Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ett statligt förvaltningsbolag m. m. jämte motioner.
1969-12-02 · 19 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:168, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ett statligt förvaltningsbolag m. m. jämte motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nr 168—170
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
1
Nr 168
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ett
statligt förvaltningsbolag m. m. jämte motioner.
(5:e avd.)
Propositionen
I propositionen nr 121 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag av
statsrådsprotokollet över industriärenden för den 29 maj 1969 föreslagit
riksdagen att
1) besluta att ett statligt förvaltningsbolag bildas i huvudsak enligt de
riktlinjer som angetts i statsrådsprotokollet och godkänna vad departementschefen
därvid anfört om förfarandet vid bildandet samt
2) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa sådana tilläggsavtal till gällande
konsortialavtal mellan staten såsom aktieägare i vissa bolag och andra aktieägare
i bolagen, som kan erfordras i samband med förvaltningsbolagets
övertagande av de statliga aktierna i sådana bolag.
I vad som brukar räknas till den statliga företagssektorn ingår i dag sju
affärsdrivande verk. I övrigt sker det statliga företagandet i aktiebolagsform.
Staten äger direkt aktiemajoriteten i ett stort antal aktiebolag. Vidare
äger flera av de statliga aktiebolagen samtliga aktier eller majoriteten av
aktierna i ett antal bolag av vilka åtskilliga i sin tur äger egna dotterbolag.
En del av det statliga företagandet sker alltså genom ett antal indirekt ägda
bolag.
Ärenden rörande de statliga företagen är för närvarande fördelade mellan
sju departement.
Den statliga företagssektorns uppbyggnad belyses närmare av en till detta
utlåtande som bilaga fogad tablå, vilken är hämtad ur propositionen. Tablån
är utformad med beaktande av de förändringar som avses ske i samband
med genomförandet av förslagen i förevarande proposition.
I propositionen föreslås att ett statligt förvaltningsbolag bildas för att den
1 januari 1970 överta och därefter förvalta statens aktier i det övervägande
antalet av de aktiebolag, vilkas aktier nu förvaltas under fonden för statens
aktier, överförandet av aktierna föreslås ske till det sammanlagda bokföringsvärdet,
dvs. närmare 1 700 milj. kr. Förvaltningsbolagets eget kapital
avses motsvara detta värde och uppdelas på aktiekapital och reservfond,
den senare uppgående till ca 20 % av aktiekapitalet.
Som allmän målsättning för förvaltningsbolagets verksamhet föreslås att
den statliga företagsgruppen under krav på lönsamhet skall uppnå största
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 168—170
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
möjliga expansion. Samtidigt bör förvaltningsbolaget ta särskild hänsyn till
samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ.
Förvaltningsbolaget avses i första hand fastställa målen för dotterbolagens
verksamhet, tillsätta styrelserna i bolagen, initiera nya projekt samt medverka
i dotterbolagens kapitalanskaffning.
För att förvaltningsbolaget skall få erforderliga finansiella resurser föreslås
att bolaget icke skall behöva göra några utdelningar för verksamhetsåren
1970—72.
I propositionen föreslås också bildande av en särskild affärsverksdelegation
för ökad kontakt och samverkan mellan affärsverken inbördes och mellan
dessa och förvaltningsbolaget med dotterbolag.
I propositionen föreslås vidare en ordning för vidgad information till riksdagen
om de statliga företagen.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:51 av herr Werner och 11:9 av fru
Marklund m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte uttala sig för att LKAB
och övriga statliga bolag som nu tillhör SAF måtte utträda ur denna organisation,
dels de likalydande motionerna I: 1068 av herr Dahlén m. fl. och II: 1236
av herr Wedén m. fl. vari hemställts
A. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa
1. om en utredning med syfte att föreslå ett system med statliga kreditgarantier
för utveckling av stora och riskbetonade projekt,
2. att ett system införs enligt vilket ej endast offentliga företag utan även
enskilda erbjudes lämna offert på kostnaderna för fullgörandet av sådana
uppgifter som staten önskar få utförda och som inte bedöms kunna täckas
av produktionsavkastning enligt normala företagsekonomiska kalkyler men
för vilka företagen i fråga är lämpade,
3. att vad i motionerna anförts i fråga om en utförlig och öppen redovisning
från förvaltningsbolaget och från dess dotterföretag i syfte att möjliggöra
en klarare bedömning av utfallet av den ekonomiska verksamheten beaktas,
4. att de riksdagsmän som så önskar skall beredas tillfälle att närvara
vid vilket som helst statligt företags bolagsstämma och att där ställa frågor
om verksamheten,
5. att de anställda i statliga företag bör få rätt att utse representanter i
respektive företags styrelse;
B. att riksdagen måtte uttala att den i propositionen gjorda distinktionen
mellan ägaransvar och företagaransvar inte får tolkas som en begränsning
av riksdagens prövningsrätt när det gäller statliga företags skötsel,
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
3
dels de likalydande motionerna I: 1070 av herr Virgin m. fl. och II: 123b
av herr Holmberg m. fl. vari hemställts att riksdagen avslår propositionen
nr 121 och i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att Kungl. Maj :t måtte
låta utreda i vilka former de statliga företagen bör samordnas och drivas
för att inom den statliga företagssektorn skapa ökad effektivitet och bättre
lönsamhet med tillgodoseende tillika av kraven på konkurrens på lika villkor
och behovet av vidgad insyn och kontroll,
dels motionen II: 1235 av herr Stridsman m. fl. vari hemställts att riksdagen
vid behandlingen av propositionen nr 121 måtte uttala att Norrlandsfonden
även efter utgången av år 1970 garanteras årliga tillskott av medel
motsvarande minst de belopp som hittills erhållits från LKAB.
Utskottet
De statliga företagen, affärsverk och bolag, utgör en inte obetydlig del av
vårt lands näringsliv. Antalet anställda i dessa företag uppgår till ca 200 000
personer. Närmare en fjärdedel av dessa är anställda i bolag, i vilka staten
äger samtliga aktier eller innehar aktiemajoriteten.
