Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ett statligt förvaltningsbolag m. m. jämte motioner.

1969-12-02 · 19 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:168, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ett statligt förvaltningsbolag m. m. jämte motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 168—170

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

1

Nr 168

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ett

statligt förvaltningsbolag m. m. jämte motioner.

(5:e avd.)

Propositionen

I propositionen nr 121 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag av

statsrådsprotokollet över industriärenden för den 29 maj 1969 föreslagit

riksdagen att

1) besluta att ett statligt förvaltningsbolag bildas i huvudsak enligt de

riktlinjer som angetts i statsrådsprotokollet och godkänna vad departementschefen

därvid anfört om förfarandet vid bildandet samt

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa sådana tilläggsavtal till gällande

konsortialavtal mellan staten såsom aktieägare i vissa bolag och andra aktieägare

i bolagen, som kan erfordras i samband med förvaltningsbolagets

övertagande av de statliga aktierna i sådana bolag.

I vad som brukar räknas till den statliga företagssektorn ingår i dag sju

affärsdrivande verk. I övrigt sker det statliga företagandet i aktiebolagsform.

Staten äger direkt aktiemajoriteten i ett stort antal aktiebolag. Vidare

äger flera av de statliga aktiebolagen samtliga aktier eller majoriteten av

aktierna i ett antal bolag av vilka åtskilliga i sin tur äger egna dotterbolag.

En del av det statliga företagandet sker alltså genom ett antal indirekt ägda

bolag.

Ärenden rörande de statliga företagen är för närvarande fördelade mellan

sju departement.

Den statliga företagssektorns uppbyggnad belyses närmare av en till detta

utlåtande som bilaga fogad tablå, vilken är hämtad ur propositionen. Tablån

är utformad med beaktande av de förändringar som avses ske i samband

med genomförandet av förslagen i förevarande proposition.

I propositionen föreslås att ett statligt förvaltningsbolag bildas för att den

1 januari 1970 överta och därefter förvalta statens aktier i det övervägande

antalet av de aktiebolag, vilkas aktier nu förvaltas under fonden för statens

aktier, överförandet av aktierna föreslås ske till det sammanlagda bokföringsvärdet,

dvs. närmare 1 700 milj. kr. Förvaltningsbolagets eget kapital

avses motsvara detta värde och uppdelas på aktiekapital och reservfond,

den senare uppgående till ca 20 % av aktiekapitalet.

Som allmän målsättning för förvaltningsbolagets verksamhet föreslås att

den statliga företagsgruppen under krav på lönsamhet skall uppnå största

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 168—170

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

möjliga expansion. Samtidigt bör förvaltningsbolaget ta särskild hänsyn till

samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ.

Förvaltningsbolaget avses i första hand fastställa målen för dotterbolagens

verksamhet, tillsätta styrelserna i bolagen, initiera nya projekt samt medverka

i dotterbolagens kapitalanskaffning.

För att förvaltningsbolaget skall få erforderliga finansiella resurser föreslås

att bolaget icke skall behöva göra några utdelningar för verksamhetsåren

1970—72.

I propositionen föreslås också bildande av en särskild affärsverksdelegation

för ökad kontakt och samverkan mellan affärsverken inbördes och mellan

dessa och förvaltningsbolaget med dotterbolag.

I propositionen föreslås vidare en ordning för vidgad information till riksdagen

om de statliga företagen.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:51 av herr Werner och 11:9 av fru

Marklund m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte uttala sig för att LKAB

och övriga statliga bolag som nu tillhör SAF måtte utträda ur denna organisation,

dels de likalydande motionerna I: 1068 av herr Dahlén m. fl. och II: 1236

av herr Wedén m. fl. vari hemställts

A. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

1. om en utredning med syfte att föreslå ett system med statliga kreditgarantier

för utveckling av stora och riskbetonade projekt,

2. att ett system införs enligt vilket ej endast offentliga företag utan även

enskilda erbjudes lämna offert på kostnaderna för fullgörandet av sådana

uppgifter som staten önskar få utförda och som inte bedöms kunna täckas

av produktionsavkastning enligt normala företagsekonomiska kalkyler men

för vilka företagen i fråga är lämpade,

3. att vad i motionerna anförts i fråga om en utförlig och öppen redovisning

från förvaltningsbolaget och från dess dotterföretag i syfte att möjliggöra

en klarare bedömning av utfallet av den ekonomiska verksamheten beaktas,

4. att de riksdagsmän som så önskar skall beredas tillfälle att närvara

vid vilket som helst statligt företags bolagsstämma och att där ställa frågor

om verksamheten,

5. att de anställda i statliga företag bör få rätt att utse representanter i

respektive företags styrelse;

B. att riksdagen måtte uttala att den i propositionen gjorda distinktionen

mellan ägaransvar och företagaransvar inte får tolkas som en begränsning

av riksdagens prövningsrätt när det gäller statliga företags skötsel,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

3

dels de likalydande motionerna I: 1070 av herr Virgin m. fl. och II: 123b

av herr Holmberg m. fl. vari hemställts att riksdagen avslår propositionen

nr 121 och i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att Kungl. Maj :t måtte

låta utreda i vilka former de statliga företagen bör samordnas och drivas

för att inom den statliga företagssektorn skapa ökad effektivitet och bättre

lönsamhet med tillgodoseende tillika av kraven på konkurrens på lika villkor

och behovet av vidgad insyn och kontroll,

dels motionen II: 1235 av herr Stridsman m. fl. vari hemställts att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 121 måtte uttala att Norrlandsfonden

även efter utgången av år 1970 garanteras årliga tillskott av medel

motsvarande minst de belopp som hittills erhållits från LKAB.

Utskottet

De statliga företagen, affärsverk och bolag, utgör en inte obetydlig del av

vårt lands näringsliv. Antalet anställda i dessa företag uppgår till ca 200 000

personer. Närmare en fjärdedel av dessa är anställda i bolag, i vilka staten

äger samtliga aktier eller innehar aktiemajoriteten.

