Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.
1969-11-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:162, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1969
1
Nr 162
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande
av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation,
i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte
motioner.
(l:a—5:e avd.)
I skrivelse den 28 mars 1969, nr 71, har Kungl. Maj:t under åberopande
av utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma
dag lämnat riksdagen redogörelse för Nordiska rådets sjuttonde session
i Stockholm den 1—6 mars 1969.
Skrivelsen har vad gäller frågorna under II i en av Nordiska rådets svenska
delegation utarbetad redogörelse för nämnda session hänvisats till statsutskottet
beträffande samtliga punkter under B, punkterna C 1 såvitt gäller
zigenarnas förhållanden i Finland och Sverige samt berättelsen från Nordiska
arbetsmarknadsutskottet, C 3 utom i vad avser likartad lagstiftning
om transplantation och nordiskt läkemedelssamarbete, C 5, C 6 såvitt rör
samarbete på näringsforskningens område, C 7, D 1, D 2, D 5, D 7, E 2, E 4
och E 6.
Till statsutskottet har även hänvisats i det följande redovisade motioner.
1. Samarbete beträffande högre utbildning och forskning. Under B 1 behandlas
vissa frågor om samarbete beträffande högre utbildning och forskning.
Därvid redovisas bl. a. ett medlemsförslag om tillgången till källmaterial
för samtidshistorisk forskning, vilket förslag föranlett en rekommendation
av rådet till regeringarna 1. att gemensamt utreda förutsättningarna
för att bereda nordiska forskare ökad tillgång till källmaterial för samtidshistorisk
forskning och för att få till stånd en internordisk praxis rörande
utlämnandet av sådant material som finns hos myndighet samt 2. att vidtaga
åtgärder för att i varje enskilt land likställa forskare från ett annat nordiskt
land med inhemska forskare vad gäller tillgången till offentliga myndigheters
arkiv.
Utskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets redogörelse, s. 13—16.
I motionen I: 1048 av fru Segerstedt Wiberg har hemställts att riksdagen
vid behandlingen av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 71 i skrivelse till Kungl.
Maj:t understryker vikten av att enighet uppnås de nordiska länderna emelBihang
till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 162
2
Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1969
lan om att antaga liberala och om möjligt likformiga regler om tillhandahållande
för forskare av nu hemliga handlingar berörande i synnerhet nordiskt
samarbete.
Utskottet har full förståelse för värdet av enhetliga och liberala regler på
ifrågavarande område och anser det därför önskvärt att den i Nordiska rådets
nu ifrågavarande rekommendation angivna utredningen snarast kommer
till stånd. Det synes emellertid inte erforderligt att riksdagen i denna fråga
gör någon hänvändelse till Kungl. Maj :t och utskottet avstyrker därför motionen
I: 1048.
Utskottet som finner redogörelsen i övrigt under förevarande punkt inte
föranleda något uttalande av utskottet hemställer
att riksdagen med avslag å motionen I: 1048 lägger Kungl.
Maj :ts skrivelse i förevarande del till handlingarna.
2. Skol- och undervisningsfrågor. Under B 2 behandlas vissa skol- och undervisningsfrågor.
Därvid redovisas bl. a. att rådet antagit en rekommendation
till regeringarna att skyndsamt utarbeta automatiskt tillämpbara evalveringsnormer
för nordiska skol- och studentbetyg.
Utskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets redogörelse, s. 16—20.
I motionen II: 1205 av herrar Mundebo och Strömberg har hemställts att
riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts skrivelse nr 71 i skrivelse till
Kungl. Maj :t uttalar sig för att automatiskt tillämpbara evalveringsnormer
för nordiska skol- och studentbetyg snarast kommer till stånd.
Utskottet. Behovet av normer för hur betyg från de olika nordiska länderna
inbördes skall värderas — evalveringsnormer — är påtagligt och kan
väntas växa snabbt. Med hänsyn till den rekommendation i frågan som Nordiska
rådet riktat till regeringarna synes det inte erforderligt att riksdagen
gör den i motionen II: 1205 föreslagna hänvändelsen till Kungl. Maj:t. Utskottet
avstyrker därför motionen.
