Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner rörande forskning och utbildning m. m. i anslutning till det svenska biståndet till u-länderna.

1969-12-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:176, Utlåtande i anledning av motioner rörande forskning och utbildning m. m. i anslutning till det svenska biståndet till u-länderna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969

1

Nr 176

Utlåtande i anledning av motioner rörande forskning och utbildning

m. m. i anslutning till det svenska biståndet till

u-länderna.

(l:a avd.)

Motionerna

I de likalydande motionerna I: 167 av herr Nyman m. fl. och II: 181 av

fru Eriksson i Stockholm in. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att i långtidsplanen för det

statliga utvecklingsbiståndet särskilda medel inräknas för att möjliggöra en

intensifierad fältverksamhet rörande möjligheten att i u-länder öka produktionen

och utnyttjandet av nya näringsproteiner.

I de likalydande motionerna I: 172 av herr Wirmark och II: 185 av herr

Johansson i Trollhättan m. fl. har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om tillsättande av en utredning om inrättande av

ett institut för utvecklingsforskning.

I de likalydande motionerna 1:310 av herr Virgin m. fl. och II: £22 av

herr Holmberg in. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att utrymme för forskning om de fattiga

ländernas utveckling och problem, om biståndets inriktning och resultat

beredes vid något av våra universitet och att frågan om vidgad akademisk

forskning och utbildning utredes.

Remissyttrandena

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över sistnämnda båda motioner från universitetskanslersämbetet

(UKÄ). På begäran av utskottet har Sveriges Förenade studentkårer yttrat

sig över motionerna.

UKÄ anför i sitt yttrande bl. a. att vidgad forskning rörande u-ländernas

problem bör främjas genom förstärkning av läroanstalternas basorganisation

för forskningsverksamhet. Ämbetsverket nämner som exempel förslaget

om en forskargrupp i demografi under ledning av en professor. Vidgad

forskning rörande u-ländernas problem bör enligt ämbetets mening främjas

genom att medel anvisas från skilda forskningsanslag. SIDA bör ges resur
1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 176

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969

sex- för att initiera och stödja olika forskningsprojekt av betydelse för biståndsverksamheten.

I detta sammanhang erinras om förslagen till vidgad

uppdragsverksamhet vid universitet och högskolor. Ämbetet erinrar om sitt

yttrande den 25 april 1968 angående inrättande av en professur i u-landsfrågor,

där vikten av nära sanxarbete mellan SIDA och forskningsinstitutioner

understrukits. Intensifierad uppdragsverksamhet framhölls där som lämpligt

alternativ till att koncentrera forskningen till något av universiteten. Delegationen

för viss yrkesutbildning har vidare enligt ämbetet bl. a. föreslagit

att fr. o. m. höstterminen 1969 särskilda studiekurser i u-landsfrågor och

biståndsteknik skall anordnas vid universiteten.

UKÄ erinrar om att propositionen 1969:4 angående utbildningens organisation

vid filosofisk fakultet som exempel på nya utbildningsbehov som

bör beaktas vid den fortsatta översynen av utbildningslinjernas sammansättning

nämner utbildning för verksamhet i internationell tjänst.

Ämbetsvei-ket delar motionärernas uppfattning i-örande behoven av forskning

och utbildning i berörda frågor och har i sitt planei-ings- och utredningsarbete

uppmäi-ksamheten stai-kt riktad på dessa frågor.

Sveriges Förenade studentkårer har i sitt yttrande bl. a. understrukit behovet

av mer internationaliserad utbildning. Detta innebär bl. a. krav på en

särskild u-landslinje för dem som vill utbilda sig för arbete med biståndstekniska

frågor, möjligheter att specialisera sig med sikte på u-landstjänst

inom befintliga utbildningsvägar t. ex. inom läkarutbildningen, ett särskilt

forsknings- och infoi-mationscenti-um för u-lands- och biståndsproblematiken

samt en ökning av det internationella stoffet inom utbildningsväsendet

i sin helhet.

Utskottet

Motionerna I: 172 och II: 185 tar upp frågan om en utredning om inrättande

av ett institut för utvecklingsforskning.

I motionerna I: 310 och II: 422 har hemställts att uti-ymme för forskning

om de fattiga ländernas utveckling och problem, om biståndets inriktning

och resultat bereds vid något av våra universitet och att frågan om vidgad

akademisk forskning och utbildning utreds.

