Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ordinarie halvtidstjänster inom den statliga förvaltningen.
1969-11-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:142, Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ordinarie halvtidstjänster inom den statliga förvaltningen.
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1969
Nr 142
Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ordinarie
halvtidstjänster inom den statliga förvaltningen.
(5:e avd.)
I de likalydande motionerna I: 672 av herrar Wirtén och Lindblad samt
II: 728 av herr Ahlmark in. fl. har hemställts att riksdagen måtte hesluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning syftande till att införa ett
system av ordinarie halvtidsbefattningar inom den statliga delen av arbetsmarknaden.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från statskontoret. Ämbetsverket har funnit sig
inte böra tillstyrka att en särskild utredning i det av motionärerna angivna
syftet igångsätts. Statskontoret har anfört i huvudsak följande.
Statskontoret kan i princip instämma i vad som anförs till förmån för
halvtidstjänstgöring under förutsättning att resonemanget inte är avsett att
inskränkas till halvtidstjänstgöring utan avser all deltidstjänstgöring. Statskontoret
har också för egen del bland sina ca 265 anställda ett 25-tal vilkas
tjänstgöringstid varierar mellan 50 och 97,5 % av heltidstjänstgöring. Ämbetsverket
vill dock som sin erfarenhet understryka att inte alla typer av
tjänster eller aktiviteter inom statsförvaltningen synes lämpa sig för uppdelning
på flera än en befattningshavare. Så torde exempelvis utpräglat arbetsledande,
sammanhållande och utredande funktioner samt kvalificerad
personaladministration sällan kunna utövas av deltidstjänstgörande personal,
bl. a. på grund av den oproportionerligt långa tid som ständigt skulle
behöva avsättas för den deltidstjänstgörandes information om vad som passerat
under hans frånvaro. »Ett fullt accepterat deltidssystem» torde därför
i den praktiska tillämpningen inte kunna komma att omfatta mera än en del
av de aktiviteter inom statsförvaltningen, som brukar sammanföras i befattningar.
Vad motionärerna anför om möjligheten att dela upp lärarbefattningar
på två lärare i stället för en utgör exempel på möjligheten att dela
upp även vissa kvalificerade tjänster. Frågan om heltidstjänst skall kunna
uppdelas på halvtidst jänstgörande tjänstemän måste i regel prövas från fall
till fall. Anmärkas må dessutom vad speciellt gäller lärartjänster att i praktiken
nedsättning av tjänstgöringsskyldigheten i många fall inte gett upphov
till deltidstjänstgöring för ytterligare lärare utan konsumerats av kollegerna
i form av ökat antal övertimmar.
Motionärerna finner att samhället för egen del måste godta som en normal
företeelse att särskilt småbarnsföräldrar arbetar på halvtid. Alternativen bör
inte vara att arbeta på heltid eller att inte arbeta alls. Ett sätt att lösa hithörande
problem vore, enligt motionärerna, att »en mycket stor, sannolikt
övervägande del av den statliga förvaltningen, affärsverkens arbete etc. orga
-
Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1969
9
niserades i ett modulsystem, där två halvtidsanställda som regel skall kunna
dela varje heltidsbefattning». Hur detta i detalj skall kunna genomföras finner
motionärerna böra utredas. Man finner önskvärt att utredningen sker i
nära kontakt med den översyn av hela personaladministrationen inom den
statliga sektorn som statskontoret f. n. är i färd med.
I anslutning till vad statskontoret tidigare anfört om behovet av individuell
prövning av möjligheten att uppdela tjänster in. m. finner statskontoret
modulsystemet innebära en alltför vittgående konsekvens av den allmänna
insikten om värdet av deltidstjänstgöring. En generell föreskrift om
tillämpning av ett dylikt system vore, enligt statskontorets mening, orealistisk
och ägnad att binda myndigheterna vid anordningar som endast i begränsad
omfattning skulle kunna förverkligas. Vad gäller den inom statskontoret
pågående översynen av personaladministrationen inom den statliga
sektorn må framhållas att några ytterligare direkta åtgärder för att underlätta
deltidsanställning inte upptas i arbetsplanen för översynen. Denna
innefattar emellertid utredningar i avsikt att skapa en förbättrad arbetsmarknadsstatistik
och personalplanering, vilket kan sägas så till vida falla
inom syftet med motionerna att avsikten är att söka vidga rekryteringsunderlaget
för statstjänsten.