Utskottet som finner redogörelsen i övrigt under förevarande punkt inte
föranleda något uttalande av utskottet hemställer
att riksdagen med avslag å motionen II: 1205 lägger
Kungl. Maj :ts skrivelse i förevarande del till handlingarna.
3. Radio-, televisions- och filmfrågor. Under B 3 behandlas vissa radio-, televisions-
och filmfrågor. Utskottet hänvisar till Nordiska rådets redogörelse
s. 20—22.
I motionen I: 1047 av fru Segerstedt Wiberg har hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t ville understryka angelägenheten av att en ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1969
3
redning kommer till stånd rörande möjligheterna att vid sidan av de olika
ländernas nationella TV-program anordna ett gemensamt nordiskt TV-program.
Utskottet. Av redogörelsen under förevarande punkt i berättelsen framgår
att rådets kulturutskott bl. a. tagit ställning till ett tilläggsförslag av samma
innebörd som det i motionen nu framlagda förslaget. Kulturutskottet fann vid
sin behandling härav starka skäl tala för att ytterligare avvakta utbyggnaden
av TV-verksamheten i de olika nordiska länderna tills bättre förutsättningar
föreligger för en allvarlig prövning av frågan om införandet av ett separat
nordiskt TV-program. I anslutning härtill underströks att det nordiska TVsamarbetet
ytterligare utbyggts under år 1968. Sålunda har ett nordiskt
kontaktorgan för radio- och TV-spörsmål tillsatts under våren 1968 med
uppgift att behandla samarbetsfrågor, som inte berörs av det nordiska TVsamarbetet
i övrigt, samt att ta ställning till internationella spörsmål som
aktualiseras av den tekniska utvecklingen. Vidare har kontaktorganet till
uppgift att främja strävandena till en ytterligare utbyggnad av radio- och
TV-samarbetet och andra frågor, som regeringarna förelägger kontaktorganet
eller detta självt finner anledning ta upp till behandling. Slutligen konstaterades
att Finland, Norge och Sverige inlett ett TV-samarbete inom
Nordkalottområdet.
Statsutskottet erinrade för sin del redan i sitt utlåtande nr 98 vid fjolårets
riksdag om det omfattande samarbete de nordiska radio- och TV-företagen
emellan som både på det tekniska området och programmässigt pågår.
En ytterligare utveckling härav ansågs vara att förvänta och framstode även
enligt utskottets uppfattning såsom önskvärd. Utskottet förutsatte vidare
att utvecklingen i fråga om möjligheterna till utbyte mellan de nordiska länderna
av radio- och TV-sändningar uppmärksamt följs av vederbörande
myndigheter och radioföretag samt att de åtgärder som därvid befinns påkallade
också vidtages.
Utskottet är alltjämt av samma uppfattning. Några särskilda åtgärder i
det av motionären angivna syftet synes med beaktande av det anförda inte
påkallade, varför motionen avstyrks.
Vad i rådets redogörelse under förevarande punkt i övrigt anförts har inte
givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag å motionen I: 1047 lägger Kungl.
Maj :ts skrivelse i förevarande del till handlingarna.
4. Biståndet till utvecklingsländerna m. m. Under E 4 behandlas vissa frågor
om biståndet till utvecklingsländerna m. m. Därvid redovisas bl. a. att
till ekonomiska utskottet överlämnats en berättelse från Nordiska ministerkommittén
för administrationen av gemensamma biståndsprojekt i ut
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1969
vecklingsländerna, i anledning varav herr Holmberg ställt en fråga till regeringarna
om på vad sätt dessa avser att vidare bygga ut sitt inbördes samarbete
vad beträffar biståndet till utvecklingsländerna. Av svaret framgick
bl. a., att regeringarna ansåg att en vidare institutionalisering av det nordiska
samarbetet på utvecklingsbiståndets område bör kunna inlemmas i
organisationen för ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete (NORDEK).
Utskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets redogörelse, s. 50—51.