I propositionen framhålls att vare sig man utgår från näringspolitiska
och andra motiv för det statliga företagandet eller från det företagsekonomiska
intresse staten har i egenskap av ägare är det nödvändigt att de statliga
företagen organiseras så att största effektivitet uppnås. Det framstår
för departementschefen som naturligt att fördelar står att vinna genom
ökad samverkan och en systematisk framtidsplanering för gruppen som
helhet. En förstärkning av resurserna för utövandet av ägarfunktionen för
de statliga bolagen har redan skett genom inrättandet av industridepartementet.
Ett ytterligare steg på vägen mot ökad samordning och effektivare
samverkan bör enligt departementschefens uppfattning vara bildandet av ett
statligt förvaltningsbolag. För samverkan mellan affärsverken inbördes och
mellan dessa och de statliga bolagen föreslås bildandet av en affärsverksdelegation.
Den allmänna övergripande målsättningen för förvaltningsbolaget bör enligt
departementschefen ges den vida formuleringen att under krav på lönsamhet
uppnå största möjliga expansion.
Enligt propositionen bör förvaltningsbolaget ha till uppgift att utifrån angivna
mål för dess egen verksamhet ange målen för de i gruppen ingående
företagen inom ramen för vad statsmakterna beslutat, att tillsätta styrelser
i företagen, att följa företagens planering och kontrollera att uppställda
mål infrias samt att vidta korrigerande åtgärder vid bristande måluppfyllelse.
Vidare bör förvaltningsbolaget medverka i koncernens kapitalanskaffning,
dels genom att teckna aktier i dotterbolagen genom nyemission, dels
genom att underlätta dotterbolagens upplåning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
I fråga om förvaltningsbolagets omfattning innebär förslaget i propositionen
att praktiskt taget samtliga bolag under fonden för statens aktier, med undantag
av de fiskala bolagen och de statliga kreditinstituten, skall tillföras
förvaltningsbolaget. Beträffande bolag som nybildas anser departementschefen
att de som avses arbeta på rent affärsmässiga grunder i princip bör
föras in under förvaltningsbolaget. Departementschefen anser det också i
princip naturligt att förvaltningsbolaget anförtros aktieägarfunktionen för
de statliga minoritetsintressen som nu finns och framdeles uppkommer.
I motionerna I: 1070 och II: 1234 föreslås att riksdagen avslår proposition
nr 121 och anhåller att Kungl. Maj :t låter utreda i vilka former de statliga
företagen bör samordnas och drivas för att inom den statliga företagssektorn
skapa ökad effektivitet och bättre lönsamhet med tillgodoseende tillika
av kraven på konkurrens på lika villkor och behovet av vidgad insyn och
kontroll.
Behovet av en formell och funktionell samordning av de statliga företagen
för att tillvarata de fördelar och möjligheter som bör finnas i en företagsgrupp
av denna storlek och med gemensam ägare har enligt utskottets
mening utförligt belysts i propositionen. En sådan samordning bör bl. a.
förbättra möjligheterna att anpassa den statliga företagssektorn till förändringar
i marknadsförutsättningar, produktionsmetoder och andra konkurrensbetingelser.
I förhållande till departementens organisation och arbetsformer erbjuder
bolagsformen uppenbarligen vissa fördelar när det gäller förvaltning,
kontroll och samordning av statens företagsintressen.
Genom att det föreslagna förvaltningsbolaget inrättas blir det möjligt att
i större utsträckning än nu hänföra politiska beslut och beslut av verkställande
natur till skilda organ, vilket innebär praktiska fördelar och står i
överensstämmelse med traditionen inom svensk förvaltning.
Utskottet, som i det följande kommer att behandla frågan om förvaltningsbolagets
mål och uppgifter, tillstyrker att förvaltningsbolaget bildas.
Av propositionen framgår att det sammanlagda värdet av de aktier som
avses bli överförda till förvaltningsbolaget enligt en särskild värdering uppgår
till knappt 2 700 milj. kr. Enligt departementschefen bör emellertid överföringsvärdet
bestämmas så att det dels innebär en rimlig grad av konsolidering
redan vid förvaltningsbolagets bildande, dels står i rimlig proportion
till den utdelning som kan förväntas. Med anledning härav förordar departementschefen
att aktierna överförs till förvaltningsbolaget till det vid överföringstidpunkten
under fonden för statens aktier sammanlagt bokförda
värdet eller avrundat 1 700 milj. kr.
I förhållande till det värde aktierna sammanlagt anses ha enligt den särskilda
värderingen innebär förslaget en konsolideringsgrad av 37 %. Det
föreslagna förfarandet torde vara vanligt inom den enskilda företagssektorn.
En konsolideringsgrad av 40 % valdes enligt propositionen vid ett rela
-
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
5
tivt nybildat privatägt förvaltningsbolag. Utskottet tillstyrker därför vad i
propositionen föreslås i detta avseende.
I propositionen föreslås vidare att något krav på utdelning på aktiekapitalet
i förvaltningsbolaget inte skall ställas under uppbyggnadsskedet. Rörelseöverskotten
anses i stället böra investeras i företagsgruppen och använ- *
das till att bygga upp reserver för risktäckning och därmed till att ytterligare
öka gruppens konsolidering. I propositionen föreslås att förvaltningsbolaget
lämnar sin första utdelning till staten på våren 1974 för de utdelningar
bolaget erhållit under år 1973 (hänförande sig till dotterbolagens
verksamhet år 1972).
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslagen.
I såväl de förutnämnda motionerna I: 1070 och II: 1234 som i motionerna
I: 1068 och II: 1236 diskuteras relativt ingående motiven och målsättningen
för statlig verksamhet i allmänhet liksom också förvaltningsbolagets mål
och uppgifter.
Enligt propositionen finns det en rad väsentliga näringspolitiska motiv
för en A''äl fungerande statlig företagssektor. Som sådana motiv nämns ökade
möjligheter att stimulera sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen
i vissa regioner, att främja teknisk utveckling och industriell verksamhet
inom vissa områden, att ta initiativ till rationellare företagsstruktur inom en
industribransch samt att det är värdefullt för staten med ingående erfarenhet
av företagandets villkor.
Beträffande den redan etablerade statliga företagsverksamheten understryks
att den i flertalet fall inte grundas på föreställningen att staten skulle
ha speciella företräden som företagare utan att det rört sig om uppgifter
som i viss utsträckning skiljer sig från dem som privata företag kan väntas
fylla. I andra fall kan rent praktiska överväganden ha varit utslagsgivande.
