Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

1969-11-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:162, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1969

1

Nr 162

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande

av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation,

i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte

motioner.

(l:a—5:e avd.)

I skrivelse den 28 mars 1969, nr 71, har Kungl. Maj:t under åberopande

av utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma

dag lämnat riksdagen redogörelse för Nordiska rådets sjuttonde session

i Stockholm den 1—6 mars 1969.

Skrivelsen har vad gäller frågorna under II i en av Nordiska rådets svenska

delegation utarbetad redogörelse för nämnda session hänvisats till statsutskottet

beträffande samtliga punkter under B, punkterna C 1 såvitt gäller

zigenarnas förhållanden i Finland och Sverige samt berättelsen från Nordiska

arbetsmarknadsutskottet, C 3 utom i vad avser likartad lagstiftning

om transplantation och nordiskt läkemedelssamarbete, C 5, C 6 såvitt rör

samarbete på näringsforskningens område, C 7, D 1, D 2, D 5, D 7, E 2, E 4

och E 6.

Till statsutskottet har även hänvisats i det följande redovisade motioner.

1. Samarbete beträffande högre utbildning och forskning. Under B 1 behandlas

vissa frågor om samarbete beträffande högre utbildning och forskning.

Därvid redovisas bl. a. ett medlemsförslag om tillgången till källmaterial

för samtidshistorisk forskning, vilket förslag föranlett en rekommendation

av rådet till regeringarna 1. att gemensamt utreda förutsättningarna

för att bereda nordiska forskare ökad tillgång till källmaterial för samtidshistorisk

forskning och för att få till stånd en internordisk praxis rörande

utlämnandet av sådant material som finns hos myndighet samt 2. att vidtaga

åtgärder för att i varje enskilt land likställa forskare från ett annat nordiskt

land med inhemska forskare vad gäller tillgången till offentliga myndigheters

arkiv.

Utskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets redogörelse, s. 13—16.

I motionen I: 1048 av fru Segerstedt Wiberg har hemställts att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 71 i skrivelse till Kungl.

Maj:t understryker vikten av att enighet uppnås de nordiska länderna emelBihang

till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 162

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1969

lan om att antaga liberala och om möjligt likformiga regler om tillhandahållande

för forskare av nu hemliga handlingar berörande i synnerhet nordiskt

samarbete.

Utskottet har full förståelse för värdet av enhetliga och liberala regler på

ifrågavarande område och anser det därför önskvärt att den i Nordiska rådets

nu ifrågavarande rekommendation angivna utredningen snarast kommer

till stånd. Det synes emellertid inte erforderligt att riksdagen i denna fråga

gör någon hänvändelse till Kungl. Maj :t och utskottet avstyrker därför motionen

I: 1048.

Utskottet som finner redogörelsen i övrigt under förevarande punkt inte

föranleda något uttalande av utskottet hemställer

att riksdagen med avslag å motionen I: 1048 lägger Kungl.

Maj :ts skrivelse i förevarande del till handlingarna.

2. Skol- och undervisningsfrågor. Under B 2 behandlas vissa skol- och undervisningsfrågor.

Därvid redovisas bl. a. att rådet antagit en rekommendation

till regeringarna att skyndsamt utarbeta automatiskt tillämpbara evalveringsnormer

för nordiska skol- och studentbetyg.

Utskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets redogörelse, s. 16—20.

I motionen II: 1205 av herrar Mundebo och Strömberg har hemställts att

riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts skrivelse nr 71 i skrivelse till

Kungl. Maj :t uttalar sig för att automatiskt tillämpbara evalveringsnormer

för nordiska skol- och studentbetyg snarast kommer till stånd.

Utskottet. Behovet av normer för hur betyg från de olika nordiska länderna

inbördes skall värderas — evalveringsnormer — är påtagligt och kan

väntas växa snabbt. Med hänsyn till den rekommendation i frågan som Nordiska

rådet riktat till regeringarna synes det inte erforderligt att riksdagen

gör den i motionen II: 1205 föreslagna hänvändelsen till Kungl. Maj:t. Utskottet

avstyrker därför motionen.

