Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om den pedagogiska städpersonalen i grundskolan samt skolornas elevvård.

1969-12-02 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:175, Utlåtande i anledning av motioner om den pedagogiska städpersonalen i grundskolan samt skolornas elevvård.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

1

Nr 175

Utlåtande i anledning av motioner om den pedagogiska städpersonalen

i grundskolan samt skolornas elevvård.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna 1:476 av herr Lidgard och 11:563 av fru

Mogård m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att i skolstadgan

införes bestämmelse om

1. att skolkuratorstjänster inrättas i grundskolan,

2. att målsättningen för skolkuratorernas verksamhet preciseras,

3. att skolkurator skall vara skyldig deltaga i sammanträden i kollegium,

klasskonferens och samarbetsnämnd, samt

4. att på heltidsanställd skolkurator ej bör ankomma mera än 1 000 elever.

I de likalydande motionerna 1:485 av herrar Nils Nilsson och Thorsten

Larsson samt II: 560 av herr Mattsson m. fl. har hemställts, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller

1. att elevorganisationerna erhåller ökat stöd i takt med utbyggnaden av

ifrågavarande organisationer,

2. att en översyn av skolhälsovården kommer till stånd och att därav föranledda

förslag om utbyggnad och förstärkning förelägges nästa års riksdag,

3. att försöksverksamhet företas med särskilda resurstimmar för elevvård

enligt i motionerna anförda riktlinjer,

4. att en översyn sker av möjligheterna att i elevvårdssammanhang ålägga

tystnadsplikt för lärare på samma sätt som nu gäller för kuratorer, läkare

och jämställda,

5. att förslag förelägges nästa års riksdag angående förstärkning av studie-

och yrkesorienteringen inom den gymnasiala skolan.

I de likalydande motionerna I: 516 av herr Wirtén in. fl. och II: 548 av

herr Källstad m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhåller

1. om riktlinjer för omfattningen av grundskolans elevvårdspersonal

samt förslag till statsbidragsbestämmelser för densamma,

2. om riktlinjer för omfattningen av grundskolans pedagogiska stödpersonal

samt förslag till statsbidragsbestämmelser för densamma, samt

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 175

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

3. om riktlinjer för omfattningen av lärarassistenttjänster på grundskolans

högstadium och de gymnasiala skolorna samt förslag till slatsbidragsbestämmelser.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna 1:485 och II: 560 samt I: 516 och II: 548 från

skolöverstyrelsen, som i vad gäller nu förevarande yrkanden i de båda förstnämnda

motionerna till en början anfört följande.

Riktlinjerna för skolans elevvårdande arbete är sedan länge klart uppdragna

och torde i huvudsak ej böra nu ändras. Skolan har redan till sitt

förfogande en organisation av elevvårdsfunktionärer som visat sig ändamålsenlig

och bör kunna bibehållas.

Skolöverstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på problemen kring

elevvården och arbetar kontinuerligt på att förbättra den inom ramen för

sina resurser. Problemen kring arbetstrivseln i skolan och elevernas fostran

till medansvar och medinflytande behandlas av en särskild av överstyrelsen

utsedd utredningsgrupp för samverkan i skolan (SISK).

För att höja effekten av de elevvårdande insatserna arbetar överstyrelsen

på en analys av de olika befattningshavarnas funktioner inom elevvården.

En dylik analys av arbetsuppgifterna har också betydelse för utbildningen

av de skilda personalkategorierna. Dessutom medverkar överstyrelsen i

strävandena att åstadkomma ett nära samarbete med andra myndigheter

som har med skolan likartade uppgifter på detta område.

Utöver åtgärder av antytt slag, som faller under överstyrelsens allmänna

verksamhet, är enligt överstyrelsens mening en utökning av de personella

resurserna angelägen, i första hand på det lokala planet.

Skolans elevvårdande verksamhet är en del av samhällets allmänna ansvar.

