Utlåtande i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken m. m.
1969-11-25 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:167, Utlåtande i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969
1
Nr 167
Utlåtande i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken
m. m.
(4:e avd.)
Motionerna
I de likalydande motionerna I: 71 av herr Werner och II: 87 av fru Ryding
in. fl. har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa
om en översyn av de av 1963 års riksdag antagna riktlinjerna för den statliga
trafikpolitiken i enlighet med i motionerna förordad inriktning.
I de likalydande motionerna I: 198 av herrar Tage Johansson och Ove
Karlsson samt II: 216 av herrar Gustavsson i Nässjö och Sörenson har yrkats
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om ytterligare undersökningar
om förutsättningarna för trafikpolitikens tredje reformetapp samt
att riksdagen uttalar sig för ett fortsatt uppskov med genomförandet av den
tredje reformetappen intill dess de nämnda undersökningarna redovisats.
I de likalydande motionerna I: 202 av herr Skårman och II: 222 av herr
Westberg i Ljusdal m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om en översyn av de trafikpolitiska frågorna, varefter
riksdagen bör beredas tillfälle att på nytt ta ställning till dem.
I motionen I: 197 av herrar Blomquist och Thorsten Larsson har hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte begära en översyn och omprövning
av den nu förda trafikpolitiken i första hand i vad avser järnvägsdriften.
I de likalydande motionerna I: 376 av herr Erik Olsson in. fl. och II: 363
av herr Wikner m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att etapp
tre enligt det trafikpolitiska reformprogrammet uppskjutes till dess ytterligare
erfarenheter av de båda första etapperna har kunnat redovisas.
1 de likalydande motionerna I: 320 av herr Strandberg m. fl. och II: 708 av
herr Lothigius m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla att Kungl. Maj :t måtte
1. uppmana pågående statliga utredningar inom trafikpolitikens område
att snarast fullfölja sina uppdrag,
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 167
2
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969
2. uppdraga åt trafikpolitiska delegationen att dels samordna resultatet
av nämnda utredningsarbete och i samband därmed verkställa en analys av
den framtida utvecklingen inom transportområdet, dels föreslå de åtgärder i
trafikpolitiskt hänseende vartill samordningen och analysen kan föranleda.
I de likalydande motionerna I: 603 av herrar Dahlén och Bengtson samt
II: 690 av herrar Hedlund och Wedén har, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
1. anhålla om översyn av tillämpningen av 1963 års trafikbeslut,
2. anhålla om ytterligare utredning av frågan om tillfredsställande transportförsörjning
för landets olika delar, enligt i motionerna anförda riktlinjer,
3. uttala att kommun måste ges tillfälle, att enligt i motionerna anförda
riktlinjer göra framställning till vederbörande myndighet då fråga uppkommer
om nedläggning av busslinje.
I de likalydande motionerna I: 605 av herr Högström m. fl. och II: 720 av
herr Svanberg in. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken
så att ett från samhällsekonomisk synpunkt effektivt utnyttjande
av den befintliga trafikapparaten noga beaktas samt att vid denna översyn
trafikpolitikens och fraktkostnadernas betydelse för en effektiv lokaliseringspolitik
ägnas stor uppmärksamhet.
I de likalydande motionerna I: 612 av herrar Nils Nilsson och Johan Olsson
samt II: 684 av herr Boo m. fl. har hemställts att riksdagen måtte uttala
sig för uppskov tills vidare med påbörjandet av den tredje etappen enligt
riksdagens beslut år 1963 om riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken
samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en översyn
av de av 1963 års riksdag antagna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken
med beaktande av i motionerna anförda synpunkter samt att till riksdagen
återkomma med förslag i ärendet.
I de likalydande motionerna I: 629 av herr Rikard Svensson m. fl. och
II: 716 av herrar Rask och Fridolfsson i Rödeby har hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att en grundlig översyn göres av
hur etapperna 1 och 2 verkat ur samhällsekonomisk och trafikpolitisk synpunkt
samt att den så kallade tredje reformetappen icke kommer att genomföras
förrän riksdagen ånyo fått pröva denna fråga.
