Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1969/70 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

1969-03-11 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1969/70 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1969/70 inom justitiedepartementets verksamhetsområde

jämte motioner.

(3:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

A.ndra huvudtiteln

Justitiedepartementet m. m.

1. Statsrådsberedningen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 1, bilaga 4, framlagda förslag (punkterna A 1—A 9, s. 4—

11 i utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden för den 3 januari

1969) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statsrådsberedningen ett förslagsanslag av 2 417 000

kr.,

2. till Justitiedepartementet ett förslagsanslag av

10 047 000 kr.,

3. till Svensk författningssamling ett förslagsanslag av

600 000 kr.,

4. till Justitiekanslern ett förslagsanslag av 794 000 kr.,

5. till Lagberedningen ett reservationsanslag av 722 000

kr.,

6. till Fideikommissnämnden ett reservationsanslag av

131 000 kr.,

7. till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter ett förslagsanslag

av 50 000 kr.,

8. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av

8 200 000 kr.,

9. till Centralnämnden för fastighetsdata ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

2. Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde. Kungl.

Maj :t har (punkten A 10, s. 11) föreslagit riksdagen att under nämnda anslagsrubrik

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kr.

Utskottet har i delta sammanhang behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 68 av herr Tistad och II: 78 av herr Andersson

i Örebro in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte giva till känna vad i motionerna anförts beträffande anslaget

under andra huvudtiteln punkt A 10 Efterutbildning inom justitiedepartementets

verksamhetsområde,

dels de likalydande motionerna I: 565 av fröken Pehrsson och II: 633 av

fru Jonäng vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla att utbildningskurser för medlare anordnas.

Utskottet. Anledning till erinran mot medelsberäkningen föreligger inte.

Kungl. Maj :ts förslag tillstyrks därför.

Utskottet har i fråga om bidrag till nämndemannaföreningarnas verksamhet

inte funnit skäl att frångå sin till 1967 års riksdag redovisade och

år 1968 åberopade inställning. Anledning föreligger inte till någon riksdagens

åtgärd. Motionerna I: 68 och II: 78 avstyrks.

I motionerna I: 565 och II: 633 förordas en riksdagens åtgärd i syfte att få

till stånd utbildning för medlare i äktenskapstvister. De kategorier medlare

som enligt motionärerna skulle komma i fråga är präst i församling av

svenska kyrkan, vigselförrättare inom annat trossamfund eller borgerlig

medlare. Rätten kan även i vissa fall på makes begäran utse särskild medlare.

I propositionen 1968: 136, där de från och med den 1 juli 1969 gällande

reglerna om medling lades fram, ställdes i utsikt en mer genomgripande revision

av äktenskapslagstiftningen. Departementschefen (prop. 1968: 136,

s. 88) förklarade sig inte främmande för tanken att anlitandet av medling

i en framtid bör bli helt frivilligt. En sådan medling kunde vara ett effektivare

familjepolitiskt instrument än den nuvarande som i huvudsak är knuten

till processer i skilsmässomål. Första lagutskottet delade dessa tankegångar

(1LU 1968: 49, s. 59).

Borgerlig medlare förordnas enligt nämnda regler av rätten efter kommunens

beslut eller om behov därav annars föreligger. Ersättning betalas av

kommunen enligt regler som Kungl. Maj :t fastställer. Statsbidrag till verksamheten

kommer att utgå efter i princip samma grunder som gäller för

familjerådgivningen enligt bestämmelser som övervägs inom justitie- och

finansdepartementen.

Motioner till 1968 års riksdag om kursverksamhet för borgerliga medlare

föranledde ingen riksdagens åtgärd (1LU 1968:49, s. 58—59) under hän
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

3

visning till att 1967 års riksdag hos Kungl. Maj :t begärt prövning av frågan

om utbildning av denna kategori av medlare. Lagutskottet delade dock motionärernas

åsikt om behovet av handledning och kursverksamhet, en åsikt

till vilken även statsutskottet kan ansluta sig. Mot bakgrund av det anförda

kan utskottet dock inte förorda något riksdagens initiativ enligt motionsyrkandet.

Frågan torde för statens del böra anstå i avvaktan på kommande

avgöranden om medlingsverksamhetens organisatoriska uppbyggnad och vid

en eventuellt ändrad inriktning tas upp i annat anslagssammanhang. Utskottet

avstyrker motionerna I: 565 och II: 633.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Efterutbildning inom justitiedepartementets

verksamhetsområde för budgetåret 1969/70 anvisar

ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 68 och II: 78,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 565 och II: 633.

3. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt A 11,

s. 11) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1969/70

anvisar ett reservationsanslag av 495 000 kr.

Polisväsendet

4. Rikspolisstyrelsen. Kungl. Maj :t har (punkten B 1, s. 14—18) föreslagit

riksdagen att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1969/70 anvisa ett

förslagsanslag av 37 850 000 kr., varav 3 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 11:6 av herr Bergman vari föreslagits att riksdagen hos

Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder i syfte att bevara och förstärka rikspolisstyrelsens

medborgerliga förankring,

dels de likalydande motionerna I: 533 av herr Ernulf och II: 646 av herr

Mundebo vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t begära utredning om polisnämndernas verksamhet,

dels de likalydande motionerna I: 579 av herr Strandberg och II: 668 av

herr Thylén in. fl. vari hemställts att riksdagen a) måtte besluta inrätta en

tjänst som reseinspektör med placering hos rikspolisstyrelsen, b) i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret

fl Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 37 890 000 kr., varav 3 500 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Mot den i statsrådsprotokollet redovisade medelsberäkningen

i och för sig har inte funnits anledning till erinran. Då utskottet inte bedömt

grunden för den anslagsökning som förordats i motionerna I: 579 och II: 668

ha sådan prioritet att skäl finns att frångå Kungl. Maj :ts förslag tillstyrker

utskottet detta och avstyrker motionerna.

Förslaget i motionen II: 6 om åtgärder för att bevara och förstärka rikspolisstyrelsens

medborgerliga förankring utgår enligt utskottets mening

helt från de riktlinjer som antagits av 1962 och 1964 års riksdagar (prop.

1962:48, SU 183, prop. 1964:100, SU 114).

Varken i motionen eller eljest har förts fram att dessa riktlinjer, som de

angivits i gällande instruktion för rikspolisstyrelsen eller på annat sätt,

skulle ha frångåtts. Utskottet vill ändock stryka under vikten av att den

grundläggande princip som kommit till uttryck i styrelsens organisation

och givna befogenheter inte löper risk att innehållsmässigt tunnas ut genom

en beslutsprocess som får ett alltmer tekniskt och splittrat innehåll.

Utskottet anser som motionären att ett statsmakternas konkreta uttryck

för att antagna riktlinjer fortfarande hävdas bör ges och komma vid en sådan

tidpunkt att det inte på något sätt kan uppfattas som ett ställningstagande

mot en rådande ordning. Fn sådan åtgärd bör syfta till att understryka

att polisen ålagda uppgifter utgår från ett av medborgarna själva

givet uppdrag. Andra åtgärder har också vidtagits i sådant syfte. Det är därför

inte minst väsentligt att det uttryck för en direkt medborgerlig förankring

som lekmannainflytandet i rikspolisstyrelsen utgör kommer att ytterligare

framhävas. Detta bör lämpligen ske i de sammanhang där lekmannamedverkan

är inskriven i instruktionen men även i frågor därutöver som

t. ex. de faktiska resursernas användning samt de råd och anvisningar för

polisens uppträdande som är nödvändiga för att ge auktoritet åt ingripanden

i framför allt ordningssituationer. Denna känsla av ett medborgerligt

stöd i tjänsteutövningen skulle främjas genom att lekmannarepresentanternas

roll i beslutsprocessen så långt möjligt klargjordes. Därmed kunde också

den allmänna debatten få saklig och konstruktiv inriktning. Den nuvarande

rikspolisstyrelsens visade beredvillighet till saklig information skulle

väl passa in i en sådan bild.

Enligt utskottets mening bör Kungl. Maj:t överväga vilka åtgärder som

kan vidtas genom komplettering av instruktionen eller eljest för att även

utåt befästa lekmannarepresentanternas roll i beslutsutövningen och därmed

den medborgerliga förankringen. Kungl. Maj :t bör vidare i syfte att skapa

fördjupad kontakt mellan lekmannaledamöterna och främst medborgarnas

parlamentariska representanter lämna föreskrifter som leder till att lekmännens

faktiska deltagande i besluten så långt som möjligt redovisas. Vad

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

5

utskottet sålunda anfört bör i anledning av motionen II: 6 ges Kungl. Maj :t

till känna.

Hemställan i motionerna I: 533 och II: 646 angående utredning om polisnämndernas

verksamhet anknyter i viss mån till den förutnämnda motionen.

Som den första av polisnämndens uppgifter står att den skall för polischefen

framlägga de förslag och eljest anföra de synpunkter nämnden finner

påkallade för att inom polisdistriktet främja ett förtroendefullt förhållande

mellan polisen och allmänheten.