Allteftersom tidigare gränser mellan skolan och samhället luckras upp

aktualiseras frågan om vilka av de allmänt människovårdande uppgifterna

som skolan skall ombesörja och vilka som skall falla på andra organ och

myndigheter. Eftersom elevvårdspersonalen är kommunalt anställd men

samtidigt kommunerna är ålagda elevvården är detta en fråga som måste

tas upp mellan de statliga och kommunala myndigheterna.

Ett annat problem rör utbildning och fortbildning av den elevvårdande

personalen, också det berört av motionärerna.

Ytterligare en fråga som ständigt gör sig påmind inom elevvården gäller

hur långt den kan tillåtas att gripa in i den enskildes förhållanden, hur »närgången»

den får vara. I motionen tas denna fråga upp genom kravet på

reglerad tystnadsplikt för lärare men den har en än vidare aspekt i detta

mycket grannlaga arbete.

Beträffande de olika punkterna i hemställan i motionerna 1: 485 och

II: 560 har överstyrelsen vidare anfört följande.

1. Skolöverstyrelsen har i olika sammanhang föreslagit höjningar av anslaget

till SECO. Anslaget har också höjts i flera etapper. Likaledes har

överstyrelsen föreslagit bidrag till andra elevorganisationer. Det får anses

som naturligt att elevorganisationerna i enlighet med vad som gäller för

andra organisationer får ökade anslag i takt med att de utbyggs.

2. En översyn av skolhälsovården är befogad. Redan en kartläggning av

de förhållanden under vilka den arbetar vore värdefull. Skolöverstyrelsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

3

har också påbörjat en sådan översyn och har för avsikt att ägna särskild

uppmärksamhet åt denna fråga. Även den skolpsykologiska och den skolkurativa

verksamheten är föremål för studium i syfte att höja dess effektivitet.

En förstärkning av elevvårdens personella resurser är i hög grad önskvärd.

Därigenom skulle en intensifiering av skolhälsovården komma till

stånd, som överstyrelsen upplever som behövlig speciellt inom landsbygdsdistrikten.

Ett vidgat samarbete med vårdinstitutioner av olika slag vore enligt

överstyrelsens mening önskvärt.

3. Den nya läroplanen för grundskolan har infört resurstimmar, vilket

innebär skillnaden mellan elev- och lärartimmar. Avsikten är bl. a. att därigenom

skapa möjligheter att ge delar av klass eller enskilda elever undervisning

i ämnen eller ämnesområden som de är i särskilt behov av. Under

sådana resurstimmar kan givetvis sådana frågor behandlas som kan ha

aktualitet, såsom beroendemedel, sexual- och samlevnadsfrågor, och som

har särskild betydelse för dem. Men att anslå speciella timmar till elevvård

eller att bedriva försöksverksamhet med undervisning i elevvård överensstämmer

knappast med idén med denna. Elevvårdssynpunkten skall ständigt

hållas levande i all skolans verksamhet och i alla kontakter mellan skolans

personal och eleverna. Elevvården får inte ens till namnet begränsas till

vissa timmar av något slag.

Skolöverstyrelsen finner därför att detta förslag inte bör föranleda någon

åtgärd.

4. Frågan om tystnadsplikt för lärare har i olika sammanhang beaktats

av överstyrelsen. Sålunda har överstyrelsen i sitt yttrande över Offentlighetskommitténs

betänkande Offentlighet och sekretess, SOU 1966: 60 och

61, uttalat att en allmän regel om tystnadsplikt behövs inom hela skolväsendet

gällande även upplysningar och information om personliga och enskilda

förhållanden som ej upptagits i allmän handling. För skolkuratorer

och skolpsykologer har överstyrelsen i skrivelse 22.5.1967 meddelat rekommendationer,

innebärande att de regler som gäller läkares och sjuksköterskas

tystnadsplikt bör kunna tjäna som vägledning även för psykologer och

kuratorer i skolan.

I den mån helhetssynen på elevvården tillämpas även inom undervisningen

och samarbetet mellan elevvårdsfunktionärer och lärare blir intensivare

— vilket sker bl. a. genom elevvårdskonferenserna — kommer också lärarna

att i ökad utsträckning bli delaktiga av sådana uppgifter om elever, som

inte bör meddelas utomstående. Skolöverstyrelsen har också i förslaget till

ny läroplan för grundskolan understrukit alla befattningshavares skyldighet

i detta hänseende.

