Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken m. m.

1969-11-25 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:167, Utlåtande i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969

1

Nr 167

Utlåtande i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken

m. m.

(4:e avd.)

Motionerna

I de likalydande motionerna I: 71 av herr Werner och II: 87 av fru Ryding

in. fl. har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

om en översyn av de av 1963 års riksdag antagna riktlinjerna för den statliga

trafikpolitiken i enlighet med i motionerna förordad inriktning.

I de likalydande motionerna I: 198 av herrar Tage Johansson och Ove

Karlsson samt II: 216 av herrar Gustavsson i Nässjö och Sörenson har yrkats

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om ytterligare undersökningar

om förutsättningarna för trafikpolitikens tredje reformetapp samt

att riksdagen uttalar sig för ett fortsatt uppskov med genomförandet av den

tredje reformetappen intill dess de nämnda undersökningarna redovisats.

I de likalydande motionerna I: 202 av herr Skårman och II: 222 av herr

Westberg i Ljusdal m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om en översyn av de trafikpolitiska frågorna, varefter

riksdagen bör beredas tillfälle att på nytt ta ställning till dem.

I motionen I: 197 av herrar Blomquist och Thorsten Larsson har hemställts

att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte begära en översyn och omprövning

av den nu förda trafikpolitiken i första hand i vad avser järnvägsdriften.

I de likalydande motionerna I: 376 av herr Erik Olsson in. fl. och II: 363

av herr Wikner m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att etapp

tre enligt det trafikpolitiska reformprogrammet uppskjutes till dess ytterligare

erfarenheter av de båda första etapperna har kunnat redovisas.

1 de likalydande motionerna I: 320 av herr Strandberg m. fl. och II: 708 av

herr Lothigius m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla att Kungl. Maj :t måtte

1. uppmana pågående statliga utredningar inom trafikpolitikens område

att snarast fullfölja sina uppdrag,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 167

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969

2. uppdraga åt trafikpolitiska delegationen att dels samordna resultatet

av nämnda utredningsarbete och i samband därmed verkställa en analys av

den framtida utvecklingen inom transportområdet, dels föreslå de åtgärder i

trafikpolitiskt hänseende vartill samordningen och analysen kan föranleda.

I de likalydande motionerna I: 603 av herrar Dahlén och Bengtson samt

II: 690 av herrar Hedlund och Wedén har, såvitt nu är i fråga, hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

1. anhålla om översyn av tillämpningen av 1963 års trafikbeslut,

2. anhålla om ytterligare utredning av frågan om tillfredsställande transportförsörjning

för landets olika delar, enligt i motionerna anförda riktlinjer,

3. uttala att kommun måste ges tillfälle, att enligt i motionerna anförda

riktlinjer göra framställning till vederbörande myndighet då fråga uppkommer

om nedläggning av busslinje.

I de likalydande motionerna I: 605 av herr Högström m. fl. och II: 720 av

herr Svanberg in. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken

så att ett från samhällsekonomisk synpunkt effektivt utnyttjande

av den befintliga trafikapparaten noga beaktas samt att vid denna översyn

trafikpolitikens och fraktkostnadernas betydelse för en effektiv lokaliseringspolitik

ägnas stor uppmärksamhet.

I de likalydande motionerna I: 612 av herrar Nils Nilsson och Johan Olsson

samt II: 684 av herr Boo m. fl. har hemställts att riksdagen måtte uttala

sig för uppskov tills vidare med påbörjandet av den tredje etappen enligt

riksdagens beslut år 1963 om riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en översyn

av de av 1963 års riksdag antagna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken

med beaktande av i motionerna anförda synpunkter samt att till riksdagen

återkomma med förslag i ärendet.