Motionerna utgår från de uppgifter rikspolisstyrelsen föregående budgetår

inhämtat om polisnämndernas uppfattning om den verksamhet som bedrivits

inom dessa sedan den 1 januari 1965. En sammanställning av dessa

uppgifter visar bl. a. att nämnderna sammanträtt i genomsnitt två gånger

per år. Vidare konstaterar så gott som samtliga nämnder att de börjar finna

former för sitt arbete. Med hänsyn bl. a. till sistnämnda uppgifter torde

en särskild översyn vid denna tid inte kunna antas ge sådana erfarenheter

som kan grunda nya förslag i enlighet med motionärernas önskan. Hemställan

i motionerna I: 533 och II: 646 avstyrks därför. Utskottet förutsätter

dock att rikspolisstyrelsen även fortsättningsvis följer utvecklingen och

vidtar de åtgärder som kan erfordras för att nämnderna skall kunna fullfölja

sina mycket viktiga uppgifter inom ramen för nämndernas lagfästa organisation.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:579 och 11:668 till Rikspolisstyrelsen

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 37 850 000 kr., varav 3 500 000 kr. att avräknas mot automobilskat

temedlen,

2. att riksdagen i anledning av motionen II: 6 som sin

mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om

rikspolisstyrelsens medborgerliga förankring,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 533 och II: 646.

5. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t har (punkten

B 2, s. 18—21) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Inköp av motorfordon

m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 30 600 000

kr., varav 16 600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:585 av herr Sveningsson m. fl. och

II: 656 av herr Oskarson m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t snarast måtte utreda förutsättningarna

för ökad TV-övervakning på hårt belastade trafikplatser och

trafikleder,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

dels de likalydande motionerna I: 529 av herr Brundin in. fl. och 11: 667

av herr Thylén in. fl., vari hemställts att riksdagen måtte besluta a) att inköpa

10 stycken TV-kameror för bevakning av Tingstadstunneln, b) att till

Polisväsendet: Inköp av motorfordon in. m. för budgetåret 1969/70 anvisa

ett reservationsanslag av 31 100 000 kr., varav 17 100 000 kr. att avräknas

mot automobilskat tem edlen.

Utskottet. Någon erinran mot att medel beräknas för i statsrådsprotokollet

redovisade ändamål enligt Kungl. Maj:ts förslag har inte yppats inom

utskottet.

I motionerna I: 585 och II: 656 föreslagen utredning avstyrks av utskottet.

Rikspolisstyrelsen har följt och följer de erfarenheter som fortlöpande

kan dras från utomlands genomförda anläggningar för trafikövervakning

och trafikdirigering med hjälp av television. Sådana anordningar är också

under uppbyggnad i Stockholm.

Förslaget i motionerna 1:529 och 11:667 om televisionshjälpmedel för

trafikövervakning m. m. i Tingstadstunneln avstyrks med hänvisning till

det anförda och till att erfarenheterna av anläggningen i Stockholm bör

prövas innan en ytterligare utbyggnad beslutas. Utskottet har anledning förutsätta

att Kungl. Maj :t beaktar dessa erfarenheter vid kommande prioriteringar

av medelsanspråk för liknande ändamål.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 585 och II: 656,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 529 och II: 667 till Polisverket:

Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1969/70

anvisar ett reservationsanslag av 30 600 000 kr., varav

16 600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

6. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottei tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 3, s. 21—24) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon

m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 40 500 000 kr., varav 25 900 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

7. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av brott mot rikets säkerhet m. m. Kungl. Maj :t har (punkten B 4, s. 24—25)

föreslagit riksdagen att under nämnda anslagsrubrik för budgetåret 1969/70

anvisa ett förslagsanslag av 29 225 000 kr.

Utskottet har lämnats en redogörelse för innebörden av Kungl. Maj:ts

förslag. Av anslagshöjningen jämfört med innevarande budgetår har den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

7

helt övervägande delen beräknats för lönekostnadspålägg na. m„ löneomräkning

och automatiska höjningar i övrigt.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Polisverket: Särskild polisverksamhet

för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet

in. in. för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

29 225 000 kr.

8. Polisverket: Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 5, s. 25) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

9. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt B 6, s. 25—30) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag

av 757 100 000 kr., varav 174 150 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 366 av herrar Dahlén och Bengtson

samt II: 426 av herrar Hedlund och Wedén vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader under

andra huvudtiteln anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med

10 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 767 100 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 373 av herr Virgin m. fl. och 11: 430

av herr Holmberg m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte till Lokala

polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/70

anvisa ett förslagsanslag av 771 100 000 kr., varav 175 000 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1: 586 av herr Tistad och fru Segerstedt

Wiberg samt II: 647 av herr Mundebo m. fl. vari hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning om överförande av

uppgifter med avseende å trafikövervakning och trafikdirigering från egentlig

polispersonal till befattningshavare utan fullständig polisutbildning,

dels de likalydande motionerna I: 578 av herr Strandberg och 11:657 av

herr Petersson i Gäddvik vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om snabb utredning om förutsättningarna för inrättande

av i motionerna föreslagen specialpolis i Norrbottens län,

dels de likalydande motionerna I: 546 av herrar Larfors och Bengt Gustavsson

samt 11: 675 av herr Zetterström m. fl. vari hemställts att riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

i skrivelse till Ivungl. Maj :l begär en översyn av de bestämmelser som gäller

för lokala trafikövervakare i syfte att åstadkomma en förenkling och en

högre utnyttjandegrad i skilda kommuner av dessa befattningshavare.

Utskottet. Under anslaget har Kungl. Maj:t beräknat medel för 400 nya

polismanst jänster, för ca 60 nya tjänster i kontor skarriären och ca tio tjänster

för delgivningsmän, fordonsredogörare, garagepersonal och vaktkonstaplar.

I motionerna 1: 366 och II: 426 föreslås en ytterligare medelsanvisning,

beräknad för 200 polismanstjänster därutöver enligt en i motionerna angiven

fördelning. För dessa tjänster skulle enligt vad utskottet inhämtat

krävas en höjning av anslaget med 9 milj. kr. vartill skulle komma ca 1 milj.

kr. för inköp och 0,3 milj. kr. för underhåll av motorfordon samt 0,5 milj.

kr. under utrustningsanslaget. Det i motionerna 1:373 och 11:430 intagna

förslaget avser atl genom anslagshöjning skapa utrymme för utöver Kungl.

Maj :ts förslag 225 polismanstjänster och 75 tjänster för annan personal.

Kostnaden för dessa tjänster under detta anslag kan med bortseende från

eventuell minskning av övertidsersättningar beräknas till 12 milj. kr. vartill

kommer 1 milj. kr. för inköp och 0,4 milj. kr. för underhåll av motorfordon.

Motionärerna har framställt särskilt förslag om höjning av utrustningsanslaget.

Chefen för finansdepartementet har i finansplanen anfört att restriktiviteten

i prövningen av utgifterna tagit sig uttryck i en, bortsett från undervisningsväsendet,

relativt begränsad ökning av statens efterfrågan på arbetskraft.

Den totala personalökningen för nästa budgetår enligt statsverkspropositionen

uppgår till drygt 4 000 tjänster. Av dessa hänför sig ca 2 500 till

tidigare beslutad utbyggnad av skolväsendet.

För polisväsendet i dess helhet har i Kungl. Maj:ts förslag beräknats medel

för omkring 530 tjänster. Underrättsorganisationen tillförs medel för omkring

150 nya tjänster. Ungefär hälften av det inom totalbedömningen återstående

inte bundna utrymmet har sålunda tilldelats polis och domstolar.

Polisväsendet har tillförts betydande personella och materiella förstärkningar

även under tidigare år. Väsentliga rationaliseringar har vidtagits och

arbetet för att förenkla polisarbetet och för att göra det mer effektivt fortsätter

inom flera områden.

De vidtagna åtgärderna har gjort det möjligt att nedbringa kostnaderna

för övertidsersättningar som under budgetåret 1967/68 uppgick till drygt

48 milj. kr. Enligt vad utskottet inhämtat visar tendensen under innevarande

år att en minskning ner till 4—5 milj. kr. skulle kunna vara möjlig.

Enighet råder om atl brottslighetens utveckling till omfattning och karaktär,

arbetsbalanserna, trafikarbetet och speciella ordningsuppgifter kräver

en ökning av polisens personella resurser. Enligt utskottets mening kan dock

för nästa budgetår inte rimligen ställas större anspråk än de som tillgodoses

genom Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 366

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

9

och II: 426 samt I: 373 och II: 430, de två senare såvitt rör höjning av polisens

förvaltningsanslag.

Förslaget i motionerna I: 578 och II: 657 rörande utredning om specialpolis

närmast för övervakning av åtlydnaden av gällande jakt-, fiske- och

naturvårdslagar avstyrks. Enligt utskottets mening får dessa frågor lösas

inom den allmänna resursprioriteringens ram och inte genom en återgång

till ett tidigare övergivet system med specialpolis för ändamålet.

Frågan om personal för trafikövervakning tas upp i två motionsyrkanden.

I motionerna 1:586 och II: 647 förordas mot bakgrund av önskemål

om att polispersonalen används för uppgifter där deras utbildning blir mest

nyttiggjord en utredning av möjligheterna att överföra trafikuppgifter till

speciell personal utan fullständig utbildning. En översyn av bestämmelserna

för lokala trafikövervakare förordas i motionerna I: 546 och II: 675 i syfte

att genom en modifiering av utbildningskraven efter de lokala behoven nå

en större användning av denna övervakningsform.

Enligt den sedan 1965 gällande lagen om kommunal trafikövervakning

kan länsstyrelsen förordna att kommuner som tar ut parkeringsavgifter

skall ombesörja övervakningen av föreskrifter rörande parkering och annan

uppställning samt stannande av fordon. Frågan om personalens utbildning

prövas av rikspolisstyrelsen.

