Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildningens organisation vid filosofisk fakultet m. m. jämte motioner.

1969-03-11 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildningens organisation vid filosofisk fakultet m. m. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbildningens

organisation vid filosofisk fakultet m. m. jämte

motioner.

(2:a avd.)

PROPOSITIONEN

Sedan Kungl. Maj:t i proposition nr 1 (bilaga 10, punkt E 29) beräknat medel

för nedannämnda ändamål, har Kungl. Maj:t i proposition nr 4 under åberopande

av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 10 januari 1969

föreslagit riksdagen att dels godkänna de riktlinjer för organisationen av utbildningen

vid filosofisk fakultet m. m., som förordats i statsrådsprotokollet, dels för

budgetåret 1969/70 under åttonde huvudtiteln till Vissa kostnader för utbildningen

vid filosofisk fakultet m. m. anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om en ändrad organisation av utbildningen

vid de filosofiska fakulteterna (humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna). Vidare förordas en ökning av resurserna för

studierådgivning samt en förstärkning av utbildningsnämndernas ställning och resurser.

Den nya organisationen avses bli införd den 1 juli 1969.

Utbildningen inom skilda ämnesområden avses ske i studiekurser, vilka delas

in i kurser. Studiekurs och kurs ges poängtal, som svarar mot den arbetsinsats som

erfordras för att den studerande skall inhämta kursen och avlägga prov. Studiearbetet

under ett läsår värderas till 40 poäng.

Utbildningen skall organiseras i ett antal utbildningslinjer enligt principen om

s. k. successiva val. Den studerande bestämmer sig vid studiernas början, genom

val av en studiekurs, för huvudinriktningen av sin utbildning (utbildningslinje).

Efter normalt ett års studier sker ett nytt val mellan ett antal alternativa studiekurser,

vilka bygger på samma inledande studiekurs. Under det tredje studieåret

kan den studerande i regel fritt välja studiekurser.

Antalet studiekurser, som skall kunna genomgås vid universitetsfilialerna, avses

bli ökat.

En ny filosofie kandidatexamen, som normalt kan avläggas efter 3 års studier,

föreslås ersätta nuvarande filosofisk ämbetsexamen och filosofie kandidatexamen.

Studerande som inte önskar fullständig utbildning fram till examen skall kunna

erhålla bevis över den utbildning han gått igenom.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

Den studerande skall efter examen kunna komplettera sin utbildning med en

eller flera kurser eller studiekurser.

Studerande skall efter särskild anmälan få kombinera studiekurser till en individuell

studiegång, s. k. särskild utbildningslinje. Den studerande, som finner sig ha

valt fel studieinriktning, skall ha möjlighet att byta utbildningslinje. Den studerande

skall i dessa fall få studierådgivning och vägledning.

Examinationen skall i ökad utsträckning ske på mindre avsnitt eller ingå som

en integrerad del i undervisningen. Den studerande skall normalt delta i prov vid

det första ordinarie tillfälle som erbjuds. Det nuvarande systemet för betygssättning

skall behållas. Viss del av en påbörjad studiekurs skall vara avklarad, innan den

studerande får fortsätta med nästa studiekurs.

Ett ändrat tillvägagångssätt föreslås vid fastställande av studieplaner. Universitetskanslersämbetet

skall fastställa normalstudieplan för varje studiekurs, vari anges

studiekursens huvudsakliga utformning. Den närmare utformningen av studiekurserna

fastställs på lokal nivå. Ansvaret för utbildningens organisation flyttas

över från fakultet till utbildningsnämnd.

Studierådgivningen föreslås få ökade resurser. Medel beräknas för 24 tjänster

som utbildningsledare och sju tjänster som studierådgivare vid universitetsförvaltningarna

samt för en tjänst som förste byråsekreterare vid universitetskanslersämbetet.

Vidare beräknas ett 60-tal tjänster som studievägledare komma till vid institutionerna.

Utbildningsledare skall svara för bl. a. frågor rörande samordningen

mellan studiekurserna inom en utbildningslinje eller grupp av utbildningslinjer.

Studierådgivare skall svara för allmän studierådgivning samt rådgivning till sådana

studerande som vill följa särskild utbildningslinje. Studievägledare skall svara för

i första hand information till de studerande vid institutionen.

De särskilda kostnader som är förenade med den föreslagna reformen beräknas

till 2,5 milj. kr. budgetåret 1969/70.

MOTIONERNA

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:895 av fröken Stenberg m. fl. och II: 1021

av herrar Regnéll och förste vice talmannen von Friesen vari hemställts att riksdagen

måtte i anslutning till proposition nr 4 angående utbildningens organisation

vid filosofisk fakultet besluta inrättande av en akademisk primärexamen, avsedd

för studerande som inom första studieavdelningen kvalificerat sig genom att efter

fullgjorda studiekurser ha avlagt prov för tillhopa minst 40 poäng,

dels de likalydande motionerna I: 896 av herr Bengtson m. fl. och II: 1024

av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte hemställa att bestämmelser meddelas av innebörd att för

behörighet att undervisa i svenska på gymnasiestadiet skall krävas studier i både

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

nordiska språk och litteraturhistoria till en omfattning motsvarande 40 poäng i

vartdera ämnet,

dels de likalydande motionerna 1:897 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och

II: 1022 av herr Clarkson vari hemställts att riksdagen måtte i fråga om utbildningslinje

6 för ekonomexamen fastställa att för nämnda examen skall krävas

genomgångna studiekurser om sammanlagt minst 140 poäng, att ämnet handelsrätt

omfattande jämväl beskattningsrätt skall vara obligatoriskt och omfatta 20

poäng, att ämnet internationell ekonomi skall upptagas som självständigt ämne

bland tredje avdelningens studiekurser samt att för ämnet företagsekonomi skall

obligatoriskt fordras 60 poäng,

dels de likalydande motionerna I: 898 av herrar Lars Larsson och Palm och

II: 1023 av herr Hugosson vari hemställts att riksdagen i samband med behandlingen

av Kungl. Maj.ts proposition nummer 4 angående utbildningens organisation

vid filosofisk fakultet m. m. måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t ge

till känna vad som i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 899 av herr Lidgard och II: 1027 av herr

Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om att i förteckningen över fastställda utbildningslinjer även upptas en med

latin som första ämne,

dels de likalydande motionerna I: 900 av herr Richardson och II: 1025 av herr

Källstad vari hemställts att riksdagen i sitt beslut om utbildningens organisation

vid filosofisk fakultet framhåller angelägenheten av att medel ställs till förfogande

till följande ändamål i sådan utsträckning att verksamheten kan bedrivas på ett

tillfredsställande sätt och utan att anslagen till andra ändamål därmed äventyras,

nämligen till inköp av kurslitteratur till institutions- och/eller universitetsbibliotek,

till anslag för utbildningsnämndernas utvidgade verksamhet och till anslag till

lärarnas resor mellan moderuniversitet och universitetsfilial,

dels de likalydande motionerna 1:901 av fröken Stenberg m. fl. och 11:1039

av herrar Ullsten och Nordstrandh vari hemställts att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 4/1969 måtte besluta om en internationell utbildningslinje

enligt i motionerna angivna riktlinjer,

dels de likalydande motionerna I: 902 av herr Dahlén m. fl. och II: 1040 av herr

Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte

A. uttala

1) att de beslut som riksdagen fattar i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 4 måtte ses som provisoriska i avvaktan på de förslag som kan föranledas av

U 68,

2) att studerande som efter avlagd examen bedrivit kompletterande studier intill

60 poäng (motsvarande ca ett och ett halvt år) skall ha möjlighet till ytterligare

utbildning på grundexamens nivå lika väl som på högre nivå,

1*

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

B. i skrivelse till Kungl. Maj:t

1) hemställa om att förslag förelägges riksdagen om upprustning av de filosofiska

fakulteternas lärartilldelning samt en förbättring av deras pedagogiska resurser

och metoder,

2) hemställa om inrättande av en ny internationell utbildningslinje i enlighet

med vad som i motionerna anförts,

3) ge till känna vad som i motionerna anförts rörande vidgade möjligheter för

den ekonomiska utbildningen,

4) hemställa om att frågan rörande besvär över beslutade betyg blir föremål för

utredning, samt

5) ge till känna vad som i övrigt i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 903 av herrar Hjorth och Palm och II: 1028

av fru Dahl m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts

proposition nr 4/1969 måtte besluta om inrättandet av en internationell utbildningslinje

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som ovan anförts samt att

Kungl. Maj:t efter utredning inom universitetskanslersämbetet fastställer den närmare

utformningen av utbildningslinjen och häri ingående studiekurser och delkurser,

dels de likalydande motionerna I: 904 av herr Thorsten Larsson m. fl. och

II: 1033 av herr Mattsson m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling

av proposition nr 4

I. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala

a) att vid utformningen av de fasta utbildningslinjerna hänsyn må tagas till näringslivets

behov och till kravet på internationella kunskaper enligt i motionerna

anförda riktlinjer,

b) att de erfarenheter som vinnes av det nya systemet så snart som möjligt får

påverka utformningen av de olika utbildningslinjerna,

c) att minst två alternativ må erbjudas under utbildningslinjernas andra avdelning,

d) att påbyggnadskurs i första avdelningens ämne skall få läsas i direkt anslutning

till detta,

e) att principen om successiva tillval må tillämpas även på särskild utbildningslinje,

f) att bevis för genomgången utbildning må erhållas för kurser om sammanlagt

minst 10 poäng, samt

g) att verkningarna av den i propositionen förstärkta studieradgivningen må

följas med stor uppmärksamhet och av erfarenheterna motiverade förslag till ytterligare

utvidgning av verksamheten framläggas;

II. i övrigt beakta vad som i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 905 av herr Svenungsson och 11:1030 av herr

Hedin vari hemställts att riksdagen måtte besluta att undervisning i ämnet religionskunskap

skall anordnas också vid universitetsfilialer som saknar teologisk fakultet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

5

dels de likalydande motionerna I: 906 av herr Virgin m. fl. och II: 1031 av herr

Holmberg m. fl. vari hemställts

I. att vederbörande utskott måtte, innan ärendet avgöres, bereda berörda parter

tillfälle att inkomma med yttrande;

II. att riksdagen måtte besluta

att den föreslagna nya organisationen måtte träda i kraft tidigast den 1 januari

1970,

att till Vissa kostnader för utbildningen vid filosofisk fakultet m. m. för budgetåret

1969/70 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.,

att kompletterande studier efter examen bör kunna ske utöver normalt 60

poäng,

att en civilekonomexamen inrättas som omfattar 140 poäng varav minst 60

poäng i företagsekonomi;

III. afl riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte utreda och framlägga förslag om erforderliga åtgärder

för att upprätthålla kvalitetskraven vid den uppställda godkännandefrekvensen,

att Kungl. Maj:t måtte framlägga förslag om specificerade kvalitetskrav för ämneslärare

inom grundskolans högstadium och gymnasium,

att 1968 års utbildningsutredning (U 68) får i uppdrag att dels undersöka

möjligheterna att införa en bredare basutbildning, alternativt att införa en ettårig

primärexamen i enlighet med vad i motionerna anförts, dels göra en analys av

de resursbehov som erfordras för att nå största möjliga effektivitet inom varje

ämne,

dels motionen II: 1026 av herrar Källstad och Nordstrandh vari hemställts att

riksdagen beslutar frångå förslaget om svenska som blockämne, samt att riksdagen

beslutar att berörda instanser bereds tillfälle att inom ramen för de nuvarande

ämnena nordiska språk och litteraturhistoria utforma alternativa studieplaner,

dels motionen II: 1029 av herrar Dockered och Elmstedt vari hemställts att

riksdagen vid sin behandling av proposition nr 4 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

uttala att blivande lärare i biologi skulle tillförsäkras en ämnesutbildning som

ger dem möjligheter att meddela undervisning i hälso- och miljövård enligt i

motionen anförda riktlinjer,

dels motionen II: 1032 av fru Jonäng och fru Nilsson vari hemställts att riksdagen

måtte vid sin behandling av proposition nr 4

I. uttala

a) dels att de i propositionen framlagda förslagen angående förstärkning av

studierådgivningen må genomföras, dels att verkningarna av ifrågavarande verksamhet

må följas med uppmärksamhet och förslag om ytterligare utbyggnad, påkallade

av de vunna erfarenheterna, framläggas, samt

b) att ställningstagande vad avser propositionens förslag angående ändrad organisation

av utbildningen vid de filosofiska fakulteterna må uppskjutas till dess att

resultaten av 1968 års utbildningsutredning föreligger;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