I de likalydande motionerna I: 615 av herr Johan Olsson m. fl. och II: 699
av fru Jonäng m. fl. har yrkats att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa
om utredning om lokala kommunala trafikorgan för kompletteringstrafik
på i motionerna anförda grunder.
I de likalydande motionerna I: 117 av herr Thor sten Larsson m. fl. och
II: 138 av herr Josefson i Arrie m. fl. har hemställts att riksdagen måtte i
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969
3
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag angående regionala
järnvägsnämnder samt angående uppgifter för dessa enligt i motionerna
anförda riktlinjer.
Utskottet
I motionerna I: 71 och II: 87, I: 202 och II: 222, I: 605 och II: 720, I: 612
och 11:684 samt I: 197 har med skilda motiveringar yrkats att riksdagen
hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om en översyn eller omprövning av de av
1963 års riksdag antagna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken medan
i motionerna 1:603 och 11:690 begärts en översyn av tillämpningen av
nämnda beslut. Vidare har i sistnämnda båda motioner begärts ytterligare
utredning av frågan om en tillfredsställande transportförsörjning för landets
olika delar.
Utskottet vill i anledning härav till en början erinra om att 1963 års beslut
(prop. 191, S3LU 1, rskr. 424) innebar en nyorientering i syfte att
skapa ett mer konkurrensfrämjande system på transportmarknaden. De
konkurrenshämmande regleringarna på området skulle i möjligaste mån
avvecklas. Varje trafikgren skulle i princip svara för sina kostnader och
även i övrigt skulle förutsättningar skapas för en konkurrens på lika villkor,
vilket bedömdes vara av betydelse för att nå en samhällsekonomiskt
riktig uppdelning av trafiken mellan de olika trafikgrenarna.
För att få en mjuk övergång till den nya trafikpolitiken beslöts att reformåtgärderna
skulle samordnas i tre etapper av vilka den första inleddes den
1 juli 1964. På järnvägssidan har enligt förutsättningarna för beslutet nedläggningen
av trafiksvaga bandelar fortsatt. SJ har tillerkänts full kostnadstäckning
för förpliktelsen att trafikera sådana trafiksvaga järnvägslinjer
som företaget inte finner företagsekonomiskt motiverade att driva men
som av olika skäl ansetts böra bibehållas. För innevarande budgetår utgår
sådan ersättning med 215 milj. kr. Enligt riksdagens beslut hösten 1965
(prop. 172, 3LU 35, rskr 456) har den andra reformetappen inletts den 1 juli
1966. Etappen innebär bl. a. en ytterligare liberalisering av tillståndsgivningen
för den yrkesmässiga lastbilstrafiken samt borttagande helt av
behovsprövningen för fordon om högst 4 ton maximilast och specialfordon.
Som riktpunkt för den tredje etappens påbörjande angavs den 1 juli 1968,
då bl. a. för landsvägssidans del lastbils- och traktortågstrafiken skulle helt
befrias från behovsprövning. Något förslag från Kungl. Maj :ts sida rörande
den tredje etappens genomförande har såsom av det följande framgår ännu
inte lagts fram.
I enlighet med förenämnda riksdagsbeslut har vidare den s. k. trafikpolitiska
delegationen tillsatts med uppgift att som rådgivande organ inom
kommunikationsdepartementet följa upp genomförandet av det av statsmakterna
beslutade reformprogrammet. Delegationen har i enlighet med av rikslf
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 167
4
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969
dagen uttalade önskemål under hösten 1967 utökats med ytterligare två parlamentariska
representanter. För sina erfarenheter under programmets första
år har delegationen lämnat en redogörelse som återgavs i prop. 1965: 172
och inte föranledde några erinringar från departementschefens eller riksdagens
sida.