Frågan om forskning inom vissa områden av u-landsbiståndet berördes

också i motionerna I: 424 och II: 511, vilka utskottet behandlade under vårsessionen.

Motionärernas förslag till ökade insatser för forskning rörande u-ländernas

utveckling och problem avser olika konkreta åtgärder, men alla förenar

sig i yrkanden om att i första hand en närmare utredning bör ske av frågorna

om verksamhetens inriktning och former. De frågor som motionerna

aktualiserar rör bl. a. universitetens medverkan samt behovet av särskilda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969

3

organ för ifrågavarande forskning. Härtill anknyter frågor om ansvarsfördelning

och^samordning samt nordisk samverkan in. m.

I sitt utlåtande 1968: 128 i anledning av prop. 1968: 101 angående långtidsplan

för det statliga utvecklingsbiståndet m. in. samt i anledning av

propositionen avgivna motioner framhöll utskottet att den forskning som

ingår i biståndsverksamheten är att betrakta som ett värdefullt och ibland

oumbärligt komplement till den praktiska verksamheten i u-länderna. Beträffande

den målinriktade forskning som bedrivs med SIDA:s stöd konstaterade

utskottet att den torde dra en sammanlagd kostnad av minst 5

milj. kr. under budgetåret 1967/68 och att omfattningen av detta forskningsstöd

kunde väntas öka betydligt under budgetåret 1968/69. Beträffande

förhållandet mellan forskning med SIDA:s stöd å ena sidan och å andra

sidan den forskning med inriktning på u-landsproblem som stöds av andra

svenska organ, exempelvis universiteten, vissa forskningsråd och riksbanksfonden,

förklarade utskottet sig ha erfarit att en närmare samordning var

under förberedande. Det bedömdes dock som rimligt att den av SIDA finansierade

forskningen i första hand skulle vara inriktad på en växande

och effektiverad fältverksamhet, medan forskning av mer allmängiltig natur

men med fastare eller lösare u-landsanknytning liksom hittills i huvudsak

skulle finansieras på andra vägar.

För budgetåret 1969/70 torde kostnaderna för den forskning som bedrivs

med SIDA:s stöd enligt vad utskottet inhämtat komma att uppgå till ca

12 milj. kr.

I vad avser frågan om vidgad utbildning med anknytning till u-landsproblem

vill utskottet erinra om att Kungl. Maj:t i prop. 1969: 4 angående utbildningens

organisation vid filosofisk fakultet in. in. uttalat att man vid de

fortsatta bedömningarna av vilket utbildningsbehov som föreligger bl. a. bör

beakta just behovet av utbildning för verksamhet i internationell tjänst. Enligt

vad utskottet erfarit utreds f. n. inom utbildningsdepartementet hela det

komplex som internationaliserad utbildning innebär. Departementet har

sökt samråd med SIDA i detta arbete.

Vidare har utskottet inhämtat att en särskild samrådsgrupp beträffande

problem inom u-landsforskningen konstituerats. Representanter för SIDA,

STU, naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden, riksbanksfonden

samt forskningsberedningen ingår i denna grupp. Arbetsprogrammet för

samrådsgruppen är att dels yttra sig över till respektive organisation inkomna

ansökningar om stöd till forskningsprojekt inom u-landsforskningen,

dels ta upp till en generell undersökning och diskussion u-landsaspekter

på forskningsfält såsom proteinforskning och ekologi.

Utskottet får med erinran om frågans tidigare behandling understryka

den betydelse utskottet anser forskningen ha för utvecklingsbiståndet. Med

hänsyn till biståndsverksamhetens allt större omfattning och forskningens

växande betydelse för denna verksamhet finner utskottet i likhet med mo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969

tionärerna angeläget att de frågor som gäller inriktningen och organisationen

av forskning med anknytning till u-landsproblem blir närpiare utredda.

Därvid bör beaktas vad som i motionerna I: 172 och II: 185 anförts om

aktuella forskningsbehov samt de motiv som SIDA — enligt vad utskottet

inhämtat — fört fram i anslagsframställning för nästa budgetår angående

forskning om den sociala utvecklingen i u-länderna och om biståndets sociala

effekter. Vidare bör behovet av sådan forskning beaktas som kan ligga

till grund för internationalisering av undervisningen på olika nivåer inom

vårt utbildningssystem och för information som kan skapa ökad förståelse

för u-ländernas problem.