I propositionen framhålls att vare sig man utgår från näringspolitiska

och andra motiv för det statliga företagandet eller från det företagsekonomiska

intresse staten har i egenskap av ägare är det nödvändigt att de statliga

företagen organiseras så att största effektivitet uppnås. Det framstår

för departementschefen som naturligt att fördelar står att vinna genom

ökad samverkan och en systematisk framtidsplanering för gruppen som

helhet. En förstärkning av resurserna för utövandet av ägarfunktionen för

de statliga bolagen har redan skett genom inrättandet av industridepartementet.

Ett ytterligare steg på vägen mot ökad samordning och effektivare

samverkan bör enligt departementschefens uppfattning vara bildandet av ett

statligt förvaltningsbolag. För samverkan mellan affärsverken inbördes och

mellan dessa och de statliga bolagen föreslås bildandet av en affärsverksdelegation.

Den allmänna övergripande målsättningen för förvaltningsbolaget bör enligt

departementschefen ges den vida formuleringen att under krav på lönsamhet

uppnå största möjliga expansion.

Enligt propositionen bör förvaltningsbolaget ha till uppgift att utifrån angivna

mål för dess egen verksamhet ange målen för de i gruppen ingående

företagen inom ramen för vad statsmakterna beslutat, att tillsätta styrelser

i företagen, att följa företagens planering och kontrollera att uppställda

mål infrias samt att vidta korrigerande åtgärder vid bristande måluppfyllelse.

Vidare bör förvaltningsbolaget medverka i koncernens kapitalanskaffning,

dels genom att teckna aktier i dotterbolagen genom nyemission, dels

genom att underlätta dotterbolagens upplåning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

I fråga om förvaltningsbolagets omfattning innebär förslaget i propositionen

att praktiskt taget samtliga bolag under fonden för statens aktier, med undantag

av de fiskala bolagen och de statliga kreditinstituten, skall tillföras

förvaltningsbolaget. Beträffande bolag som nybildas anser departementschefen

att de som avses arbeta på rent affärsmässiga grunder i princip bör

föras in under förvaltningsbolaget. Departementschefen anser det också i

princip naturligt att förvaltningsbolaget anförtros aktieägarfunktionen för

de statliga minoritetsintressen som nu finns och framdeles uppkommer.

I motionerna I: 1070 och II: 1234 föreslås att riksdagen avslår proposition

nr 121 och anhåller att Kungl. Maj :t låter utreda i vilka former de statliga

företagen bör samordnas och drivas för att inom den statliga företagssektorn

skapa ökad effektivitet och bättre lönsamhet med tillgodoseende tillika

av kraven på konkurrens på lika villkor och behovet av vidgad insyn och

kontroll.

Behovet av en formell och funktionell samordning av de statliga företagen

för att tillvarata de fördelar och möjligheter som bör finnas i en företagsgrupp

av denna storlek och med gemensam ägare har enligt utskottets

mening utförligt belysts i propositionen. En sådan samordning bör bl. a.

förbättra möjligheterna att anpassa den statliga företagssektorn till förändringar

i marknadsförutsättningar, produktionsmetoder och andra konkurrensbetingelser.

I förhållande till departementens organisation och arbetsformer erbjuder

bolagsformen uppenbarligen vissa fördelar när det gäller förvaltning,

kontroll och samordning av statens företagsintressen.

Genom att det föreslagna förvaltningsbolaget inrättas blir det möjligt att

i större utsträckning än nu hänföra politiska beslut och beslut av verkställande

natur till skilda organ, vilket innebär praktiska fördelar och står i

överensstämmelse med traditionen inom svensk förvaltning.

Utskottet, som i det följande kommer att behandla frågan om förvaltningsbolagets

mål och uppgifter, tillstyrker att förvaltningsbolaget bildas.

Av propositionen framgår att det sammanlagda värdet av de aktier som

avses bli överförda till förvaltningsbolaget enligt en särskild värdering uppgår

till knappt 2 700 milj. kr. Enligt departementschefen bör emellertid överföringsvärdet

bestämmas så att det dels innebär en rimlig grad av konsolidering

redan vid förvaltningsbolagets bildande, dels står i rimlig proportion

till den utdelning som kan förväntas. Med anledning härav förordar departementschefen

att aktierna överförs till förvaltningsbolaget till det vid överföringstidpunkten

under fonden för statens aktier sammanlagt bokförda

värdet eller avrundat 1 700 milj. kr.

I förhållande till det värde aktierna sammanlagt anses ha enligt den särskilda

värderingen innebär förslaget en konsolideringsgrad av 37 %. Det

föreslagna förfarandet torde vara vanligt inom den enskilda företagssektorn.

En konsolideringsgrad av 40 % valdes enligt propositionen vid ett rela
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

5

tivt nybildat privatägt förvaltningsbolag. Utskottet tillstyrker därför vad i

propositionen föreslås i detta avseende.

I propositionen föreslås vidare att något krav på utdelning på aktiekapitalet

i förvaltningsbolaget inte skall ställas under uppbyggnadsskedet. Rörelseöverskotten

anses i stället böra investeras i företagsgruppen och använ- *

das till att bygga upp reserver för risktäckning och därmed till att ytterligare

öka gruppens konsolidering. I propositionen föreslås att förvaltningsbolaget

lämnar sin första utdelning till staten på våren 1974 för de utdelningar

bolaget erhållit under år 1973 (hänförande sig till dotterbolagens

verksamhet år 1972).

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslagen.

I såväl de förutnämnda motionerna I: 1070 och II: 1234 som i motionerna

I: 1068 och II: 1236 diskuteras relativt ingående motiven och målsättningen

för statlig verksamhet i allmänhet liksom också förvaltningsbolagets mål

och uppgifter.

Enligt propositionen finns det en rad väsentliga näringspolitiska motiv

för en A''äl fungerande statlig företagssektor. Som sådana motiv nämns ökade

möjligheter att stimulera sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen

i vissa regioner, att främja teknisk utveckling och industriell verksamhet

inom vissa områden, att ta initiativ till rationellare företagsstruktur inom en

industribransch samt att det är värdefullt för staten med ingående erfarenhet

av företagandets villkor.

Beträffande den redan etablerade statliga företagsverksamheten understryks

att den i flertalet fall inte grundas på föreställningen att staten skulle

ha speciella företräden som företagare utan att det rört sig om uppgifter

som i viss utsträckning skiljer sig från dem som privata företag kan väntas

fylla. I andra fall kan rent praktiska överväganden ha varit utslagsgivande.