I motionerna I: 1049 av herr Åkerlund och II: 1207 av fru Sundberg och
herr Lothigius har hemställts att riksdagen i samband med behandlingen
av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 71 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att
Nordiska ministerkommittén för samordning av hjälpen till utvecklingsländerna
får i uppdrag att göra en inventering av sådana biståndsprojekt, som
kan omvandlas till eller förverkligas som nordiska projekt.
Utskottet. Den nordiska ämbetsmannakommitténs rapport om utvidgat
nordiskt ekonomiskt samarbete har numera avgivits. Enligt rapporten har
de nordiska länderna ett väl utvecklat samarbete på biståndsområdet. Detta
gäller särskilt insatserna i de internationella organisationernas biståndsprogram.
Medlemsstaterna bör fortsätta att bygga ut samarbetet på de tekniska,
finansiella, kommersiella och handelspolitiska områdena såväl genom de
internationella organisationerna som bilateralt.
Det föreslås i rapporten att ministerrådet låter utföra en undersökning av
möjligheterna för ett närmare samarbete om de nordiska ländernas finansiella
bistånd.
Överläggningarna om ett utvidgat ekonomiskt samarbete enligt rapportens
förslag har numera inletts. I samband härmed kommer enligt vad utskottet
erfarit även frågan om en fortsatt utbyggnad av samarbetet inom biståndsområdet
och formerna härför att behandlas.
Utskottet delar de i rapporten framförda synpunkterna på det nordiska
''samarbetet inom biståndsområdet. Då frågan om fortsatt utbyggnad av biståndssamarbetet
och formerna härför kommer att bli föremål för överläggning
är utskottet inte berett att tillstyrka yrkandet i motionerna I: 1049
och II: 1207.
Vad i rådets redogörelse under förevarande punkt i övrigt anförts har inte
givit u Iskottet anledning till särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag å motionerna I: 1049 och II: 1207
lägger Kungl. Maj:ts skrivelse i förevarande del till handlingarna.
5. Övriga av statsutskottet behandlade frågor. Beträffande följande frågor i
redogörelsen för Nordiska rådets sjuttonde session, nämligen
Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1969
5
B 4 Nordiska kulturfonden, s. 22,
B 5 Nordiskt musiksamarbete, s. 22—23,
B 6 Övriga av kulturutskottet förberedda saker, s. 23,
C 1 Arbetsmarknadsfrågor i vad avser zigenarnas förhållanden i Finland
och Sverige, s. 25, samt berättelsen från Nordiska arbetsmarknadsutskottet,
s. 25—26,
C 3 Hälso- och sjukvårdsfrågor utom i vad avser likartad lagstiftning om
transplantation och nordiskt läkemedelssamarbete, s. 28—30,
C 5 Arbetarskyddsfrågor, s. 32—33,
C 6 Livsmedelslagstiftning m. m. i vad avser samarbete på näringsforskningens
område, s. 33,
G 7 Övriga av socialpolitiska utskottet förberedda saker, s. 33—34,
D 1 Nordisk transportpolitik och vidgat ekonomiskt samarbete, s. 34—35,
D 2 öresundsfrågor, s. 35—39,
D 5 Vägfrågor, s. 42—43,
D 7 Övriga av trafikutskottet förberedda saker, s. 44—45,
E 2 Atomenergisamarbete, s. 48,
E 6 Statistiskt samarbete, s. 52,
har utskottet funnit vad redogörelsen innehåller inte föranleda något uttalande
av utskottet.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger Kungl. Maj :ts skrivelse i förevarande
delar till handlingarna.
Stockholm den 25 november 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),
Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Ivar Johansson (ep),
fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson
(fp), Ottosson (m), Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Björk (s)
och Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (m), Almgren (s), fru LewénEliasson
(s), herrar Bergman (s), Lindholm (s), Mattsson (ep), Johansson
i Norrköping (s), Enskog (fp), Alemyr (s), Tobé (fp), Dahlgren (ep),
Sjönell (ep), Zachrisson (s), Lindberg (s) och Lothigius (m).
ESSELTE AB. STHLM 6»
914576
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.