II. i övrigt beakta vad som i motionen anförts,

dels motionen II: 1034 av herrar Oskarson och Nordstrandh vari hemställts att

riksdagen vid behandling av propositionen nr 4/1969 måtte besluta att värnpliktstjänstgöring

skall jämställas med sjukdom eller andra laga skäl vid ansökan om

dispens i fråga om poängkraven för fortsatta studier,

dels motionen II: 1035 av herr Romanus vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställer om närmare utredning av frågan om sammanslagning

av ämnena statistik och matematisk statistik,

dels motionen II: 1036 av herr Romanus vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t uttalar att för behörighet som lärare i biologi på högstadiet och

de gymnasiala stadierna bör krävas undervisning i humanbiologi av minst den

omfattning som finnes i påbyggnadskursen enligt UKAS II samt en utvidgad undervisning

i moment med anknytning till miljövården,

dels motionen II: 1037 av herrar Romanus och Ahlmark vari hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att åtgärder bör vidtas i samband

med införandet av de fasta studiegångarna för att säkerställa att lärarutbildningen

för det nya gymnasieämnet samhällskunskap inte underskrider fyra studieterminer,

dvs. 80 poäng,

dels motionen II: 1038 av fru Ryding m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte

besluta dels att avslå proposition nr 4, då förslaget icke föregåtts av en allmän

debatt om utbildningens målsättning och icke kunnat tillfredsställande diskuteras

av alla berörda, dels att av regeringen begära förslag — sedan en bred diskussion

utvecklats om utbildningens målsättning m. m. enligt i motionen anförda synpunkter

— till en demokratisk universitetsreform vilken bl. a. garanterar allsirlig

undervisning, inre demokrati inom utbildningsväsendet och den högre utbildningen

öppen för alla.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det förslag om utbildningens organisation

vid filosofisk fakultet som nu föreligger går tillbaka på principiella

överväganden vid 1965 års riksdag. I propositionen nr 141 till

nämnda riksdag framhölls, mot bakgrund av den starka och snabba ökningen av

antalet studerande vid universitet och högskolor, nödvändigheten av att studietiderna

och därmed studerandeantalet vid de filosofiska fakulteterna begränsades.

En förutsättning för att åtgärder på detta område skulle kunna genomföras med

framgång var enligt propositionen att en fastare organisation av utbildningen fram

till primärexamen genomfördes vid de filosofiska fakulteterna. Förutom införandet

snarast möjligt av ett system med s. k. fasta studiegångar vid dessa fakulteter

förordades i propositionen skärpta regler för rätten att bedriva studier vid de
-

samma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

7

Statsutskottet vid samma års riksdag underströk för sin del i sitt utlåtande nr

173, att utskottet fann det synnerligen angeläget att effektiviteten i utbildningssystemet

ökades så att utbildningstiden fram till primärexamen och därmed studerandeantalet

vid de fria fakulteterna kunde begränsas. Alternativet till de i propositionen

redovisade åtgärderna fann utskottet vara att spärra tillträdet till i första

hand de filosofiska fakulteterna. Då en så drastisk åtgärd inte borde vidtagas, återstod

enligt utskottets mening endast åtgärder av rationaliseringskaraktär.

I fråga om de fasta studiegångarna vid filosofisk fakultet ansåg utskottet, att

dessa kunde komma att få en för den enskilde gynnsam verkan inte minst inför valet

av fortsatt verksamhet efter avslutad gymnasial utbildning. En större fasthet i utbildningsorganisationen

var vidare enligt utskottets mening nödvändig för att rationaliseringsåtgärder

skulle ge resultat. Utskottet tilläde att särskilda anordningar

givetvis måste vidtas för vissa studerande som av legitima skäl inte hade möjlighet

att följa den reguljära utbildningsgången. Utskottet uttalade också att fasta studiegångar

syntes kunna förbättra förutsättningarna för en kontinuerlig anpassning av

utbildningsinnehållet med hänsyn till förändringar i samhällets behov. Utskottet

underströk slutligen att det vid införandet av fasta studiegångar var naturligt att

samhällets insatser för bl. a. studie- och yrkesvägledning samtidigt ökades.

Nu redovisade uttalanden av statsutskottet lämnades av 1965 års riksdag utan

erinran.

Med anledning av riksdagens sålunda fattade beslut uppdrog Kungl. Maj:t i

januari 1966 åt universitetskanslersämbetet att efter utredning inkomma med förslag

beträffande en fastare organisation av utbildningen fram till primärexamen

vid de filosofiska fakulteterna. I april och maj 1967 uppdrog Kungl. Maj:t vidare,

med anledning av riksdagens beslut angående reformerad lärarutbildning, åt ämbetet

att komma in med förslag beträffande bl. a. organisationen av den ämnesteoretiska

utbildningen för adjunktstjänst i allmänna, ekonomiska och tekniska

läroämnen. En inom kanslers ämbetet tillsatt arbetsgrupp (UKAS) har utarbetat ett

förslag angående utbildningslinjer vid filosofisk fakultet, vilket förslag remissbehandlats.

Därefter har kanslersämbetet för Kungl. Maj:t framlagt förslag i

ämnet.

I propositionen uppdras riktlinjer för organisationen av utbildningen vid filosofisk

fakultet och hemställes om riksdagens godkännande av dessa varjämte anslag

äskas till Vissa kostnader för utbildningen vid filosofisk fakultet m. m. För överblickens

och sammanhangets skull berörs i propositionen även vissa förslag i ämnet

som inte kräver beslut av riksdagen.