Företagsdelegationen har angivit att förvaltningsbolagets mål i princip

bör vara att under krav på lönsamhet öka den statliga företagssektorns effektivitet

och konkurrenskraft och därmed dess inneboende expansionsförmåga.

Departementschefen anser för sin del att den allmänna övergripande

målsättningen för förvaltningsbolaget bör ges den vida formuleringen att

under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Motionerna

I: 1070 och II: 1234 accepterar inte den av departementschefen angivna allmänna

målsättningen för förvaltningsbolagets verksamhet. I motionerna

I: 1068 och II: 1236 hävdas att om ett företag skall anses välskött och samhällsnyttigt

krävs åtskilligt annat än lönsamhet och största möjliga expansion

bl. a. att det till rimliga priser producerar goda varor och tjänster och

marknadsför dessa utan ojusta konkurrensmetoder samt att det bereder

goda arbetsförhållanden för de anställda och tar miljöhänsyn inom ramen

för en tillfredsställande lönsamhet. Detta mera komplicerade mål bör gälla

också de statliga företagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

I propositionen betonas att den del av Kungl. Maj ds ägaransvar som är

direkt inriktad på de olika företagens skiftande verksamhet avlastas genom

att ett förvaltningsbolag inrättas. Detta bolag har då uppgiften att uppställa

mål för de olika företagen, att följa måluppfyllelsen och att sörja för

'' att de samverkansmöjligheter som föreligger inom hela företagsgruppen

blir effektivt utnyttjade. Den ägarfunktion som Kungl. Maj d har att utöva

kan då koncentreras på förvaltningsbolaget.

I motionerna I: 1068 och II: 1236 yrkas ett uttalande av riksdagen av

innebörd att den i propositionen gjorda distinktionen mellan ägaransvar

och företagaransvar inte får tolkas som en begränsning av riksdagens prövningsrätt

när det gäller statliga företags skötsel.

Utskottet anser det för sin del angeläget framhålla kravet på att de statliga

företagen skall kunna driva sin verksamhet på samma villkor som enskilda

företag. Den första och väsentligaste förutsättningen härför är oinskränkt

fri konkurrens mellan de olika företagstyperna. Detta i sin tur förutsätter

att de statliga företagen inte genom särskilda åtgärder eller dekret

begränsas i sina möjligheter att under uppfyllande av kravet på lönsamhet

ta till vara expansionsmöjligheter.

Enligt utskottets mening är det sålunda uppenbart att målen och villkoren

för statliga företag inte får innebära sådana inskränkningar i deras rörelsefrihet

att de placeras i ett underläge i förhållande till privata företag.

Som allmän målsättning för förvaltningsbolagets verksamhet bör därför

i enlighet med förslaget i propositionen gälla att den statliga företagsgruppen

under krav på lönsamhet skall uppnå största möjliga expansion. Inga delade

meningar torde råda om att samma målsättning — expansion under lönsamhet

— gäller inom den enskilda företagssektorn. Inom denna liksom för

de statliga företagen är lönsamheten ett mått på effektiviteten.

Samtidigt bör de statliga företagen även i framtiden ha ett särskilt ansvar

att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och

lokaliseringsalternativ.

Den föreslagna ansvarsuppdelningen mellan Kungl. Maj :t och förvaltningsbolaget

ser utskottet som ett nödvändigt led i vad avser en rationell

ledning av de statliga företagen. Kungl. Maj :t har fortfarande huvudansvaret

för skötseln av den statliga företagssektorn. Utskottet anser inte att den

föreslagna ansvarsuppdelningen begränsar riksdagens möjligheter att erhålla

upplysningar om de olika statliga bolagen. Sådana möjligheter kommer

bl. a. att finnas dels genom riksdagens medverkan vid revision av förvaltningsbolaget,

dels genom att riksdagsledamöter bereds tillfälle delta i

förvaltningsbolagets bolagsstämmor och där kan ställa frågor, dels i anslutning

till den redogörelse om den statliga koncernen, som årligen avses föreläggas

riksdagen, dels genom interpellationer och enkla frågor. Med beaktande

härav kan utskottet inte finna det påkallat att riksdagen gör det i

motionerna I: 1068 och II: 1236 föreslagna uttalandet. Utskottet avstyrker

således detta motionsyrkande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

Förvaltningsbolagets styrelse bör enligt departementschefen bestå av

6 8 ledamöter med 3 4 suppleanter. I övrigt anser departementschefen att

det inte i propositionen finns anledning att ta ställning till förvaltningsbolagets

organisation i detalj.

I propositionen framhålls vidare, att för samtliga statliga företag måste

vid sidan av den ekonomiska målsättningen också gälla målet att nå allt

storre arbetstillfredsställelse för de anställda. Detta mål hänger nära samman

med frågan om de anställdas medinflytande i företagen.

I motionerna I: 1068 och II: 1236 framförs yrkande att de anställda i statliga

företag bör få rätt att utse representanter i resp. företags styrelse.

Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att representanter

for de anställdas fackliga organisationer sedan lång tid tillbaka ingår i

styrelserna för ett stort antal av de statliga bolagen. Vidare pågår f. n. under

ledning av en särskild delegation försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati

i de statliga bolagen. Med hänsyn härtill finner utskottet det

inte vara påkallat att riksdagen nu gör något uttalande i frågan och avstyrker

därför ifrågavarande motionsyrkande.

Vad departementschefen beträffande antalet ledamöter och suppleanter i

styrelsen föreslagit och i övrigt anfört i nu ifrågavarande avseende har inte

gett utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det bör ankomma

på den blivande styrelsen för förvaltningsbolaget att mot bakgrund av de

uppgifter bolaget anförtros närmare överväga och besluta rörande omfattningen

och utformningen av förvaltningsbolagets organisation i övrigt. Härvid

har utskottet tagit fasta på att i propositionen förutsatts att förvaltningsbolagets

organisation kommer att få relativt blygsam omfattning. Utskottet

anser det viktigt att en tung och byråkratisk organisation undviks så att

inte de individuella företagens ansvar och handlingsfrihet begränsas.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt betona att inrättandet av förvaltningsbolaget

mte får medföra att ansvaret för de olika dotterföretagens

löpande verksamhet överförs till detta bolag. Med ständigt beaktande härav

och gjorda erfarenheter bör frågan om den lämpliga organisationen oavlåtligt

vara föremål för överväganden inom förvaltningsbolagets ledning.