En utredning om lämpligheten av specialpoliser för trafikövervakning eller

en utvidgning av de kommunala trafikövervakarnas åligganden kan enligt

utskottets mening nu inte anses påkallad. Trafikdirigeringens anknytning

till platser med tät trafik kräver ofta ingripande på rent polisiära

grunder. Rikspolisstyrelsen får förutsättas ha erforderlig uppmärksamhet

riktad på frågan och torde utan en särskild av riksdagen föranstaltad utredning

ta de initiativ som eventuellt kan påkallas efter ett hänsynstagande

till samtliga ståndpunkter. Motionerna I: 586 och II: 647 avstyrkes därför.

Rikspolisstyrelsen har att fortlöpande följa frågan om utbildningskraven

för trafikövervakare. Ett riksdagens initiativ är därför obehövligt. Med hänsyn

därtill avstyrkes motionerna I: 546 och II: 675.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 366 och II: 426 samt I: 373 och

II: 430, de två sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Lokala

polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 757 100 000 kr., varav

174 150 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 578 och II: 657,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 586 och II: 647,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 546 och II: 675.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

10. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Kungl. Maj :t har (punkten

B 7, s. 30—32) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen: Utrustning

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 13 700 000

kr., varav 2 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna 1:373 av herr Virgin m. fl. och II: £30 av

herr Holmberg m. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1969/70 anvisa

ett reservationsanslag av 14 700 000 kr., varav 2 500 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Utskottet. I motionerna föreslagen höjning av anslaget utöver Kungl.

Maj :ts förslag avser medel för utrustning av i samma motioner förordad

personalökning. Med hänvisning till utskottets utlåtande under 7 ovan och

då erinran inte finns mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning avstyrks motionerna

1: 373 och II: 430.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ls förslag och

med avslag å motionerna I: 373 och II: 430, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Utrustning

för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 13 700 000 kr., varav 2 500 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen.

11. Statens kriminaltekniska laboratorium. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag (punkten B 8, s. 32—34) och hemställer

att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

3 800 000 kr.

Åklagarväsendet

12. Riksåklagaren. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt C 1,

s. 35 och 36) och hemställer

att riksdagen till Riksåklagaren för budgetåret 1969/70

anvisar ett förslagsanslag av 2 420 000 kr.

13. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag (punkt C 2, s. 36—39) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta en ordinarie chefsåklagartjänst

vid åklagarmyndigheten i Stockholms åldagardistrikt,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

11

2. till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 60 937 000 kr.

Domstolarna

14. Högsta domstolen m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna D 1—4, s. 41—46) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Högsta domstolen m. m. ett förslagsanslag av

9 158 000 kr.,

2. till Regeringsrätten ett förslagsanslag av 3 284 000 kr.,

3. till Regeringsrättens årsbok ett förslagsanslag av

150 000 kr.,

4. till Hovrätterna ett förslagsanslag av 31 832 000 kr.

15. Underrätterna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt D

5, s. 46—50) och hemställer

alt riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta särskilda ordinarie

tjänster för rådman som är ordförande på avdelning

i utbyte mot ordinarie tjänster för rådman i enlighet

med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2. bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta de ordinarie

rådmanstjänster och den ordinarie tingsdomartjänst som

förordats i statsrådsprotokollet,

3. till Underrätterna för budgetåret 1969/70 anvisar ett

förslagsanslag av 147 921 000 kr.

16. Ersättningar till nämndemän m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 6—8, s. 50 och 51) och hemställer
att

riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Ersättningar till nämndemän m. m. ett förslagsanslag

av 12 500 000 kr.,

2. till Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet

ett reservationsanslag av 440 000 kr.,

3. till Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker

in. m. för domstolsväsendet ett förslagsanslag av 750 000

kr.

+2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 2

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

Rättegångsväsendet i allmänhet

17. Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. Maj :t har (punkten

E 1, s. 52) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare, vittnen

och parter för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 21 600 000

kr.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:4 av herr Sörenson m. fl. och II: 5 av

herr Eriksson i Arvika in. fl. vari föreslagits att riksdagen beslutar att frikyrkopastorer

som har laglig rätt att å statens vägnar förrätta vigsel, erhåller

ersättning för denna sin tjänst genom statsmedel,

dels de likalydande motionerna 1:582 av herrar Svanström och Ernst

Olsson samt 11:613 av herr Glimnér m. fl. vari hemställes att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om ändrade

bestämmelser för ersättning till vittnen vid domstol i enlighet med

vad som anförts i motionerna,

dels motionen I: 745 av herr Göran Karlsson vari föreslagits att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av

bestämmelserna för utgående ersättningar till den som kallas till vittnesförhör

inför domstol samt att begärda översyn också skall gälla traktaments-

och reseersättningsbestämmelserna.

Utskottet. I motionerna I: 4 och II: 5 har föreslagits statlig ersättning till

frikyrkliga vigselförrättare, nämligen de som förrättar kyrklig vigsel inom

annat trossamfund än svenska kyrkan. Kungl. Maj :t kan medge att vigsel

må förrättas inom visst trossamfund. Länsstyrelsen har att på framställning

av samfundet meddela intyg att präst eller annan inom detta är behörig

att förrätta sådan vigsel.

Behörig att förrätta vigsel är därutöver i huvudsak för kyrklig vigsel

präst inom svenska kyrkan och för borgerlig vigsel lagfaren underrättsdomare

samt den som länsstyrelsen, i regel efter kommunalt initiativ, särskilt

förordnar till uppdraget. Ersättning av statsmedel till särskilt förordnad

förrättare av borgerlig vigsel kommer att enligt bestämmelser som

nu övervägs inom justitie- och finansdepartementen utgå från och med nästa

budgetår och bestridas från förevarande anslag.

Motionärerna har grundat sitt förslag på att då staten betalar prästernas

lön — och enligt det anförda från och med nästa budgetår även ersättning

till särskilt förordnad borgerlig vigselförrättare av borgerlig vigsel — det

skulle vara en demokratisk rättvisefråga att även vigselförrättare inom de

fria trossamfunden får statlig ersättning. Även dessa vigselförrättare utför

enligt motionärerna en tjänst åt staten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969 13

Vigselskyldigheten för präst inom svenska kyrkan är angiven i lag på

grund av kyrkans i lag reglerade ställning. Rätten att bli vigd av en hos

frikyrkosamfund anställd funktionär sammanhänger med medlemskapet

i detta samfund. Rätten att viga tillkom i samband med den nuvarande religionsfrihetslagen

och avsåg att ge den valfrihet som i princip redan förut

accepterats. Vid denna tidpunkt fördes inte fram anspråk på ersättning

för den verksamhet till vilken möjlighet öppnades.

Den svenska kyrkans präster medverkar i vigselakten som ett led i sin

till väsentliga delar av skattemedel ersatta tjänst. Vigseln inom den svenska

kyrkan kan dock historiskt inte anses vara ett handhavande av en statlig

angelägenhet som sådan utan är i första hand en samfundsakt till vilken

rättsverkningar knutits. Den föreslagna ersättningsrätten kan således inte

principiellt grundas på en jämförelse med vigseln inom statskyrkan. Detta

gjordes som nämnts inte heller år 1951. Än mindre kan det förhållande att

staten åtar sig kostnader för borgerliga vigselförrättare utgöra grund för

sådana anspråk. En ersättningsrätt av andra skäl — närmast ekonomiska

— anser utskottet inte förenlig med den frikyrkliga vigselrätt till vilken inte

knutits någon motsvarande skyldighet. Utskottet avstyrker därför motionerna

I: 4 och II: 5.

Reglerna om ersättning till vittne tas upp i två motionsyrkanden. I motionerna

I: 582 och II: 613 bär förordats att ersättning skulle utgå på liknande

sätt som arvoden för kommunala sammanträden in. in. och sålunda

med fast belopp. Motionen I: 745 utmynnar i en begäran om översyn av bestämmelserna

med syfte att mer differentierade ersättningar skall bli möjliga.

Efter riksdagens beslut år 1966 (prop. 20, 1LU 5) regleras de vittnesersättningar

som skall utgå av allmänna medel inte som förut genom

lag utan genom av Kungl. Maj :t utfärdad kungörelse. Beloppen reglerades

i samband därmed och utgår utöver reseersättning för ekonomisk förlust

genom tidsspillan med högst 60 kr./dag och som ersättning för kostnad till

uppehälle med i regel högst 25 kr./dag eller i vissa fall 50 kr./dag. I fråga

om vittnesersättningar som inte utgår av allmänna medel utan skall utgå

av part gör rätten en skälighetsprövning utan hinder av maximibelopp.

Ersättning av allmänna medel kan även utgå till part som har fri rättegång

utöver resekostnad för traktamenten med högst 25 kr./dag.

Reglerna om ersättning av allmänna medel har betydelse även i andra

fall än vid rättegång, t. ex. för person som hörs under förundersökning i

brottmål och i ärenden angående social omvårdnad, taxering m. m.

Ersättningsbeloppen har före år 1966 vid flera tillfällen räknats upp. I

den nämnda propositionen (1966:20) uttalade departementschefen att innebörden

i ersättningsbestämmelsen är nära förknippad med frågan om

hur stora belopp som statsmakterna anser sig kunna ställa till förfogande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

för kostnader för vittnesbevisningen vid domstolarna och sålunda i sista

hand en anslagsfråga.

Utskottet har inte funnit skäl att nu påkalla någon ändring i vittnesersättningens

principiella uppbyggnad. Med hänsyn till att beloppen räknats

upp år 1966 vill utskottet inte nu förorda någon höjning av maximibeloppen

som sådana. Motionerna I: 582 och II: 613 samt I: 745 avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättning åt domare, vittnen och

parter för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 21 600 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 4 och II: 5,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:582 och 11:613,

4. att riksdagen avslår motionen I: 745.