Det heter där: »Eftersom många ömtåliga frågor behandlas i elevvårdskonferensen

bör rektor råd konferensens början alltid erinra om vikten av

att skydda enskilda människors integritet. Även om flera befattningshavare

i elevvårdskonferensen inte har en juridiskt bindande tystnadsplikt åligger

det var och en att iaktta diskretion med vad han erfarit.»

Det är överstyrelsens förhoppning att denna anvisning skall betraktas

som en allmän regel om tystnadsplikt.

Överstyrelsen finner därför för närvarande ingen anledning till särskild

utredning därutöver om tystnadsplikt för lärare.

5. Angående motionärernas hemställan att förslag föreläggs riksdagen om

förstärkning av studie- och yrkesorienteringen inom den gymnasiala skolan

hänvisar överstyrelsen till departementschefens uttalande i proposition nr

140 år 1968 s. 139 och till statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968, s. 8 f. 1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 175

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

överensstämmelse härmed har utbildningsdepartementet sammankallat en

arbetsgrupp för att utreda och lägga fram förslag om en gemensam och

effektivare organisation för studie- och yrkesvägledning inom mellanskolans

olika utbildningslinjer.

Eftersom motionens syfte synes beaktat, finner skolöverstyrelsen det ej

erforderligt att ytterligare förslag föreläggs riksdagen i denna fråga.

I sitt över motionerna I: 516 och II: 548 avgivna yttrande har skolöverstyrelsen

anfört följande.

De i motionerna berörda frågorna har skolöverstyrelsen belyst i remissyttrande

13.3.1968 med anledning av motioner vid 1968 års riksdag med

delvis likartade yrkanden. Yttrandet har redovisats i 1968 års riksdagstryck

som bilaga till — i nu aktuella delar — statsutskottets utlåtanden nr 149

och 179. Överstyrelsen som delar motionärernas uppfattning att dessa frågor

är högst angelägna ägnar dem ständig och intensiv uppmärksamhet

t. ex. i samband med läroplansarbetet, inom arbetsgruppen för samverkan

i skolan (SISK) och viss försöksverksamhet som pågår i ett antal kommuner

med stöd av det s. k. Finnskoga-Dalbybemyndigandet (ämbetsskrivelse

11.2.1965), vilken bl. a. avser att belysa möjligheterna att minska behovet

av antalet lärare genom anlitande av assistenter samt genom avlastning från

lärarna av vissa icke-pedagogiska funktioner. Överstyrelsen tar fortlöpande

initiativ i de syften motionerna vill tillgodose men anser för sin del att

anledning knappast föreligger i nuläget att fatta ytterligare, särskilda beslut

av den innebörd som yrkas i motionerna.

Vad därefter angår frågan om förslag till statsbidragsbestämmelser får

överstyrelsen hänvisa till pågående överväganden angående statsbidragssystemets

utformning. Det torde inte ankomma på överstyrelsen att — även

om de reella förutsättningarna förelåge — med förslag till statsbidragsbestämmelser

föregripa parternas diskussioner om ansvarsfördelningen mellan

stat och kommun.

Utskottet. Vad först gäller det i motionerna 1: 485 och II: 560 framställda

yrkandet om ökat stöd till elevorganisationerna i takt med deras utbyggnad

får utskottet erinra om att det statliga stödet till dylika organisationer

under senare år ökat i rask takt. Utskottet finner inte tillräckliga

skäl föreligga för riksdagen att nu göra den av motionärerna önskade framställningen

i denna fråga.

