Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om utredning angående utbildningen på barnavårdens område.

1969-12-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:172, Utlåtande i anledning av motion om utredning angående utbildningen på barnavårdens område.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 172—174-

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1969

1

Nr 172

Utlåtande i anledning av motion om utredning angående utbildningen

på barnavårdens område.

(2:a avd.)

I motionen II: 121 av fru Hörnlund och herr Carlstein har hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om att frågan om utbildningen

på barnavårdsområdet blir föremål för utredning.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionen från socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Förstnämnda

myndighet har inledningsvis förklarat sig instämma i motionärernas

förslag om en utredning av olika problem rörande utbildningarna inom

barnavårdens område. Som följd av den nuvarande splittringen inom nämnda

område föreligger enligt styrelsen vissa svårigheter att bl. a. uppnå en

tillräckligt hög utbildningskapacitet. Sett ur den enskilde individens synvinkel

kan också den nuvarande uppdelningen av utbildningarna försvåra

val av och övergång mellan olika utbildningsvägar. Styrelsen har vidare anfört

följande.

Inom skolöverstyrelsen pågår f. n. arbete med utformning av läroplaner

för vårdutbildningen inom mellanskolans ram. En arbetsuppgift är därvid

att samordna nuvarande barnavårdsutbildningar. Tills vidare avses detta

arbete dock ej omfatta en översyn av vissa utbildningar såsom förskollärar-,

fritidspedagog- och socialpedagog-, ungdomsledar- och barnavårdslärarutbildningarna.

Socialstyrelsen finner det således angeläget att en utredning tillsätts som

företar en översyn av de från mellanskolan fristående barn- och ungdomsvårdsutbildningarna.

Motionärerna förordar även en samordning mellan

vissa av de nämnda utbildningarna såsom förskollärar-, fritids- och socialpedagogutbildningarna.

Socialstyrelsen anser också att dessa utbildningar

har såväl en gemensam inriktning som ett likartat innehåll för arbete inom

barnaområdet. Vid en eventuell samordnad utbildning skulle dock en viss

linjeindelning kunna vara tänkbar. I främsta hand bör översynen sålunda

omfatta de tre första av de ovannämnda utbildningarna.

För närvarande är vidare ungdomsledarutbildningen mycket splittrad på

olika organ och det bör också undersökas om inte en mer enhetligt utformad

utbildning kan införas och eventuellt samordnas med övriga här nämnda

utbildningar. Barnavårdslärarutbildningen skulle eventuellt kunna bli en

renodlad lärarutbildning. I detta sammanhang bör även utbildningen av viss

personal till ungdomsvårdsskolorna beaktas.

De skillnader som föreligger i ovannämnda utbildningar, bl. a. vad avser

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 172—174

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1969

inriktningen på barn i oiika åldrar, kan ej utgöra ett tillräckligt motiv för

bibehållande av separata utbildningar. En gemensam utbildning som grund

för pedagogisk verksamhet vid barnstugor, barnhem, hem för psykiskt utvecklingsstörda

barn, hem för rörelsehindrade barn m. fl. torde också kunna

bli resursbesparande. Dessutom skulle överflyttningar av personal inom olika

verksamhetsområden underlättas. Utbildningsinnehållet borde mer än hittills

inriktas på omhändertagande av något äldre barn respektive ungdomar.

Spädbarnsproblematiken har fått dominera såväl praktikperioderna som

teorin.

Praktik och teori måste även i en eventuell samordnad utbildning väl

integreras. I olika sammanhang har socialstyrelsen framhållit att en samordning

av barnpraktikplatserna borde komma till stånd. Inom skolöverstyrelsen

har tidigare tillsatts en arbetsgrupp för att utreda tillgång på och

lämplig fördelning av praktikplatser inom barnavården. Här aktuell utredning

bör beakta behovet av praktik på olika barninstitutioner av såväl sjukvårdande

som social karaktär och söka få en kartläggning och helst ett

förslag till organisation av praktiken lokalmässigt sett. Här bör uppmärksammas

de särskilda problem som föreligger med utnyttjande av så unga

praktikanter inom vissa institutioner. Därvid bör beaktas vilka krav som

måste ställas på handledarutbildningen. Det är även tänkbart att praktikcentra

kan behöva inrättas.