Utskottet som finner redogörelsen i övrigt under förevarande punkt inte

föranleda något uttalande av utskottet hemställer

att riksdagen med avslag å motionen II: 1205 lägger

Kungl. Maj :ts skrivelse i förevarande del till handlingarna.

3. Radio-, televisions- och filmfrågor. Under B 3 behandlas vissa radio-, televisions-

och filmfrågor. Utskottet hänvisar till Nordiska rådets redogörelse

s. 20—22.

I motionen I: 1047 av fru Segerstedt Wiberg har hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t ville understryka angelägenheten av att en ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1969

3

redning kommer till stånd rörande möjligheterna att vid sidan av de olika

ländernas nationella TV-program anordna ett gemensamt nordiskt TV-program.

Utskottet. Av redogörelsen under förevarande punkt i berättelsen framgår

att rådets kulturutskott bl. a. tagit ställning till ett tilläggsförslag av samma

innebörd som det i motionen nu framlagda förslaget. Kulturutskottet fann vid

sin behandling härav starka skäl tala för att ytterligare avvakta utbyggnaden

av TV-verksamheten i de olika nordiska länderna tills bättre förutsättningar

föreligger för en allvarlig prövning av frågan om införandet av ett separat

nordiskt TV-program. I anslutning härtill underströks att det nordiska TVsamarbetet

ytterligare utbyggts under år 1968. Sålunda har ett nordiskt

kontaktorgan för radio- och TV-spörsmål tillsatts under våren 1968 med

uppgift att behandla samarbetsfrågor, som inte berörs av det nordiska TVsamarbetet

i övrigt, samt att ta ställning till internationella spörsmål som

aktualiseras av den tekniska utvecklingen. Vidare har kontaktorganet till

uppgift att främja strävandena till en ytterligare utbyggnad av radio- och

TV-samarbetet och andra frågor, som regeringarna förelägger kontaktorganet

eller detta självt finner anledning ta upp till behandling. Slutligen konstaterades

att Finland, Norge och Sverige inlett ett TV-samarbete inom

Nordkalottområdet.

Statsutskottet erinrade för sin del redan i sitt utlåtande nr 98 vid fjolårets

riksdag om det omfattande samarbete de nordiska radio- och TV-företagen

emellan som både på det tekniska området och programmässigt pågår.

En ytterligare utveckling härav ansågs vara att förvänta och framstode även

enligt utskottets uppfattning såsom önskvärd. Utskottet förutsatte vidare

att utvecklingen i fråga om möjligheterna till utbyte mellan de nordiska länderna

av radio- och TV-sändningar uppmärksamt följs av vederbörande

myndigheter och radioföretag samt att de åtgärder som därvid befinns påkallade

också vidtages.

Utskottet är alltjämt av samma uppfattning. Några särskilda åtgärder i

det av motionären angivna syftet synes med beaktande av det anförda inte

påkallade, varför motionen avstyrks.

Vad i rådets redogörelse under förevarande punkt i övrigt anförts har inte

givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag å motionen I: 1047 lägger Kungl.

Maj :ts skrivelse i förevarande del till handlingarna.

4. Biståndet till utvecklingsländerna m. m. Under E 4 behandlas vissa frågor

om biståndet till utvecklingsländerna m. m. Därvid redovisas bl. a. att

till ekonomiska utskottet överlämnats en berättelse från Nordiska ministerkommittén

för administrationen av gemensamma biståndsprojekt i ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1969

vecklingsländerna, i anledning varav herr Holmberg ställt en fråga till regeringarna

om på vad sätt dessa avser att vidare bygga ut sitt inbördes samarbete

vad beträffar biståndet till utvecklingsländerna. Av svaret framgick

bl. a., att regeringarna ansåg att en vidare institutionalisering av det nordiska

samarbetet på utvecklingsbiståndets område bör kunna inlemmas i

organisationen för ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete (NORDEK).

Utskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets redogörelse, s. 50—51.