Enligt vad utskottet inhämtat är avsikten att Kungl. Maj:t — vid riksdagens

bifall till propositionen — snarast skall utfärda en ny filosofisk examensstadga

och meddela vissa i övrigt erforderliga beslut. Kungl. Maj:t avses skola fastställa

mål och riktlinjer för utbildningen på grundexamensnivå inom filosofisk fakultet,

medan universitetskanslersämbetet förutsättes få fastställa normalstudieplan för

varje studiekurs och alternativt utformad studiekurs. Den närmare utformningen av

utbildningen förutsättes ankomma på de lokala universitetsmyndighetema.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

Utskottet som får erinra om det arbete som för närvarande pågår inom 1968

års utbildningsutredning och universitetspedagogiska utredningen har med det nu

anförda velat ange den bakgrund mot vilken propositionen bör ses och även markera

dess karaktär av ett led i ett fortgående arbete på en reform beträffande utbildningens

organisation vid de filosofiska fakulteterna.

I motionen 11:1038 yrkas, jämte annat, avslag å propositionen

i dess helhet med hänsyn till att förslaget enligt motionärernas uppfattning inte

föregåtts av en allmän debatt om utbildningens målsättning och inte kunnat tillfredsställande

diskuteras av alla berörda. Utskottet får för sin del framhålla angelägenheten

av att man nu, då mer än tre år förflutit efter principbeslutet, verkligen

genomför en reform i anslutning till detta. Utskottet avstyrker därför motionen i

denna del och likaså motionen II: 1032 i vad den avser att riksdagen först när

resultatet av 1968 års utbildningsutrednings arbete föreligger skall ta ställning till

propositionen. Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer att utskottet

inte finner sig böra tillstyrka att riksdagen nu i enlighet med yrkande i motionen

II: 1038 hos Kungl. Maj:t begär förslag till en universitetsreform av det slag som

åsyftas i denna motion.

I anslutning till ett i motionerna I: 906 och II: 1031 framfört yrkande att riksdagen

måtte besluta, att den föreslagna nya organisationen skall träda i kraft

tidigast den 1 januari 1970, uttalas önskemål att utskottet, innan förevarande

fråga avgöres, bereder berörda parter tillfälle att inkomma med yttranden. Utskottet

får med anledning härav nämna att utskottet haft tillfälle att i betydande omfattning

ta del av synpunkter på den föreslagna reformen, i synnerhet från lärare och

studenter.

Vad gäller ett uppskov med reformens ikraftträdande är

önskemålet härom dikterat av oro för att erforderliga förberedelsearbeten inte skall

hinnas med och att information om reformen till lärare och studerande inte skall

komma ut i tid. Utskottet har inhämtat, att man inom berörda myndigheter nedlagt

ett omfattande arbete på att förbereda kommande åtgärder i dessa hänseenden

och räknar med att bestämmelser och information — därest riksdagen beslutar

om en reform — skall föreligga i sådan tid att reformen kan genomföras vid föreslagen

tidpunkt. Utskottet vill i anslutning till vad som redan sagts i det föregående

betona vikten av att en reform snarast kommer till stånd och därjämte påpeka att

den 1 januari av studieorganisatoriska skäl torde vara en mindre lämplig dag för

en omorganisation än den 1 juli. Med hänsyn till det nu sagda avstyrker utskottet

nu ifrågavarande yrkande i motionerna I: 906 och II: 1031.

I motionerna I: 902 och II: 1040 uttalas att bättre analyserade och preciserade

studiemål, variationer i »normalstudietid» med hänsyn till skilda krav och syften

med utbildningen och en rejäl pedagogisk upprustning är centrala förutsättningar

för en effektiviserad universitetsutbildning som också ger de studerande större

möjligheter till studieframgång och individuell variation. De fasta studiegångarna

hade enligt motionärerna bort ingå som led i en sådan mer omfattande reform.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

9

Så har nu icke blivit fallet och de förslag som nu förelägges

riksdagen måste därför enligt motionärerna ses som provisoriska

med möjlighet till vittgående förändringar i och med att 1968 års utbildningsutredning

framlagt synpunkter och förslag och än mera erfarenheter vunnits.

I en tid som präglas av snabba förändringar på olika områden av samhällslivet

ställs det inte minst på dem som bär ansvaret för den högre utbildningens organisation

stora krav på vilja och förmåga att fortlöpande ompröva utbildningens mål

och de medel man bör använda för att nå dessa mål. De riktlinjer för organisationen

av utbildningen vid filosofisk fakultet m. m., som genom propositionen underställts

riksdagen, måste givetvis omprövas i den mån utvecklingen gör detta

befogat, men utskottet anser inte att det finns tillräcklig anledning för riksdagen

att, som det yrkas i motionerna, till ett beslut om godkännande av riktlinjerna i

propositionen foga ett uttalande att detta beslut skall uppfattas som provisoriskt.

Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkande.

Utbildningen vid filosofisk fakultet föreslås i propositionen organiserad i ett

antal utbildningslinjer, var och en i tre avdelningar. Vid studiernas

början bestämmer den studerande genom val av utbildningslinje huvudinriktningen

av sin utbildning. Efter första avdelningen, dvs. efter normalt ett års studier,

följer i princip val mellan olika alternativ i andra avdelningen. I tredje avdelningen

bör den studerande fritt kunna välja studiekurs(er). Denna uppbyggnad av studiegången

karaktäriseras som successivt val.

Utbildningslinjerna består av studiekurser uppbyggda av mindre kurser. Studiekurs

och kurs ges poängtal, som svarar mot den arbetsinsats som erfordras för

att den studerande skall inhämta kursen och avlägga prov. Studiearbetet under ett

läsår värderas till 40 poäng. En ny filosofie kandidatexamen, som normalt kan

avläggas efter tre års studier, motsvarande 120 poäng, föreslås ersätta nuvarande

filosofisk ämbetsexamen och filosofie kandidatexamen. För den som efter examen

vill fortsätta sina studier på primärexamensnivå bör det enligt propositionen finnas

möjlighet att få göra detta under några terminer »intill normalt 60 poäng».