Frågan om vidgad information och allmän insyn i verksamheten inom

landets företag har blivit föremål för ökat intresse under senare år. Detta

gäller såväl enskilda som statliga företag. Bl. a. spörsmål om insyn i den enskilda

sektorn av näringslivet är föremål för undersökning av sakkunniga.

De har att utreda formerna för vidgat samarbete mellan företag och samhälle.

I propositionen understryks att de statliga företagen har skyldighet att

på ett föredömligt sätt informera om sin verksamhet. En utvidgad informationsförmedling

till riksdagen avses komma till stånd i samband med tillkomsten

av förvaltningsbolaget. En årlig redogörelse om den föreslagna statliga

koncernen avses skola föreläggas riksdagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

I motionerna I: 1068 och II: 1236 understryks starkt betydelsen av en utförlig

och öppen redovisning från de statliga företagen. Förvaltningsbolaget

bör därför för sig och för sina dotterföretag förutom den årliga redovisningen

för lämpliga tidsperioder — t. ex. för femårsperioder — redovisa utdelningen

samt statliga tillskott och nedskrivning av statliga fordringar, så

att det faktiska utfallet av den ekonomiska verksamheten under en längre

tidsperiod klart framgår. I motionerna föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa att dessa synpunkter beaktas.

Vad i propositionen anförts och förordats rörande formerna för en utvidgad

information till riksdag och allmänhet om verksamheten inom den

statliga företagssektorn har utskottet funnit tillfredsställande. Sålunda anser

utskottet det väsentligt att förvaltningsbolaget skall ge en systematiserad

extern information med översikter över resultatutvecklingen under löpande

verksamhetsår och årlig kommentar till årsredovisningen. Ett i olika sammanhang

framfört önskemål kommer att bli tillgodosett genom den i propositionen

angivna publiceringen av en öppen och utförlig redogörelse för hela

den statliga företagssektorn.

Utskottet vill understryka riksdagens vitala intresse av att sådana transaktioner

som koncernbidrag och internleveranser tydligt redovisas. Utskottet

utgår vidare från att det skall åligga företagen att lämna begärd information

såvida detta inte kan bedömas som skadligt för företaget från ekonomisk,

teknisk eller merkantil synpunkt.

I nu ifrågavarande avseenden anser utskottet att förslagen i propositionen

tillgodoser de önskemål som förts fram i motionerna 1: 1068 och II: 1236.

Departementschefen finner det angeläget att riksdagen skall kunna följa

verksamheten hos de statliga företagen mer kontinuerligt än vad nu äi fallet.

För att göra detta möjligt föreslås i propositionen två olika former för

insyn.

Riksdagens medverkan vid revision av förvaltningsbolaget föreslås ske i

den ordningen att riksgäldsfullmäktige på riksdagens vägnar utser två av

de fem revisorer som skall finnas i förvaltningsbolaget. Vidare föreslås att

tolv riksdagsledamöter skall äga närvara och ställa frågor vid bolagsstämman

för förvaltningsbolaget. Dessa ledamöter föreslås skola utses av valmännen

för utseende av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

I fråga ®m revisionen innebär propositionen ett avsteg från vad företagsdelegationen

föreslagit. Enligt delegationens mening borde riksdagens deltagande

i revisionen ske genom ett särskilt för ändamålet bildat revisionsorgan

i form av ett aktiebolag. I motionen I: 1069 föreslås att riksdagens

revisorer skall ha att granska förvaltningsbolaget. I fråga om denna motion

får utskottet hänvisa till konstitutionsutskottets utlåtande i ärendet.

Förslaget om möjlighet för ett begränsat antal riksdagsledamöter att delta

i förvaltningsbolagets bolagsstämma tages upp i motionerna I: 1068 och

11:1236. Motionärerna anser propositionsförslaget innebära alltför stor be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

9

gränsning och föreslår därför att varje riksdagsledamot skall beredas tillfälle

att närvara vid alla statliga företags bolagsstämmor.

Utskottet finner den i propositionen föreslagna ordningen för riksdagens

insyn i de statliga bolagen genom särskilt utsedda riksdagsledamöter vara

rationell. Att göra det möjligt för alla riksdagsledamöter som så önskar att

närvara vid bolagsstämmorna medför enligt utskottets mening praktiska

svårigheter som inte uppvägs av några påtagliga fördelar. Å andra sidan är

enligt utskottets mening en något större representation från riksdagen än

departementschefen föreslagit önskvärd. Utskottet har i anledning av motionerna

stannat för att förorda att 18 riksdagsledamöter genom proportionella

val skall utses av valmännen för utseende av fullmäktige i riksbanken

och i riksgäldskontoret.

Dessa riksdagsledamöter skall såsom i propositionen föreslagits äga rätt

att delta i förvaltningsbolagets bolagsstämmor. Enligt utskottets bedömning

får ledamöterna härigenom möjligheter att erhålla önskade upplysningar

rörande såväl förvaltningsbolaget som samtliga dess dotterbolag.

Utskottet avstyrker därför motionerna i denna del.

I propositionen förs vidare ett av företagsdelegationen framfört förslag

om att kravet på lönsamhet för förvaltningsbolaget skall förenas med skyldighet

att lämna offert för fullgörande av sådana speciella uppgifter i fråga

om sysselsättning, försvarsberedskap in. in. som ägaren begär att bolaget

skall fullgöra. Departementschefen framhåller att det får prövas i varje

särskilt fall hur denna metod praktiskt bör utformas.

Denna fråga tas upp till behandling i motionerna I: 1068 och II: 1236.

Motionärerna föreslår att ett system införs, enligt vilket ej endast offentliga

utan även privata företag skall kunna lämna offert på kostnaderna för

fullgörandet av sådana uppgifter som staten önskar få utförda och som inte

bedöms kunna täckas av produktionsavkastning enligt normala företagsekonomiska

kalkyler men för vilka företagen i fråga är lämpade.

