Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att demokratisera försvaret.

1969-11-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:157, Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att demokratisera försvaret.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1969

Nr 157

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att demokratisera

försvaret.

(l:a avd.)

Motionerna

I de likalydande motionerna 1: U5 av herrar Svanström och Axel Georg

Pettersson och II; 497 av herrar Johansson i Växjö och Nilsson i Tväralund

har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning

angående statens medverkan till en värnpliktsorganisation samt

formerna för övriga strävanden att demokratisera det svenska försvaret.

Remissyttrandena

Utskottet har i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden från överbefälhavaren och försvarets centrala företagsnämnd.

Överbefälhavaren framhåller, med anledning av motionernas påstående att

det i vissa kretsar anses tabu att genom diskussion stödja demokratiseringsprocessen

inom bl. a. det militära, som sin bestämda uppfattning att det

inom landets politiska ledning och den militära ledningen inte anses tabu

att en diskussion — och en bred sådan — föres om försvarets förhållanden

och den påverkan på dessa som den allmänna samhällsutvecklingen och aktuell

debatt bör ha. Såväl statsmakterna som försvarsledningen söker på

allt sätt stödja och uppmuntra en sådan diskussion.

Beträffande företagsdemokrati för anställd personal framhålles att demokratiseringsprocessen

fortgått lång tid. När det gäller företagsnämndsverksamheten

har försvaret varit före både den offentliga och enskilda sektorn.

För nämnderna gäller samma föreskrifter som för alla andra nämnder inom

statsförvaltningen. Därutöver gäller anvisning av försvarets centrala företagsnämnd

som i sig även är ett exempel på den utveckling motionärerna

efterlyser.

Kurser ordnas för att anvisningar och föreskrifter skall bli kända. Vidare

behandlas på olika kurser inedinflytandeprocessen, jämlikhetssträvanden

och andra på dessa områden aktuella frågor i samhällsutvecklingen.

Enligt överbefälhavarens uppfattning hävdar sig företagsdemokratin i vad

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1960

7

avser den anställda personalen inom försvaret väl vid en jämförelse med

förhållandena i hithörande sammanhang såväl för övrig statsanställd personal

som för anställda i det enskilda näringslivet.

Till betydande delar är utvecklingen resultatet av överenskommelser mellan

myndigheter och personalorganisationer, varför området självfallet inte

lämpar sig för parlamentarisk översyn.

Beträffande företagsdemokratin för de värnpliktiga framhåller överbefälhavaren

att likartade frågor behandlades vid 1968 års riksdag. Inom försvaret

är bevakningen av de värnpliktigas förhållanden och tillgodoseende

av deras intressen säkerställd genom dels det ansvar som i detta hänseende

åvilar alla chefer, dels instruktionerna för berörda sakmyndigheter och för

ändamålet tillsatta nämnder.

Envars rätt att i personliga angelägenheter vända sig till närmaste chef

och personalvårdspersonal liksom rätten att anföra klagan till närmaste

eller högre chef är även fastställd i tjänstereglementet.

För värnpliktiga finns förbandsnämnder inrättade. Föreskrifter för dessa

är givna av Kungl. Maj:t i tjänstereglementet för krigsmakten. Den senaste

förbättringen i dessa föreskrifter genomfördes förra året på förslag av överbefälhavaren

och innebar bl. a. införande av beslutanderätt på vissa områden

samt vidgade möjligheter till information mellan ledamöterna i nämnden

och de värnpliktiga ute på kompanierna. Sedan nämnderna nu funnits

i 19 år finns stor erfarenhet vid förbanden av hur de skall arbeta, och deras

verksamhet måste till den allt övervägande delen betecknas som god.