Studerande som inte önskar fullständig utbildning fram till examen skall kunna

erhålla bevis om den utbildning han med godkänt resultat genomgått under förutsättning

att den omfattar kurser om sammanlagt minst 20 poäng.

Utöver den föreslagna nya filosofie kandidatexamen föreslås i motionerna I: 895

och 11:1021 inrättande av en akademisk primärexamen för vilken

skulle krävas fullgjorda studiekurser om sammanlagt minst 40 poäng. Bland de

fördelar som man enligt motionärernas mening skulle vinna härmed nämnes, att

en dylik examen skulle kunna vara en god merit för studenter, som önskar att

komma tidigt ut i förvärvslivet, att den för många, som eljest skulle vara benägna

att avbryta studierna, skulle erbjuda en stimulerande möjlighet att nå ett bestämt

angivet om ock begränsat studiemål och att den i många fall skulle kunna ge en

anvisning om de studerandes fallenhet för fortsatta högre studier.

En näraliggande tanke förs fram i motionerna I: 906 och II: 1031 i vilka, såvitt

nu är i fråga, yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om att 1968 års ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

bildningsutredning får i uppdrag att undersöka möjligheterna att införa en

bredare basutbildning, alternativt en ettårig primärexamen. Denna

basutbildning skulle vara uppdelad på ett fåtal breda sektorer och efterföljas av

en mera specialiserad undervisning.

Som nyss redovisats förutsättes det i propositionen att bevis skall kunna erhållas

om genomgången utbildning om minst 20 poäng. Utskottet kan knappast finna

att det i motionerna I: 895 och II: 1021 framförts sådana skäl för att därutöver

tillskapa en särskild examen av mindre omfattning, att riksdagen i enlighet med

yrkandet i motionerna nu bör fatta beslut härom. Utskottet avstyrker därför dessa

motioner.

Den bredare basutbildning som åsyftas i motionerna I: 906 och II: 1031, synes

organisatoriskt kunna infogas i det system med utbildningslinjer som föreslås i propositionen.

När det i denna redovisas 17 olika utbildningslinjer, är detta endast att

uppfatta som en presentation av Kungl. Maj:ts bedömning av vilka utbildningslinjer

det i dagens läge finns ett klart dokumenterat behov av. I systemet ligger att nya

linjer skall tillskapas i mån av behov och att linjer som inte visar sig lämpligt uppbyggda

skall utgå. För utbildningsmyndigheterna på olika nivåer kommer det att

vara en självklar uppgift att ständigt ha uppmärksamheten riktad på eventuellt uppkommande

behov av ändringar i fråga om utbildningslinjerna. Även avnämarna har

självklara intressen härvidlag. Vad angår den i motionerna åsyftade utredningen,

vill utskottet nämna att den enligt sina direktiv bör koncentrera sitt arbete kring de

stora planeringsfrågorna på det eftergymnasiala utbildningsområdet, främst dimensioneringen

totalt och sektorsvis, strukturen i stort och den yttre organisationen.

Om behov av nya utbildningsalternativ eller av betydande förändringar i redan

existerande utbildningslinjer kommer fram under utredningsarbetets gång, bör

utredningen vara oförhindrad att ta upp även frågor som rör detaljer i den inre

strukturen. Utskottet räknar med att olika uppslag som kommer fram också kommer

att prövas och finner inte tillräcklig anledning att föreslå riksdagen att göra en

framställning till Kungl. Maj:t just angående den i motionerna skisserade kortare

basutbildningen. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande yrkande i motionerna

I: 906 och II: 1031.

I motionerna 1:898 och 11:1023 diskuteras bl. a. inrättande av en samhällsvetenskaplig

grundkurs. Motionärerna erinrar om ett uttalande

i propositionen om att ytterligare utredning erfordras bl. a. angående ett

under remissbehandlingen framfört förslag om grundläggande utbildning inom det

samhällsvetenskapliga ämnesområdet. Motionärerna understryker vikten av att

detta utredningsarbete kommer till stånd och yrkar, såvitt nu är i fråga, att detta

uttalande av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t. Utskottet delar motionärernas

uppfattning om önskvärdheten av nämnda utredning men anser sig med

hänsyn till vad som anförts i propositionen på denna punkt inte ha tillräcklig anledning

att föreslå riksdagen att göra något uttalande i frågan.

Den i propositionen förutsatta begränsningen till 120 + 60 poäng av

rätten att bedriva studier på grundexamensnivå anges böra gälla i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

11

normala fall. Detta torde innebära att en studerande, som kan anföra rimliga skäl

för en önskan att bedriva ytterligare studier, också kommer att erhålla tillstånd

härtill. Utskottet som förutsätter att så kommer att bli fallet anser det inte erforderligt

med något särskilt uttalande av riksdagen i frågan och någon åtgärd

erfordras därför inte med anledning av de yrkanden härvidlag som framförts dels

i motionerna I: 902 och II: 1040, dels i motionerna I: 906 och II: 1031.

Den i det föregående omnämnda, i propositionen förutsatta rätten för en studerande

att erhålla bevis över en med godkänt resultat genomgången

utbildning omfattande minst 20 poäng föreslås i motionerna I: 904 och

II: 1033 utsträckt till att gälla kurser om sammanlagt minst 10 poäng. Då varje

studerande torde ha rätt att i form av utdrag ur offentliga handlingar erhålla bekräftelse

på genomgångna prov, oavsett omfattningen av den kurs provet avser,

kan den i propositionen gjorda gränsdragningen knappast avse annat än utformningen

av det bevis som utfärdas. Motionärernas önskemål i denna del bör kunna

anses vara i sak tillgodosett och någon åtgärd erfordras alltså inte med anledning

av ifrågavarande motionsyrkande.

I motionerna I: 902 och II: 1040 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställer att frågan rörande besvär över beslutade betyg

blir föremål för utredning. Utskottet är medvetet om att det för de studerande

kan kännas otillfredsställande att de inte har någon möjlighet att få sina betyg

prövade besvärsvägen. Det förefaller dock mycket osannolikt att man ens efter

en ingående utredning skulle lyckas konstruera ett praktiskt användbart besvärsförfarande.