Utskottet vill understryka angelägenheten av en aktiv medverkan från

alla slag av företag — statliga, privata och kooperativa — för uppgifter i

t. ex. regionpolitiken. Som framhållits i propositionen kan en sådan positiv

insats ta formen av en systematisk inventering inom varje företag av lokaliseringsbara

projekt och överväganden i samråd med myndigheterna om alternativa

lokaliseringar av dessa. Den samarbetsgrupp med representanter

för berörda departement och för Sveriges Industriförbund som nyligen bildats

i detta syfte är ett uttryck för detta gemensamma ansvar.

Vidare kan här erinras om att statliga och privata företag i fortsättningen

kommer att arbeta under lika villkor i fråga om möjligheterna att erhålla

lokaliseringsstöd.

Möjligheten för staten/ägaren att ta in offerter av förutnämnd art tillmäter

utskottet stor betydelse. Först härigenom kan fördelningen av ansvaret

mellan de politiska instanserna och de verkställande organen bli klar.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 16S—170

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

Att denna fråga tagits upp till särskild diskussion i propositionen torde

vara betingat av en önskan att få de statliga företagens skyldigheter i nu

förevarande avseende klarlagda. Utskottet har inte funnit vad i propositionen

anföits utgöra hinder för att motsvarande offerter lämnas av privata

och kooperativa företag och finner det lämpligt att staten även utnyttjar

denna möjlighet. Utskottet anser därför att ifrågavarande yrkande i motionerna

I: 1068 och II: 1236 är tillgodosett.

Utskottet ansluter sig sålunda till den i propositionen anförda uppfattningen

att de statliga företagen skall vara skyldiga att avge offert. Skillnaden

mellan de statliga företagen, å ena sidan, och privata och kooperativa

företag, å den andra sidan, i nu ifrågavarande hänseende blir sålunda den

att de förstnämnda får plikt att avge offert och att de sistnämnda ges möjlighet

att avge dylik offert.

I fråga om några bolag, i vilka staten inte innehar samtliga aktier, har

konsortialavtal träffats som innebär vissa statliga åtaganden. För att motparten

i sådana avtal skall kunna vara förvissad om att förhållandena inte

i sak ändras genom förvaltningsbolagets övertagande av aktierna kan enligt

propositionen i vissa fall erfordras tilläggsavtal. Utskottet föreslår att Kungl.

Maj :t erhåller begärt bemyndigande att teckna dylika tilläggsavtal.

I enlighet med beslut av 1961 års riksdag har stiftelsen Norrlandsfonden

under åren 1961—1965 erhållit 15 milj. kr. per år av den staten tillkommande

utdelningen av Luossavaara-Kiirunavaara AB:s (LKAB) vinst. 1966

års riksdag har beslutat att högst 15 milj. kr. per år av LKAB:s vinst skall

tilldelas Norrlandsfonden även under åren 1966—1970.

I motionen II: 1235 yrkas att riksdagen uttalar att Norrlandsfonden även

efter utgången av år 1970 skall vara garanterad årliga tillskott av medel

motsvarande minst de belopp som hittills erhållits från LKAB.

Utskottet vill erinra om att riksdagens tidigare beslut om medelstilldelning

till Norrlandsfonden grundats på särskilda propositioner i ämnet, vilka

i sin tur baserats på vissa utredningar. Riksdagens förutnämnda beslut om

tilldelning av medel till Norrlandsfonden avser tiden t. o. m. utgången av år

1970. De positiva erfarenheterna av fondens verksamhet motiverar att den

även framdeles erhåller årliga bidrag. Utskottet anser det emellertid mindre

välbetänkt att riksdagen i förevarande sammanhang fattar beslut om den

fortsatta finansieringen av Norrlandsfondens verksamhet. Utskottet avstyrker

därför det i motionen framförda yrkandet.

I motionerna 1:51 och 11:9 har tagits upp frågan om statliga företags

anslutning till Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Motionärerna hemställer

att riksdagen som sin mening ger till känna att LKAB och övriga

statliga bolag som nu tillhör SAF bör utträda ur denna organisation.

Endast ett mindre antal av de bolag i vilka staten har det dominerande

ägarinflytandet är anslutna till SAF. Detta gäller samägda bolag och sådana

som tidigare varit privatägda. En dryg fjärdedel av de anställda inom de

statsägda eller av staten dominerade bolagen berörs av SAF-anslutningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

11

Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom Kungl. Maj :ts kansli undersökningar

som syftar till att komma fram till lämplig ordning för de statliga

bolagens löneförhandlingar med sina anställda.

Utskottet anser att de statliga företagen även i nu ifrågavarande avseende

bör kunna vara verksamma på samma villkor och under samma förutsättningar

som enskilda företag.

Utskottet avstyrker motionerna I: 51 och II: 9.

Frågan om kapitalförsörjning av stora och riskfyllda projekt inom det

enskilda näringslivet tas upp i motionerna I: 1068 och II: 1236. Motionärerna

framhåller att det är tänkbart att företag drar sig för att satsa på sådana

projekt även om de tycks ha goda förutsättningar men där ett misslyckande

på grund av projektets storlek kan äventyra företagets hela framtid.

Staten kan delta i konsortier för att genomföra vissa projekt men bör

enligt motionärernas mening också på andra vägar än direkt företagsengagemang

underlätta företagens risktagande. Motionärerna föreslår därför att

ett system med statliga utvecklingsgarantier utreds.

I denna fråga vill utskottet först erinra om den genom beslut av 1967 års

riksdag bildade Sveriges Investeringsbank. Denna tillkom just för att skapa

en ny form för långfristig finansiering av produktiva investeringar i näringslivet.

Bankens utlåningsresurser avses i första hand inriktas mot stora,

långsiktiga och riskbetonade projekt. Vidare bildades så sent som 1968

Svenska Utvecklings AB som ett led i ansträngningarna att öka det statliga

stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.