Företagsdelegationen har angivit att förvaltningsbolagets mål i princip
bör vara att under krav på lönsamhet öka den statliga företagssektorns effektivitet
och konkurrenskraft och därmed dess inneboende expansionsförmåga.
Departementschefen anser för sin del att den allmänna övergripande
målsättningen för förvaltningsbolaget bör ges den vida formuleringen att
under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Motionerna
I: 1070 och II: 1234 accepterar inte den av departementschefen angivna allmänna
målsättningen för förvaltningsbolagets verksamhet. I motionerna
I: 1068 och II: 1236 hävdas att om ett företag skall anses välskött och samhällsnyttigt
krävs åtskilligt annat än lönsamhet och största möjliga expansion
bl. a. att det till rimliga priser producerar goda varor och tjänster och
marknadsför dessa utan ojusta konkurrensmetoder samt att det bereder
goda arbetsförhållanden för de anställda och tar miljöhänsyn inom ramen
för en tillfredsställande lönsamhet. Detta mera komplicerade mål bör gälla
också de statliga företagen.
6
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
I propositionen betonas att den del av Kungl. Maj ds ägaransvar som är
direkt inriktad på de olika företagens skiftande verksamhet avlastas genom
att ett förvaltningsbolag inrättas. Detta bolag har då uppgiften att uppställa
mål för de olika företagen, att följa måluppfyllelsen och att sörja för
'' att de samverkansmöjligheter som föreligger inom hela företagsgruppen
blir effektivt utnyttjade. Den ägarfunktion som Kungl. Maj d har att utöva
kan då koncentreras på förvaltningsbolaget.
I motionerna I: 1068 och II: 1236 yrkas ett uttalande av riksdagen av
innebörd att den i propositionen gjorda distinktionen mellan ägaransvar
och företagaransvar inte får tolkas som en begränsning av riksdagens prövningsrätt
när det gäller statliga företags skötsel.
Utskottet anser det för sin del angeläget framhålla kravet på att de statliga
företagen skall kunna driva sin verksamhet på samma villkor som enskilda
företag. Den första och väsentligaste förutsättningen härför är oinskränkt
fri konkurrens mellan de olika företagstyperna. Detta i sin tur förutsätter
att de statliga företagen inte genom särskilda åtgärder eller dekret
begränsas i sina möjligheter att under uppfyllande av kravet på lönsamhet
ta till vara expansionsmöjligheter.
Enligt utskottets mening är det sålunda uppenbart att målen och villkoren
för statliga företag inte får innebära sådana inskränkningar i deras rörelsefrihet
att de placeras i ett underläge i förhållande till privata företag.
Som allmän målsättning för förvaltningsbolagets verksamhet bör därför
i enlighet med förslaget i propositionen gälla att den statliga företagsgruppen
under krav på lönsamhet skall uppnå största möjliga expansion. Inga delade
meningar torde råda om att samma målsättning — expansion under lönsamhet
— gäller inom den enskilda företagssektorn. Inom denna liksom för
de statliga företagen är lönsamheten ett mått på effektiviteten.
Samtidigt bör de statliga företagen även i framtiden ha ett särskilt ansvar
att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och
lokaliseringsalternativ.
Den föreslagna ansvarsuppdelningen mellan Kungl. Maj :t och förvaltningsbolaget
ser utskottet som ett nödvändigt led i vad avser en rationell
ledning av de statliga företagen. Kungl. Maj :t har fortfarande huvudansvaret
för skötseln av den statliga företagssektorn. Utskottet anser inte att den
föreslagna ansvarsuppdelningen begränsar riksdagens möjligheter att erhålla
upplysningar om de olika statliga bolagen. Sådana möjligheter kommer
bl. a. att finnas dels genom riksdagens medverkan vid revision av förvaltningsbolaget,
dels genom att riksdagsledamöter bereds tillfälle delta i
förvaltningsbolagets bolagsstämmor och där kan ställa frågor, dels i anslutning
till den redogörelse om den statliga koncernen, som årligen avses föreläggas
riksdagen, dels genom interpellationer och enkla frågor. Med beaktande
härav kan utskottet inte finna det påkallat att riksdagen gör det i
motionerna I: 1068 och II: 1236 föreslagna uttalandet. Utskottet avstyrker
således detta motionsyrkande.
7
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
Förvaltningsbolagets styrelse bör enligt departementschefen bestå av
6 8 ledamöter med 3 4 suppleanter. I övrigt anser departementschefen att
det inte i propositionen finns anledning att ta ställning till förvaltningsbolagets
organisation i detalj.
I propositionen framhålls vidare, att för samtliga statliga företag måste
vid sidan av den ekonomiska målsättningen också gälla målet att nå allt
storre arbetstillfredsställelse för de anställda. Detta mål hänger nära samman
med frågan om de anställdas medinflytande i företagen.
I motionerna I: 1068 och II: 1236 framförs yrkande att de anställda i statliga
företag bör få rätt att utse representanter i resp. företags styrelse.
Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att representanter
for de anställdas fackliga organisationer sedan lång tid tillbaka ingår i
styrelserna för ett stort antal av de statliga bolagen. Vidare pågår f. n. under
ledning av en särskild delegation försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
i de statliga bolagen. Med hänsyn härtill finner utskottet det
inte vara påkallat att riksdagen nu gör något uttalande i frågan och avstyrker
därför ifrågavarande motionsyrkande.
Vad departementschefen beträffande antalet ledamöter och suppleanter i
styrelsen föreslagit och i övrigt anfört i nu ifrågavarande avseende har inte
gett utskottet anledning till särskilt uttalande.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att det bör ankomma
på den blivande styrelsen för förvaltningsbolaget att mot bakgrund av de
uppgifter bolaget anförtros närmare överväga och besluta rörande omfattningen
och utformningen av förvaltningsbolagets organisation i övrigt. Härvid
har utskottet tagit fasta på att i propositionen förutsatts att förvaltningsbolagets
organisation kommer att få relativt blygsam omfattning. Utskottet
anser det viktigt att en tung och byråkratisk organisation undviks så att
inte de individuella företagens ansvar och handlingsfrihet begränsas.