Utskottet, som vill peka på möjligheten att använda offentlig tentamen

och på rätten till omtentamen, finner inte tillräckliga skäl att föreslå riksdagen

att göra den i motionerna önskade framställningen till Kungl. Maj:t i denna fråga.

I propositionen uttalas att studiekurserna för 40 poäng ■—• i huvudsaklig överensstämmelse

med nuvarande regler — bör avpassas så, att andelen inom ett läsår

godkända studerande uppgår till minst 2/3 av antalet heltidsstuderande. Vidare

bör minst 4/5 av antalet heltidsstuderande fullfölja studierna till 40 poäng inom

tre terminer. I motionerna I: 906 och II: 1031 uttalas, att vad som på denna

punkt anförts i propositionen kan uppfattas som ett direkt krav på läraren att

godkänna minst 2/3 av de studerande, oavsett hur små kunskaper de har, och att

regeln om vad som bör presteras av 4/5 av de studerande kan uppfattas som ett

krav på både läraren och de studerande. Detta innebär, anser motionärerna, en

fara för att kvaliteten på utbildningen inte kan upprätthållas. I motionerna yrkas,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning och

förslag om erforderliga åtgärder för att upprätthålla kvalitetskraven

vid den angivna godkännandefrekvensen.

Utskottet får med anledning av detta yrkande först framhålla att principen att

uppställa vissa regler för hur många studerande som inom en viss tidrymd normalt

skall ha presterat ett visst studieresultat inte är ny. Hur stora krav man kan och

bör ställa i olika kurser och studiekurser är alltid en bedömningsfråga dels vid

fastställandet av studieplanerna, dels vid deras tillämpning. Utskottet vill särskilt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

understryka det ansvar härvidlag som vilar på utbildningsnämnderna och även på

universitetskanslersämbetet som både fastställer studieplaner — i det nya systemet

normalstudieplaner — och är centralmyndighet. Utskottet förutsätter att ämbetet

fortlöpande har sin uppmärksamhet riktad på det avvägningsproblem det här är

fråga om och anser sig därför inte ha tillräcklig anledning att föreslå riksdagen

att hos Kungl. Maj:t hemställa om den i motionerna föreslagna utredningen.

Den hemställan som görs i motionerna I: 898 och II: 1023 avser endast att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall ge till känna vad som anförts i motionerna.

Därmed torde avses bland annat att riksdagen skall uttala sin anslutning

till ett uttalande i motionerna om angelägenheten av att Kungl. Maj:t beaktar, att

den närmare utformningen av examinationsreglerna inte blir

sådan att syftet att uppnå en snabb genomströmning av de studerande motverkas.

Utskottet utgår från att denna synpunkt beaktas av Kungl. Maj:t utan något

särskilt uttalande av riksdagen och avstyrker därför nämnda motioner, såvitt nu

är i fråga.

Ett mycket väsentligt inslag i den nya studieorganisationen är en ökad satsning

på studievägledning och studierådgivning. I motionerna

I: 904 och II: 1033 uttalas emellertid att den föreslagna förstärkningen på detta

område inte synes vara tillräcklig. Motionärerna anser dock att verksamheten

bör komma i gång, innan den utvidgas ytterligare, men önskar ett uttalande av

riksdagen som understryker dels att frågan bör följas med uppmärksamhet och

dels att av erfarenheterna motiverade förslag till utvidgningar av verksamheten

bör framläggas. Samma önskemål framförs i motionen II: 1032 i anslutning till

ett yrkande om att riksdagen uttalar, att de i propositionen framförda förslagen

angående förstärkning av studierådgivningen må genomföras. Detta sistnämnda

yrkande torde böra ses mot den bakgrunden att i samma motion — som redovisats

i det föregående — yrkats att riksdagen måtte uppskjuta sitt ställningstagande

till propositionens förslag om ändrad utbildningsorganisation.

Utskottet vill först erinra om att universitetskanslersämbetet starkt betonat att

behovet av studierådgivning kommer att öka i samband med att en ändrad utbildningsorganisation

införs och att föredragande statsrådet förklarat sig dela denna

uppfattning. För egen del vill utskottet kraftigt understryka vikten av att frågan

om studievägledningens effektivitet följes med största uppmärksamhet. Utskottet

förutsätter att Kungl. Maj:t framdeles för riksdagen framlägger de förslag i ämnet

som kan visa sig erforderliga. Något särskilt uttalande av riksdagen i denna fråga

synes därför inte erforderligt. Ej heller erfordras något särskilt uttalande av riksdagen

om att den föreslagna förstärkningen av studierådgivningen bör genomföras.

Utskottet avstyrker nu ifrågavarande yrkanden i motionerna I: 904 och

II: 1033 samt II: 1032.

Utskottet har i det föregående betonat att systemet med fasta utbildningslinjer

förutsätter en kontinuerlig omprövning av linjeuppsättningen

och av de olika linjernas utformning. Utskottet finner det självklart

att man, som det heter i motionerna I: 904 och II: 1033, så snart som möjligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

13

låter de erfarenheter som vinnes av det nya systemet påverka utformningen av

de olika utbildningslinjerna. Utskottet vill gärna betona vikten av att så sker men

finner det inte erforderhgt att riksdagen i enlighet med ett i nämnda motioner

framställt yrkande gör något särskilt uttalande i denna fråga.

I några fall innehåller andra avdelningen av de i propositionen redovisade utbildningslinjerna

endast en studiekurs och erbjuder alltså inte de studerande någon

valmöjlighet inom linjen. Detta beklagas i motionerna I: 904 och II: 1033, i vilka

hemställes att riksdagen uttalar sig för att minst två alternativ bör finnas

i andra avdelningen. Utskottet, som erinrar om att det ligger i linjesystemets

natur att nya alternativ kommer att erbjudas i de i motionerna avsedda

fallen i den mån klart dokumenterade behov härav visar sig föreligga, får därutöver

framhållla, att det framgår av propositionen att studerande som med godkänt

resultat fullföljt studiekurs i första avdelningen inom en utbildningslinje efter

anmälan bör ha rätt att gå över till studier inom en annan utbildningslinje. Detta

innebär för den studerande en faktisk valmöjlighet och en ytterligare sådan kan

ligga i möjligheten att välja s. k. särskild utbildningslinje, vartill utskottet återkommer

i det följande. Det nu anförda torde innebära att motionärernas nu ifrågavarande

önskemål i sak redan är tillgodosedda. Något uttalande av riksdagen i

frågan synes inte erfordras.

