Utlåtande i anledning av motion om utredning angående utbildningen på barnavårdens område.
1969-12-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:172, Utlåtande i anledning av motion om utredning angående utbildningen på barnavårdens område.
Dokumentets text
Nr 172—174-
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1969
1
Nr 172
Utlåtande i anledning av motion om utredning angående utbildningen
på barnavårdens område.
(2:a avd.)
I motionen II: 121 av fru Hörnlund och herr Carlstein har hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om att frågan om utbildningen
på barnavårdsområdet blir föremål för utredning.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden över motionen från socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Förstnämnda
myndighet har inledningsvis förklarat sig instämma i motionärernas
förslag om en utredning av olika problem rörande utbildningarna inom
barnavårdens område. Som följd av den nuvarande splittringen inom nämnda
område föreligger enligt styrelsen vissa svårigheter att bl. a. uppnå en
tillräckligt hög utbildningskapacitet. Sett ur den enskilde individens synvinkel
kan också den nuvarande uppdelningen av utbildningarna försvåra
val av och övergång mellan olika utbildningsvägar. Styrelsen har vidare anfört
följande.
Inom skolöverstyrelsen pågår f. n. arbete med utformning av läroplaner
för vårdutbildningen inom mellanskolans ram. En arbetsuppgift är därvid
att samordna nuvarande barnavårdsutbildningar. Tills vidare avses detta
arbete dock ej omfatta en översyn av vissa utbildningar såsom förskollärar-,
fritidspedagog- och socialpedagog-, ungdomsledar- och barnavårdslärarutbildningarna.
Socialstyrelsen finner det således angeläget att en utredning tillsätts som
företar en översyn av de från mellanskolan fristående barn- och ungdomsvårdsutbildningarna.
Motionärerna förordar även en samordning mellan
vissa av de nämnda utbildningarna såsom förskollärar-, fritids- och socialpedagogutbildningarna.
Socialstyrelsen anser också att dessa utbildningar
har såväl en gemensam inriktning som ett likartat innehåll för arbete inom
barnaområdet. Vid en eventuell samordnad utbildning skulle dock en viss
linjeindelning kunna vara tänkbar. I främsta hand bör översynen sålunda
omfatta de tre första av de ovannämnda utbildningarna.
För närvarande är vidare ungdomsledarutbildningen mycket splittrad på
olika organ och det bör också undersökas om inte en mer enhetligt utformad
utbildning kan införas och eventuellt samordnas med övriga här nämnda
utbildningar. Barnavårdslärarutbildningen skulle eventuellt kunna bli en
renodlad lärarutbildning. I detta sammanhang bör även utbildningen av viss
personal till ungdomsvårdsskolorna beaktas.
De skillnader som föreligger i ovannämnda utbildningar, bl. a. vad avser
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 172—174
2
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1969
inriktningen på barn i oiika åldrar, kan ej utgöra ett tillräckligt motiv för
bibehållande av separata utbildningar. En gemensam utbildning som grund
för pedagogisk verksamhet vid barnstugor, barnhem, hem för psykiskt utvecklingsstörda
barn, hem för rörelsehindrade barn m. fl. torde också kunna
bli resursbesparande. Dessutom skulle överflyttningar av personal inom olika
verksamhetsområden underlättas. Utbildningsinnehållet borde mer än hittills
inriktas på omhändertagande av något äldre barn respektive ungdomar.
Spädbarnsproblematiken har fått dominera såväl praktikperioderna som
teorin.
Praktik och teori måste även i en eventuell samordnad utbildning väl
integreras. I olika sammanhang har socialstyrelsen framhållit att en samordning
av barnpraktikplatserna borde komma till stånd. Inom skolöverstyrelsen
har tidigare tillsatts en arbetsgrupp för att utreda tillgång på och
lämplig fördelning av praktikplatser inom barnavården. Här aktuell utredning
bör beakta behovet av praktik på olika barninstitutioner av såväl sjukvårdande
som social karaktär och söka få en kartläggning och helst ett
förslag till organisation av praktiken lokalmässigt sett. Här bör uppmärksammas
de särskilda problem som föreligger med utnyttjande av så unga
praktikanter inom vissa institutioner. Därvid bör beaktas vilka krav som
måste ställas på handledarutbildningen. Det är även tänkbart att praktikcentra
kan behöva inrättas.