Utskottet vill i detta sammanhang särskilt betona att inrättandet av förvaltningsbolaget
mte får medföra att ansvaret för de olika dotterföretagens
löpande verksamhet överförs till detta bolag. Med ständigt beaktande härav
och gjorda erfarenheter bör frågan om den lämpliga organisationen oavlåtligt
vara föremål för överväganden inom förvaltningsbolagets ledning.
Frågan om vidgad information och allmän insyn i verksamheten inom
landets företag har blivit föremål för ökat intresse under senare år. Detta
gäller såväl enskilda som statliga företag. Bl. a. spörsmål om insyn i den enskilda
sektorn av näringslivet är föremål för undersökning av sakkunniga.
De har att utreda formerna för vidgat samarbete mellan företag och samhälle.
I propositionen understryks att de statliga företagen har skyldighet att
på ett föredömligt sätt informera om sin verksamhet. En utvidgad informationsförmedling
till riksdagen avses komma till stånd i samband med tillkomsten
av förvaltningsbolaget. En årlig redogörelse om den föreslagna statliga
koncernen avses skola föreläggas riksdagen.
8
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
I motionerna I: 1068 och II: 1236 understryks starkt betydelsen av en utförlig
och öppen redovisning från de statliga företagen. Förvaltningsbolaget
bör därför för sig och för sina dotterföretag förutom den årliga redovisningen
för lämpliga tidsperioder — t. ex. för femårsperioder — redovisa utdelningen
samt statliga tillskott och nedskrivning av statliga fordringar, så
att det faktiska utfallet av den ekonomiska verksamheten under en längre
tidsperiod klart framgår. I motionerna föreslås att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa att dessa synpunkter beaktas.
Vad i propositionen anförts och förordats rörande formerna för en utvidgad
information till riksdag och allmänhet om verksamheten inom den
statliga företagssektorn har utskottet funnit tillfredsställande. Sålunda anser
utskottet det väsentligt att förvaltningsbolaget skall ge en systematiserad
extern information med översikter över resultatutvecklingen under löpande
verksamhetsår och årlig kommentar till årsredovisningen. Ett i olika sammanhang
framfört önskemål kommer att bli tillgodosett genom den i propositionen
angivna publiceringen av en öppen och utförlig redogörelse för hela
den statliga företagssektorn.
Utskottet vill understryka riksdagens vitala intresse av att sådana transaktioner
som koncernbidrag och internleveranser tydligt redovisas. Utskottet
utgår vidare från att det skall åligga företagen att lämna begärd information
såvida detta inte kan bedömas som skadligt för företaget från ekonomisk,
teknisk eller merkantil synpunkt.
I nu ifrågavarande avseenden anser utskottet att förslagen i propositionen
tillgodoser de önskemål som förts fram i motionerna 1: 1068 och II: 1236.
Departementschefen finner det angeläget att riksdagen skall kunna följa
verksamheten hos de statliga företagen mer kontinuerligt än vad nu äi fallet.
För att göra detta möjligt föreslås i propositionen två olika former för
insyn.
Riksdagens medverkan vid revision av förvaltningsbolaget föreslås ske i
den ordningen att riksgäldsfullmäktige på riksdagens vägnar utser två av
de fem revisorer som skall finnas i förvaltningsbolaget. Vidare föreslås att
tolv riksdagsledamöter skall äga närvara och ställa frågor vid bolagsstämman
för förvaltningsbolaget. Dessa ledamöter föreslås skola utses av valmännen
för utseende av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.
I fråga ®m revisionen innebär propositionen ett avsteg från vad företagsdelegationen
föreslagit. Enligt delegationens mening borde riksdagens deltagande
i revisionen ske genom ett särskilt för ändamålet bildat revisionsorgan
i form av ett aktiebolag. I motionen I: 1069 föreslås att riksdagens
revisorer skall ha att granska förvaltningsbolaget. I fråga om denna motion
får utskottet hänvisa till konstitutionsutskottets utlåtande i ärendet.
Förslaget om möjlighet för ett begränsat antal riksdagsledamöter att delta
i förvaltningsbolagets bolagsstämma tages upp i motionerna I: 1068 och
11:1236. Motionärerna anser propositionsförslaget innebära alltför stor be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
9
gränsning och föreslår därför att varje riksdagsledamot skall beredas tillfälle
att närvara vid alla statliga företags bolagsstämmor.
Utskottet finner den i propositionen föreslagna ordningen för riksdagens
insyn i de statliga bolagen genom särskilt utsedda riksdagsledamöter vara
rationell. Att göra det möjligt för alla riksdagsledamöter som så önskar att
närvara vid bolagsstämmorna medför enligt utskottets mening praktiska
svårigheter som inte uppvägs av några påtagliga fördelar. Å andra sidan är
enligt utskottets mening en något större representation från riksdagen än
departementschefen föreslagit önskvärd. Utskottet har i anledning av motionerna
stannat för att förorda att 18 riksdagsledamöter genom proportionella
val skall utses av valmännen för utseende av fullmäktige i riksbanken
och i riksgäldskontoret.
Dessa riksdagsledamöter skall såsom i propositionen föreslagits äga rätt
att delta i förvaltningsbolagets bolagsstämmor. Enligt utskottets bedömning
får ledamöterna härigenom möjligheter att erhålla önskade upplysningar
rörande såväl förvaltningsbolaget som samtliga dess dotterbolag.
Utskottet avstyrker därför motionerna i denna del.
I propositionen förs vidare ett av företagsdelegationen framfört förslag
om att kravet på lönsamhet för förvaltningsbolaget skall förenas med skyldighet
att lämna offert för fullgörande av sådana speciella uppgifter i fråga
om sysselsättning, försvarsberedskap in. in. som ägaren begär att bolaget
skall fullgöra. Departementschefen framhåller att det får prövas i varje
särskilt fall hur denna metod praktiskt bör utformas.
Denna fråga tas upp till behandling i motionerna I: 1068 och II: 1236.
Motionärerna föreslår att ett system införs, enligt vilket ej endast offentliga
utan även privata företag skall kunna lämna offert på kostnaderna för
fullgörandet av sådana uppgifter som staten önskar få utförda och som inte
bedöms kunna täckas av produktionsavkastning enligt normala företagsekonomiska
kalkyler men för vilka företagen i fråga är lämpade.