I de likalydande motionerna I: 629 av herr Rikard Svensson m. fl. och

II: 716 av herrar Rask och Fridolfsson i Rödeby har hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att en grundlig översyn göres av

hur etapperna 1 och 2 verkat ur samhällsekonomisk och trafikpolitisk synpunkt

samt att den så kallade tredje reformetappen icke kommer att genomföras

förrän riksdagen ånyo fått pröva denna fråga.

I de likalydande motionerna I: 615 av herr Johan Olsson m. fl. och II: 699

av fru Jonäng m. fl. har yrkats att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa

om utredning om lokala kommunala trafikorgan för kompletteringstrafik

på i motionerna anförda grunder.

I de likalydande motionerna I: 117 av herr Thor sten Larsson m. fl. och

II: 138 av herr Josefson i Arrie m. fl. har hemställts att riksdagen måtte i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969

3

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag angående regionala

järnvägsnämnder samt angående uppgifter för dessa enligt i motionerna

anförda riktlinjer.

Utskottet

I motionerna I: 71 och II: 87, I: 202 och II: 222, I: 605 och II: 720, I: 612

och 11:684 samt I: 197 har med skilda motiveringar yrkats att riksdagen

hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om en översyn eller omprövning av de av

1963 års riksdag antagna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken medan

i motionerna 1:603 och 11:690 begärts en översyn av tillämpningen av

nämnda beslut. Vidare har i sistnämnda båda motioner begärts ytterligare

utredning av frågan om en tillfredsställande transportförsörjning för landets

olika delar.

Utskottet vill i anledning härav till en början erinra om att 1963 års beslut

(prop. 191, S3LU 1, rskr. 424) innebar en nyorientering i syfte att

skapa ett mer konkurrensfrämjande system på transportmarknaden. De

konkurrenshämmande regleringarna på området skulle i möjligaste mån

avvecklas. Varje trafikgren skulle i princip svara för sina kostnader och

även i övrigt skulle förutsättningar skapas för en konkurrens på lika villkor,

vilket bedömdes vara av betydelse för att nå en samhällsekonomiskt

riktig uppdelning av trafiken mellan de olika trafikgrenarna.

För att få en mjuk övergång till den nya trafikpolitiken beslöts att reformåtgärderna

skulle samordnas i tre etapper av vilka den första inleddes den

1 juli 1964. På järnvägssidan har enligt förutsättningarna för beslutet nedläggningen

av trafiksvaga bandelar fortsatt. SJ har tillerkänts full kostnadstäckning

för förpliktelsen att trafikera sådana trafiksvaga järnvägslinjer

som företaget inte finner företagsekonomiskt motiverade att driva men

som av olika skäl ansetts böra bibehållas. För innevarande budgetår utgår

sådan ersättning med 215 milj. kr. Enligt riksdagens beslut hösten 1965

(prop. 172, 3LU 35, rskr 456) har den andra reformetappen inletts den 1 juli

1966. Etappen innebär bl. a. en ytterligare liberalisering av tillståndsgivningen

för den yrkesmässiga lastbilstrafiken samt borttagande helt av

behovsprövningen för fordon om högst 4 ton maximilast och specialfordon.

Som riktpunkt för den tredje etappens påbörjande angavs den 1 juli 1968,

då bl. a. för landsvägssidans del lastbils- och traktortågstrafiken skulle helt

befrias från behovsprövning. Något förslag från Kungl. Maj :ts sida rörande

den tredje etappens genomförande har såsom av det följande framgår ännu

inte lagts fram.

I enlighet med förenämnda riksdagsbeslut har vidare den s. k. trafikpolitiska

delegationen tillsatts med uppgift att som rådgivande organ inom

kommunikationsdepartementet följa upp genomförandet av det av statsmakterna

beslutade reformprogrammet. Delegationen har i enlighet med av rikslf

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 167

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969

dagen uttalade önskemål under hösten 1967 utökats med ytterligare två parlamentariska

representanter. För sina erfarenheter under programmets första

år har delegationen lämnat en redogörelse som återgavs i prop. 1965: 172

och inte föranledde några erinringar från departementschefens eller riksdagens

sida.