I propositionen förutsättes att den studerande efter första avdelningens studier

skall gå över till ett nytt ämne för att därefter, om han så vill, i tredje avdelningen

återvända till det ämne han läst i den första. I motionerna I: 904 och II: 1033

befaras att detta kan komma att minska intresset för högre studier i första avdelningens

ämnen. Utskottet får med anledning härav framhålla att den i propositionen

förutsatta huvudregeln torde vara motiverad av pedagogiska och arbetsmarknadsmässiga

skäl och därjämte vara ett uttryck för en av huvudtankarna i den föreslagna

organisationen, nämligen att man skall bygga upp och ge de studerande

anvisningar på studievägar som ur olika synpunkter är lämpliga för dem. Utskottet

finner övervägande skäl tala för propositionens ståndpunkt men vill med anledning

av motionsyrkandet peka på att systemet inte utesluter möjlighet för den enskilde

studeranden att direkt efter första avdelningen fortsätta med påbyggnadskurs

nämligen genom att gå över till särskild utbildningslinje. Utskottet finner det inte

erforderligt med det i motionerna I: 904 och II: 1033 önskade uttalandet i denna

fråga.

Vad så angår förekomsten av särskild utbildningslinje förhåller det sig så, att

den föreslagna utbildningsorganisationen enligt propositionen väntas täcka större

delen av de utbildningsbehov, som bör tillgodoses inom de filosofiska fakulteterna.

Flertalet studerande beräknas därför kunna följa de föreslagna utbildningslinjerna

men man räknar samtidigt med att vissa studerande med speciell yrkes- eller

intresseinriktning inte alltid kommer att kunna få sina önskemål tillgodosedda

inom ramen för dessa utbildningslinjer. Det förutsättes därför att studerande, som

har klart utformade studiemål, skall medges att fritt kombinera studiekurser till

en egen studiegång, s. k. särskild utbildningslinje.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

I motionerna I: 904 och II: 1033 uttalas att det inte kan vara rimligt att studerande,

som väljer särskild utbildningslinje, som en följd av nyssnämnda krav på

klart utformat studiemål får mindre valfrihet under studiernas gång än den som

studerar enligt någon av de fasta studielinjema. Motionärerna hemställer därför

om ett riksdagsuttalande om tillämpning av principen om successiva val

även på särskild utbildningslinje.

Utskottet har inhämtat att samma rätt till successivt val avses föreligga på särskild

utbildningslinje som på fast linje och anser det därför inte behövligt att

riksdagen gör något uttalande i denna fråga.

Brister i den tidsmässiga samordningen mellan militär och

civil utbildning berörs i propositionen och det konstateras därvid att

dessa brister medför vissa problem för värnpliktiga studerande. En ändrad organisation

av utbildningen vid de filosofiska fakulteterna kan komma att öka svårigheterna

för vissa studerande i detta avseende. Ett sätt att minska dessa problem

kan vara att gå över till ett annat terminssystem vid universiteten. Denna fråga

utreds för närvarande av universitetskanslersämbetet. I avvaktan på resultatet av

denna utredning bör det enligt propositionen ankomma på vederbörande myndigheter

att med uppmärksamhet följa utvecklingen på detta område i syfte att olägenheterna

för den enskilde studeranden skall reduceras.

I motionen II: 1034 behandlas också de svårigheter som föreligger i fråga om

samordningen mellan militär och civil utbildning. Motionärerna uttalar att det

i första hand skulle vara av avgörande betydelse om man lät värnpliktstjänstgöringen

utan vidare prövning motivera dispenser i fråga om poängkraven för fortsatta

studier. I anslutning härtill yrkas att riksdagen måtte besluta att värnpliktstjänstgöringen

skall jämställas med sjukdom eller andra laga skäl vid ansökan

om dispens i fråga om poängkraven för fortsatta studier.

Bedömningen av om en studerande som inte fullföljt den studiekurs han påbörjat

skall få gå vidare till nästa kurs skall enligt propositionen ankomma på

vederbörande utbildningsnämnd. Som riktpunkt för nämndens bedömning anges

att den studerande normalt skall ha inhämtat 3/4 av en studiekurs, innan han får

gå vidare till nästa, och vidare att den studerande normalt bör ha avslutat utbildningen

inom en grundkurs, innan han får gå vidare till påbyggnadskurs. Något uttalande

om i vilken utsträckning nämnden vid sin bedömning bör ta hänsyn till

exempelvis sjukdom förekommer inte i propositionen.

Utskottet får i värnpliktsfrågan först kraftigt understryka vikten av att vederbörande

myndigheter både på den militära och på den civila sidan söker komma

till rätta med samordningsproblemen. Vad så angår utbildningsnämndernas prövning

av de enskilda fallen får utskottet först framhålla, att i propositionen endast

angivits riktpunkter för bedömning av normalfallen och att en prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall är förutsatt. I denna prövning måste enligt

utskottets mening som ett väsentligt moment ingå en bedömning av vederbörandes

möjligheter att ta igen vad han förlorat i den ena studiekursen samtidigt som

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

15

han bedriver studier i nästa kurs. Att man, som det antydes i motionen, utan

vidare prövning skulle medge rätt till fortsatta studier i de fall då en försening

visas bero på värnpliktstjänstgöring synes inte kunna ifrågakomma, men däremot

är det enligt utskottets mening självklart och bör kraftigt understrykas att den som

blivit efter i studierna på grund av värnpliktstjänstgöring inte bör bedömas annorlunda

än den som kan åberopa sjukdom eller vad som eljest kan betraktas som

»laga skäl». Något beslut av riksdagen i anledning av yrkandet i motionen synes

inte erforderligt.