Beträffande utredningsarbetets uppläggning får utskottet, med hänvisning

till den skiftande preciseringen härav i motionsyrkandena, anföra följande.

Den för utvecklingsbiståndet betydelsefulla forskningen spänner över

vida områden och bar dessutom frånsett områdestillhörighet skiftande karaktär.

Forskningen kan vara av långsiktig och grundläggande karaktär

samt ha eu nära anknytning till praktisk tillämpning. Den kan avse ett

specialproblem av stor betydelse inom ett avgränsat område och den kan ha

en bred tvärvetenskaplig karaktär. Den kan bedrivas vid ett biståndsgivande

lands egna forskningsinstitutioner och den kan vara av den art att den

måste vara förlagd till de biståndsmottagande u-länderna.

Det anförda torde räcka som en antydan om att problemen med inriktningen

och organisationen av forskning med anknytning till u-landsproblem

är komplicerade. I nära sammanhang härmed står de frågor som rör

ansvarsfördelningen och samordningen mellan de olika organ som är ansvariga

för planering, finansiering, genomförande och tillgodogörande av

denna forskning. Sistnämnda frågor gäller såväl förhållandet mellan olika

svenska organ som förhållandet mellan svenska och andra organ som är

engagerade i biståndsforskning, främst internationella organ.

Det anförda talar enligt utskottets mening för att de frågor som rör inriktningen

och organisationen av forskning med anknytning till u-landsproblem

utreds. Utredningsuppdraget bör avse även frågor rörande avvägningen

av olika forskningsinsatser samt finansieringen av ifrågavarande

forskning. I detta sammanhang förtjänar även tanken på ett institut för

u-landsforskning att prövas.

Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionerna I: 172 och II: 185

samt motionerna I: 310 och II: 422 i vad de avser forskning och utbildning

bör ges Kungl. Maj :t till känna.

Beträffande yrkandet i motionerna I: 167 och II: 181 om särskilda medel

till fältverksamhet för att utröna möjligheten att i u-länder öka produktionen

och utnyttjandet av nya näringsproteiner vill utskottet erinra om att vid

sidan av befolkningsfrågan behovet av stöd till u-ländernas produktion av

livsmedel är ett genomgående och allt starkare markerat tema i det internationella

utvecklingssamarbetet. Sveriges stöd direkt och genom interna
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969

5

tionella organ är särskilt inriktat på att höja jordbrukets produktivitet och

livsmedlens näringsvärde. SIDA:s inom fältverksamheten liggande program

för landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning omfattar enligt vad utskottet

erfarit omkring en tredjedel av den totala fältverksamheten. Nära

samverkan pågår med mottagarländernas myndigheter och med FAO för

programmets vidareutveckling. En del av verksamheten är särskilt inriktad

på från proteinsynpunkt förbättrad kostsammansättning med utgångspunkt

från mottagarlandets resurser och produkter, och denna verksamhet beräknas

bli spridd till nya mottagarländer. Syftet med motionsyrkandena får

därför anses tillgodosett inom ramen för den nuvarande verksamheten. Med

hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna I: 167 och II: 181 i vad avser

särskilda medel för intensifierad verksamhet angående möjligheterna

att i u-länder öka produktionen och utnyttjandet av nya näringsproteiner.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 172 och

II: 185 samt I: 310 och II: 422, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till

känna vad utskottet anfört om utredning rörande inriktningen

och utformningen av forskning med anknytning till

u-landsproblem,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 167 och II: 181 i

vad de avser att i långtidsplanen för det statliga utvecklingsbiståndet

särskilda medel inräknas för att möjliggöra

en intensifierad fältverksamhet rörande möjligheten att i

u-länder öka produktionen och utnyttjandet av nya näringsproteiner.

Stockholm den 2 december 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson

(s), Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), fru

Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson

(fp), Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Björk (s), Wallmark (m), fru

Diesen (m) och herr Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (in), Karlsson i Olofström

(s), Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Lindholm

(s), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Alemyr (s), Nilsson i Tvärålund

(ep), Fagerlund (s), Källstad (fp), Sjönell (ep), Ericson i Örebro (s) och

Ullsten (fp).

Reservation

av herr Nyman (fp).

KMNGL. BOKTR. STHLM 1969 690027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:386 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner rörande forskning och utbildning m. m. i anslutning till det svenska biståndet till ''U-länderna. a1 i texten