Delegationen har härefter fortsatt sin uppföljning av programmet. Liksom

under den första etappen har den haft kontakter och överläggningar

på skilda orter ute i landet för att ge läns- och lokalintressen möjlighet att

direkt komma till tals rörande reformprogrammets verkningar. Delegationen

har lagt fram en den 17 december 1967 daterad redogörelse för sina erfarenheter

härav. I denna konstateras att genom de åtgärder som vidtagits

i de båda första etapperna SJ fått förbättrade möjligheter att inom stora

delar av transportmarknaden effektivt konkurrera med lastbilsföretagen.

Järnvägsföretaget är sålunda inte längre skyldigt att offentlighålla fraktavtal

och har rätt att fördela sina vagnar till kunderna efter företagsekonomiska

bedömningar. Transportplikten på affärsbanenätet har upphävts

och företaget får som förut nämnts särskild ersättning för driften av de

olönsamma järnvägslinjer, som upprätthålls av andra än företagsekonomiska

skäl. Den yrkesmässiga lastbilstrafiken har i likhet med järnvägstrafiken

fått möjlighet att utvecklas mera fritt på den del av transportmarknaden

där den har de bästa förutsättningarna.

Delegationens majoritet konstaterar vidare att erfarenheterna av reformprogrammets

båda första etapper är övervägande positiva och att det inte

framkommit några sådana negativa effekter som skulle motivera att genomförandet

av programmet inte skulle fortsättas. Den har därför förordat

att den tredje etappen skulle påbörjas den 1 juli 1968 i enlighet med de

tidigare riktlinjerna.

Övervägande skäl har emellertid, enligt vad utskottet erfarit, vid prövning

inom Kungl. Maj :ts kansli ansetts tala för att vänta med genomförandet

av nämnda etapp tills bilskatteutredningens och affärsverksutredningens

förslag slutredovisats. Därmed skulle frågorna rörande beskattning av de

tunga lastbilarna och vissa frågor rörande SJ:s kostnader säkrare kunna

bedömas. Detta har ansetts vara av värde för strävandena att åstadkomma

en konkurrens på likartade villkor mellan de olika trafikmedlen och därmed

för en samhällsekonomiskt bättre fördelning av transporterna.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till dessa synpunkter. Flera för bedömningen

av de i motionerna aktualiserade frågorna viktiga utredningar

har också numera avlämnat betänkanden, såsom den förenämnda affärsverksutredningen,

hamnutredningen och kanaltrafikutredningen, medan

vägplaneutredningen enligt vad utskottet erfarit beräknas avlämna sitt betänkande

före årets slut. Utredningen angående vägtrafikens kostnadsansvar

och därmed sammanhängande frågor pågår liksom utredningen angående

det statliga stödet till drift av icke lönsamma busslinjer på landsbyg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969

5

den. Utredning pågår vidare rörande företagsstrukturen inom den yrkesmässiga

vägtrafiken.

Från bilskatteutredningen har vissa förslag aviserats skola komma under

höstens lopp. Proposition i anledning av kanaltrafikutredningens förslag

har nyligen avlämnats och proposition i anledning av affärsverksutredningens

förslag har aviserats. Vissa åtgärder har också vidtagits som följd av

de av en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet framlagda

förslagen i betänkandet Lokal trafikservice (SOU 1968: 33).

Riksdagen torde inom den närmaste framtiden få la ställning till sålunda

framlagda eller aviserade förslag. Innan så skett och viktigare delar av återstående

utredningsarbete kunnat slutföras samt erfarenheterna ytterligare

analyserats av de båda första etappernas genomförande synes det inte möjligt

att med större säkerhet överblicka den trafikpolitiska utvecklingen i

vårt land. Utskottet kan mot bakgrund härav inte finna det lämpligt att i

nuvarande läge en översyn och omprövning av 1963 års trafikbeslut av det

slag motionärerna förordat kommer till stånd. Motionerna I: 71 och II: 87,

I: 202 och II: 222, I: 605 och II: 720 ävensom I: 197 samt I: 612 och II: 684,

sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, avstyrks följaktligen.