Av bl. a. dessa skäl anser utskottet frågan om statliga utvecklingsgarantier

till näringslivet inte i nu förevarande sammanhang böra föranleda något

riksdagens uttalande. Motionerna avstyrks därför såvitt nu är i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 1070 och II: 1234 beslutar att

ett statligt förvaltningsbolag skall bildas i huvudsak enligt

de riktlinjer som angivits i statsrådsprotokollet,

2. att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet anförts

om förfarandet vid bildandet av förvaltningsbolaget,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 1068 och II: 1236, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet

anförts om målsättningen m. m. för statliga företag,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 1068 och II: 1236 i

vad de avser viss representation i statliga företags styrelser,

5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

i anledning av motionerna 1: 1068 och II: 1236, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet

förordats beträffande redogörelser för den statliga

företagssektorn,

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1:1068 och 11:1236, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet anfört beträffande möjlighet för ledamot av

liksdagen att närvara och ställa frågor vid bolagsstämma

med förvaltningsbolaget,

7. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

i anledning av motionerna I: 1068 och II: 1236, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, godkänner i statsrådsprotokollet

förordat offertsystem,

8. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att träffa sådana

tilläggsavtal till gällande konsortialavtal mellan staten

såsom aktieägare i vissa bolag och andra aktieägare i

bolagen, som kan erfordras i samband med förvalt ningsbolagets

övertagande av de statliga aktierna i sådana bolag,

9. att riksdagen avslår motionen II: 1235,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 51 och II: 9,

11. att riksdagen avslår motionerna I: 1068 och II: 1236

i vad de avser viss statlig kreditgaranti.

Stockholm den 2 december 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 170.

Reservationer

1. beträffande frågan om bildande av ett statligt förvaltningsbolag av

heirar Virgin (m), Ottosson (m), Bohman (m) och Lothigius (in) som anser

att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag härom och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Behovet av»

och slutar med »förvaltningsbolaget bildas» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den i propositionen och de nämnda motionerna hävdade

uppfattningen att det föreligger ett behov av samordning av olika företag

och ekonomiska aktiviteter inom den statliga företagssektorn. I och med

tillkomsten av det nya industridepartementet är det sålunda naturligt att

åtminstone flertalet av de statliga företagen inordnas under detta departement.

Enligt utskottets mening kan ifrågasättas om propositionens förslag i

detta hänseende är tillräckligt långtgående. Det finns anledning att undersöka

om inte ytterligare några bolag borde överföras till industridepartementet.

Som exempel kan nämnas SMT Machine Company.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

13

Samordningen på departementsnivå och andra åtgärder av närmast organisatorisk

art för att uppnå större effektivitet är enligt utskottets mening

angelägna. Steget härifrån till ett förvaltningsbolag med den i propositionen

uppställda vittsyftande målsättningen är emellertid långt.

Utskottet anser att såsom en första åtgärd bort redovisas förslag om hur

de nuvarande statliga företagen skall kunna effektiviseras innan ett förvaltningsbolag

inrättas med den högst allmänna målsättningen att uppnå

''största möjliga expansion’.

Vår hittillsvarande blandekonomi, byggd i allt väsentligt på enskild företagsamhet,

har bidragit till att skapa vårt i förhållande till andra länder

höga välstånd. Ingenting har hittills inträffat som kan åberopas som motiv

för en ändrad arbetsfördelning i svenskt näringsliv och en utvidgning av

den statliga sektorn. I de fall då särskilda skäl kan åberopas för statligt företagande

och utnyttjande av allmänna medel på nya områden bör frågan

härom liksom hittills underställas riksdagen. Målet för den statliga företagssektor

som kan anses erforderlig bör vara att inom sitt verksamhetsområde

ernå största möjliga effektivitet och under utnyttjande av de resurser

som ställs till förfogande på samma villkor som gäller för det enskilda

näringslivet fullgöra de ekonomiska uppgifter som blivit dem ålagda. En

förutsättningslös utredning om hur detta syfte skall kunna förverkligas är

därför påkallad.

En samordning som syftar till en utvidgning av den statliga företagssektorn

enbart av politiska och ideologiska skäl kan utskottet däremot inte acceptera.

Utskottet vill också påpeka, att då man i propositionen räknat fram förvaltningsbolagets

eget kapital har detta skett bl. a. från den utgångspunkten,

att aktierna skall överföras till ett sådant värde, att förvaltningsbolaget

redan från början får möjlighet till konsolidering och att ge en rimlig utdelning.

Detta kan innebära att förvaltningsbolaget erhåller en konkurrensmässig

fördel gentemot icke statliga företag vilket i sin tur kan snedvrida

den allmänt accepterade inställningen till konkurrens på lika villkor. Den

preliminära värderingen har också av värderingsmännen omgetts med betydande

reservationer när det gäller värdebedömningen och frågan om graden

av noggrannhet.

För statliga och privata företag bör vidare gälla samma krav på insyn och

utomstående kontroll. En förstärkt insyn i de statliga företagen, utöver vad

en normal revision ger möjligheter till, kan åstadkommas genom att, liksom

i de större börsnoterade företagen, de statliga företagens aktier i viss utsträckning

utbjudes till allmänheten.

Utskottet anser sammanfattningsvis att det i propositionen föreslagna

statliga förvaltningsbolaget inte är ägnat att i den utsträckning och den form

som utskottet önskar bättre tillgodose de berättigade krav som utskottet i

likhet med motionärerna vill ställa på statligt företagande, nämligen på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1960

effektivitet, konkurrens på lika villkor och tillfredsställande insynsmöjligheter.

Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet förslagen i propositionen

och föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om i motionerna

I: 1070 och II: 1234 yrkad utredning.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 1070 och

11:1234 avslår Kungl. Maj :ts förslag om bildande av ett

statligt förvaltningsbolag och som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört beträffande utredning

om de statliga företagen,»

dels utskottets hemställan under 2 t. o. m. 8 — vid bifall till yrkandet beträffande

1 — bort utmynna i avslag å Kungl. Maj :ts förslag.

2. beträffande målsättningen m. m. för statliga företag av herrar Axel

Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp),

Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund

(ep), Sjönell (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »detta motionsyrkande» bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 1068 och II: 1236 har vidare framhållits vissa risker

med en kraftigt utbyggd statlig företagsverksamhet, t. ex. ökad byråkratisering,

centralplanering av en allt större del av näringslivet, svårigheter att i

praktiken upprätthålla konkurrens på lika villkor mellan samhällsägda,

kooperativa och enskilda företag och risk för att mindre bärkraftiga företag

direkt eller indirekt subventioneras av vinstgivande företag. I allmänhet

har staten andra medel att stimulera eu aktiv näringspolitik med, t. ex. i

sysselsättningsskapande syfte, än ett eget företagsengagemang.