Utskottet vill understryka angelägenheten av en aktiv medverkan från
alla slag av företag — statliga, privata och kooperativa — för uppgifter i
t. ex. regionpolitiken. Som framhållits i propositionen kan en sådan positiv
insats ta formen av en systematisk inventering inom varje företag av lokaliseringsbara
projekt och överväganden i samråd med myndigheterna om alternativa
lokaliseringar av dessa. Den samarbetsgrupp med representanter
för berörda departement och för Sveriges Industriförbund som nyligen bildats
i detta syfte är ett uttryck för detta gemensamma ansvar.
Vidare kan här erinras om att statliga och privata företag i fortsättningen
kommer att arbeta under lika villkor i fråga om möjligheterna att erhålla
lokaliseringsstöd.
Möjligheten för staten/ägaren att ta in offerter av förutnämnd art tillmäter
utskottet stor betydelse. Först härigenom kan fördelningen av ansvaret
mellan de politiska instanserna och de verkställande organen bli klar.
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 16S—170
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
Att denna fråga tagits upp till särskild diskussion i propositionen torde
vara betingat av en önskan att få de statliga företagens skyldigheter i nu
förevarande avseende klarlagda. Utskottet har inte funnit vad i propositionen
anföits utgöra hinder för att motsvarande offerter lämnas av privata
och kooperativa företag och finner det lämpligt att staten även utnyttjar
denna möjlighet. Utskottet anser därför att ifrågavarande yrkande i motionerna
I: 1068 och II: 1236 är tillgodosett.
Utskottet ansluter sig sålunda till den i propositionen anförda uppfattningen
att de statliga företagen skall vara skyldiga att avge offert. Skillnaden
mellan de statliga företagen, å ena sidan, och privata och kooperativa
företag, å den andra sidan, i nu ifrågavarande hänseende blir sålunda den
att de förstnämnda får plikt att avge offert och att de sistnämnda ges möjlighet
att avge dylik offert.
I fråga om några bolag, i vilka staten inte innehar samtliga aktier, har
konsortialavtal träffats som innebär vissa statliga åtaganden. För att motparten
i sådana avtal skall kunna vara förvissad om att förhållandena inte
i sak ändras genom förvaltningsbolagets övertagande av aktierna kan enligt
propositionen i vissa fall erfordras tilläggsavtal. Utskottet föreslår att Kungl.
Maj :t erhåller begärt bemyndigande att teckna dylika tilläggsavtal.
I enlighet med beslut av 1961 års riksdag har stiftelsen Norrlandsfonden
under åren 1961—1965 erhållit 15 milj. kr. per år av den staten tillkommande
utdelningen av Luossavaara-Kiirunavaara AB:s (LKAB) vinst. 1966
års riksdag har beslutat att högst 15 milj. kr. per år av LKAB:s vinst skall
tilldelas Norrlandsfonden även under åren 1966—1970.
I motionen II: 1235 yrkas att riksdagen uttalar att Norrlandsfonden även
efter utgången av år 1970 skall vara garanterad årliga tillskott av medel
motsvarande minst de belopp som hittills erhållits från LKAB.
Utskottet vill erinra om att riksdagens tidigare beslut om medelstilldelning
till Norrlandsfonden grundats på särskilda propositioner i ämnet, vilka
i sin tur baserats på vissa utredningar. Riksdagens förutnämnda beslut om
tilldelning av medel till Norrlandsfonden avser tiden t. o. m. utgången av år
1970. De positiva erfarenheterna av fondens verksamhet motiverar att den
även framdeles erhåller årliga bidrag. Utskottet anser det emellertid mindre
välbetänkt att riksdagen i förevarande sammanhang fattar beslut om den
fortsatta finansieringen av Norrlandsfondens verksamhet. Utskottet avstyrker
därför det i motionen framförda yrkandet.
I motionerna 1:51 och 11:9 har tagits upp frågan om statliga företags
anslutning till Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Motionärerna hemställer
att riksdagen som sin mening ger till känna att LKAB och övriga
statliga bolag som nu tillhör SAF bör utträda ur denna organisation.
Endast ett mindre antal av de bolag i vilka staten har det dominerande
ägarinflytandet är anslutna till SAF. Detta gäller samägda bolag och sådana
som tidigare varit privatägda. En dryg fjärdedel av de anställda inom de
statsägda eller av staten dominerade bolagen berörs av SAF-anslutningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
11
Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom Kungl. Maj :ts kansli undersökningar
som syftar till att komma fram till lämplig ordning för de statliga
bolagens löneförhandlingar med sina anställda.
Utskottet anser att de statliga företagen även i nu ifrågavarande avseende
bör kunna vara verksamma på samma villkor och under samma förutsättningar
som enskilda företag.
Utskottet avstyrker motionerna I: 51 och II: 9.
Frågan om kapitalförsörjning av stora och riskfyllda projekt inom det
enskilda näringslivet tas upp i motionerna I: 1068 och II: 1236. Motionärerna
framhåller att det är tänkbart att företag drar sig för att satsa på sådana
projekt även om de tycks ha goda förutsättningar men där ett misslyckande
på grund av projektets storlek kan äventyra företagets hela framtid.
Staten kan delta i konsortier för att genomföra vissa projekt men bör
enligt motionärernas mening också på andra vägar än direkt företagsengagemang
underlätta företagens risktagande. Motionärerna föreslår därför att
ett system med statliga utvecklingsgarantier utreds.
I denna fråga vill utskottet först erinra om den genom beslut av 1967 års
riksdag bildade Sveriges Investeringsbank. Denna tillkom just för att skapa
en ny form för långfristig finansiering av produktiva investeringar i näringslivet.