Motionärerna synes, med hänvisning bl. a. till påståendet att statsförvaltningens
organisation bygger på att varje ordinarie befattning omfattar heltidstjänstgöring,
inte vilja godta tanken att ett fullt accepterat deltidssystem
redan föreligger. Enligt statskontorets mening finns emellertid, om man
bortser från de ordinarie tjänsterna, redan nu ett författnings- och avtalsunderlag
som möjliggör för statsmyndigheterna att inrätta halvtidstjänster
i all den omfattning så är erforderligt. Statskontoret tillåter sig i denna del
endast hänvisa till föreskrifterna i Kungl. Maj :ts cirkulär 1960: 275 till statsmyndigheterna
angående användning av deltidsarbete i statens tjänst, Kungl.
Maj ds kungörelse 1965: 915 om inrättande av vissa statliga reglerade tjänster
in. m. (4, 5 §§) samt de hänvisningar till AST som upptas under Deltidsarbete
i avtalsverkets register över bestämmelser om anställnings- och arbetsvillkor
m. m. för vissa statstjänstemän.
Motionärerna påtalar i sammanhanget att de halvtidsarbetande måste antingen
begära »partiell tjänstledighet» eller också »nöja sig med en ickeordinarie
befattning, vilket kan innebära lägre lön och något otryggare anställningsform».
Statskontoret får i anledning härav framhålla att det förhållandet
att aktiviteterna inom de statliga verken i personalförteckningar
och liknande redovisas i form av heltidstjänster inte kan anses som ett tecken
på att halvtidstjänst skulle vara en mindre erkänd anställningsform än heltidstjänst.
Myndigheterna har — som tidigare sagts — frihet att inrätta
motsvarande antal deltidstjänster.
Det kan vidare ifrågasättas om det förekommer att två halvtidsarbetande,
som delar en tjänst, till följd av sin halvtidstjänstgöring skulle få lön enligt
lägre lönegrad än den i vilken den delade tjänsten är placerad.
Som otvivelaktigt riktig kvarstår däremot enligt statskontorets mening
motionärernas anmärkning att den som tjänstgör på deltid, bortsett från
tjänstinnehavarens eventuella möjlighet att få en omfattande partiell tjänstledighet,
inte kan få ordinarie tjänst (4 § kungörelsen 1965: 915). Statskontoret
hävdar emellertid att detta förhållande i nuvarande läge knappast kan
anses utgöra någon sådan nackdel att motionärernas hemställan om en utredning,
syftande till att införa ett system av ordinarie halvtidsbefattningar
10 Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1969
inom statsförvaltningen, bör bifallas. I denna del får statskontoret slutligen
anföra följande.
I remissyttrande 16.10.1968 till chefen för civildepartementet angående
oavsättligheten inom statsförvaltningen framhöll statskontoret bl. a. att anledning
förelåg att överväga om det lagfästade oavsättlighetsinstitutet trots
ett förändrat innehåll alltjämt borde bibehållas och öva inflytande på tjänstemännens
anställningsvillkor. Statskontoret fann, med hänvisning bl. a. till
att rättsskyddet inom den offentliga förvaltningen garanterades på så många
andra sätt än genom oavsättlighet, att vad utredningen anfört talade för en
restriktiv tillämpning av oavsättlighetsprincipen. I övrigt hänvisade statskontoret
till att frågan om oavsättligheten inom statsförvaltningen även omfattades
av de utredningsuppdrag, som ankommer på såväl 1966 års ämbetsansvarskommitté
som lönesystemutredningen. Genom ställningstagande till
tjänstebegreppsutredningens förslag borde man därför inte föregripa de övriga
utredningarnas övervägande av oavsättlighetsfrågan.
Ämbetsansvarskommittén har 30.6.1969 avgivit ett delbetänkande rörande
principer för utformning av ett sanktionssystem avseende offentliga funktionärer
(SOU 1969: 20). I kap. 9 Avskedsfrågor analyseras inledningsvis (s.
61 ff.) oavsättlighetens innehåll i dagens läge. Kommittén erinrar bl. a. om
hur till synes slumpartat de offentliga arbetsuppgifterna är fördelade mellan
tjänstemän som har fullmakt på sin tjänst och tjänstemän som inte har
fullmakt. Ofta utförs identiska arbetsuppgifter av personer inom båda dessa
kategorier. Tillfälligheter och tradition har fått ersätta en konsekvent bedömning
av frågan om vilka typer av uppgifter som bör ankomma på de oavsättliga.
Oavsättlighetsskyddet genombryts, framhåller kommittén, av föreskrifter
om förflyttningsskyldighet, skyldighet att utöva annan tjänst, pensionering
osv. Utan alt i detta sammanhang ta ställning till kommitténs förslag
finner statskontoret stöd föreligga för den uppfattningen att ordinarieskapet
i sin nuvarande form som trygghetsfaktor för statstjänstemän utgör
ett system som inom en överskådlig framtid kan komma att ersättas av andra
föreskrifter för att garantera en hög standard på statstjänstemannakåren
sett ur såväl statsnyttans som tjänstemännens synpunkt.