Som framgår av det föregående föreligger det enligt utskottets mening

sakliga skäl att åstadkomma bättre samordning och effektivisering av statlig

företagsamhet genom bildandet av ett statligt förvaltningsbolag.

I propositionen uttalas att det allmänna övergripande målet för förvaltningsbolaget

bör ges den vida formuleringen att under krav på lönsamhet

uppnå största möjliga expansion. Enligt utskottets mening är denna målformulering

inte tillräckligt preciserad. Det är uppenbart att i flertalet fall

av varje företag förväntas god lönsamhet och expansionskraft som villkor

för att företaget på sikt skall kunna fortleva och utvecklas. Utskottet vill

emellertid framhålla, att statliga företag även i framtiden har särskilt ansvar,

när det gäller att uppfylla de krav som samhälle och anställda ställer

på näringslivet. Inte minst gäller detta vid valet mellan olika lokaliseringsalternativ.

Kravet härpå behöver inte stå i konflikt med kravet på att den

statliga koncernen skall arbeta i fri konkurrens med andra företag.

Många exempel kan hämtas från såväl den privata som den kooperativa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

15

sektorn på att god lönsamhet och expansionskraft mycket väl kan förenas

med en verksamhet, som tar hänsyn till berättigade samhällsintressen. Den

nybildade statliga koncernen bör inte få expandera på bekostnad av vare sig

lönsamheten, förräntningen av kapitalet, produktkvalitén, den yttre miljön

eller de anställdas arbetsförhållanden.

Den statliga företagsgruppen har en unik ställning däri, att ägaren/staten

har en överlägsen tillgång på kapital. Det är viktigt att förvaltningsbolaget

och dess dotterbolag får arbeta på lika villkor med andra företag också

när det gäller kapitalförsörjning, förräntning av eget kapital och krav på

utdelning. De senare måste ställas lika högt som om kapitalet hade måst anskaffas

på aktiemarknaden eller på liknande sätt.

Den expansionskraft, som finns i statliga företag bör självfallet tillvaratas

inom ramen för de finansiella resurser man har sedan skäliga förräntningskrav

tillgodosetts. Kapitaltillskott utöver detta bör inte komma i fråga,

om ej riksdagen i varje särskilt fall finner att det föreligger speciella

motiv härför.

Den föreslagna ansvarsuppdelningen mellan Kungl. Maj:t och förvaltningsbolaget

ser utskottet som ett nödvändigt led i vad avser en rationell

ledning av de statliga företagen. Kungl. Maj :t har fortfarande huvudansvaret

för skötseln av den statliga företagssektorn. Utskottet anser inte att den

föreslagna ansvarsuppdelningen begränsar riksdagens möjligheter att erhålla

upplysningar om de olika statliga bolagen. Sådana möjligheter kommer

bl. a. att finnas dels genom riksdagens medverkan vid revision av förvaltningsbolaget,

dels genom att riksdagsledamöter bereds tillfälle delta i

förvaltningsbolagets bolagsstämmor och där kan ställa frågor, dels i anslutning

till den redogörelse om den statliga koncernen, som årligen avses föreläggas

riksdagen, dels genom interpellationer och enkla frågor.

Utskottet föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört i anledning av ifrågavarande yrkande i motionerna I: 1068 och II:

1236.»

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 1088 och II: 1236, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet anfört beträffande målsättningen m. m. för

statliga företag,»

3. beträffande frågan om viss representation i statliga företags styrelser

av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),

Nyman (fp), Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Enskog (fp),

Nilsson i Tvärålund (ep), Sjönell (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som anser

att utskottet bort tillstyrka yrkandet härom i motionerna I: 1068 och

II: 1236 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Med anled
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

ning» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande» bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Denna viktiga fråga har i propositionen endast berörts helt kort och

avfärdas därvid med hänvisning till pågående utredningar.

Utskottet anser att starka skäl talar för att de anställda i statliga företag

bör få rätt att utse representanter i resp. företags styrelse. Utskottet ansluter

sig sålunda till motionärernas uppfattning i denna fråga och anser att

andra former av medinflytande, som nu prövas i enskild företagsamhet,

även bör prövas inom den statliga företagssektorn.

Vad utskottet sålunda anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:1068 och

II: 1236, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, som sin

mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

angående representanter för de anställda i de statliga företagens

styrelser in. m.,»

4. beträffande redogörelser för den statliga företagssektorn av herrar

Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Enskog (fp) och

Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Vad i»

och slutar med »och II: 1236» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening bör de krav på en utförlig och öppen redovisning

som förs fram i motionerna tillgodoses. Förutom den årliga och utförliga

redovisning, som aktiebolagslagen och normal affärssed kräver bör förvaltningsbolaget

för sig och sina dotterbolag i en löpande redovisning för

en femårsperiod redovisa utdelningen, statliga tillskott och nedskrivning

av statliga fordringar samt internleveranser och koncernbidrag, så att det

faktiska utfallet av den ekonomiska verksamheten klart framgår.»

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

»5. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 1068 och II: 1236, nämnda motioner såvitt nu

är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad

utskottet anfört beträffande redogörelser för den statliga

företagssektorn,»

5. beträffande frågan om riksdagsledamots närvaro vid statliga bolags bolagsstämma

av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman

(fp), Enskog (fp) och Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser att den i propositionen föreslagna ordningen för riksdagens

insyn i de statliga bolagen genom tolv särskilt utsedda riksdagsleda
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

17

möter innebär en omotiverad begränsning av insynsmöjligheterna. Enligt utskottets

mening bör valmännen för utseende av fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret välja 24 riksdagsmän som ges rätt att närvara såväl

vid förvaltningsbolagets stämma som vid samtliga övriga statliga bolagsstämmor.

Därutöver bör varje riksdagsman efter särskild anmälan ha möjlighet,

i den utsträckning bolagsordningen medger, att få tillträde till alla

statliga företags bolagsstämmor.»