Delegationen har härefter fortsatt sin uppföljning av programmet. Liksom
under den första etappen har den haft kontakter och överläggningar
på skilda orter ute i landet för att ge läns- och lokalintressen möjlighet att
direkt komma till tals rörande reformprogrammets verkningar. Delegationen
har lagt fram en den 17 december 1967 daterad redogörelse för sina erfarenheter
härav. I denna konstateras att genom de åtgärder som vidtagits
i de båda första etapperna SJ fått förbättrade möjligheter att inom stora
delar av transportmarknaden effektivt konkurrera med lastbilsföretagen.
Järnvägsföretaget är sålunda inte längre skyldigt att offentlighålla fraktavtal
och har rätt att fördela sina vagnar till kunderna efter företagsekonomiska
bedömningar. Transportplikten på affärsbanenätet har upphävts
och företaget får som förut nämnts särskild ersättning för driften av de
olönsamma järnvägslinjer, som upprätthålls av andra än företagsekonomiska
skäl. Den yrkesmässiga lastbilstrafiken har i likhet med järnvägstrafiken
fått möjlighet att utvecklas mera fritt på den del av transportmarknaden
där den har de bästa förutsättningarna.
Delegationens majoritet konstaterar vidare att erfarenheterna av reformprogrammets
båda första etapper är övervägande positiva och att det inte
framkommit några sådana negativa effekter som skulle motivera att genomförandet
av programmet inte skulle fortsättas. Den har därför förordat
att den tredje etappen skulle påbörjas den 1 juli 1968 i enlighet med de
tidigare riktlinjerna.
Övervägande skäl har emellertid, enligt vad utskottet erfarit, vid prövning
inom Kungl. Maj :ts kansli ansetts tala för att vänta med genomförandet
av nämnda etapp tills bilskatteutredningens och affärsverksutredningens
förslag slutredovisats. Därmed skulle frågorna rörande beskattning av de
tunga lastbilarna och vissa frågor rörande SJ:s kostnader säkrare kunna
bedömas. Detta har ansetts vara av värde för strävandena att åstadkomma
en konkurrens på likartade villkor mellan de olika trafikmedlen och därmed
för en samhällsekonomiskt bättre fördelning av transporterna.
Utskottet kan för sin del ansluta sig till dessa synpunkter. Flera för bedömningen
av de i motionerna aktualiserade frågorna viktiga utredningar
har också numera avlämnat betänkanden, såsom den förenämnda affärsverksutredningen,
hamnutredningen och kanaltrafikutredningen, medan
vägplaneutredningen enligt vad utskottet erfarit beräknas avlämna sitt betänkande
före årets slut. Utredningen angående vägtrafikens kostnadsansvar
och därmed sammanhängande frågor pågår liksom utredningen angående
det statliga stödet till drift av icke lönsamma busslinjer på landsbyg
-
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969
5
den. Utredning pågår vidare rörande företagsstrukturen inom den yrkesmässiga
vägtrafiken.
Från bilskatteutredningen har vissa förslag aviserats skola komma under
höstens lopp. Proposition i anledning av kanaltrafikutredningens förslag
har nyligen avlämnats och proposition i anledning av affärsverksutredningens
förslag har aviserats. Vissa åtgärder har också vidtagits som följd av
de av en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet framlagda
förslagen i betänkandet Lokal trafikservice (SOU 1968: 33).
Riksdagen torde inom den närmaste framtiden få la ställning till sålunda
framlagda eller aviserade förslag. Innan så skett och viktigare delar av återstående
utredningsarbete kunnat slutföras samt erfarenheterna ytterligare
analyserats av de båda första etappernas genomförande synes det inte möjligt
att med större säkerhet överblicka den trafikpolitiska utvecklingen i
vårt land. Utskottet kan mot bakgrund härav inte finna det lämpligt att i
nuvarande läge en översyn och omprövning av 1963 års trafikbeslut av det
slag motionärerna förordat kommer till stånd. Motionerna I: 71 och II: 87,
I: 202 och II: 222, I: 605 och II: 720 ävensom I: 197 samt I: 612 och II: 684,
sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, avstyrks följaktligen.