Bankens utlåningsresurser avses i första hand inriktas mot stora,
långsiktiga och riskbetonade projekt. Vidare bildades så sent som 1968
Svenska Utvecklings AB som ett led i ansträngningarna att öka det statliga
stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
Av bl. a. dessa skäl anser utskottet frågan om statliga utvecklingsgarantier
till näringslivet inte i nu förevarande sammanhang böra föranleda något
riksdagens uttalande. Motionerna avstyrks därför såvitt nu är i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 1070 och II: 1234 beslutar att
ett statligt förvaltningsbolag skall bildas i huvudsak enligt
de riktlinjer som angivits i statsrådsprotokollet,
2. att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet anförts
om förfarandet vid bildandet av förvaltningsbolaget,
3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 1068 och II: 1236, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet
anförts om målsättningen m. m. för statliga företag,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 1068 och II: 1236 i
vad de avser viss representation i statliga företags styrelser,
5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
i anledning av motionerna 1: 1068 och II: 1236, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet
förordats beträffande redogörelser för den statliga
företagssektorn,
opaginerad Kontrollera mot PDF
i Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:1068 och 11:1236, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört beträffande möjlighet för ledamot av
liksdagen att närvara och ställa frågor vid bolagsstämma
med förvaltningsbolaget,
7. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
i anledning av motionerna I: 1068 och II: 1236, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, godkänner i statsrådsprotokollet
förordat offertsystem,
8. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att träffa sådana
tilläggsavtal till gällande konsortialavtal mellan staten
såsom aktieägare i vissa bolag och andra aktieägare i
bolagen, som kan erfordras i samband med förvalt ningsbolagets
övertagande av de statliga aktierna i sådana bolag,
9. att riksdagen avslår motionen II: 1235,
10. att riksdagen avslår motionerna I: 51 och II: 9,
11. att riksdagen avslår motionerna I: 1068 och II: 1236
i vad de avser viss statlig kreditgaranti.
Stockholm den 2 december 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 170.
Reservationer
1. beträffande frågan om bildande av ett statligt förvaltningsbolag av
heirar Virgin (m), Ottosson (m), Bohman (m) och Lothigius (in) som anser
att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag härom och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Behovet av»
och slutar med »förvaltningsbolaget bildas» bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar den i propositionen och de nämnda motionerna hävdade
uppfattningen att det föreligger ett behov av samordning av olika företag
och ekonomiska aktiviteter inom den statliga företagssektorn. I och med
tillkomsten av det nya industridepartementet är det sålunda naturligt att
åtminstone flertalet av de statliga företagen inordnas under detta departement.
Enligt utskottets mening kan ifrågasättas om propositionens förslag i
detta hänseende är tillräckligt långtgående. Det finns anledning att undersöka
om inte ytterligare några bolag borde överföras till industridepartementet.
Som exempel kan nämnas SMT Machine Company.
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
13
Samordningen på departementsnivå och andra åtgärder av närmast organisatorisk
art för att uppnå större effektivitet är enligt utskottets mening
angelägna. Steget härifrån till ett förvaltningsbolag med den i propositionen
uppställda vittsyftande målsättningen är emellertid långt.
Utskottet anser att såsom en första åtgärd bort redovisas förslag om hur
de nuvarande statliga företagen skall kunna effektiviseras innan ett förvaltningsbolag
inrättas med den högst allmänna målsättningen att uppnå
''största möjliga expansion’.
Vår hittillsvarande blandekonomi, byggd i allt väsentligt på enskild företagsamhet,
har bidragit till att skapa vårt i förhållande till andra länder
höga välstånd. Ingenting har hittills inträffat som kan åberopas som motiv
för en ändrad arbetsfördelning i svenskt näringsliv och en utvidgning av
den statliga sektorn. I de fall då särskilda skäl kan åberopas för statligt företagande
och utnyttjande av allmänna medel på nya områden bör frågan
härom liksom hittills underställas riksdagen. Målet för den statliga företagssektor
som kan anses erforderlig bör vara att inom sitt verksamhetsområde
ernå största möjliga effektivitet och under utnyttjande av de resurser
som ställs till förfogande på samma villkor som gäller för det enskilda
näringslivet fullgöra de ekonomiska uppgifter som blivit dem ålagda. En
förutsättningslös utredning om hur detta syfte skall kunna förverkligas är
därför påkallad.
En samordning som syftar till en utvidgning av den statliga företagssektorn
enbart av politiska och ideologiska skäl kan utskottet däremot inte acceptera.
Utskottet vill också påpeka, att då man i propositionen räknat fram förvaltningsbolagets
eget kapital har detta skett bl. a. från den utgångspunkten,
att aktierna skall överföras till ett sådant värde, att förvaltningsbolaget
redan från början får möjlighet till konsolidering och att ge en rimlig utdelning.
Detta kan innebära att förvaltningsbolaget erhåller en konkurrensmässig
fördel gentemot icke statliga företag vilket i sin tur kan snedvrida
den allmänt accepterade inställningen till konkurrens på lika villkor. Den
preliminära värderingen har också av värderingsmännen omgetts med betydande
reservationer när det gäller värdebedömningen och frågan om graden
av noggrannhet.
För statliga och privata företag bör vidare gälla samma krav på insyn och
utomstående kontroll. En förstärkt insyn i de statliga företagen, utöver vad
en normal revision ger möjligheter till, kan åstadkommas genom att, liksom
i de större börsnoterade företagen, de statliga företagens aktier i viss utsträckning
utbjudes till allmänheten.
Utskottet anser sammanfattningsvis att det i propositionen föreslagna
statliga förvaltningsbolaget inte är ägnat att i den utsträckning och den form
som utskottet önskar bättre tillgodose de berättigade krav som utskottet i
likhet med motionärerna vill ställa på statligt företagande, nämligen på
14 Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1960
effektivitet, konkurrens på lika villkor och tillfredsställande insynsmöjligheter.
Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet förslagen i propositionen
och föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om i motionerna
I: 1070 och II: 1234 yrkad utredning.»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 1070 och
11:1234 avslår Kungl. Maj :ts förslag om bildande av ett
statligt förvaltningsbolag och som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört beträffande utredning
om de statliga företagen,»
dels utskottets hemställan under 2 t. o. m. 8 — vid bifall till yrkandet beträffande
1 — bort utmynna i avslag å Kungl. Maj :ts förslag.
2. beträffande målsättningen m. m. för statliga företag av herrar Axel
Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp),
Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund
(ep), Sjönell (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »detta motionsyrkande» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 1068 och II: 1236 har vidare framhållits vissa risker
med en kraftigt utbyggd statlig företagsverksamhet, t. ex. ökad byråkratisering,
centralplanering av en allt större del av näringslivet, svårigheter att i
praktiken upprätthålla konkurrens på lika villkor mellan samhällsägda,
kooperativa och enskilda företag och risk för att mindre bärkraftiga företag
direkt eller indirekt subventioneras av vinstgivande företag. I allmänhet
har staten andra medel att stimulera eu aktiv näringspolitik med, t. ex. i
sysselsättningsskapande syfte, än ett eget företagsengagemang.