Utredningen bör vidare undersöka vilken lämplig tilläggsutbildning som
bör inrättas för de studerande som ämnar bli föreståndare (motsvarande
personal i ansvarig ställning) vid alla slags institutioner för barn och ungdom.
Socialstyrelsen finner nämligen det vara högst väsentligt att utbildningskapaciteten
av institutionsledare ökas. Till barnområdets institutioner
exklusive barnstugorna har hittills i första hand rekryterats socialpedagoger
(förutom sjuksköterskor och barnavårdslärare). Nuvarande utbildningskapacitet
till institutionsledare är helt otillräcklig. Rekrytering till eu sådan
utbildning skulle kunna vidgas till att även omfatta andra yrkeskategorier.
Dessutom borde även inom detta område en så kallad lång väg skapas för
personal som genomgått den grundläggande utbildningen inom yrkesskolans
ram.
Motionärerna behandlar som en betydelsefull fråga kraven på förpraktik,
intagningsålder in. m. Vid införandet av den nya yrkesutbildningen inom
mellanskolans ram bortfaller dessa problem för denna. Socialstyrelsen instämmer
i motionärernas krav på en översyn av behovet av förpraktik m. m.
för inträde i här skisserad utbildning inom barn- och ungdomsvården. Vikten
av ett uppnående av en betydligt mindre könsbunden rekrytering till
barnavårdsområdet måste betonas. Styrelsen vill att denna del av utredningen
prioriteras och hänvisar till förpraktikens slopande bl. a. i sjuksköterskeutbildningen.
Socialstyrelsen anser det vara högst väsentligt att motionärernas fråga
om utbildningen av ledningspersonal för kommunernas barnstugeverksamhet
beaktas. Med tanke på den fortsatta expansionen inom detta område är
det önskvärt (se även socialstyrelsens Råd och anvisningar nr 210 november
196S ang. Kommunal familj edaghemsverksamhet) att kommunerna kan
erhålla välutbildad personal för ledning och tillsyn av barnstugeverksamheten
ur främst pedagogisk synvinkel. Vederbörande tjänsteman bör även
handha vissa administrativa uppgifter om t. ex. personalrekrytering. Däremot
bör planeringen av utbyggnaden av barnstugor, deras placering m. m.
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1969
3
ombesörjas av annan personal. I en kommande utredning bör således
prövas såväl vilket innehåll en sådan utbildning skall ha som dess organisatoriska
anknytning till någon barnpedagogisk (som tilläggsuibildning)
eller samhällsvetenskaplig utbildning.
Socialstyrelsen anser slutligen att också frågan om huvudmannaskapet
för utbildningarna på barn- och ungdomsvårdens område bör — med hänsyn
till dess komplexitet — förutsättningslöst prövas.
Styrelsen vill i sammanhanget erinra om vad som anförts i direktiven till
1968 års barnstugeutredning. Utredningarna bör samråda bl. a. i fråga om
dimensioneringen av personalen vid barnstugorna.
Socialstyrelsen tillstyrker en utredning enligt ovan om utbildningen på
barn- och ungdomsvårdens område med beaktande av nämnda synpunkter.
Socialstyrelsen förutsätter därvid att sådana statliga organ — som socialstyrelsen
och skolöverstyrelsen — samt kommunförbunden, med hänsyn till
sina speciella intressen i denna fråga, blir representerade i utredningen.
Skolöverstyrelsen som också ställt sig positiv till motionärernas yrkande
har anfört i huvudsak följande.
De nuvarande läroplanerna för grundutbildningarna inom yrkesskolan,
såsom yrkeskurser vid barnavårdsskola samt anstaltspedagogiska yrkeskurser
för personal inom olika barnavårdsområden, är utarbetade enligt
barnanstaltsutredningens förslag (Kungl. Maj :ts proposition nr 68 år 1964).