Genom det anförda synes yrkandena i motionerna 1:198 och 11:216,

I: 376 och II: 363, I: 612 och II: 684 samt I: 629 och II: 716 rörande förutsättningarna

för trafikpolitikens tredje reformetapp samt om uppskov med

denna etapp i väsentliga delar tillgodosedda. Då några särskilda åtgärder i

ämnet från riksdagens sida f. n. ej synes påkallade avstyrks följaktligen berörda

yrkanden i nämnda motioner.

Såsom i motionerna 1:320 och 11:708 framhållits måste tillämpningen

och uppföljningen av de trafikpolitiska principerna anpassas till den snabba

tekniska utvecklingen inom bl. a. transportsektorn. För att så skall kunna

ske och feisatsningar undvikas krävs emellertid som tidigare berörts ett

ytterligare faktaunderlag. Ett sådant framkommer successivt bl. a. som följd

av det i det föregående angivna utredningsarbetet. Det är här fråga om utredningar

som av olika skäl måste arbeta under olika tidsförutsättningar.

Utskottet anser det dock vara synnerligen angeläget att utredningarnas bedömningar

och förslag snarast möjligt blir tillgängliga. Vidare utgår utskottet

från att Kungl. Maj :t successivt följer upp och samordnar utredningsarbetet

samt låter verkställa de kompletterande analyser, som erfordras för

att efter hand förbättra underlaget för det trafikpolitiska handlandet. Det

synes också önskvärt att den trafikpolitiska delegationen kontinuerligt redovisar

sin verksamhet och erfarenheterna härav.

Av vad tidigare anförts framgår att utskottet ansluter sig till de grundläggande

principerna för 1963 års trafikbeslut. Utskottet vill dock — i anledning

av yrkandena i motionerna 1: 603 och II: 690 — framhålla att utskottet

är väl medvetet om de problem i skilda hänseenden strukturomvandlingen

på såväl transportområdet som eljest medfört. Detta synes främst

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969

gälla strävandena att i praktiken få till stånd en konkurrens på likartade

villkor de olika transportmedlen emellan samt att tillfredsställande ordna

kommunikationerna inom glesbygdsområdena. Trafikpolitiken får självfallet

inte ses som en isolerad fråga och tillämpningen och uppföljningen av

principerna måste därför anpassas till utvecklingen på olika områden och

till samhällsplaneringen i övrigt. Det är således angeläget att en fortlöpande

uppföljning och effektiv samordning av de trafikpolitiska åtgärderna sker

med hänsyn till olika landsdelars behov och intressen. Vid den integrerade

trafikplanering som därvid erfordras bör beaktas inte blott de skilda trafikgrenarnas

lönsamhet och kostnadsansvar var för sig utan även deras inbördes

beroende av varandra samt den totala samhällsekonomiska effekten

vid olika transportalternativ. Målet skall vara att i överensstämmelse med

riksdagens beslut för landets olika delar trygga en tillfredsställande transportförsörjning

till ur samhällsekonomisk synpunkt lägsta möjliga kostnader.

Hänsyn bör därvid såsom också förutsatts i samband med nämnda

beslut tas till sociala, näringspolitiska och lokaliseringspolitiska förhållanden.

Även inverkan ur trafiksäkerhets-, arbetarskydds- och miljösynpunkter

liksom de följdkostnader härav som samhället har att bestrida i annan

ordning bör beaktas.

I anledning av förevarande motioner må vidare erinras om att redan

sammansatta stats- och tredje lagutskottet i sitt utlåtande nr 1 vid 1963

års riksdag underströk betydelsen av att aktiviteten på det trafikpolitiska

området samordnas med lokaliseringspolitiken bl. a. när det gäller att upprätthålla

från lokaliseringssynpunkt önskvärd olönsam järnvägs- eller landsvägstrafik.