Av skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 485 och II: 560 framgår

att överstyrelsen ägnar frågan om skolans elevvård en betydande uppmärksamhet

och genom olika arbetsinsatser söker kartlägga nuvarande förhållanden

och åstadkomma förbättringar inom ramen för de resurser som

står till förfogande. Överstyrelsen har bl. a. påbörjat en översyn av skolhälsovården

och har förklarat sig ha för avsikt att ägna särskild uppmärksamhet

åt denna fråga. Utskottet som delar motionärernas uppfattning om

vikten av att man fortlöpande söker förbättra skolhälsovården finner det

angeläget att det arbete som sålunda påbörjats inom överstyrelsen fullföljes

med all kraft. Med hänsyn till vad överstyrelsen redovisat anser sig

utskottet dock inte böra föreslå riksdagen att göra någon särskild framställ
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

5

ning till Kungl. Maj :t angående en översyn av skolhälsovården med sikte på

förslag Lill nästa års riksdag.

I motionerna I: 485 och II: 560 har framförts tanken att man i syfte att

få till stånd en bättre elevvård borde på försök ställa särskilda s. k. resurstimmar

till förfogande för elevvårdsändamål. Avsikten härmed skulle vara

att ge lärarna, särskilt klassföreståndarna, bättre tid för elevvårdande arbete.

Utskottet, som förra året i sitt utlåtande nr 179 behandlade ett motionsvis

framställt yrkande av samma innebörd, vill ännu en gång betona

alt skolöverstyrelsen, som framgår av dess yttrande, i hög grad har sin uppmärksamhet

riktad på frågor om elevvården i skolorna. Inom en av överstyrelsen

tillsatt arbetsgrupp (SISK) studeras för närvarande just frågor om

trivsel- och arbetsförhållanden i skolan. Utskottet vill starkt understryka

betydelsen av detta arbete, i vilket olika åtgärder för förbättring av elevvården

självklart kommer att prövas. Vad angår motionärernas uppslag om

särskilda resurstimmar för elevvårdande ändamål, vilket möjligen tänkts

fungera på annat sätt än skolöverstyrelsen angivit i sitt remissyttrande, anser

sig utskottet inte har tillräckligt underlag för att förorda den föreslagna

försöksverksamheten.

Som skolöverstyrelsen påpekat med anledning av vad i motionerna I: 485

och II: 560 anförts om tystnadsplikt för lärare är det en känslig fråga alt

bedöma hur långt man i elevvårdsarbelet får tillåta sig att gripa in i den

enskilde elevens personliga förhållanden. Att uppställa generella och lättilllämpliga

regler låter sig knappast göra. Man måste räkna med att det i de

enskilda fallen kan uppkomma svåra avvägningsfrågor. Vad särskilt gäller

den av motionärerna aktualiserade tystnadsplikten, som är en del av ett

större problemkomplex, finner utskottet det angeläget att man klarlägger

och på ett lämpligt sätt sprider kännedom om vad som för närvarande gäller

på grund av uttryckliga föreskrifter eller med stöd av allmänna rättsgrundsatser.

Därigenom bör man kunna få ett bättre underlag för bedömande, om

självklara etiska regler på området lämpligen kan och bör kompletteras

med författningsföreskrifter. Enligt vad utskottet har sig bekant har det nu

behandlade problemet uppmärksammats i utbildningsdepartementet, och utskottet

anser sig därför inte ha tillräcklig anledning att föreslå riksdagen att

hos Kungl. Maj:t anhålla om den av motionärerna önskade översynen av

möjligheterna att ålägga lärarna tystnadsplikt i elevvårdssammanhang.

I anslutning till vissa i propositionen 1968: 140 och statsutskottets utlåtande

1968: 195 gjorda uttalanden om studie- och yrkesvägledningen inom

den gymnasiala skolan har inom utbildningsdepartementet tillsatts en arbetsgrupp

med uppgift att utreda och lägga fram förslag om en gemensam

och effektivare organisation för studie- och yrkesorienteringen inom nämnda

skola och inom grundskolan. I sak torde man kunna vänta att gruppens

arbete leder till att det i motionerna I: 485 och II: 560 framförda önskemålet

om eu förstärkning av studie- och yrkesorienteringen inom den gymna
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

siala skolan blir tillgodosett, om ock måhända något senare än motionärerna

önskat. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet nu ifrågavarande motionsyrkande.

