Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om rätt för elev att utföra arbete för elevorganisation under skoltid.

1969-11-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:166, Utlåtande i anledning av motioner om rätt för elev att utföra arbete för elevorganisation under skoltid.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1969

1

Nr 166

Utlåtande i anledning av motioner om rätt för elev att utföra

arbete för elevorganisation under skoltid.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna 1:475 av herr Lidgard och 11:583 av fru

Sundberg m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhåller om att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utreda i vilken grad

skoltid får användas till frivilligt skolarbete av i motionerna angivet slag och

hur sådant arbete skall redovisas på betygen.

Efter anmodan av utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

har skolöverstgrelsen yttrat sig över motionerna. Överstyrelsen har

till en början anfört följande om elevernas möjligheter att använda skoltid

föi arbete åt elevorganisationer och i olika samarbetsorgan.

De elever som i egna organisationer eller i skolans organ fungerar som

representanter för sina kamrater har ett starkt behov av att överlägga med

eleverna dels för att inhämta deras synpunkter och åsikter, dels för att föra

ut de beslut som fattats i t. ex. elevråd och samarbetsnämnd.

För skolan är det angeläget att dessa informationskedjor fungerar väl.

Det är viktigt att de synpunkter som framförs i konferenser är brett förankiade

och att de beslut och rekommendationer som där görs snabbt och

effektivt kan föras ut till alla som blir berörda. Anvisningar i läroplan talar

också om att skolan bör bereda tid för detta. Praktiskt har utrymme för

detta skapats på olika sätt. En förhållandevis vanlig metod är att eleverna

får disponera en del av tiden för timmar till förfogande. Vid vissa skolor

har man i schemat lagt in en lektionsfri position per vecka med syfte att <*e

tillfälle för både elever och lärare att passa in konferenser och sammanträden.

Denna lösning är emellertid av schematekniska skäl förbehållen främst

de mindre skolorna. I den nya läroplanen för grundskolan framhålls att utrymme

bor ges inom ramen för undervisningen i t. ex. samhällskunskap och

svenska. 1

Någon av dessa möjligheter bör vara tillfredsställande för vissa delar av

informationen. För styrelsesammanträden (motsvarande) kan det dock vara

nödvändigt att medge eleverna befrielse från undervisningen På gymnasiet

och fackskolan syns detta kunna ske utan att alltför mycket rubba undervisningens

organisation. Genom den obligatoriska betingsläsningen fristalls

viss schematid för elevernas eget arbete. Utnyttjas den för arbete inom

skolans föreningar innebär det inte ett minskat deltagande i undervisningen

giftergIVetV1S 3tt mmdre tid kan äSnas åt andra självständiga arbetsupp
Någon

reglering av den tid som en elev kan ges ledighet från undervis1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 166

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1969

ningen finns inte. Tillämpningen torde variera starkt från skola till skola.

Skolöverstyrelsen vill också ifrågasätta om någon vinst ligger i en formell

reglering, t. ex. i form av fastställande av en längsta tid som far avsattas tor

förenings- och organisationsarbete. Tvärtom talar åtskilliga skäl för att de

även i dessa frågor bör ankomma på skolans ledning att på grundval av

föreliggande omständigheter besluta från fall till fall. Effekten pa undervisningen

varierar med omfattningen och arten av den enskilde elevens

engagemang och elevens kapacitet. Det måste anses ligga inom ramen för

skolans lcurativa och andra uppgifter och i linje med uppgiften att kontinuerligt

ge eleven information om bedömningen av dennes prestationer att

påpeka när resultaten av skolarbetet blir mindre tillfredsställande och samtidigt

ge råd i den grannlaga avvägningen mellan studiearbetet och Övriga

intressen.

överstyrelsen har erinrat om att försöksverksamhet med samarbetsnamnder,

i vilka bl. a. eleverna är representerade, för närvarande bedrives i

grundskolan m. fl. skolformer. Utvärdering av försöket kommer att aga rum

under innevarande skolår, och överstyrelsen anser att denna utvärdering

och andra erfarenheter i bästa fall kommer att kunna ge svar på frågan i

vad mån elevernas prestationer i skolan bör ses på ett nytt sätt.

Vad angår frågan om redovisning på betygen av elevernas arbete åt elevorganisationer

och i olika sam arbetsorgan ställer sig överstyrelsen tveksam

till en dylik redovisning men hänvisar även härvidlag till utvärderingen av

pågående försök.

Motionerna ifrågasätter om inte på något sätt alla insatser som gjorts i

skolarbetet skall redovisas på betyget. Skolöverstyrelsen ställer sig från vissa

synpunkter tveksam till detta. Åtskilliga elever är engagerade i foremngsoch

organisationsarbete som inte har direkt anknytning till skolan, t. ex. i

politiska, religiösa och ideella rörelser. Detta engagemang har givetvis samma

personlighetsutvecklande effekt som annat organisationsarbete och det

kan för den som skall bedöma elevens insatser under skoltiden vara lika

angeläget att känna till detta.

Att redovisa enbart det som har omedelbar anknytning till skolans värld

kan uppfattas som en värdering från skolans sida, att just det arbetet skulle

ha en viss dignitet. Det förefaller också överstyrelsen tveksamt om i ett samhälle

med fri associationsrätt en offentlig myndighet skall redovisa verksamhet

som inte regleras av statliga eller kommunala författningar eller stad
gor.

Utskottet. Det arbete som enskilda elever nedlägger i olika samarbetsorgan

och elevorganisationer i skolan utgör ett led i den verksamhet som bör

utvecklas inom skolans ram. Motionärerna har önskat utredning av i vilken

utsträckning skoltid bör få användas för dylikt arbete och hur det arbete

som utförs skall redovisas på betygen. Enligt utskottets mening kan det finnas

skäl att närmare överväga de frågeställningar som motionärerna angivit.

Som framgått av det föregående kan man också räkna med att överstyrelsen

kommer att ha frågeställningarna aktuella vid den kommande utvärderingen

av den under innevarande läsår pågående försöksverksamheten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1969

3

med samarbetsnämnder. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte böra

föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj :t anhålla om ett särskilt utredningsuppdrag

åt skolöverstyrelsen i frågan. Utskottet avstyrker därför motionerna

och hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 475 och It: 583.

Stockholm den 25 november 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),

Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Ivar Johansson

(ep), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per

Jacobsson (fp), Herbert Larsson (s), Björk (s), Wirtén (fp), Strandberg

(in) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (in), Almgren (s), fru LewénEliasson

(s), herrar Bergman (s), Lindholm (s), Mattsson (ep), Johansson

i Norrköping (s), Enskog (fp), Nordstrandh (m), Alemyr (s), Källstad

(fp), Gustavsson i Ängelholm (s), Sjönell (ep), Elmstedt (ep) och Lindberg

(s).

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.