Även om den helt dominerande delen av efterfrågan på godsoch

persontransporter borde kunna tillfredsställande tillgodoses inom lamen

för kravet på företagsekonomisk lönsamhet i trafiken finge man inte

bortse från att det bl. a. i vissa glesbygder vore nödvändigt med insatser från

det allmännas sida för att upprätthålla en rimlig kollektiv trafik.

Departementschefen har i propositionen om den statliga trafikpolitiken

anmält sin avsikt att i ökad utsträckning låta företa regionala undersökningar

i syfte att skapa bästa möjliga trafikservice. Sådana har också genomförts

och utskottet förutsätter för sin del att Kungl. Maj :t även fortsättningsvis

kommer att på det centrala planet ta initiativ till och medverka i utredningsarbete

av detta slag. På regionalt och lokalt plan ter det sig enligt utskottets

uppfattning därvid naturligt afl den planering på trafikområdet

varom här är fråga handhas av länsstyrelserna och de till dessa knutna planeringsråden

i samverkan med andra regionala och lokala organ m. fl.

Vad utskottet i nu berörda frågor anfört — och som i väsentliga delar

synes tillgodose syftena i samtliga i detta utlåtande behandlade motioner

— bör av riksdagen ges Kungl. Maj :t till känna.

I motionerna I: 603 och II: 690 har också begärts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t uttalar att kommun måste ges tillfälle att enligt de i mo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969

7

tionerna angivna riktlinjerna göra framställning till vederbörande myndighet

då fråga uppkommer om nedläggning av busslinje. Utskottet kan för

sin del inte finna tillräckliga skäl för en sådan åtgärd. Möjligheter för kommun

att agera i dylika frågor torde redan föreligga och det kan enligt utskottets

uppfattning inte vara nödvändigt att som motionärerna yrkat i varje

enskilt fall behandla nedläggningsfrågan i just de former som tillämpas vid

nedläggning av trafiksvaga bandelar.

Utskottet avstyrker därför motionerna i denna del. I anslutning härtill må

dock erinras om att proposition nyligen avlämnats rörande ändring av reglerna

angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. — i syfte bl. a. att ge

kommunerna särskild rätt att överta tillstånd till linjetrafik med buss.

I motionerna I: 615 och II: 699 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer om utredning om lokala kommunala trafikorgan för kompletteringstrafik

på i motionerna anförda grunder.

I anledning av motioner i liknande syfte vid fjolårets riksdag erinrade

utskottet om innehållet i det i riksdagens båda kamrar den 17 november

1967 avgivna interpellationssvaret angående omprövningen av rationaliseringsarbetet

inom SJ m. m. Vederbörande departementschef framhöll därvid

att det föreligger ett växande intresse från kommunernas sida att aktivt

medverka till att de lokala trafikfrågorna får en bättre lösning. Kommunerna

har också i många fall gått in i kollektiv trafik genom att ordna med

skolbussar och genom att köpa tjänster från taxiföretagare o. s. v. Dessa frågors

lösande vore viktiga uppgifter för kommunblocken och landstingen.

Möjligheter måste i vart fall föreligga att lösa frågan om en rimlig trafikförsörjning

för grupper i samhället, som hade särskilda problem. Men sådana

lösningar förutsatte en kombination av insatser med olika trafikmedel

och i samarbete mellan bl. a. SJ och kommunerna.

Utskottet som i stort anslöt sig till den uppfattning departementschefen

sålunda givit uttryck åt, erinrade också (SU 1968: 9 p. 4) om redan vidtagna

åtgärder med avseende exempelvis på stödet till trafikföretagen för driften

på trafiksvaga bandelar och ej lönsamma busslinjer. Vidare konstaterades

att en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet med representanter

för bl. a. Svenska kommunförbundet undersökt möjligheterna att

komplettera och omstrukturera den befintliga kollektiva trafiken i glesbygdsområden

för att åstadkomma en tillfredsställande trafikförsörjning.