Information till värnpliktiga i olika frågor lämnas i tjänsten genom en

mängd genomgångar, lektioner och föredrag, vilka bl. a. finns upptagna

dels i överbefälhavarens bestämmelser för den allmänmilitära utbildningen,

vilken numera är lika för alla värnpliktiga under grundutbildning i alla tre

försvarsgrenarna, dels i dessas olika utbildningsbestämmelser. Därutöver

lämnas information i förbandsnämnderna.

Sammantaget måste de värnpliktigas möjligheter till demokratiskt medinflytande

och att få information betecknas som fullt tillfredsställande då

det gäller förhållandena inom förbanden.

Som motionärerna angivit finns för närvarande icke någon allmän intresseorganisation

för värnpliktiga. Överbefälhavaren utgår emellertid ifrån

att en årlig återkommande värnpliktskongress skall komma till stånd efter

de uttalanden som statsrådet och chefen för försvarsdepartementet gjort

tidigare i år. Härigenom får de värnpliktiga möjlighet till kontakt med

högsta försvarsledningen i frågor som rör dem såsom värnpliktiga. Överväganden

om den praktiska utformningen pågår.

Arbetet med dessa och andra frågor rörande värnpliktigas förhållanden

sker bl. a. under kontakt med politiska ungdomsorganisationer.

Försvarets centrala företagsnämnd (FCFN) framhåller att dess huvuduppgift

är att främja och vägleda försvarets företagsnämnder och företags
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1969

ombuds verksamhet, och nämnden lämnar en redogörelse för och några synpunkter

på den del av demokratiseringssträvandena i försvaret, som avser

företagsnämndsverksamhet för anställd personal.

Nämnden framhåller att den av motionärerna åberopade demokratiseringsprocessen

torde ha kommit lika långt inom försvaret som inom andra

delar av samhällslivet och även föranlett ett betydande antal reformer.

Inledningsvis konstateras att Sveriges första företagsnämnder inrättades

inom försvaret. Den 20 april 1945 — ett och ett halvt år innan arbetsmarknadens

parter i övrigt träffade avtal om företagsnämnder — träffades en

överenskommelse om inrättande av s. k. produktionsnämnder inom försvaret.

Det banbrytande arbete som därvid utfördes inom försvaret med avseende

på nämndarbetets inriktning och arbetsformer och de erfarenheter

som vanns i produktionsnämndernas praktiska arbete torde i avsevärd utsträckning

ha utgjort underlag vid utformningen av efterföljande överenskommelser

om företagsnämnder.

Fr. o. in. år 1961 är all inom försvaret anställd personal integrerad i företagsnämndsverksamheten

inom försvaret.

FCFN:s verksamhetsområde omfattar det militära försvaret, försvarets

fabriksverk och flygtekniska försöksanstalten. Företagsnämnder finns inrättade

vid alla större enheter — förband, staber, skolor, förvaltningar,

verkstäder, forskningsinstitutioner och fabriksverkets industriföretag och

tvätterier.

I försvarets drygt 200 företagsnämnder finns i dag ca 1 200 representanter

för den anställda personalen och lika många företrädare för försvarets myndigheter.

Erforderlig omorganisation av företagsnämnderna inom försvaret

i anledning av SFS 1968: 104 är nu i stort sett genomförd.

Särskild förslagsverksamhet för de värnpliktiga finns organiserad enligt

bestämmelser från överbefälhavaren. Dessa bygger i allt väsentligt på

FCFN: s bestämmelser om förslagsverksamhet.

FCFN anser att de anställdas kunskaper om försvaret är av avgörande

betydelse för deras ökade möjligheter att vinna medinflytande. FCFN räknar

med att genom utbildning, som främst är avsedd för företagsnämndsledamöter,

kunna göra en insats i detta avseende.

I fråga om utbildning åligger det FCFN att främja intresset för och ge

kunskaper om nämndarbetet och betingelserna för detta. I enlighet härmed

genomför FCFN sedan början av 1950-talet fortlöpande ca fyra tredagarskurser

per år för ledamöter i försvarets företagsnämnder.