I motionerna I: 1049 av herr Åkerlund och II: 1207 av fru Sundberg och

herr Lothigius har hemställts att riksdagen i samband med behandlingen

av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 71 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att

Nordiska ministerkommittén för samordning av hjälpen till utvecklingsländerna

får i uppdrag att göra en inventering av sådana biståndsprojekt, som

kan omvandlas till eller förverkligas som nordiska projekt.

Utskottet. Den nordiska ämbetsmannakommitténs rapport om utvidgat

nordiskt ekonomiskt samarbete har numera avgivits. Enligt rapporten har

de nordiska länderna ett väl utvecklat samarbete på biståndsområdet. Detta

gäller särskilt insatserna i de internationella organisationernas biståndsprogram.

Medlemsstaterna bör fortsätta att bygga ut samarbetet på de tekniska,

finansiella, kommersiella och handelspolitiska områdena såväl genom de

internationella organisationerna som bilateralt.

Det föreslås i rapporten att ministerrådet låter utföra en undersökning av

möjligheterna för ett närmare samarbete om de nordiska ländernas finansiella

bistånd.

Överläggningarna om ett utvidgat ekonomiskt samarbete enligt rapportens

förslag har numera inletts. I samband härmed kommer enligt vad utskottet

erfarit även frågan om en fortsatt utbyggnad av samarbetet inom biståndsområdet

och formerna härför att behandlas.

Utskottet delar de i rapporten framförda synpunkterna på det nordiska

''samarbetet inom biståndsområdet. Då frågan om fortsatt utbyggnad av biståndssamarbetet

och formerna härför kommer att bli föremål för överläggning

är utskottet inte berett att tillstyrka yrkandet i motionerna I: 1049

och II: 1207.

Vad i rådets redogörelse under förevarande punkt i övrigt anförts har inte

givit u Iskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag å motionerna I: 1049 och II: 1207

lägger Kungl. Maj:ts skrivelse i förevarande del till handlingarna.

5. Övriga av statsutskottet behandlade frågor. Beträffande följande frågor i

redogörelsen för Nordiska rådets sjuttonde session, nämligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1969

5

B 4 Nordiska kulturfonden, s. 22,

B 5 Nordiskt musiksamarbete, s. 22—23,

B 6 Övriga av kulturutskottet förberedda saker, s. 23,

C 1 Arbetsmarknadsfrågor i vad avser zigenarnas förhållanden i Finland

och Sverige, s. 25, samt berättelsen från Nordiska arbetsmarknadsutskottet,

s. 25—26,

C 3 Hälso- och sjukvårdsfrågor utom i vad avser likartad lagstiftning om

transplantation och nordiskt läkemedelssamarbete, s. 28—30,

C 5 Arbetarskyddsfrågor, s. 32—33,

C 6 Livsmedelslagstiftning m. m. i vad avser samarbete på näringsforskningens

område, s. 33,

G 7 Övriga av socialpolitiska utskottet förberedda saker, s. 33—34,

D 1 Nordisk transportpolitik och vidgat ekonomiskt samarbete, s. 34—35,

D 2 öresundsfrågor, s. 35—39,

D 5 Vägfrågor, s. 42—43,

D 7 Övriga av trafikutskottet förberedda saker, s. 44—45,

E 2 Atomenergisamarbete, s. 48,

E 6 Statistiskt samarbete, s. 52,

har utskottet funnit vad redogörelsen innehåller inte föranleda något uttalande

av utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger Kungl. Maj :ts skrivelse i förevarande

delar till handlingarna.

Stockholm den 25 november 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),

Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Ivar Johansson (ep),

fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson

(fp), Ottosson (m), Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Björk (s)

och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Almgren (s), fru LewénEliasson

(s), herrar Bergman (s), Lindholm (s), Mattsson (ep), Johansson

i Norrköping (s), Enskog (fp), Alemyr (s), Tobé (fp), Dahlgren (ep),

Sjönell (ep), Zachrisson (s), Lindberg (s) och Lothigius (m).

ESSELTE AB. STHLM 6»

914576

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.