstgöring utan jämväl

för deltidstjänstgöring på halvtid (halvtidstjänst).

Med anledning av vad i motionerna uttalas beträffande användning av deltidsarbete

i statens tjänst vill utskottet framhålla att Kungl. Maj :t redan år

1960 genom ett cirkulär till statsmyndigheterna meddelat vissa riktlinjer

härom. I cirkuläret betonas bl. a. att särskild uppmärksamhet bör ägnas

möjligheterna att genom en med hänsyn till vårdnaden om minderåriga barn

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1969

11

ändamålsenlig arbetstidsförläggning eller genom andra organisatoriska åtgärder

stimulera rekryteringen av deltidstjänstgörande personal.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om nödvändigheten av möjligheter

till deltidstjänstgöring och vill understryka att det förutsätter att arbetstagarna

även i detta avseende får ett positivt mottagande av arbetsgivaren.

Utskottet vill vidare slå fast att, om man bortser från ordinarie tjänster,

möjlighet redan nu finns att inom givna ekonomiska ramar inrätta halvtidstjänster

i all den omfattning så är erforderligt och lämpligt. Samtidigt gäller

att myndighet äger medgiva även ordinarie tjänsteman nedsättning av hans

tjänstgöringstid.

Det nuvarande systemet med tjänster tillkom i sina huvuddrag under en

tid då den offentliga verksamheten var mer begränsad och bedrevs under

andra förutsättningar än nu. Den kritik som ibland riktats mot stelheten i

det statliga lönesystemet kan i stor utsträckning föras tillbaka på tjänstesystemet.

Detta system har bl. a. lett till att lönerna knutits till tjänsterna

och inte till de enskilda tjänstemännen. Detta måste begränsa möjligheterna

att åstadkomma en smidig lönesättning.

Lönesystemutredningen har i uppdrag att söka komma fram till en ordning

som smidigare kan anpassas till successivt ändrade betingelser för arbetet

vid myndigheterna än det nuvarande systemet med fasta tjänster medger.

Utredningen skall eftersträva en sådan lösning att myndigheterna får

tillfälle att i större omfattning än nu direkt medverka vid lösningen av sina

lönesättningsfrågor. I direktiven pekas också på att utredningen bör undersöka

hur anställningsformerna skall utformas i samband med sådana ändlingar.

Utskottet vill erinra jämväl om det uppdrag som lämnats ämbetsansvarskommittén.

Att under angivna förhållanden initiera den i motionerna yrkade utredningen

om en ny tjänstetyp inom det nuvarande tjänstesystemet synes utskottet

föga meningsfullt. Utskottet är ej heller i övrigt berett att förorda

nagon riksdagens åtgärd som kan innebära ett föregripande av resultatet av

nämnda pågående utredningsarbeten. Utskottet avstyrker sålunda nu ifrågavarande

motionsyrkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 672 och II: 728.

Stockholm den 4 november 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 141.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1969

Reservation

av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),

Nyman (fp), Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep),

Westberg i Ljusdal (fp), Elmstedt (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som anser
dels

att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Att under»

och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande» bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Genom motionerna har aktualiserats en trygghetsfråga som enligt utskottets

mening kräver särskild uppmärksamhet. Den enskilde kan ställa

berättigade krav på att kunna erbjudas ett i olika avseenden fullvärdigt alternativ

till heltidstjänstgöring. Därför bör möjligheter skapas att inrätta ordinarie

deltidstjänster i offentlig förvaltning.

Som framgår av vad utskottet anfört pågår inom lönesystemutredningen

ett utredningsarbete som har nära anknytning till förevarande motionsyrkande.

Enligt utskottets mening bör motionerna lämpligen överlämnas till

utredningen med syfte att det motionsvis framställda yrkandet blir tillgodosett.

»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1:672

och II: 728.»

ICUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.