Som framgår av det föregående föreligger det enligt utskottets mening
sakliga skäl att åstadkomma bättre samordning och effektivisering av statlig
företagsamhet genom bildandet av ett statligt förvaltningsbolag.
I propositionen uttalas att det allmänna övergripande målet för förvaltningsbolaget
bör ges den vida formuleringen att under krav på lönsamhet
uppnå största möjliga expansion. Enligt utskottets mening är denna målformulering
inte tillräckligt preciserad. Det är uppenbart att i flertalet fall
av varje företag förväntas god lönsamhet och expansionskraft som villkor
för att företaget på sikt skall kunna fortleva och utvecklas. Utskottet vill
emellertid framhålla, att statliga företag även i framtiden har särskilt ansvar,
när det gäller att uppfylla de krav som samhälle och anställda ställer
på näringslivet. Inte minst gäller detta vid valet mellan olika lokaliseringsalternativ.
Kravet härpå behöver inte stå i konflikt med kravet på att den
statliga koncernen skall arbeta i fri konkurrens med andra företag.
Många exempel kan hämtas från såväl den privata som den kooperativa
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
15
sektorn på att god lönsamhet och expansionskraft mycket väl kan förenas
med en verksamhet, som tar hänsyn till berättigade samhällsintressen. Den
nybildade statliga koncernen bör inte få expandera på bekostnad av vare sig
lönsamheten, förräntningen av kapitalet, produktkvalitén, den yttre miljön
eller de anställdas arbetsförhållanden.
Den statliga företagsgruppen har en unik ställning däri, att ägaren/staten
har en överlägsen tillgång på kapital. Det är viktigt att förvaltningsbolaget
och dess dotterbolag får arbeta på lika villkor med andra företag också
när det gäller kapitalförsörjning, förräntning av eget kapital och krav på
utdelning. De senare måste ställas lika högt som om kapitalet hade måst anskaffas
på aktiemarknaden eller på liknande sätt.
Den expansionskraft, som finns i statliga företag bör självfallet tillvaratas
inom ramen för de finansiella resurser man har sedan skäliga förräntningskrav
tillgodosetts. Kapitaltillskott utöver detta bör inte komma i fråga,
om ej riksdagen i varje särskilt fall finner att det föreligger speciella
motiv härför.
Den föreslagna ansvarsuppdelningen mellan Kungl. Maj:t och förvaltningsbolaget
ser utskottet som ett nödvändigt led i vad avser en rationell
ledning av de statliga företagen. Kungl. Maj :t har fortfarande huvudansvaret
för skötseln av den statliga företagssektorn. Utskottet anser inte att den
föreslagna ansvarsuppdelningen begränsar riksdagens möjligheter att erhålla
upplysningar om de olika statliga bolagen. Sådana möjligheter kommer
bl. a. att finnas dels genom riksdagens medverkan vid revision av förvaltningsbolaget,
dels genom att riksdagsledamöter bereds tillfälle delta i
förvaltningsbolagets bolagsstämmor och där kan ställa frågor, dels i anslutning
till den redogörelse om den statliga koncernen, som årligen avses föreläggas
riksdagen, dels genom interpellationer och enkla frågor.
Utskottet föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört i anledning av ifrågavarande yrkande i motionerna I: 1068 och II:
1236.»
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 1088 och II: 1236, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört beträffande målsättningen m. m. för
statliga företag,»
3. beträffande frågan om viss representation i statliga företags styrelser
av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),
Nyman (fp), Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Enskog (fp),
Nilsson i Tvärålund (ep), Sjönell (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som anser
att utskottet bort tillstyrka yrkandet härom i motionerna I: 1068 och
II: 1236 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Med anled
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
ning» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande» bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Denna viktiga fråga har i propositionen endast berörts helt kort och
avfärdas därvid med hänvisning till pågående utredningar.
Utskottet anser att starka skäl talar för att de anställda i statliga företag
bör få rätt att utse representanter i resp. företags styrelse. Utskottet ansluter
sig sålunda till motionärernas uppfattning i denna fråga och anser att
andra former av medinflytande, som nu prövas i enskild företagsamhet,
även bör prövas inom den statliga företagssektorn.
Vad utskottet sålunda anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.»
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:1068 och
II: 1236, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
angående representanter för de anställda i de statliga företagens
styrelser in. m.,»
4. beträffande redogörelser för den statliga företagssektorn av herrar
Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Enskog (fp) och
Eriksson i Arvika (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Vad i»
och slutar med »och II: 1236» bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening bör de krav på en utförlig och öppen redovisning
som förs fram i motionerna tillgodoses. Förutom den årliga och utförliga
redovisning, som aktiebolagslagen och normal affärssed kräver bör förvaltningsbolaget
för sig och sina dotterbolag i en löpande redovisning för
en femårsperiod redovisa utdelningen, statliga tillskott och nedskrivning
av statliga fordringar samt internleveranser och koncernbidrag, så att det
faktiska utfallet av den ekonomiska verksamheten klart framgår.»
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
»5. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 1068 och II: 1236, nämnda motioner såvitt nu
är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört beträffande redogörelser för den statliga
företagssektorn,»
5. beträffande frågan om riksdagsledamots närvaro vid statliga bolags bolagsstämma
av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman
(fp), Enskog (fp) och Eriksson i Arvika (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser att den i propositionen föreslagna ordningen för riksdagens
insyn i de statliga bolagen genom tolv särskilt utsedda riksdagsleda
-
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
17
möter innebär en omotiverad begränsning av insynsmöjligheterna. Enligt utskottets
mening bör valmännen för utseende av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret välja 24 riksdagsmän som ges rätt att närvara såväl
vid förvaltningsbolagets stämma som vid samtliga övriga statliga bolagsstämmor.
Därutöver bör varje riksdagsman efter särskild anmälan ha möjlighet,
i den utsträckning bolagsordningen medger, att få tillträde till alla
statliga företags bolagsstämmor.»