Genom det anförda synes yrkandena i motionerna 1:198 och 11:216,
I: 376 och II: 363, I: 612 och II: 684 samt I: 629 och II: 716 rörande förutsättningarna
för trafikpolitikens tredje reformetapp samt om uppskov med
denna etapp i väsentliga delar tillgodosedda. Då några särskilda åtgärder i
ämnet från riksdagens sida f. n. ej synes påkallade avstyrks följaktligen berörda
yrkanden i nämnda motioner.
Såsom i motionerna 1:320 och 11:708 framhållits måste tillämpningen
och uppföljningen av de trafikpolitiska principerna anpassas till den snabba
tekniska utvecklingen inom bl. a. transportsektorn. För att så skall kunna
ske och feisatsningar undvikas krävs emellertid som tidigare berörts ett
ytterligare faktaunderlag. Ett sådant framkommer successivt bl. a. som följd
av det i det föregående angivna utredningsarbetet. Det är här fråga om utredningar
som av olika skäl måste arbeta under olika tidsförutsättningar.
Utskottet anser det dock vara synnerligen angeläget att utredningarnas bedömningar
och förslag snarast möjligt blir tillgängliga. Vidare utgår utskottet
från att Kungl. Maj :t successivt följer upp och samordnar utredningsarbetet
samt låter verkställa de kompletterande analyser, som erfordras för
att efter hand förbättra underlaget för det trafikpolitiska handlandet. Det
synes också önskvärt att den trafikpolitiska delegationen kontinuerligt redovisar
sin verksamhet och erfarenheterna härav.
Av vad tidigare anförts framgår att utskottet ansluter sig till de grundläggande
principerna för 1963 års trafikbeslut. Utskottet vill dock — i anledning
av yrkandena i motionerna 1: 603 och II: 690 — framhålla att utskottet
är väl medvetet om de problem i skilda hänseenden strukturomvandlingen
på såväl transportområdet som eljest medfört. Detta synes främst
6
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969
gälla strävandena att i praktiken få till stånd en konkurrens på likartade
villkor de olika transportmedlen emellan samt att tillfredsställande ordna
kommunikationerna inom glesbygdsområdena. Trafikpolitiken får självfallet
inte ses som en isolerad fråga och tillämpningen och uppföljningen av
principerna måste därför anpassas till utvecklingen på olika områden och
till samhällsplaneringen i övrigt. Det är således angeläget att en fortlöpande
uppföljning och effektiv samordning av de trafikpolitiska åtgärderna sker
med hänsyn till olika landsdelars behov och intressen. Vid den integrerade
trafikplanering som därvid erfordras bör beaktas inte blott de skilda trafikgrenarnas
lönsamhet och kostnadsansvar var för sig utan även deras inbördes
beroende av varandra samt den totala samhällsekonomiska effekten
vid olika transportalternativ. Målet skall vara att i överensstämmelse med
riksdagens beslut för landets olika delar trygga en tillfredsställande transportförsörjning
till ur samhällsekonomisk synpunkt lägsta möjliga kostnader.
Hänsyn bör därvid såsom också förutsatts i samband med nämnda
beslut tas till sociala, näringspolitiska och lokaliseringspolitiska förhållanden.
Även inverkan ur trafiksäkerhets-, arbetarskydds- och miljösynpunkter
liksom de följdkostnader härav som samhället har att bestrida i annan
ordning bör beaktas.
I anledning av förevarande motioner må vidare erinras om att redan
sammansatta stats- och tredje lagutskottet i sitt utlåtande nr 1 vid 1963
års riksdag underströk betydelsen av att aktiviteten på det trafikpolitiska
området samordnas med lokaliseringspolitiken bl. a. när det gäller att upprätthålla
från lokaliseringssynpunkt önskvärd olönsam järnvägs- eller landsvägstrafik.