Utredningen bör vidare undersöka vilken lämplig tilläggsutbildning som

bör inrättas för de studerande som ämnar bli föreståndare (motsvarande

personal i ansvarig ställning) vid alla slags institutioner för barn och ungdom.

Socialstyrelsen finner nämligen det vara högst väsentligt att utbildningskapaciteten

av institutionsledare ökas. Till barnområdets institutioner

exklusive barnstugorna har hittills i första hand rekryterats socialpedagoger

(förutom sjuksköterskor och barnavårdslärare). Nuvarande utbildningskapacitet

till institutionsledare är helt otillräcklig. Rekrytering till eu sådan

utbildning skulle kunna vidgas till att även omfatta andra yrkeskategorier.

Dessutom borde även inom detta område en så kallad lång väg skapas för

personal som genomgått den grundläggande utbildningen inom yrkesskolans

ram.

Motionärerna behandlar som en betydelsefull fråga kraven på förpraktik,

intagningsålder in. m. Vid införandet av den nya yrkesutbildningen inom

mellanskolans ram bortfaller dessa problem för denna. Socialstyrelsen instämmer

i motionärernas krav på en översyn av behovet av förpraktik m. m.

för inträde i här skisserad utbildning inom barn- och ungdomsvården. Vikten

av ett uppnående av en betydligt mindre könsbunden rekrytering till

barnavårdsområdet måste betonas. Styrelsen vill att denna del av utredningen

prioriteras och hänvisar till förpraktikens slopande bl. a. i sjuksköterskeutbildningen.

Socialstyrelsen anser det vara högst väsentligt att motionärernas fråga

om utbildningen av ledningspersonal för kommunernas barnstugeverksamhet

beaktas. Med tanke på den fortsatta expansionen inom detta område är

det önskvärt (se även socialstyrelsens Råd och anvisningar nr 210 november

196S ang. Kommunal familj edaghemsverksamhet) att kommunerna kan

erhålla välutbildad personal för ledning och tillsyn av barnstugeverksamheten

ur främst pedagogisk synvinkel. Vederbörande tjänsteman bör även

handha vissa administrativa uppgifter om t. ex. personalrekrytering. Däremot

bör planeringen av utbyggnaden av barnstugor, deras placering m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1969

3

ombesörjas av annan personal. I en kommande utredning bör således

prövas såväl vilket innehåll en sådan utbildning skall ha som dess organisatoriska

anknytning till någon barnpedagogisk (som tilläggsuibildning)

eller samhällsvetenskaplig utbildning.

Socialstyrelsen anser slutligen att också frågan om huvudmannaskapet

för utbildningarna på barn- och ungdomsvårdens område bör — med hänsyn

till dess komplexitet — förutsättningslöst prövas.

Styrelsen vill i sammanhanget erinra om vad som anförts i direktiven till

1968 års barnstugeutredning. Utredningarna bör samråda bl. a. i fråga om

dimensioneringen av personalen vid barnstugorna.

Socialstyrelsen tillstyrker en utredning enligt ovan om utbildningen på

barn- och ungdomsvårdens område med beaktande av nämnda synpunkter.

Socialstyrelsen förutsätter därvid att sådana statliga organ — som socialstyrelsen

och skolöverstyrelsen — samt kommunförbunden, med hänsyn till

sina speciella intressen i denna fråga, blir representerade i utredningen.

Skolöverstyrelsen som också ställt sig positiv till motionärernas yrkande

har anfört i huvudsak följande.

De nuvarande läroplanerna för grundutbildningarna inom yrkesskolan,

såsom yrkeskurser vid barnavårdsskola samt anstaltspedagogiska yrkeskurser

för personal inom olika barnavårdsområden, är utarbetade enligt

barnanstaltsutredningens förslag (Kungl. Maj :ts proposition nr 68 år 1964).