18. Kostnader enligt lagen om fri rättegång m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E2—E4, s. 52—54) och hemställer
att

riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Kostnader enligt lagen om fri rättegång ett förslagsanslag

av 10 500 000 kr.,

2. till Understöd för utomprocessuell rättshjälp ett förslagsanslag

av 3 000 000 kr.,

3. till Tornedalens råttshjälpsanstalt ett förslagsanslag

av 467 000 kr.

Kriminalvården

19. Kriminalvårdsstyrelsen. Kungl. Maj :t har (punkten F 1, s. 57—66)

föreslagit riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer för kriminalvårdsstyrelsens organisation som

angetts i statsrådsprotokollet,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att hos kriminalvårdsstyrelsen inrätta två

extra ordinarie tjänster för chefer för avdelningar och fyra extra ordinarie

tjänster för chefer för byråer,

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar som behövs

med anledning av omorganisationen,

d) till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag

av 14 542 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 311 av herr Dahlén m. fl. och II: 355 av

herr Wedén m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1909

15

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en parlamentarisk utredning

om kriminalvårdens framtida utformning samt att denna utredning

får resurser att följa pågående försöksverksamhet på området för att starta

ny försöksverksamhet i enlighet med vad som i motionerna anförts.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag till riktlinjer för kriminalvårdsstyrelsens

organisation har inte mött invändningar i motioner. Utskottet delar

också uppfattningen att organisationen måste anpassas till den pågående

omläggningen av arbetsrutinen och — framför allt — ge personella resurser

för kriminalvårdens planerings- och utvecklingsfrågor. Med hänsyn

därtill och med erinran om departementschefens mening att den föreslagna

organisationen kan behöva kompletteras och modifieras tillstyrker utskottet

förslaget.

Mot medelsberäkningen har utskottet ingen erinran.

Det i motionerna I: 311 och II: 355 framförda förslaget om en parlamentarisk

utredning om kriminalvårdens utformning motiveras närmast av

det uppsatta målet att få en medveten satsning på rehabiliteringen och på

frivården och att detta mål kan nås endast genom rent politiska åtgärder.

Förslaget kan därför i viss mån antas syfta till en kriminalvårdsberedning.

Som en konkret uppgift nämns överväganden om hur anstalternas storlek

och utformning kan påverka vård- och rehabiliteringsmöjligheterna för de

intagna. Utredningen skulle enligt förslaget även kunna driva försök med

en annan uppdelning av sysslorna inom frivården mellan lekmän och

tjänstemän och med att utse övervakare redan under anstaltsvistelsen för

att få bättre kontakter. Försöksverksamheten skulle ansluta till en diskussion

om frivårdens organisation.

I motionerna har anförts synpunkter på behovet av forskning om frihetsberövandets

allmänpreventiva och individualpreventiva effekter. Utskottet

tar under punkten 23 nedan delvis upp dessa aspekter i anslutning

till i andra motioner väckt yrkande i ämnet.

Departementschefen har erinrat om att två utredningar med parlamentarisk

förankring arbetar på kriminalvårdsområdet, fångvårdens byggnadskommitté

och kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården. I

dessa sammanhang kommer frågan om anstalternas storlek och utformning

naturligt in. Utskottet erinrar även om att föreslagen omorganisation av

kriminalvårdsstyrelsen syftar till att ge resurser för planerings- och utvecklingsarbete.

Utskottet vill som departementschefen framhålla att huvudmålet för kriminalvårdens

verksamhet, nämligen återanpassning i samhället, är fastlagt

av statsmakterna. Medlen för denna verksamhet och de underordnade

målsättningarna är föremål för debatt, utredningar och forskning. En

föreslagen parlamentarisk utredning inom denna ram är enligt utskottets

mening nu inte lämplig. Det kan även ställas vissa förhoppningar om att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2 dr 1969

pågående forskning och undersökningar kan lämna värdefulla bidrag i fråga

om resocialiseringseffekter och specialpreventiva effekter av skilda handlingsmönster.

Mot denna bakgrund anser sig utskottet inte nu böra föreslå

en utredning där frivården sätts i motsatsställning till den slutna vården.

Inte heller kan — i avsaknad av tillräcklig grundinformation — en

utredning med föreslagen typ och inriktning främja de avgöranden som

fortlöpande måste fattas.

Debatten i de bakomliggande principfrågorna, i vilka motionerna har

sitt berättigade intresse, anknyter till och utgår från grundläggande åskådningar

om frihetsberövandets berättigande och dess allmänpreventiva funktion.

Det måste erkännas som ett faktum och det betonas även i motionerna

att den grundläggande forskningen hittills inte gett underlag för en diskussion

grundad på värderade och sammanställda iakttagelser. Utskottet avstyrker

med hänsyn till det anförda förslaget om en parlamentarisk utredning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

a. godkänner de riktlinjer för kriminalvårdsstyrelsens organisation

som angetts i statsrådsprotokollet,

b. bemyndigar Kungl. Maj :t att hos kriminalvårdsstyrelsen

inrätta två extra ordinarie tjänster för chefer för avdelningar

och fyra extra ordinarie tjänster för chefer för

byråer,

c. bemyndigar Kungl. Maj :t att vidta de över gångsanordningar

som behövs med anledning av omorganisationen,

2. att riksdagen till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 14 542 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:311 och 11:355 i

vad de avser en parlamentarisk utredning.

20. Fångvårdsanstalterna. Kungl. Maj :t har (punkten F 2, s. 66—70) föreslagit

riksdagen att till Fångvårdsanstalterna för budgetåret 1969/70 anvisa

ett förslagsanslag av 207 115 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 311 av herr Dahlén m. fl. och II: 355

av herr Wedén m. fl. i vad avser hemställan

a) att riksdagen måtte under andra huvudtiteln, rubriken F 2 Fångvårdsanstalterna,

anvisa ett — i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag —

med 545 000 kr. till 207 660 000 kr. förhöjt anslag för inrättande av fem

tjänster som assistenter för fritidsverksamheten vid anstalterna samt en

tjänst som fångvårdsinspektör, två assistenttjänster och åtta biträdestjänster

för arbetet med de intagnas frigivning ävensom höja anslaget till studieoch

fritidsverksamhet med 115 000 kr.,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

17

b) att riksdagen måtte uttala att försöksverksamhet med olika former

av medinflytande bör startas vid så många av kriminalvårdens institutioner

som möjligt,

dels de likalydande motionerna 1:555 av fru Elvy Olsson och 11:665

av herr Sundman i vad avser hemställan att riksdagen måtte besluta att

till Fångvårdsanstalterna under andra huvudtiteln (F 2) anvisa ett i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag med 545 000 kr. förhöjt anslag om

207 660 000 kr.,

dels de likalydande motionerna 1:550 av fru Lindström och 11:611 av

herr Gadd m. fl. vari hemställts

a) att riksdagen i enlighet med kriminalvårdsstyrelsens äskanden under

2:a huvudtitelns punkt F 2 beslutar inrätta en tjänst som överläkare för

inspektion av hälso- och sjukvården vid fångvårdsanstalterna, en tjänst

som biträdande överläkare vid Hall och en psykologtjänst vid Hall, en

överläkartjänst vid fångvårdsanstalten för unga i Uppsala och tjänster

för en psykolog vid samma anstalt samt två biträdande psykologer för vårdarbetet

på räjongerna i övrigt, vilket sammanlagt innebär en anslagshöjning

med 455 572 kr., och

b) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en skyndsam

översyn av kriminalvårdens totala personalbehov,

dels de likalydande motionerna I: 590 av herr Wirtén och fru Elvy Olsson

samt II: 666 av herrar Sundman och Ahlmark vari hemställts att riksdagen

vid sin behandling av punkt F 2 i bilaga 4 till statsverkspropositionen

måtte besluta om höjning av anslaget till Bibliotek vid fångvårdsanstalter

med 55 000 kr. och således till Fångvårdsanstalterna för budgetåret

1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 207 170 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 66 av herr Lindblad och II: 84 av herr

Westberg i Ljusdal vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t begära att fritidsverksamheten och kontakterna samhälle—

anstalt vid fångvårdsanstalten i Gävle under en försöksperiod ges ökade

resurser och att erfarenheterna av försöksverksamheten bearbetas för att

kunna nyttjas även vid övriga anstalter.

Utskottet. Hemställan i motionerna I: 550 och II: 611 att ytterligare medel

anvisas för sju tjänster som läkare och psykologer motsvarar kriminalvårdsstyrelsens

äskanden i denna del. Förslaget om en överläkare för

inspektion av hälso- och sjukvården vid fångvårdsanstalterna har förts

fram i styrelsens kompletterande framställning i anledning av förslaget

till omorganisation. Vid Hall begärs en biträdande överläkartjänst och en

tjänst som arbetspsykolog. Den begärda överläkartjänsten i Uppsala avser

att ge styrelsen tillgång till en heltidsanställd psykiater under planeringsarbetet

för den nya centralanstalt som torde kunna komma i verksamhet

i mitten av 1970-talet. Ett inrättande redan nu av den psykologtjänst som

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

föreslagits för den nya centralanstalten avser att ge resurser för psykiatrisk

och psykologisk analys av nydömda ungdomsfängelseelever. De föreslagna

ytterligare två biträdande psykologerna avses tills vidare knytas till kriminalvårdsstyrelsen

för arbete inom de räjonger som nu saknar sådana

resurser. Ett bifall till dessa förslag skulle kräva en anslagsökning om

591 000 kr.