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

»6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till motionerna I: 1068 och II: 1236, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t

till känna vad utskottet anfört beträffande riksdagsledamots

närvaro vid och möjlighet att ställa frågor vid bolagsstämmorna

i de statliga företagen,»

6. beträffande frågan om viss statlig kreditgaranti av herrar Axel Andersson

(fp), Virgin (m), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Ottosson

(in), Nyman (fp), Johan Olsson (ep), Bohman (m), Eliasson i Sundborn

(ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Sjönell (ep), Lothigius (in)

och Eriksson i Arvika (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionsyrkandet

i frågan och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »I denna»

och slutar med »är i fråga» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Åtgärder i syfte att underlätta för företagen att realisera stora och riskbetonade

projekt synes väl motiverade. I motionerna I: 1068 och II: 1236

föreslås ett system med statliga utvecklingsgarantier. Garantierna bör knytas

till projekten och ej till de företag som är engagerade i dem samt utformas

så att de inte innebär stora kostnader för staten. Staten bör, när den

förbinder sig att täcka eventuella förluster, som motprestation kräva royalties

om verksamheten blir lönsam. Genom ett sådant system skulle kreditgarantiernas

uppgift bli att medverka till ökad riskspridning. Sådana garantier

skulle utgöra ett värdefullt komplement till existerande kreditmöjligheter.

Utskottet ansluter sig sålunda till förevarande motionsyrkande

och förordar att frågan om ett system med statliga utvecklingsgarantier

utreds.»

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

»11. att riksdagen med bifall till motionerna I: 1068

och II: 1236, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, som

sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört

om statlig kreditgaranti för utveckling av stora och riskbetonade

projekt.»

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

Den statliga företags
-

FINANS
DEPARTE
MENTET
-

Företagskred

it

Industri
kredit
-

Kredit
banken
-

Lantbrukskred

it

System
bolaget
-

Vin- &

Spritcentralen
-

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Gull
högens
bruk
-

Investe
rings
banken
-

FÖRVALTNINGSBOLAGET

ASEA-

ATOM

ABAB

All- 2

männa

förlaget

Atom- 1

energi

Export-

j Assi 3

kredit

BS
Konsult
-

Ceaver- 4

ken

Karls
krona
varvet
-

KVAB

5 I

Lager-

hus-

bolaget

LKAB

6 |

NJA

7 |

Olje-

transit

Restau-

8

rang-

bolaget

SRA

9 I

SSAB

10

Stats
gruvor
-

Ut- 11

vecklingsbolaget
-

SVE- 12

TAB

To- 13

baks
bolaget
-

Torv
föräd
ling
-

Udde- 14 |

vallavarvet
-

Jäders

Bruk

Orrefors

Skogar

AFFÄRSVERKS

DOMÄN-

FÖR-

STATENS

VERKET

SVARETS

VATTEN-

FABRIKS-

FALLS-

VERK

VERK

I

I

I

Hjälmare

Projec-

Bastusel

Kanal- o.

Slussverk

tion KB

Kraft

SMT

Machine

Company

Bergef

orsens

Kraft

Telub

Brdvalla
kraft
-

United

Stirling

Sweden

Grytforsen

Kattstru
peforsen
-

+ 19 eldistributionsföretag
-

1,4 ID-kort

2 Sv Utbildningsförl.

3 Flexer Paper

Sacks

3 Forestry

Espanola

3 Förenade

Well

3 Société

de Vente

de Bois

3 Statens

Royal

Sales

3, 6 Sv Navi
13

gator

3. Creden
13

tia

5 Autocar

5 Autolift

Garage

5 Sandslätts

Inredn.

6 Bergverks

AB Freja

6 Malmexport
7

Norrbottenstål

A/S

8 BARA

8 SARA

8 SKAR

8 VARA

8 ÖSARA

9 MF Åkerdals

Bokbinderi
10

Rockwool

11 Anatom

Company

11 Carbox

11 Crown Air

Swedish

Ltd

11 Mecom

Company

11 Rationell

planering

11 Sonab

11, Svensk Av
12

fallskonvertering
13

NV Elisabeth

Bas

Siegarenfabrieken
13

NV Paz

Siegarenfabrieken
14

Skandiaverken
14

Uddevalla

Agency Inc

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1969

19

sektorns uppbyggnad

Bilaga

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

HANDELSDE-

PARTE-

SOCIAL- j DEPARTE-

MENTET

| MENTET

DELEGATIONEN

LUFT-

POST-

FARTS-

VERKET

VERKET

i

Tidnings-

|

tjänst

-

STATENS

JÄRNVÄGAR

ASG

Dissousgas

GDG Bil-

2

trafik

TELEVERKET

Swedish Telecommunications

Consulting
-

Penning
lotteriet
-

Bil
provning
-

Tipstjänst

Telefabri
kation
-

Gävle Vagnverkstad
-

Land-

3

transport

Svelast 4 j

Svenska

Rederi

AB Öresund

Trafikres- 5 |

tauranger

1 A/S ASG

1 ASG Gmbh

1 ASG Trans

Thermo

1 StockholmWesteråsBergslagens

Transport

1 Svenska Valvoline

Oil

1 Team Trailers

2 Alpus Gummi

2 Edgar Perssons

Åkeri

2 Filipstads

busscentral

2 GDG Transport

2 Gävle

Busscentral

2 Karlstads

Expressbyrå

2 Mölnlycke

Bil & Omnibus

2 Åkeriintressenter
-

3 A Carlssons

Åkeri Eftr

3 Henrik Hanssons

Åkeri

3 Hugo Svensson

Åkeri

3 Lemnells Express

& Åkeri

3 Malmö Bilgodscentral

förening UPA

3 Transport AB

F Hammer

3 Transport

AB Framåt

4 Alltjänst

Express

4 Freys Express

4 Norströms

Åkeri

5 Karlstads

Savoy Hotell

6 SAS

6 LIN

1 Åre Kurorts

AB

Tablån visar den statliga företagssektorns

struktur efter genomförande av propositionens

förslag och med utgångspunkt från

läget i maj 1969. Den omfattar affärsdrivande

verk och aktiebolag där staten äger

minst 50 procent av aktierna samt bolagens

dotterbolag, exklusive fastighets- och

icke rörelsedrivande bolag. Dessutom finns

vissa aktiebolag med där staten har betydande

aktieinnehav (streckade linjer). Siffran

efter vissa företags namn återfinnes

framför namnet på företagets dotterbolag.

Utvecklingsbolaget, SVETAB och Svensk

Avfallskonvertering har satts in på planerad

plats i organisationen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:381 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner rörande den statliga trafikpolitiken m. m. a1 i texten