Arbetet har skett i form av en planering av lokal trafikservice för Vilhelmina

kommun och avsikten är att planeringen skall kunna tjäna som modeil

för andra kommuner med liknande trafikförsörjningsproblem. Kostnader

för sådan trafikservice kommer att beaktas vid prövning av framställningar

om extra skatteutjämningsbidrag. Kungl. Maj :ts förslag om beräkning av

särskilda medel härför har numera bifallits av riksdagen.

Under hänvisning till det anförda och under erinran jämväl om de förslag

som lagts fram i förenämnda proposition rörande yrkesmässig automobiltrafik

m. m. finner utskottet någon särskild utredning ej erforderlig och

avstyrker därför motionerna i fråga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969

I motionerna I: 117 och II: 138 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

anhåller om utredning och förslag angående regionala järnvägsnämnder.

Utskottet vill i anledning härav erinra om det förfarande som tillämpas vid

behandling av nedläggningsärenden och som bl. a. innebär att vägverket,

arbetsmarknadsverket och Näringslivets trafikdelegation deltar i beredningen

av ärendena på verkspianet samt att länsstyrelser och kommunala myndigheter

m. fl. får tillfälle yttra sig såväl remissvägen som vid olika sammanträden.

Enligt utskottets tidigare deklarerade uppfattning torde detta

innebära en garanti för en allsidig prövning av dessa ärenden. I anslutning

härtill må vidare framhållas att kommun, som med hänsyn till trafikförsörjningen

anser en olönsam järnvägsanstalt böra bibehållas, numera har

möjlighet att i särskild ordning göra framställning hos Kungl. Maj :t härom.

Utskottet har i det föregående även understrukit den roll bl. a. länsstyrelserna

och planeringsråden naturligen bör ha vid behandlingen av frågor

av detta slag. Att vid sidan av sålunda redan befintliga organ införa ännu

ett av det slag motionärerna tänkt sig kan enligt utskottets mening inte

innebära en rationell lösning av hithörande spörsmål. Med beaktande av

det sålunda anförda finner utskottet motionerna inte böra föranleda någon

särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 71 och II: 87, I: 202

och 11:222, 1:605 och 11:720 ävensom 1:197 samt 1:612

och II: 684, sistnämnda båda motioner i vad de avser en

översyn av de av 1963 års riksdag antagna riktlinjerna för

trafikpolitiken,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:198 och 11:216,

I: 376 och II: 363, I: 629 och II: 716 samt I: 612 och II: 684,

sistnämnda båda motioner i vad de avser uppskov med den

tredje etappen enligt 1963 års beslut om trafikpolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet anfört i anledning av dels motionerna

I: 320 och II: 708, dels motionerna I: 603 och II: 690, sistnämnda

båda motioner i vad de avser tillämpningen av

1963 års trafikbeslut och frågan om tillfredsställande transportförsörjning

för landets olika delar,

4. att riksdagen avslår motionerna 1: 603 och II: 690 i vad

de avser förfarandet vid nedläggning av busslinje,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 615 och II: 699,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 117 och II: 138.

Stockholm den 25 november 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1969

9

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),

Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Ivar Johansson (ep),

fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson

(fp), Herbert Larsson (s), Eric Peterson (fp), Björk (s), Strandberg

(in) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (in), Almgren (s), fru LewénEliasson

(s), herrar Bergman (s), Lindholm (s), Mattsson (ep), Johansson

i Norrköping (s), Enskog (fp), Nordstrandh (m), Alemyr (s), Tobé (fp),

Dahlgren (ep), Sjönell (ep), Zachrisson (s) och Lindberg (s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:380 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken m. m. a1 i texten