Den personalökning för vilken en anslagshöjning förordas i motionerna

är enligt utskottets mening till en del angelägen. En bedömning av förslaget

måste emellertid även innefatta en avvägning mot behovet av specialister

inom andra delar av samhällslivet och kan därför inte gå ut enbart

från ekonomiska överväganden. Utskottet har vid en sådan avvägning

stannat för att tillstyrka en uppräkning av anslaget med 100 000 kr. för

att medge anställning av en biträdande överläkare vid Hall. Utskottet erinrar

om att Kungl. Maj :t beräknat medel för en ny överläkartjänst för det

psykiatriska vårdarbetet vid Malmöanstalten.

Kriminalvårdsstyrelsen har beräknat medel även för ytterligare personal

för frigivningsplanering. Motsvarande yrkande, som avser tjänster för en

fångvårdsinspektör, två assistenter och åtta biträden har tagits upp i motionerna

I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665. Nämnda tjänster skulle

kräva en anslagsökning om 351 000 kr.

Styrelsens förslag avser ytterligare assistenttjänster utöver de befintliga

vid anstalterna i Härnösand, Mariestad och Kumla samt kanslipersonal.

I petita har en assistent och fyra biträden satts i prioritetsgrupp 2,

lika många tjänster i prioritetsgrupp 3 och inspektörstjänsten i prioritetsgrupp

4. Utskottet noterar vidare styrelsens omdöme att en väsentlig förbättring

i arbetsläget för denna personalkategori inträtt vid flertalet anstalter

genom de personalökningar som medgivits vid de två senaste riksdagarna.

Även om kraven delvis får anses angelägna får utskottet vid en

avvägning mot övriga anspråk avstyrka motionerna i denna del.

I de nämnda motionerna 1:311 och 11:355 samt 1:555 och 11:665 förs

vidare fram kriminalvårdsstyrelsens äskanden om medel för fritids- och

undervisningsverksamheten. Förslaget har förts fram bl. a. mot bakgrund

av den ökning av de intagnas fritid med 2 1/2 timmar per vecka som är en

följd av arbetstidsförkortningen fr. o. in. budgetåret 1967/68. Styrelsens i

denna del av Kungl. Maj :t inte upptagna förslag innebär medelsanvisning

för fem assistenttjänster för frivårdsverksamheten vid fångvårdsanstalterna

med 230 000 kr. och en ytterligare höjning av expensposten för undervisning

och sysselsättning med 115 000 kr. Detta sistnämnda belopp avser arbetspremier

till studerande inom befintlig och planerad undervisning. I den

mån premierna nu går ut täcks de av överskottsmedel från arbetsdriftens

specialstat.

De föreslagna fem assistenttjänsterna får ses i samband med arvodesposten

åt fritidsledare och ledare av gruppsamtal. I denna senare del inne
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969 19

bär Kungl. Maj :ts förslag en uppräkning av avlöningsmedlen med 90 000

kr., i det närmaste enligt styrelsens förslag, enligt vilket i övrigt två assistenter

tagits upp i prioritetsgrupp 2 och tre i prioritetsgrupp 3. Utskottet

har inte funnit skäl att tillstyrka motionerna i denna del.

Vad rör höjning av expensposten för undervisning och sysselsättning

har utskottet väl funnit att vissa skäl kan tala för att nu utgående arbetspremier

till studerande — beräknade till 70 000 kr. — förs upp under detta

anslag. Förslaget om ytterligare medelsanvisning bör dock inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

En ytterligare uppräkning med 55 000 kr. av expensposten för bibliotek

vid fångvårdsanstalter i enlighet med kriminalvårdsstyrelsens petita föreslås

i motionerna I: 590 och II: 666.

Vad motionärerna anfört synes värt att beakta. Utskottet har emellertid

förutsatt att frågan om kostnadsfördelningen prövas inom departementet

och föreslår inte någon riksdagens åtgärd.

Kungl. Maj :ts medelsberäkning i vad den inte berörts ovan har inte gett

anledning till någon utskottets erinran.

Den i motionerna 1: 66 och II: 84 upptagna frågan om försöksverksamhet

vid Gävleanstalten har inte föranlett utskottet att föreslå någon riksdagens

åtgärd. Utskottet vill dock gärna stryka under värdet för fångvården av de

frivilliga insatser som i förening med visad samarbetsvilja åstadkommit

de resultat som redovisas i motionerna.

Försök med olika former av medinflytande bör enligt motionerna I: 311

och 11:355 startas vid så många av kriminalvårdens anstalter som möjligt.

Förslaget syftar till att genom utvidgade experiment med samarbetsnämnder

eller liknande underlätta återinträdet i samhällslivet.

Som motionärerna angett har samarbete med förtroenderåd för de intagna

förekommit. Erfarenheter av dessa försök bör avvaktas. Något riksdagens

beslut kan inte anses erforderligt.

Slutligen har i de förut nämnda motionerna I: 550 och II: 611 föreslagits

en skyndsam översyn av kriminalvårdens totala personalbehov. En sådan

planering ingår redan i kriminalvårdsstyrelsens långtidsbedömningar och

kommer att belysas även i långtidsutredningen för åren 1971—1975. Utskottet

avstyrker motionerna i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 550 och II: 611 och med avslag å motionerna

I: 311 och II: 355, I: 555 och II: 665 samt I: 590 och II: 666,

de sex förstnämnda såvitt nu är i fråga, till Fångvårdsanstalterna

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 207 215 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 66 och II: 84,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

3. att riksdagen avslår motionerna 1:311 och 11:355 i

vad angår försöksverksamhet med medinflytande,

4. att riksdagen avslår motionerna 1:550 och 11:611 i

vad de ej behandlats under 1.

21. Frivården. Kungl. Maj:t har (punkt F 3, s. 70—73) föreslagit riksdagen

att till Frivården för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av

31 434 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:311 av herr Dahlén in. fl. och 11:355

av herr Wedén m. fl. i vad avser hemställan

a) att riksdagen måtte under andra huvudtiteln, rubriken F 3 Frivården,

anvisa ett — i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag — med 562 000 kr.

förhöjt anslag om 31 996 000 kr. till inrättandet av ytterligare tjugo tjänster

inom frivården samt höja anslaget till understöd åt villkorligt frigivna

med 250 000 kr.,

b) att försöksverksamhet med en i motionerna skisserad uppdelning av

uppgifter mellan lekmän och tjänstemän inom frivården startas,

dels de likalydande motionerna I: 555 av fru Elvy Olsson och 11:665 av

herr Sundman i vad avser hemställan att riksdagen måtte besluta att till

Frivården under andra huvudtiteln (F 3) anvisa ett i förhållande till Kungl.

Maj :ts förslag med 562 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 31 996 000 kr.,

dels motionen II: 678 av fröken Åsbrink in. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte begära förslag till nästa års riksdag att statsbidrag skall utgå, i

likhet med de regler som gäller för AMS’ verksamhet vid omplacering av

arbetskraft, till frivården med ett fast belopp per klient att utbetalas genom

skyddskonsulenten,

dels de likalydande motionerna /: 6 av herr Sörenson m. fl. och II: 36 av

herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. vari föreslagits att riksdagen beslutar

att på försök inrätta en skola med främst personlighetsfostrande uppgift

för därtill lämpade f. d. interner vid fångvårdsanstalt,

dels de likalydande motionerna I: 190 av herrar Ernulf och Alexanderson

och II: 213 av herr Wiklund i Stockholm vari hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening uttala att de önskemål om

frivårdshotellet i Borås som framförts i motionerna måtte beaktas vid den

slutliga utformningen av beslutet,

dels de likalydande motionerna I: 574 av herrar Schött och Svanström

och II: 638 av herr Krönmark vari hemställts att riksdagen måtte besluta

a. att nuvarande Kalmar skyddskonsulentdistrikt uppdelas i ett kalmaroch

ett västerviksdistrikt samt att västerviksdistriktet måtte tilldelas en

tjänst som skyddskonsulent och en biträdestjänst,

b. att till Frivården för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av

31 503 000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969 21

Utskottet. Såväl Kungl. Maj :ts förslag som ett flertal av de motioner

som behandlats i detta sammanhang innebär en betoning av kriminalvårdens

frivårdsdel. Kungl. Maj :ts förslag innebär en fortsättning av den

omfattande utbyggnad av frivårdsorganisationen som ägt rum under 1960- talet.

Kungl. Maj :ts förslag i enlighet med departementschefens medelsberäkning

innebär bl. a. att frivårdsorganisationen förstärks med tio skyddsassistenter

och lika många hiträden. Kriminalvårdsstyrelsens häremot svarande

äskande omfattade en biträdande skyddskonsulent, tre skyddsassistenttjänster,

fem övertillsynsmän och 15 biträden.

I motionerna 1:311 och 11:355 samt 1:555 och 11:665 föreslås ytterligare

medelsanvisning bl. a. för 20 tjänster inom frivården, motsvarande

det ytterligare antal tjänster som kriminalvårdsstyrelsen begärt jämfört

med Kungl. Maj :ts förslag. Genomförandet av styrelsens förslag enligt petitan

i fråga om tjänster skulle kräva en medelsanvisning om 1 369 000 kr.

Kungl. Maj :ts förslag innebär att medel beräknats med 691 000 kr., eller

med 678 000 kr. mindre än vad styrelsen föreslagit. Förutom den skillnad

som här förut redovisats innebär Kungl. Maj :ts förslag på personalsidan

att petitayrkandena inte följts beträffande tre tjänster för ett fjärde frivårdshotell,

tio tjänster för de statsägda inackorderingshemmen och de två

tjänster som skulle erfordras vid en delning av Kalmar skyddskonsulentdistrikt,

en fråga som tas upp särskilt här nedan.