De har successivt införts och prövats från år 1965 och tillämpas nu vid
samtliga ifrågavarande kurser. Synpunkter på utbildningen har redovisats,
varvid framhållits, att nuvarande utbildningar inte ger den önskade bredden
i funktionsområdet, att den utbildade personalen blir alltför bunden till viss
typ av institution och att de ifrågavarande yrkeskursernas innehåll inte
heller ger tillfredsställande möjlighet till vidareutbildning.
Den av yrkesutbildningsberedningen föreslagna gymnasieskolan skall
bl. a. omfatta en utbildningsgren för grundläggande barnavårdsutbildning.
Skolöverstyrelsen utarbetar för närvarande läroplaner för de två årskurser,
vilka i första hand skall förbereda för direkt yrkesverksamhet men även
utgöra en grundläggande förutbildning för mer kvalificerade yrkesfunktioner
såsom barnavårdslärare, förskollärare, fritidspedagoger och socialpedagoger.
I olika sammanhang har fråga väckts om viss samordning av kvalificerade
utbildningar inom barnavårdens område.
Yrkesutbildningsberedningen kommer i sitt betänkande över lärarutbildningen
att aktualisera denna fråga, även om beredningens uppgift i det
sammanhang som här avses närmast gäller att framlägga förslag till utbildning
av lärare i barnkunskap.
Den tillsatta utredningen av övningslärarutbildningen (LUK) kommer att
behandla nyss nämnda utbildning av barnavårdslärare.
Inom överstyrelsen pågår för närvarande utredning om ungdomsledarutbildningen
samt utredning om viss samordning —- främst i fråga om inträdeskrav
och praktikplatser -— av olika utbildningar inom barnavårdens område.
För förskollärarutbildningens del har frågan om möjligheten till såväl
lokalmässig som viss annan samordning med utbildningen vid lärarhögskola
fått aktualitet. Överstyrelsen som anser det angeläget att förutsättningarna
för och den lämpliga omfattningen av en pedagogisk samordning
av lärarutbildningarna vid lärarhögskola och förskoleseminarium utreds,
1|- Bihartg till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 172—174
4 Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1969
har 1969 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att ingående penetrera denna
fråga.
I detta sammanhang vill överstyrelsen eftersom vissa av de utbildningar
som berörs i motionen gäller blivande lärare mera allmänt betona vikten
av att vid utformning och översyn av olika slag av lärarutbildning samordning
kommer till stånd i största möjliga utsträckning, så att de grundläggande
principerna kan bli mera enhetliga och möjligheterna till gemensamt
resursutnyttjande bättre tillvaratas på såväl det personella som det
materiella planet.
Flera av de i motionen nämnda utbildningarna behandlas således i av
Kungl. Maj :t tillsatta utredningar och i arbetsgrupper inom skolöverstyrelsen.
Överstyrelsen anser dock att en övergripande utredning med direktiv
att behandla frågan om utbildningen inom barnavårdsområdet i nära samverkan
med utredningarna på andra närliggande områden vore av stort
värde, varför överstyrelsen tillstyrker motionärernas hemställan.
Utskottet. Motionärerna har ingående belyst den stora splittring som i
olika hänseenden råder i fråga om utbildningen inom barnavårdens område.
De har också hos remissinstanserna vunnit stöd för sin uppfattning att
denna splittring gör det behövligt med en särskild översyn över barnavårdsutbildningen
trots att åtskilliga av de frågor som aktualiserats i motionen
äger nära samband med frågor som f. n. prövas i andra sammanhang. Även
utskottet anser att det finns ett klart behov av en översyn och kartläggning
av ifrågavarande utbildningsområde men vill för sin del låta det stå öppet
om det lämpligaste är att man för ändamålet, som motionärerna önskat,
tillsätter en särskild kommitté. Vad utskottet nu anfört i anledning av motionen
bör riksdagen som sin mening ge till känna för Kungl. Maj :t. Utskottet
hemställer
att riksdagen i anledning av motionen II: 121 som sin
mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 2 december 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande.'' se under utlåtandet nr 174, dock att herr Nordstrandh (m)
deltagit i stället för fru Sundberg (m).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:385 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj:ts proposition angående domartjänster vid vissa underrätter m. TO. a1 i texten