Även om den helt dominerande delen av efterfrågan på godsoch
persontransporter borde kunna tillfredsställande tillgodoses inom lamen
för kravet på företagsekonomisk lönsamhet i trafiken finge man inte
bortse från att det bl. a. i vissa glesbygder vore nödvändigt med insatser från
det allmännas sida för att upprätthålla en rimlig kollektiv trafik.
Departementschefen har i propositionen om den statliga trafikpolitiken
anmält sin avsikt att i ökad utsträckning låta företa regionala undersökningar
i syfte att skapa bästa möjliga trafikservice. Sådana har också genomförts
och utskottet förutsätter för sin del att Kungl. Maj :t även fortsättningsvis
kommer att på det centrala planet ta initiativ till och medverka i utredningsarbete
av detta slag. På regionalt och lokalt plan ter det sig enligt utskottets
uppfattning därvid naturligt afl den planering på trafikområdet
varom här är fråga handhas av länsstyrelserna och de till dessa knutna planeringsråden
i samverkan med andra regionala och lokala organ m. fl.
Vad utskottet i nu berörda frågor anfört — och som i väsentliga delar
synes tillgodose syftena i samtliga i detta utlåtande behandlade motioner
— bör av riksdagen ges Kungl. Maj :t till känna.
I motionerna I: 603 och II: 690 har också begärts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t uttalar att kommun måste ges tillfälle att enligt de i mo
-
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969
7
tionerna angivna riktlinjerna göra framställning till vederbörande myndighet
då fråga uppkommer om nedläggning av busslinje. Utskottet kan för
sin del inte finna tillräckliga skäl för en sådan åtgärd. Möjligheter för kommun
att agera i dylika frågor torde redan föreligga och det kan enligt utskottets
uppfattning inte vara nödvändigt att som motionärerna yrkat i varje
enskilt fall behandla nedläggningsfrågan i just de former som tillämpas vid
nedläggning av trafiksvaga bandelar.
Utskottet avstyrker därför motionerna i denna del. I anslutning härtill må
dock erinras om att proposition nyligen avlämnats rörande ändring av reglerna
angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. — i syfte bl. a. att ge
kommunerna särskild rätt att överta tillstånd till linjetrafik med buss.
I motionerna I: 615 och II: 699 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer om utredning om lokala kommunala trafikorgan för kompletteringstrafik
på i motionerna anförda grunder.
I anledning av motioner i liknande syfte vid fjolårets riksdag erinrade
utskottet om innehållet i det i riksdagens båda kamrar den 17 november
1967 avgivna interpellationssvaret angående omprövningen av rationaliseringsarbetet
inom SJ m. m. Vederbörande departementschef framhöll därvid
att det föreligger ett växande intresse från kommunernas sida att aktivt
medverka till att de lokala trafikfrågorna får en bättre lösning. Kommunerna
har också i många fall gått in i kollektiv trafik genom att ordna med
skolbussar och genom att köpa tjänster från taxiföretagare o. s. v. Dessa frågors
lösande vore viktiga uppgifter för kommunblocken och landstingen.
Möjligheter måste i vart fall föreligga att lösa frågan om en rimlig trafikförsörjning
för grupper i samhället, som hade särskilda problem. Men sådana
lösningar förutsatte en kombination av insatser med olika trafikmedel
och i samarbete mellan bl. a. SJ och kommunerna.
Utskottet som i stort anslöt sig till den uppfattning departementschefen
sålunda givit uttryck åt, erinrade också (SU 1968: 9 p. 4) om redan vidtagna
åtgärder med avseende exempelvis på stödet till trafikföretagen för driften
på trafiksvaga bandelar och ej lönsamma busslinjer. Vidare konstaterades
att en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet med representanter
för bl. a. Svenska kommunförbundet undersökt möjligheterna att
komplettera och omstrukturera den befintliga kollektiva trafiken i glesbygdsområden
för att åstadkomma en tillfredsställande trafikförsörjning.