Den ytterligare medelsanvisning som blir erforderlig vid en delning av

Kalmar skyddskonsulentdistrikt ingår enligt det anförda i hemställan i

motionerna I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665. Frågan om en sådan

delning tas vidare särskilt upp i motionerna I: 574 och II: 638. Erforderlig

medelsökning för avlöningar in. m. skulle uppgå till 90 000 kr.

Motionerna 1:311 och 11:355 samt 1:555 och 11:665 innefattar vidare

förslag som syftar till en ökning med 250 000 kr. av medlen för understöd

åt villkorligt frigivna m. fl. i enlighet med kriminalvårdsstyrelsens förslag.

För innevarande år har för ändamålet beräknats 1 500 000 kr., ett belopp

som vid medelsberäkningen i propositionen för budgetåret 1969/70 höjts

till 1 750 000 kr.

Medlen för understöd åt villkorligt frigivna in. fl. berörs också av hemställan

i motionen II: 678, vari förordas en begäran om förslag till nästa

års riksdag om grunder för dessa understöd som skulle innebära att ett

fast bidrag utgick till varje klient.

Vad först angår en delning av Kalmar skyddskonsulentdistrikt, vilket

förordas i motionerna I: 574 och II: 638 och även går in i förslagen i motionerna

1:311 och 11:355 samt 1:555 och 11:665, har utskottet funnit

skäl tala för en översyn. Skäl av liknande art talar emellertid även för en

översyn av distriktsindelningen på andra håll. Enligt vad utskottet erfarit

kommer dessa frågor att övervägas inom justitiedepartementet. En riks
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2 dr 1969

dagens åtgärd i enlighet med motionerna är därför inte erforderlig.

I fråga om den anslagshöjning för ytterligare personalökningar inom frivården

som föreslås i motionerna I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665

har utskottet med hänsyn till innehållet i Kungl. Maj :ts förslag funnit det

inte kunna komma i fråga att nu beräkna medel för av styrelsen upptagna

fem övertillsynsmän. I vissa distrikt skulle möjligen en utökning av bitr

ädestjänsterna vara angelägen. Ett sådant övervägande, motsvarande

motionsförslagets förordnande av fem biträdestjänster, bör dock anstå i

avvaktan på en eventuell ändring av distriktsindelningen. Medel för de

tre tjänsterna för ett fjärde frivårdshotell är inte aktuella för kommande

budgetår. Detsamma är fallet beträffande de tio tjänsterna för inackorderingshem.

Utskottet avstyrker med åberopande av det anförda motionerna

om anslagsökning för ytterligare personal.

En försöksverksamhet i något eller några distrikt inom frivårdsorganisationen

i fråga om uppgifternas fördelning mellan lekmän och tjänstemän

föreslås i motionerna I: 311 och II: 355. Möjligheten till en utökning av organisationen

med kontaktmän med likartade uppgifter som övervakarnas

men utan rapportskyldighet torde dock knappast kunna realiseras utan

att dessa kontaktmän kom att fungera som tjänstemän. Utskottet ansluter

sig till motionärernas syfte att underlätta samhällskontaktcrna genom lekmannakontakter

men har inte övertygats om lämpligheten av organisatoriska

försök vilka som motionärerna anger skulle förutsätta en ökning av

den fasta personalen i försöksdistrikten. Motionerna avstyrks alltså i denna

del.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag höjs anslagsposten för Understöd åt villkorligt

frigivna in. fl. med 250 000 kr. till 1 750 000 kr. Motionerna I: 311 och

II: 355 samt I: 555 och II: 665 innefattar förslag om eu ytterligare höjning

med 250 000 kr. Kungl. Maj :ts förslag kompenserar en avsevärd del av de

automatiska behovsökningarna. Därtill kommer att medlen i huvudsak är

avsedda för supplementära understödsanspråk. Även om grundad anledning

finns att överväga ytterligare höjningar är utskottet dock inte berett

att för nästa budgetår förorda en höjning utöver Kungl. Maj :ts förslag.

Den omläggning av principerna för understödet som förordas i motionen

II: 678 skulle för att bli verkningsfull kräva avsevärda anslagshöjningar

och förändra bidraget från supplementärt till ett grundläggande bidrag.

Utskottet avstyrker motionen.

Den skola för frigivna som föreslås i motionerna 1:6 och 11:36 anges

böra få en personlighetsfostrande och inte utbildande uppgift. Frånsett den

oklarhet i målsättningen som utskottet anser ligga i förslaget avstyrks

motionerna även på den grund att kategoriskolor av denna typ efter frigivningen

inte allmänt får anses önskvärda. Motionärernas syfte bör i tilllämpliga

delar tillgodoses i samband med den undervisning som kan erbjudas

under intagningstiden.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

23

De i motionerna I: 190 och II: 213 framförda önskemålen om frivårdshotellet

i Borås synes utskottet närmast innebära att anläggningen förvandlas

till ett inackorderingshem. Frivårdsskolorna tillkom genom 1966 års

riksdags beslut (prop. 1, bil. 4, s. 140 och 143, SU 2) för att bereda de frigivna

lämplig bostad under en övergångstid. De två första statliga hotellen

tas i bruk under innevarande budgetår. Ett hotell drivs sedan flera år tillbaka

av föreningen Skyddsvärnet i Stockholm. Uppdelningen mellan hotell

och inackorderingshem grundas på avsikten att tillgodose skilda grader

av stödbehov. Som utskottet ovan antytt bör i princip de frigivna snarast

möjligt komma ut i förvärvslivet. Verksamheten är fortfarande att anse

som ett försök. Med hänsyn därtill avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 311 och II: 355, I: 555 och II:

665 samt I: 574 och II: 638, de fyra förstnämnda såvitt nu är

i fråga, till Frivården för budgetåret 1969/70 anvisar ett

förslagsanslag av 31 434 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:311 och 11:355 i

vad avser försöksverksamheten inom frivården,

3. att riksdagen avslår motionen II: 678,

4. att riksdagen avslår motionerna 1: 6 och II: 36,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 190 och II: 213.

22. Maskin- och verktygsutrustning m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 4—7, s. 73—76) och hemställer
att

riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Maskin- och verktygsutrustning m. m. ett reservationsanslag

av 2 450 000 kr.,

2. till Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag

av 3 000 000 kr.,

3. till Anskaffning, montering och transport av baracker

m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

4. till Utbildning av personal m. fl. ett reservationsanslag

av 1 395 000 kr.

23. Kriminologisk forskning. Kungl. Maj :t har (punkten F 8, s. 76) föreslagit

riksdagen att till Kriminologisk forskning för budgetåret 1969/70 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:373 av herr Virgin m. fl. och II: 430 av

herr Holmberg m. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att kriminologisk forskning rörande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

ailmänpreventionens betydelse snarast igångsättes och att erforderliga resurser

härför ställs till förfogande.

Utskottet. Som utskottet anfört under punkten 19 och som även diskuterats

i motionerna I: 311 och II: 355 saknas grundläggande forskningsunderlag

för en bedömning av allmänpreventionsfrågan i stort och frihetsberövandets

allmänpreventiva effekt — faktorer som påverkar sanktionssystemet

som sådant och endast sekundärt medlen för verkställighet. I motionerna

I: 373 och II: 430 förordas igångsättning av en kriminologisk forskning

rörande ailmänpreventionens betydelse och att resurser härför ställs

till förfogande. En forskningsuppgift av denna vidd kan med växlande

samhällsförhållanden inte förväntas leda till slutgiltiga resultat och bedömningarna

blir med hänsyn till en internationaliserad samfärdsel och nationella

påföljdssystem alltid diffusa. Från svensk sida har de tre senaste

åren bidrag lämnats till kriminologisk forskning inom Förenta Nationernas

och Europarådets ram. Något konkret förslag har inte lagts fram i motionerna.

Utskottet saknar också förutsättningar att bedöma vilka konkreta

statsmakternas åtgärder som kan vara möjliga och lämpliga. Det kan dock

ställas förhoppningen att genom det arbete för forskningsplanering som pågår

inom justitiedepartementet någon klarhet kan vinnas i detta hänseende.

Utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka hemställan i motionerna

I: 373 och II: 430.

Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj :ts medelsberäkning och hemställer
1.

att riksdagen avslår motionerna I: 373 och II: 430 såvitt

nu är i fråga,

2. att riksdagen till Kriminologisk forskning för budgetåret

1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Diverse

24. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. med flera

anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna G 1—3, 8,

s. 77—79) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m. ett reservationsanslag av 20 000 kr.,

2. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. inom privaträttens område ett förslagsanslag av

80 000 kr.,

3. till Bidrag till Nordisk Domssamling ett reservationsanslag

av 24 000 kr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969 25

25. Hyresnämnderna. Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag (punkten

G 6, s. 79) och hemställer

att riksdagen till Hyresnämnderna för budgetåret 1969/

70 anvisar ett förslagsanslag av 13 265 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Domänverket

26. Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkt I: Ju: 1, s. 80) och hemställer

att riksdagen till Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården

för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag

av 100 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

27. Polishus m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna II: Ju: 1—3, s. 80—86) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Polishus m. m. ett investeringsanslag av 40 000 000

kr.,

2. till Renovering av byggnad för regeringsrätten ett investeringsanslag

av 1 500 000 kr.,

3. till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården ett investeringsanslag

av 5 000 000 kr.