Innevarande år har centrala nämnden funnit det angeläget att genom särskilda

konferenser för de drygt 200 ordförandena i försvarets företagsnämnder

ge dessa tillfälle att gemensamt studera de genom SFS 1968: 104 nytillkomna

bestämmelserna för nämndverksamheten, ta del av de synpunkter

som varit vägledande vid bestämmelsernas tillkomst samt diskutera policyfrågor

beträffande nämndverksamheten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1969

9

De genom SFS 1968: 104 införda reglerna har inneburit en aktivisering

av företagsnämndsverksamheten. Reglerna lämpar sig väl för en utveckling

av nämndverksamheten mot ett mera allmänt och genomgripande medinflytande

från personalens sida.

FCFN:s anvisningar i anslutning till författningen har underlättat omorganiseringen

av företagsnämnderna och inneburit ökad stimulans genom beslut

att företagsnämndernas nya befogenheter skall utnyttjas i full utsträckning.

FCFN anser att företagsdemokratin inom försvaret hävdar sig väl vid

jämförelse med övriga delar av statsförvaltningen.

Mot bakgrunden av det sagda kan en statlig utredning angående formerna

för företagsdemokrati i gängse mening inte anses erforderlig. Företagsnämndsverksamheten

bör liksom hittills i första hand vara en fråga om utveckling

under gemensam medverkan från personalorganisationer och myndigheter.

Utskottet

I motionerna framläggs förslag om utredning angående statens medverkan

till eu värnpliktsorganisation samt formerna för övriga strävanden att demokratisera

försvaret.

Frågan om en värnpliktsorganisation var föremål för diskussion i utskottet

i samband med behandlingen vid 1968 års riksdag av en motion angående

behandlingen av värnpliktsfrågor.

Utskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända yttrande 1968: 178 att det

beträffande riksomfattande sammankomster med de värnpliktiga borde ankomma

på Kungl. Maj :t att efter samråd med för värnpliktsfrågor intresserade

organisationer pröva om förutsättningar förelåg för dylika sammankomster

och om det i så fall borde ske med statligt stöd i någon form.

Enligt vad utskottet erfarit har Kungl. Maj :t beslutat att s. k. värnpliktsriksdagar

i fortsättningen skall anordnas årligen. Den första är avsedd att

äga rum i februari 1970. Genom dessa värnpliktsriksdagar får de värnpliktiga

under grundutbildningen årligen framföra förslag om de värnpliktigas

villkor och förhållanden. Samtliga värnpliktiga under grundutbildning får

lämna in motioner till värnpliktsriksdagen. Två ombud skall väljas vid varje

förband eller utbildningsanstalt. Riksdagspartiernas ungdomsförbund får

lämna information till de värnpliktiga om sina respektive program i värnpliktsfrågor.

Ungdomsförbunden får under en tjänstefri kväll ordna möten

vid förbanden. Deltagande i val av ombud eller informationsmöte är frivilligt.

Under förberedelserna för värnpliktsriksdagen skall ungdomsförbunden

få tillfälle att ge sina synpunkter på hur arrangemanget skall genomföras.

Kostnaderna för värnpliktsriksdagens anordnande bestrides med statliga

medel.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1969

Information och medinflytande för den inom försvaret anställda personalen

sker liksom för annan statligt anställd personal i första hand genom

företagsnämnderna. Samma föreskrifter gäller för samtliga nämnder inom

hela statsförvaltningen (SFS 1968: 104). Dessa föreskrifter har tillkommit

efter överläggningar mellan företrädare för det dåvarande civildepartementet

och personalens organisationer.

Företagsnämndsverksamheten inom försvaret förefaller enligt utskottets

mening att vara väl utvecklad och organiserad. Denna verksamhet bör liksom

hittills i första hand utvecklas under gemensam medverkan från personalorganisationer

och myndigheter.

Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrks motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 445 och II: 497.

Stockholm den 18 november 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 156.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.