Utskottet. Genom Kungl. Maj :ts kungörelse den 3 december 1965 (SFS nr
915) har föreskrifter lämnats om inrättande av vissa statligt reglerade tjänster
m. m. Enligt § 3 inrättas tjänst som ordinarie tjänst, som extra ordinarie
tjänst, som extra tjänst eller som arvodestjänst.
Av § 4 i kungörelsen framgår att ordinarie tjänst kan inrättas för endast
heltidstjänstgöring (heltidstjänst). Annan tjänst däremot kan inrättas antingen
för heltidstjänstgöring eller för deltidstjänstgöring (deltidstjänst).
I motionerna I: 672 och II: 728 har gjoi''ts hemställan som syftar till att
ordinarie tjänst skall få inrättas ej endast för heltidstjänstgöring utan jämväl
för deltidstjänstgöring på halvtid (halvtidstjänst).
Med anledning av vad i motionerna uttalas beträffande användning av deltidsarbete
i statens tjänst vill utskottet framhålla att Kungl. Maj :t redan år
1960 genom ett cirkulär till statsmyndigheterna meddelat vissa riktlinjer
härom. I cirkuläret betonas bl. a. att särskild uppmärksamhet bör ägnas
möjligheterna att genom en med hänsyn till vårdnaden om minderåriga barn
Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1969
11
ändamålsenlig arbetstidsförläggning eller genom andra organisatoriska åtgärder
stimulera rekryteringen av deltidstjänstgörande personal.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om nödvändigheten av möjligheter
till deltidstjänstgöring och vill understryka att det förutsätter att arbetstagarna
även i detta avseende får ett positivt mottagande av arbetsgivaren.
Utskottet vill vidare slå fast att, om man bortser från ordinarie tjänster,
möjlighet redan nu finns att inom givna ekonomiska ramar inrätta halvtidstjänster
i all den omfattning så är erforderligt och lämpligt. Samtidigt gäller
att myndighet äger medgiva även ordinarie tjänsteman nedsättning av hans
tjänstgöringstid.
Det nuvarande systemet med tjänster tillkom i sina huvuddrag under en
tid då den offentliga verksamheten var mer begränsad och bedrevs under
andra förutsättningar än nu. Den kritik som ibland riktats mot stelheten i
det statliga lönesystemet kan i stor utsträckning föras tillbaka på tjänstesystemet.
Detta system har bl. a. lett till att lönerna knutits till tjänsterna
och inte till de enskilda tjänstemännen. Detta måste begränsa möjligheterna
att åstadkomma en smidig lönesättning.
Lönesystemutredningen har i uppdrag att söka komma fram till en ordning
som smidigare kan anpassas till successivt ändrade betingelser för arbetet
vid myndigheterna än det nuvarande systemet med fasta tjänster medger.
Utredningen skall eftersträva en sådan lösning att myndigheterna får
tillfälle att i större omfattning än nu direkt medverka vid lösningen av sina
lönesättningsfrågor. I direktiven pekas också på att utredningen bör undersöka
hur anställningsformerna skall utformas i samband med sådana ändlingar.
Utskottet vill erinra jämväl om det uppdrag som lämnats ämbetsansvarskommittén.
Att under angivna förhållanden initiera den i motionerna yrkade utredningen
om en ny tjänstetyp inom det nuvarande tjänstesystemet synes utskottet
föga meningsfullt. Utskottet är ej heller i övrigt berett att förorda
nagon riksdagens åtgärd som kan innebära ett föregripande av resultatet av
nämnda pågående utredningsarbeten. Utskottet avstyrker sålunda nu ifrågavarande
motionsyrkande.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna I: 672 och II: 728.
Stockholm den 4 november 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 141.
12
Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1969
Reservation
av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),
Nyman (fp), Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep),
Westberg i Ljusdal (fp), Elmstedt (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som anser
dels
att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Att under»
och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande» bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Genom motionerna har aktualiserats en trygghetsfråga som enligt utskottets
mening kräver särskild uppmärksamhet. Den enskilde kan ställa
berättigade krav på att kunna erbjudas ett i olika avseenden fullvärdigt alternativ
till heltidstjänstgöring. Därför bör möjligheter skapas att inrätta ordinarie
deltidstjänster i offentlig förvaltning.
Som framgår av vad utskottet anfört pågår inom lönesystemutredningen
ett utredningsarbete som har nära anknytning till förevarande motionsyrkande.
Enligt utskottets mening bör motionerna lämpligen överlämnas till
utredningen med syfte att det motionsvis framställda yrkandet blir tillgodosett.
»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1:672
och II: 728.»
ICUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.