UPPSKJUTNA FRÅGOR

28. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under riksdagen att yttra

sig beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag,

nämligen

G 4. Bidrag till politiska partier

G 5. Presstöd

vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 11 mars 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson

(s), Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Mårtensson (s),

Bertil Petersson (s), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), Rönnberg

(s), Kaijser (m), Björk (s), Erik Svensson (s) och fru Elvy Olsson

(ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (in), Karlsson i Olofström

(s), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Bergman (s), Mattsson (ep),

Enskog (fp), Alemyr (s), Nilsson i Tvärålund (ep), Fagerlund (s), fru

Holmberg (s), herrar Svanberg (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Mundebo

(fp) och fru Sundberg (m).

Reservationer

1. vid punkten 4 (Rikspolisstyrelsen) beträffande rikspolisstyrelsens medborgerliga

förankring av herrar Virgin (m), Kaijser (in), Bohman (in) och

fru Sundberg (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med »Varken i»

och på s. 5 slutar med »till känna» bort ha följande lydelse:

»Angivna rikllinjer har sedermera kommit till uttryck i Kungl. Maj :ts

instruktion för rikspolisstyrelsen. Däri preciseras lekmannastyrelsens uppgifter.

Av särskilt intresse med hänsyn till det av motionären åberopade

syftet är instruktionens föreskrift att det i fråga om polisverksamheten

särskilt åligger styrelsen att verka för ett förtroendefullt förhållande mellan

polisen och allmänheten, att bedriva informationsverksamhet såväl

inom polisorganisationen som i förhållande till myndigheter, nyhetsorganen

och allmänheten samt att utfärda anvisningar och föreskrifter rörande

lägre polismyndigheters informationsverksamhet, särskilt i fråga om information

till allmänheten angående brottsförebyggande åtgärder.

I plenum bestående av styrelsens samtliga ledamöter skall särskilt viktiga

frågor avgöras, bl. a. sådana som rör förslag till anslagsframställning hos

riksdagen och andra frågor av större ekonomisk betydelse. Styrelsen skall

i plenum dessutom avgöra andra frågor som rikspolischefen hänskjuter

dit.

Enligt utskottets mening täcker de av riksdagen antagna riktlinjerna

för polisverksamheten och den i enlighet härmed utfärdade instruktionen

för polisstyrelsen de önskemål motionären framfört. Inom sålunda uppdragna

ramar torde tillräckligt spelrum stå till förfogande för åtgärder

ägnade att understryka den medborgerliga förankring, som lekmannainflytandet

i rikspolisstyrelsen utgör. Att så sker är angeläget med hänsyn

till allmänhetens förtroende för de betydelsefulla samhällsuppgifter som

polismyndigheten har att fullgöra. För den polisiära tjänsteutövningen

främjas otvivelaktigt känslan av medborgerligt stöd genom att lekmanna
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

27

representanternas ställning och roll i beslutsprocessen så långt möjligt

klargöres. Utskottet förutsätter, att rikspolisstyrelsen kommer att utnyttja

föreliggande möjligheter i nämnda hänseenden. Med hänsyn härtill torde,

utöver vad här sagts, något ytterligare initiativ från riksdagens sida icke

vara påkallat. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen II: 6.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen avslår motionen II: 6,»

2. vid punkten 9 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

beträffande medelsanvisningen av herrar Axel Andersson (fp), Virgin (in),

Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), Kaijser (in), fru Elvy

Olsson (ep), herrar Bohman (in), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep),

Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp) och fru Sundberg

(in) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Enighet

råder» och på s. 9 slutar med »polisens förvaltningsanslag» bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Den kraftiga stegringen av brottsligheten i vårt land är mycket oroande.

Antalet brott tenderar att öka, brottens svårighetsgrad likaså. Tydliga tendenser

till ökad ligabrottslighet ger sig också till känna. Framför allt i

storstadsområdena utgör bristen på säkerhet och trygghet på gator och

offentliga platser ett betydande problem. Narkotikamissbruket och samhällets

skyldigheter att angripa detta har ytterligare ansträngt de redan

förut hårt utnyttjade polisiära resurserna. Antalet ouppklarade brott är

oroväckande högt. En förbättrad allmän övervakning skulle vara ägnad

att förhindra brott och en högre uppklaringsfrekvens skulle verka brottsavhållande.

De enskilda människornas krav på rättssamhällets skydd skulle

tillgodoses och samhällets förluster på brott minska. Den förstärkning av

polisväsendet som föreslås i årets statsverksproposition är med hänsyn

härtill icke tillräcklig. Den underskrider väsentligt de berättigade krav

som rikspolisstyrelsen i sådant hänseende framfört.

Enligt utskottets mening bör takten i den fortsatta upprustningen av

polisen för nämnda budgetår ökas. Med hänsyn härtill och till att tidigare

rekryteringssvårigheter nu tycks ha överbryggats bör utrymme skapas

för ytterligare 210 polistjänster. På grund härav och bl. a. för att underlätta

strävandena att åstadkomma en effektiv användning av till förfogande

ställda medel bör anslag därutöver beräknas för 50 tjänster för annan

personal. Anslaget bör därför höjas med 10 milj. kr. utöver Kungl.

Maj :ts förslag.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:366 och 11:426 samt 1:373 och 11:430,

de två sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Lokala polis
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

organisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/

70 anvisar ett förslagsanslag av 767 100 000 kr., varav

176 150 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,»

3. vid punkten 10 (Lokala polisorganisationen: Utrustning) beträffande

medelsanvisningen av herrar Axel Andersson (fp), Virgin (m), Per Jacobsson

(fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), Kaijser (m), fru Elvy Olsson (ep),

herrar Bohman (m), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog (fp),

Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp) och fru Sundberg (m) som — vid

bifall till reservationen 2 — anser att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»I motionerna föreslagen höjning av anslaget utöver Kungl. Maj :ts förslag

avser medel för utrustning av i samma motioner förordad personalökning.

Med hänvisning till utskottets utlåtande under 7 ovan och då erinran

inte finns mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning i övrigt hemställer utskottet
att

riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1:373 och 11:430, nämnda motioner såvitt nu

är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Utrustning för

budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av

14 200 000 kr., varav 2 500 000 kr. åt! avräknas mot automobilskattemedlen.

»

4. vid punkten 17 (Ersättning åt domare, vittnen och parter) beträffande

statlig ersättning till frikyrkliga vigselförrättare av herrar Axel Andersson

(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Enskog (fp) och Mundebo (fp) som

anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Vigselskyldigheten

för» och slutar med »och II: 5» bort ha följande lydelse:

»Oavsett utvecklingen av vigselformerna får det konstateras att staten

uppställer vissa krav på en vigselceremoni för att den skall få civilrättsliga

verkningar. Det har nu också accepterats att valrätt skall erbjudas

även dem som önskar vigas inom ett frikyrkligt samfund. När denna valrätt

godtagits och de statliga kraven naturligen kvarstår bör det falla på

staten att lämna ersättning för frikyrkans medverkan, en medverkan som

inte tillkommit i första hand för samfundets skull utan för att kontrahenterna

skall kunna förenas vid en akt som ansluter sig till deras trosuppfattning.

Enligt utskottets mening bör därför ersättning av statsmedel utgå i enlighet

med vad som förordats i motionerna I: 4 och II: 5. Det bör ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser om bidragets utformning.

»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

29

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 4 och II: 5

som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört om ersättning till vissa vigselförrättare,»

5. vid punkten 19 (Kriminalvårdsstyrelsen) beträffande en parlamentarisk

utredning om kriminalvårdens utformning av herrar Axel Andersson

(fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), fru Elvy Olsson (ep),

herrar Eliass-on i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund

(ep) och Mundebo (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med »Det i» och

på s. 16 slutar med »parlamentarisk utredning» bort ha följande lydelse:

»Det i motionerna 1:311 och 11:355 framförda förslaget om en parlamentarisk

utredning om kriminalvårdens utformning får bedömas mot

bakgrund av att riktlinjerna för dagens och morgondagens kriminalvård

inte är klart uppdragna. Visserligen har resocialiseringen uppsatts som

ett huvudmål men de instrument med vilka kriminalvården arbetar är ändock

till mycket stor del produkter av numera allmänt övergivna föreställningar.

Forskning om olika behandlingsmetoder och deras återanpassande

verkan är av stor betydelse, men den kan — bl. a. med hänsyn till den

kriminologiska forskningens begränsade resurser — knappast lämna material

till de beslut som måste fattas den närmaste tiden. Dessa beslut

måste utgå från de värderingar som medborgarna upplever som ägnade

att skapa en effektiv kriminalvård. Besluten måste fattas parlamentariskt

och bör beredas parlamentariskt för att kunna spegla verkligheten i en

levande opinion. Enligt utskottets mening bör därför en parlamentarisk

utredning snarast tillsättas med uppgift i första hand att ställa upp målen

för kriminalvårdens inriktning och resursfördelning under den närmaste

framtiden. Därmed kan underlag skapas för ett synnerligen önskvärt parlamentariskt

beslut om riktlinjer för kriminalvården. En sådan utredning

skulle inte hindra eller försvåra det arbete som pågår inom fångvårdens

byggnadskommitté och inom anstaltsbehandlingsutredningen. Utskottet förutsätter

att utredningen får resurser för den försöksverksamhet inom frivården

som förordas i motionerna I: 311 och II: 355. Vad utskottet sålunda

anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av motionerna 1:311 och

II: 355, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t

till känna vad utskottet anfört om en parlamentarisk utredning.