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
»6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna I: 1068 och II: 1236, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet anfört beträffande riksdagsledamots
närvaro vid och möjlighet att ställa frågor vid bolagsstämmorna
i de statliga företagen,»
6. beträffande frågan om viss statlig kreditgaranti av herrar Axel Andersson
(fp), Virgin (m), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Ottosson
(in), Nyman (fp), Johan Olsson (ep), Bohman (m), Eliasson i Sundborn
(ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Sjönell (ep), Lothigius (in)
och Eriksson i Arvika (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionsyrkandet
i frågan och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »I denna»
och slutar med »är i fråga» bort ersättas med text av följande lydelse:
»Åtgärder i syfte att underlätta för företagen att realisera stora och riskbetonade
projekt synes väl motiverade. I motionerna I: 1068 och II: 1236
föreslås ett system med statliga utvecklingsgarantier. Garantierna bör knytas
till projekten och ej till de företag som är engagerade i dem samt utformas
så att de inte innebär stora kostnader för staten. Staten bör, när den
förbinder sig att täcka eventuella förluster, som motprestation kräva royalties
om verksamheten blir lönsam. Genom ett sådant system skulle kreditgarantiernas
uppgift bli att medverka till ökad riskspridning. Sådana garantier
skulle utgöra ett värdefullt komplement till existerande kreditmöjligheter.
Utskottet ansluter sig sålunda till förevarande motionsyrkande
och förordar att frågan om ett system med statliga utvecklingsgarantier
utreds.»
dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
»11. att riksdagen med bifall till motionerna I: 1068
och II: 1236, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört
om statlig kreditgaranti för utveckling av stora och riskbetonade
projekt.»
18
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
Den statliga företags
-
FINANS
DEPARTE
MENTET
-
Företagskred
it
Industri
kredit
-
Kredit
banken
-
Lantbrukskred
it
System
bolaget
-
Vin- &
Spritcentralen
-
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Gull
högens
bruk
-
Investe
rings
banken
-
FÖRVALTNINGSBOLAGET
ASEA-
ATOM
ABAB
All- 2
männa
förlaget
Atom- 1
energi
Export-
j Assi 3
kredit
BS
Konsult
-
Ceaver- 4
ken
Karls
krona
varvet
-
KVAB
5 I
Lager-
hus-
bolaget
LKAB
6 |
NJA
7 |
Olje-
transit
Restau-
8
rang-
bolaget
SRA
9 I
SSAB
10
Stats
gruvor
-
Ut- 11
vecklingsbolaget
-
SVE- 12
TAB
To- 13
baks
bolaget
-
Torv
föräd
ling
-
Udde- 14 |
vallavarvet
-
Jäders
Bruk
Orrefors
Skogar
AFFÄRSVERKS
DOMÄN-
FÖR-
STATENS
VERKET
SVARETS
VATTEN-
FABRIKS-
FALLS-
VERK
VERK
I
I
I
Hjälmare
Projec-
Bastusel
Kanal- o.
Slussverk
tion KB
Kraft
SMT
Machine
Company
Bergef
orsens
Kraft
Telub
Brdvalla
kraft
-
United
Stirling
Sweden
Grytforsen
Kattstru
peforsen
-
+ 19 eldistributionsföretag
-
1,4 ID-kort
2 Sv Utbildningsförl.
3 Flexer Paper
Sacks
3 Forestry
Espanola
3 Förenade
Well
3 Société
de Vente
de Bois
3 Statens
Royal
Sales
3, 6 Sv Navi
13
gator
3. Creden
13
tia
5 Autocar
5 Autolift
Garage
5 Sandslätts
Inredn.
6 Bergverks
AB Freja
6 Malmexport
7
Norrbottenstål
A/S
8 BARA
8 SARA
8 SKAR
8 VARA
8 ÖSARA
9 MF Åkerdals
Bokbinderi
10
Rockwool
11 Anatom
Company
11 Carbox
11 Crown Air
Swedish
Ltd
11 Mecom
Company
11 Rationell
planering
11 Sonab
11, Svensk Av
12
fallskonvertering
13
NV Elisabeth
Bas
Siegarenfabrieken
13
NV Paz
Siegarenfabrieken
14
Skandiaverken
14
Uddevalla
Agency Inc
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969
19
sektorns uppbyggnad
Bilaga
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
HANDELSDE-
PARTE-
SOCIAL- j DEPARTE-
MENTET
| MENTET
DELEGATIONEN
LUFT-
POST-
FARTS-
VERKET
VERKET
i
Tidnings-
|
tjänst
-
STATENS
JÄRNVÄGAR
ASG
Dissousgas
GDG Bil-
2
trafik
TELEVERKET
Swedish Telecommunications
Consulting
-
Penning
lotteriet
-
Bil
provning
-
Tipstjänst
Telefabri
kation
-
Gävle Vagnverkstad
-
Land-
3
transport
Svelast 4 j
Svenska
Rederi
AB Öresund
Trafikres- 5 |
tauranger
1 A/S ASG
1 ASG Gmbh
1 ASG Trans
Thermo
1 StockholmWesteråsBergslagens
Transport
1 Svenska Valvoline
Oil
1 Team Trailers
2 Alpus Gummi
2 Edgar Perssons
Åkeri
2 Filipstads
busscentral
2 GDG Transport
2 Gävle
Busscentral
2 Karlstads
Expressbyrå
2 Mölnlycke
Bil & Omnibus
2 Åkeriintressenter
-
3 A Carlssons
Åkeri Eftr
3 Henrik Hanssons
Åkeri
3 Hugo Svensson
Åkeri
3 Lemnells Express
& Åkeri
3 Malmö Bilgodscentral
förening UPA
3 Transport AB
F Hammer
3 Transport
AB Framåt
4 Alltjänst
Express
4 Freys Express
4 Norströms
Åkeri
5 Karlstads
Savoy Hotell
6 SAS
6 LIN
1 Åre Kurorts
AB
Tablån visar den statliga företagssektorns
struktur efter genomförande av propositionens
förslag och med utgångspunkt från
läget i maj 1969. Den omfattar affärsdrivande
verk och aktiebolag där staten äger
minst 50 procent av aktierna samt bolagens
dotterbolag, exklusive fastighets- och
icke rörelsedrivande bolag. Dessutom finns
vissa aktiebolag med där staten har betydande
aktieinnehav (streckade linjer). Siffran
efter vissa företags namn återfinnes
framför namnet på företagets dotterbolag.
Utvecklingsbolaget, SVETAB och Svensk
Avfallskonvertering har satts in på planerad
plats i organisationen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:381 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken m. m. a1 i texten