De har successivt införts och prövats från år 1965 och tillämpas nu vid

samtliga ifrågavarande kurser. Synpunkter på utbildningen har redovisats,

varvid framhållits, att nuvarande utbildningar inte ger den önskade bredden

i funktionsområdet, att den utbildade personalen blir alltför bunden till viss

typ av institution och att de ifrågavarande yrkeskursernas innehåll inte

heller ger tillfredsställande möjlighet till vidareutbildning.

Den av yrkesutbildningsberedningen föreslagna gymnasieskolan skall

bl. a. omfatta en utbildningsgren för grundläggande barnavårdsutbildning.

Skolöverstyrelsen utarbetar för närvarande läroplaner för de två årskurser,

vilka i första hand skall förbereda för direkt yrkesverksamhet men även

utgöra en grundläggande förutbildning för mer kvalificerade yrkesfunktioner

såsom barnavårdslärare, förskollärare, fritidspedagoger och socialpedagoger.

I olika sammanhang har fråga väckts om viss samordning av kvalificerade

utbildningar inom barnavårdens område.

Yrkesutbildningsberedningen kommer i sitt betänkande över lärarutbildningen

att aktualisera denna fråga, även om beredningens uppgift i det

sammanhang som här avses närmast gäller att framlägga förslag till utbildning

av lärare i barnkunskap.

Den tillsatta utredningen av övningslärarutbildningen (LUK) kommer att

behandla nyss nämnda utbildning av barnavårdslärare.

Inom överstyrelsen pågår för närvarande utredning om ungdomsledarutbildningen

samt utredning om viss samordning —- främst i fråga om inträdeskrav

och praktikplatser -— av olika utbildningar inom barnavårdens område.

För förskollärarutbildningens del har frågan om möjligheten till såväl

lokalmässig som viss annan samordning med utbildningen vid lärarhögskola

fått aktualitet. Överstyrelsen som anser det angeläget att förutsättningarna

för och den lämpliga omfattningen av en pedagogisk samordning

av lärarutbildningarna vid lärarhögskola och förskoleseminarium utreds,

1|- Bihartg till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 172—174

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1969

har 1969 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att ingående penetrera denna

fråga.

I detta sammanhang vill överstyrelsen eftersom vissa av de utbildningar

som berörs i motionen gäller blivande lärare mera allmänt betona vikten

av att vid utformning och översyn av olika slag av lärarutbildning samordning

kommer till stånd i största möjliga utsträckning, så att de grundläggande

principerna kan bli mera enhetliga och möjligheterna till gemensamt

resursutnyttjande bättre tillvaratas på såväl det personella som det

materiella planet.

Flera av de i motionen nämnda utbildningarna behandlas således i av

Kungl. Maj :t tillsatta utredningar och i arbetsgrupper inom skolöverstyrelsen.

Överstyrelsen anser dock att en övergripande utredning med direktiv

att behandla frågan om utbildningen inom barnavårdsområdet i nära samverkan

med utredningarna på andra närliggande områden vore av stort

värde, varför överstyrelsen tillstyrker motionärernas hemställan.

Utskottet. Motionärerna har ingående belyst den stora splittring som i

olika hänseenden råder i fråga om utbildningen inom barnavårdens område.

De har också hos remissinstanserna vunnit stöd för sin uppfattning att

denna splittring gör det behövligt med en särskild översyn över barnavårdsutbildningen

trots att åtskilliga av de frågor som aktualiserats i motionen

äger nära samband med frågor som f. n. prövas i andra sammanhang. Även

utskottet anser att det finns ett klart behov av en översyn och kartläggning

av ifrågavarande utbildningsområde men vill för sin del låta det stå öppet

om det lämpligaste är att man för ändamålet, som motionärerna önskat,

tillsätter en särskild kommitté. Vad utskottet nu anfört i anledning av motionen

bör riksdagen som sin mening ge till känna för Kungl. Maj :t. Utskottet

hemställer

att riksdagen i anledning av motionen II: 121 som sin

mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 2 december 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande.'' se under utlåtandet nr 174, dock att herr Nordstrandh (m)

deltagit i stället för fru Sundberg (m).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:385 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj:ts proposition angående domartjänster vid vissa underrätter m. TO. a1 i texten