»

6. vid punkten 20 (Fångvårdsanstalterna) beträffande medelsanvisningen

av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman

(fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Snndborn (ep), Mattsson (ep),

Enskog (fp), Nilsson i Tvärålnnd (ep) och Mundebo (fp) som anser att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med »Styrelsens

förslag» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Angelägenheten av ytterligare personal för frigivningsplanering får anses

uppenbar. Dessa arbetsuppgifter är grundläggande för det vidare arbetet

för den intagnes återanpassning. Utöver Kungl. Maj :ts förslag bör därför

i anledning av motionerna 1:311 och 11:355 samt 1:555 och 11:665

350 000 kr. beräknas för tre tjänster för handläggande personal och åtta

biträden.»

dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med »De föreslagna»

och på s. 19 slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:

»Återanpassningsmöjligheterna är också mycket starkt beroende av att

det finns tillräcklig personal för fritids- och undervisningsverksamheten.

Såväl den ökade fritiden som önskemålet att förstärka insatserna gör en

medelsanvisning utöver Kungl. Maj :ts förslag nödvändig. För nästa budgetår

bör i enlighet med vad som förordats i motionerna I: 311 och II: 355

samt 1:555 och 11:665 anvisas utöver Kungl. Maj :ts förslag 230 000 kr.,

vilket möjliggör inrättande av fem nya assistenttjänster.

Vad angår expensposten för undervisning och sysselsättning talar starka

skäl för att utgående arbetspremier till studerande inte skall belasta arbetsdriftens

överskottsmedel. Kungl. Maj :t bör enligt utskottets mening närmare

överväga en redovisning enligt kriminalvårdsstyrelsens förslag. Detta

bör i anledning av de nämnda motionerna ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Vad motionärerna»

och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:

»Den föreslagna uppräkningen av expenser för biblioteken är enligt utskottets

mening välgrundad och har i detta sammanhang mycket ringa betydelse

för anslagsavvägningen. Det bör inte komma i fråga att på sätt som

skett föra över kostnaden på de kommunala biblioteken. Med bifall till motionerna

1:590 och 11:666 bör därför beräknas ytterligare 55 000 kr. för

ändamålet.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen

a. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 550 och II: 611, I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665,

nämnda motioner såvitt nu är i fråga, samt med bifall till

motionerna I: 590 och II: 666 till Fångvårdsanstalterna för

budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 207 850 000

kr.,

b. i anledning av motionerna I: 311 och II: 355 samt

1: 555 och II: 665, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört om arbetspremier till studerande,»

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

31

7. vid punkten 20 (Fångvårdsanstalterna) beträffande försöksverksamhet

med medinflytande av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp),

Nyman (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Enskog

(fp) och Mundebo (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Som motionärerna»

och slutar med »anses erforderligt» bort ha följande lydelse:

»De försök som gjorts för att skapa kontakt med de intagna genom förtroenderåd

eller i andra former har stor betydelse både för anstaltsbehandlingen

som sådan och för att underlätta övergången till ett aktivt deltagande

i samhällslivet. Ett riksdagens uttalande till förmån för denna aktivitet

skulle vara av betydelse för utvecklingen. Utskottet tillstyrker därför förslaget

i motionerna 1:311 och 11:355 om att sådan försöksverksamhet bör

startas vid så många anstalter som möjligt.»

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna 1:311 och

11:355, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet

med medinflytande,»

8. vid punkten 21 (Frivården.) angående medelsanvisningen av herrar

Axel Andersson (fp), Virgin (m), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman

(fp), Kaijser (m), fru Elvy Olsson (ep), herrar Bohman (m), Eliasson

i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep),

Mundebo (fp) och fru Sundberg (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med »I fråga»

och slutar med »ytterligare personal» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar meningen att en fortsatt utbyggnad av frivården bör ske.

Det ökande antalet klienter i frivård och de ökade svårigheter i vården som

följer av ändrade brottstyper och det stora antalet narkomaner gör dock en

större medelsanvisning än den av Kungl. Maj :t föreslagna nödvändig. I enlighet

med förslagen i motionerna I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665

bör därför ytterligare anvisas 525 000 kr. Därigenom skapas utrymme för

att inrätta utöver vad som förordats i statsrådsprotokollet sex skyddsassistenttjänster

och nio biträdestjänster. Genom en sådan avvägning skulle

även tillgodoses de anspråk som förts fram på ett mer rationellt utnyttjande

av redan befintlig handläggande personal.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med »Enligt

Kungl. Maj :ts» och slutar med »Kungl. Maj :ts förslag» bort ha följande

lydelse:

»I motionerna I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665 har förordats en

ytterligare höjning med 250 000 kr. för understöd åt villkorligt frigivna

m. fl. Kriminalvårdsstyrelsens därigenom upptagna förslag utgick från att

en ökning av anslagsposten till 2 milj. kr. skulle kompenseras av motsva
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

rande nedräkning med 500 000 kr. av anslagsposten Ersättningar till övervakare,

en nedräkning som departementschefen också gjort. Vidare bör beaktas

att den av föregående års riksdag medgivna höjningen i första hand

avsåg att ersätta övervakare för vissa utlägg. Från budgetåret 1961/62 då

för ändamålet beräknades 1 milj. kr. har sålunda vid bifall till Kungl.

Maj :ts förslag endast medgetts en reell ökning om 500 000 kr. Under samma

tid har frivårdsklientelet ökat med ca 45 procent och levnadskostnaderna

med ca 33 procent. Behovet har även ökat genom att större insatser ofta

krävs i många fall. Motionerna tillstyrks i denna del.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 311 och II: 355 samt I: 555 och 11:665, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, och med avslag å motionerna

I: 574 och II: 638 till Frivården för budgetåret 1969/

70 anvisar ett förslagsanslag av 32 209 000 kr.,»

9. vid punkten 21 (Frivården) beträffande frivårdshotellet i Borås av

herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman

(fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep),

Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Mundebo (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »De i»

och slutar med »utskottet motionerna» bort ersättas med text av följande

lydelse:

»De i motionerna I: 190 och II: 213 framförda önskemålen om frivårdshotellet

i Borås syftar närmast till, vilket även kommit till uttryck i 1966

års riksdagsbeslut, att bereda de frigivna lämplig bostad under en övergångstid.

Hotellet, dess personal och utrustning blir då den första kontakt

vederbörande får med omvärlden efter en kanske lång anstaltsvistelse.

Det synes vara av stor betydelse att den frigivne vid denna första kontakt

möter åtminstone någon människa som genom sin utbildning, personkännedom

och sitt sociala engagemang har möjlighet att lämna den hjälp,

rådgivning och det stöd som just i den situationen kan vara av avgörande

betydelse.

Utskottet instämmer därför med motionärerna i att föreståndaren bör

vara socionom eller ha akademisk utbildning, lämplig för uppgiften, och

helst att han samtidigt erhåller tjänsteställning som biträdande skyddskonsulent.

Beträffande matfrågan framhålles i motionerna att åtminstone ett huvudmål

bör kunna serveras på hotellet. Detta borde kunna lösas genom

relativt enkla anordningar, exempelvis genom att maten rekvireras färdiglagad

från någon restaurang, eventuellt genom att djupfryst färdiglagad

mat i portionsförpackningar serveras. Anordningar för snabbupptining och

uppvärmning bör i så fall finnas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

33

Det kan inte vara tillfredsställande att klienterna arbetsfria dagar och

efter arbetsdagens slut tvingas i väg från hotellet till stadens centrum på

grund av matfrågan. I det aktuella fallet torde närmaste matställe ligga

närmare tre kilometer från hotellet. Genom en sådan anordning utsätts

den frigivne för risker som han kan ha svårt att bemästra.»

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

»5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 190

och II: 213 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad

utskottet anfört om utformningen av frivårdshotellet i

Borås.»

10. vid punkten 23 (Kriminologisk forskning) beträffande forskning rörande

allmänpreventionens betydelse av herrar Axel Andersson (fp), Virgin

(m), Kaijser (m), Bohman (m) och fru Sundberg (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Som utskottet»

och slutar med »och 11:430» bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Bristen på grundläggande forskningsunderlag för en bedömning av sanktions

systemets allmänpreventiva effekt har kommit till uttryck inte blott

i kontroversiella synpunkter inom kriminologin utan även i påtagliga

motsägelser inom olika grenar av vårt lands strafflagstiftning. Meningarna

bryts mellan å ena sidan en åsiktsriktning som helt eller delvis underkänner

allmänpreventionens betydelse samt å andra sidan de lagstiftare

som i konkreta fall tillmäter allmänpreventionen nära nog avgörande vikt

vid utformningen av sanktionssystemet på skilda områden.

Mot bakgrund härav framstår — som motionärerna understryker — behovet

av forskning på detta område som ytterligt angeläget. Inom den

forskningsplanering som pågår inom justitiedepartementet eller på annat

sätt bör Kungl. Maj :t låta dra upp riktlinjer för hur sådan kriminologisk

forskning skall bedrivas och föranstalta om att erforderliga medel härför

ställs till förfogande. Via Nordiska kriminologiska samarbetsrådet bör ifrågavarande

forskningsverksamhet kunna vidgas och bedrivas på samnordisk

grund. Denna utskottets uppfattning bör ges Kungl. Maj :t till känna.

Motionernas syfte i denna del torde därmed vara tillgodosett.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av motionerna 1:373 och

II: 430, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört om viss forskning,»

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetår et 1969/70 för kungl. hovo s. 1 i texten