Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om besvär över skolstyrelses beslut beträffande tjänstetillsättning.

1969-11-11 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:153, Utlåtande i anledning av motioner om besvär över skolstyrelses beslut beträffande tjänstetillsättning.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 153 år 1969

3

Nr 153

Utlåtande i anledning av motioner om besvär över skolstyrelses

beslut beträffande tjänstetillsättning.

(2:a avd.)

1 de likalydande motionerna I: 178 av herr Mårtensson och 11: 190 av herr

Jönsson i Arlöv m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhåller om en sådan ändring i skolstadgan, att en återgång till tidigare

gällande bestämmelser om besvär över skolstyrelses beslut beträffande

viss tjänstetillsättning införes.

På utskottets begäran har yttranden över motionerna avgivits av Lärarnas

riksförbund, Sveriges lärarförbund och Svenska kommunförbundet.

Vad motionärerna önskar är införande av en bestämmelse om att besvär

inte får anföras över skolstyrelses förslag om tjänstetillsättning, då tjänsten

tillsättes av länsskolnämnd eller skolöverstyrelsen. Som skäl härför anföres

bland annat att den nuvarande besvärsrätten, som infördes 1966, medför

komplikationer i tjänstetillsättningsproceduren och för övrigt mera är ett

formellt än ett reellt rättssäkerhetsskydd, eftersom besvär alltid kan anföras

över själva tillsättningsbeslutet.

Motionärernas uppfattning delas inte av Lärarnas riksförbund, som framhållit

att de nuvarande besvärsreglerna överensstämmer med de principer

som gäller inom övriga delar av den statliga eller statsreglerade förvaltningen

och uttalat att mycket starka skäl måste anföras om man skall göra undantag

från dessa principer. Några dylika skäl anses inte anförda och förbundet,

som betonar att ifrågavarande besvärsrätt inte ger upphov till mer

komplikationer än motsvarande regler inom den övriga statliga eller statsreglerade

förvaltningen, avstyrker motionerna.

Sveriges lärarförbund, som också avstyrker motionerna, har anfört bl. a.

följande.

Sveriges lärarförbund vill för sin del framhålla att de rätt omfattande

erfarenheter som i förbundets centrala ledning samlats, sedan besvärsinstitutet

beträffande förslag vid tjänstetillsättning infördes, klart ger vid handen

att ändringen ifråga var högst motiverad. Inte heller kan förbundet

finna att den i motionerna som motiv för en ändring nämnda komplicerade

besvärshandläggningen utgör ett godtagbart skäl för bestämmelser i skolstadgan

enligt vilka rätten att föra talan mot en myndighets beslut skulle inskränkas.

Den enskildes rättssäkerhet kan rimligen inte få äventyras till

följd av att en administrativ procedur anses vara komplicerad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 153 år 196!)

Styrelsen för Svenska kommunförbundet har anfört bl. a. följande.

Vad angår det föreliggande motionsförslaget synes detsamma syfta till en

i och för sig önskvärd förenkling av tillsättningsförfarandet inom denna del

av det statligt reglerade tjänstemannaområdet.

Såvitt styrelsen har sig bekant utnyttjas möjligheten till besvär över

skolstyrelses förslag i tjänstetillsättningsärenden inte i någon större omfattning,

något som torde ha sin förklaring i den dubbla besvärsmöjlighet

som nu står öppen för den berörda personalen. Besvär kan sålunda anföras

dels över skolstyrelsens förslag till länsskolnämnden i tjänstetillsättningsärendet,

dels över länsskolnämndens resp. skolöverstyrelsens beslut om

tjänstetillsättning. Eftersom en sökande genom ett slopande av besvärsrätten

i det första ledet (förslagsledet) inte skulle lida någon rättsförlust —

han har ju kvar sin besvärsrätt över det slutliga tillsättningsbeslutet — kan

något vägande intresse från arbetstagarsynpunkt för besvärsrättens bibehållande

knappast sägas föreligga.

Med beaktande av kommunernas berättigade intresse av en administrativ

förenkling av lärartillsättningsproceduren har styrelsen inte något att erinra

mot att motionerna bifalls.

Utskottet. Med anledning av motionärernas synpunkt att ifrågavarande

besvärsrätt verkar fördröjande på tjänstetillsättningar vill utskottet erinra

om att utskottet i sitt utlåtande 1968: 167 i ett vidare sammanhang uttalade

sig om det nuvarande tillvägagångssättet vid tillsättning av ordinarie lärartjänster

och därvid framhöll vikten av att man noga prövade möjligheterna

att komma fram till ett enklare och mindre arbetskrävande förfarande, utan

att fördenskull objektivitet och noggrannhet eftersattes. Emellertid är det

ju så, som även motionärerna framhållit, att ifrågavarande möjlighet att anföra

besvär över skolstyrelses förslag till tjänstetillsättning är att uppfatta

som uttryck för en allmän princip med tillämpning på en rad av områden.

Principiella frågor om besvärsrätt är för närvarande under övervägande i

justitiedepartementet i samband med behandlingen av föreliggande förslag

till förvaltningslag. Utskottet anser sig med hänsyn härtill inte böra föreslå

riksdagen att göra någon framställning till Kungl. Maj :t beträffande besvärsrätten

inom ett speciellt område. Utskottet avstyrker därför motionerna

och hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 178 och II: 190.

Stockholm den 11 november 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 155.

Reservation

av herr Jönsson i Arlöv (s).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.