Arbetet har skett i form av en planering av lokal trafikservice för Vilhelmina
kommun och avsikten är att planeringen skall kunna tjäna som modeil
för andra kommuner med liknande trafikförsörjningsproblem. Kostnader
för sådan trafikservice kommer att beaktas vid prövning av framställningar
om extra skatteutjämningsbidrag. Kungl. Maj :ts förslag om beräkning av
särskilda medel härför har numera bifallits av riksdagen.
Under hänvisning till det anförda och under erinran jämväl om de förslag
som lagts fram i förenämnda proposition rörande yrkesmässig automobiltrafik
m. m. finner utskottet någon särskild utredning ej erforderlig och
avstyrker därför motionerna i fråga.
8
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969
I motionerna I: 117 och II: 138 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
anhåller om utredning och förslag angående regionala järnvägsnämnder.
Utskottet vill i anledning härav erinra om det förfarande som tillämpas vid
behandling av nedläggningsärenden och som bl. a. innebär att vägverket,
arbetsmarknadsverket och Näringslivets trafikdelegation deltar i beredningen
av ärendena på verkspianet samt att länsstyrelser och kommunala myndigheter
m. fl. får tillfälle yttra sig såväl remissvägen som vid olika sammanträden.
Enligt utskottets tidigare deklarerade uppfattning torde detta
innebära en garanti för en allsidig prövning av dessa ärenden. I anslutning
härtill må vidare framhållas att kommun, som med hänsyn till trafikförsörjningen
anser en olönsam järnvägsanstalt böra bibehållas, numera har
möjlighet att i särskild ordning göra framställning hos Kungl. Maj :t härom.
Utskottet har i det föregående även understrukit den roll bl. a. länsstyrelserna
och planeringsråden naturligen bör ha vid behandlingen av frågor
av detta slag. Att vid sidan av sålunda redan befintliga organ införa ännu
ett av det slag motionärerna tänkt sig kan enligt utskottets mening inte
innebära en rationell lösning av hithörande spörsmål. Med beaktande av
det sålunda anförda finner utskottet motionerna inte böra föranleda någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 71 och II: 87, I: 202
och 11:222, 1:605 och 11:720 ävensom 1:197 samt 1:612
och II: 684, sistnämnda båda motioner i vad de avser en
översyn av de av 1963 års riksdag antagna riktlinjerna för
trafikpolitiken,
2. att riksdagen avslår motionerna 1:198 och 11:216,
I: 376 och II: 363, I: 629 och II: 716 samt I: 612 och II: 684,
sistnämnda båda motioner i vad de avser uppskov med den
tredje etappen enligt 1963 års beslut om trafikpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört i anledning av dels motionerna
I: 320 och II: 708, dels motionerna I: 603 och II: 690, sistnämnda
båda motioner i vad de avser tillämpningen av
1963 års trafikbeslut och frågan om tillfredsställande transportförsörjning
för landets olika delar,
4. att riksdagen avslår motionerna 1: 603 och II: 690 i vad
de avser förfarandet vid nedläggning av busslinje,
5. att riksdagen avslår motionerna I: 615 och II: 699,
6. att riksdagen avslår motionerna I: 117 och II: 138.
Stockholm den 25 november 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969
9
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),
Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Ivar Johansson (ep),
fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson
(fp), Herbert Larsson (s), Eric Peterson (fp), Björk (s), Strandberg
(in) och Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (in), Almgren (s), fru LewénEliasson
(s), herrar Bergman (s), Lindholm (s), Mattsson (ep), Johansson
i Norrköping (s), Enskog (fp), Nordstrandh (m), Alemyr (s), Tobé (fp),
Dahlgren (ep), Sjönell (ep), Zachrisson (s) och Lindberg (s).
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:380 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken m. m. a1 i texten