Med anledning av de i motionerna 1:476 och 11:563 samt 1:516 och

II: 548 framförda önskemålen om tillgången på kuratorer och annan elevvårdspersonal

i skolorna får utskottet hänvisa till vad utskottet i det föregående

anfört om den stora betydelsen av det arbete med sikte på bl. a.

förbättrade möjligheter för elevvården som för närvarande bedrivs i skolöverstyrelsen.

Erinras må också om den ansvarsfördelning i fråga om omfattningen

av elevvårdspersonalen som för närvarande tillämpas mellan staten

och kommunerna. Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att

göra något uttalande om inrättande av kuratorstjänster i grundskolan eller

om det antal elever som bör ankomma på varje heltidsanställd kurator och

ej heller om riktlinjer för omfattningen av grundskolans elevvårdspersonal

och om statsbidragsbestämmelser för denna.

Med hänsyn till det flera gånger åberopade, pågående arbetet med elevvårdsfrågorna

avstyrker utskottet även yrkandena i motionerna 1:476 och

II: 563 om målsättningen för skolkuratorernas verksamhet och om kuratorernas

skyldighet att delta i vissa sammanträden.

Vad angår önskemålen i motionerna I: 516 och II: 548 om riktlinjer för

omfattningen av grundskolans pedagogiska stödpersonal och för omfattningen

av lärarassistenttjänster på grundskolans högstadium och i de gymnasiala

skolorna ävensom för statsbidragsbestämmelser beträffande dessa

personalkategorier får utskottet erinra om den mellan stat och kommun

tillämpade ansvarsfördelningen på detta område. Utskottet som inte anser

sig böra föreslå riksdagen att göra de av motionärerna önskade framställningarna

till Kungl. Maj :t i dessa frågor vill slutligen med anledning av

yrkandena om statsbidragsbestämmelser för olika personalkategorier erinra

om att utskottet i sitt utlåtande 1969: 36 förordat tillsättande av en parlamentarisk

utredning med uppgift bl. a. att i erforderlig omfattning till övervägande

ta upp frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna 1:485 och 11:560 i

vad de avser ökat stöd till elevorganisationer,

2. att riksdagen avslår motionerna 1: 485 och II: 560 i

vad de avser en översyn av skolhälsovården,

3. att riksdagen avslår motionerna 1: 485 och It: 560 i

vad de avser försöksverksamhet med särskilda resurstimmar

för elevvård,

4. att riksdagen avslår motionerna 1: 485 och II: 560 i

vad de avser tystnadsplikt för lärare,

5. att riksdagen avslår motionerna 1: 485 och II: 560 i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969 7

vad de avser en förstärkning av studie- och yrkesorienteringen

i den gymnasiala skolan,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 476 och 11:563,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 516 och II: 548.

Stockholm den 2 december 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson

(s), Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Ivar Johansson

(ep), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s),

Per Jacobsson (fp), Herbert Larsson (s), Björk (s), Wallmark (m), Wirtén

(fp) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olofström (s),

Almgren (s), Mcllqvist (s), Lindholm (s), Mattsson (ep), Alemyr (s), Fagerlund

(s), Källstad (fp), fru Ludvigsson (s), herrar Sjönell (ep), Westberg

i Ljusdal (fp), fru Gradin (s), fru Sundberg (m) och herr Elmstedt

(ep).

Reservationer

1. beträffande en översyn, utbyggnad och förstärkning av skolhälsovården
a.

av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson

(fp), Wirtén (fp), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep), Källstad (fp), Sjönell

(ep), Westberg i Ljusdal (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 4 börjar med »Av skolöverstyrelsens»

och på s. 5 slutar med »års riksdag» bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Av skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 485 och II: 560 framgår

att överstyrelsen anser en översyn av skolhälsovården behövlig. Redan

en kartläggning av de förhållanden under vilka den arbetar skulle vara

värdefull och överstyrelsen har därför påbörjat en dylik. Överstyrelsen har

också med hänsyftning på bl. a. skolhälsovården framhållit att en förstärkning

av elevvårdens personella resurser är i hög grad önskvärd. Utskottet,

som delar motionärernas uppfattning om vikten av att man fortlöpande

söker förbättra skolhälsovården, finner det angeläget att det arbete som

skolöverstyrelsen påbörjat inom detta område fullföljes med all kraft med

sikte på att verkliga förbättringar på området snart kommer till stånd. Inte

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 175 år W69

minst bör behovet av en förstärkning av elevvårdens personella resurser beaktas.

Vad utskottet sålunda uttalat bör riksdagen som sin mening ge till känna

för Kungl. Maj :t.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna 1:485 och

11:560, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört om en översyn av skolhälsovården,

»

b. av fru Sundberg (m)

2. beträffande användningen av s. k. resurstimmar för elevvårdsändamål

av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),

Wirtén (fp), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep), Källstad (fp), Sjönell (ep),

Westberg i Ljusdal (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »I motionerna»

och slutar med »föreslagna försöksverksamheten» bort ha följande lydelse:
»I

motionerna I: 485 och II: 560 har framförts tanken att man i syfte att

få till stånd en bättre elevvård borde på försök ställa särskilda s. k. resurslimmar

till förfogande för elevvårdsändamål. Avsikten härmed skulle vara

att ge lärarna, särskilt klassföreståndarna, bättre tid för elevvårdande arbete.

Utskottet, som förra året i sitt utlåtande nr 179 behandlade ett motionsus

framställt yrkande av samma innebörd, får ännu en gång framhålla

att skolöverstyrelsen i hög grad har sin uppmärksamhet riktad på

frågor om elevvården i skolorna. Utskottet vill starkt betona betydelsen av

det arbete på området som pågår inom överstyrelsen. I detta kommer olika

åtgärder för förbättring av elevvården självklart att prövas. Vad angår motionärernas

förslag om särskilda resurstimmar för elevvårdande ändamål

vill utskottet understryka motionärernas uttalande om svårigheterna inte

minst för klassföreståndarna att hinna ägna tillräcklig tid åt elevernas och

klassens problem. Om ytterligare tid kunde avsättas härför skulle möjligheterna

till en god elevvård förbättras. Utskottet finner motionärernas uppslag

om särskilda resurstimmar för elevvårdsändamål väl värt att pröva och

tillstyrker därför att ett antal skolor på försök tilldelas extra resurstimmar

för elevvård enligt i motionerna angivna riktlinjer, för att exempelvis användas

som extratid åt klassföreståndare.»

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna 1:485 och

II: 560, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj :t anhåller om

att försöksverksamhet företas med särskilda resurstimmar

för elevvård enligt i motionerna anförda riktlinjer,»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

9

3. beträffande lärares tystnadsplikt i elevvårdssammanhang av herrar

Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Wirtén (fp),

Johan Olsson (ep), Mattsson (ep), Källstad (fp), Sjönell (ep), Westberg i

Ljusdal (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Som skolöverstyrelsen»

och slutar med »i elevvårdssammanhang» bort ha följande

lydelse:

»Skolöverstyrelsen har med anledning av vad i motionerna 1:485 och

II: 560 anförts om tystnadsplikt för lärare erinrat om att det i överstyrelsens

förslag till ny läroplan för grundskolan framhålles: ’Eftersom många

ömtåliga frågor behandlas i elevvårdskonferensen bör rektor vid konferensens

början alltid erinra om vikten av att skydda enskilda människors integritet.

’ Utskottet vill starkt understryka vikten av att man respekterar och

skyddar den enskilde elevens integritet, då detta är en av grundvalarna för

ett gott och förtroendefullt samarbete mellan lärare och elever och mellan

skola och hem. Med denna uppfattning finner utskottet det synnerligen befogat

att den av motionärerna önskade översynen av möjligheterna att i

elevvårdssammanhang ålägga lärare tystnadsplikt kommer till stånd. Utskottet

tillstyrker därför nu ifrågavarande motionsyrkande.»

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:485 och

II: 560, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t anhåller att

en översyn sker av möjligheterna att föreskriva tystnadsplikt

för lärare i elevvårdssammanhang på samma sätt som

nu gäller för kuratorer, läkare och jämställda,»

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.