I åtskilliga av de i anledning av propositionen väckta motionerna framförs

kritiska synpunkter på uppbyggnaden av de 17 utbildningslinjer

som redovisas i propositionen. I motionerna I: 904 och II: 1033

beklagas sålunda att man inte i propositionen finner någon redogörelse för de

överväganden som legat bakom utformningen av linjerna. Motionärerna anser att

näringslivets behov och kravet på kunskaper om internationella

förhållanden inte beaktats i tillräcklig grad. I motionerna

yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t gör ett uttalande av innebörd

att såväl näringslivets behov som den internationella aspekten bör beaktas

vid utformningen av linjerna.

Utskottet får med anledning av detta motionsyrkande framhålla att den påtalade

bristen på närmare redovisning av nämnda överväganden torde bero på att propositionen

avser att fastlägga riktlinjer för utbildningens organisation men däremot

inte detaljer i linjernas uppbyggnad och utformning. Vad beträffar näringslivets

behov bör man enligt utskottets mening kunna förutsätta att detta, i den mån så

inte redan skett, kommer att bli tillgodosett vid den fortsatta prövningen av behovet

av olika utbildningsalternativ. I fråga om den internationella inriktningen av

utbildningen vill utskottet peka på att föredragande statsrådet i propositionen framhållit

vikten av en internationalisering av kunskapsstoffet i universitetsutbildningen

och understrukit att denna måste utformas så, att de studerande får såväl nödiga

kunskaper och färdigheter som behövlig insikt och förståelse för ett vidgat internationellt

samarbete. Med hänsyn till det nu sagda finner utskottet att motionärernas

önskemål i denna del redan i väsentlig mån är tillgodosedda genom vad som anförts

i propositionen. Utskottet anser sig därför inte böra biträda motionsyrkandet.

Som exempel på nya utbildningsbehov som bör beaktas i den fortsatta översynen

av utbildningslinjernas sammansättning nämns i propositionen utbildning

för verksamhet i internationell tjänst. I flera motioner tas

frågan om inrättande av en internationell linje upp. I såväl motionerna I: 901 och

II: 1039 som motionerna I: 903 och II: 1028 yrkas att riksdagen måtte besluta

om inrättande av en internationell utbildningslinje, ett yrkande som i sistnämnda

båda motioner kompletteras med en hemställan om ett riksdagsbeslut att Kungl.

Maj:t efter utredning inom universitetskanslersämbetet skall fastställa den närmare

utformningen av linjen och däri ingående studiekurser och delkurser. I motionerna

I: 902 och II: 1040 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om

inrättande av en dylik linje.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

Utskottet vill för sin del ansluta sig till den ståndpunkt som intagits i propositionen,

nämligen att man vid de fortsatta bedömningarna av vilket utbildningsbehov

som föreligger bl. a. bör beakta just behovet av utbildning för verksamhet

i internationell tjänst. Med den rörlighet i linjesystemet som är avsedd synes det

utskottet mindre lämpligt att riksdagen genom ett formligt beslut i frågan fastställer

att en internationell utbildningslinje skall inrättas. Utskottet finner att man

med hänsyn till vad som anförts i propositionen kan vänta sig att önskemålen om

en internationell utbildningslinje kommer att bli i väsentlig mån tillgodosedda. Utskottet

avstyrker motionerna I: 901 och II: 1039 samt motionerna I: 903 och

II: 1028, samtliga motioner såvitt nu är i fråga. Likaså avstyrker utskottet den i

motionerna I: 902 och II: 1040 föreslagna framställningen till Kungl. Maj:t i frågan.

Av de 17 utbildningslinjerna i propositionen avser linje 6 utbildning

av ekonomer och samhällsplanerare. Denna linje har fått en

något mera detaljerad utformning än övriga linjer dels i första avdelningen,

dels i tredje avdelningen där det förutsättes att de studerande i sitt val skall vara

bundna till vissa angivna ämnen. I motionerna I: 902 och II: 1040 uttalas bland

annat att ett beslut om denna utformning av linje 6 skulle innebära en olycklig

låsning. Motionärerna hemställer, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ger till känna

för Kungl. Maj:t vad i motionerna anförts om vidgade möjligheter för den ekonomiska

utbildningen.

Utskottet får med anledning av detta yrkande ännu en gång erinra om att arbetet

med konstruktionen av lämpliga utbildningslinjer ingalunda är avslutat i och med

propositionen utan förutsättes fortgå. Med hänsyn till detta förhållande anser sig

utskottet inte böra biträda nu ifrågavarande motionsyrkande.

Studiegången för blivande ekonomer förutsättes i propositionen liksom övriga

studiegångar leda fram till examen efter genomgång av studiekurser om sammanlagt

120 poäng. Detta kritiseras i motionerna I: 897 och II: 1022 samt I: 906 och

11:1031, i vilka påyrkas ett riksdagsbeslut om en ekonomexamen —

i de båda sistnämnda motionerna kallad civilekonomexamen — om 140 poäng.

Beträffande innehållet i denna examen yrkas i motionerna att utbildningen

i ämnet företagsekonomi skall omfatta 60 poäng. I de båda förstnämnda

motionerna görs därjämte vissa andra detaljyrkanden beträffande innehållet i

ekonomexamen. Som skäl för den föreslagna utökningen av ekonomutbildningen

anförs bland annat att utbildningen bör innehålla fördjupade studier och självständig

aktivitet i form av specialarbete med tillämpning av vetenskaplig metodik.

Om man för ekonomutbildning fastställer krav på genomgång av kurser om sammanlagt

140 poäng kommer detta att innebära en viss skärpning i förhållande till

vad som för närvarande gäller. Utskottet kan inte tillstyrka detta. I den mån det

för någon speciell yrkesutövning finns behov av fördjupning i något ämne bör detta

behov kunna tillgodoses genom komplettering av studierna på grundexamensnivå,

vilket ju förutsättes kunna ske upp till 60 poäng. Utskottet avstyrker de i motioner
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

17

na 1:897 och II: 1022 samt 1:906 och II: 1031 framställda yrkandena om en

ekonomexamen om 140 poäng, varav 60 poäng i företagsekonomi.

Av det nu sagda följer att utskottet även avstyrker de i förstnämnda båda motioner

framställda detaljyrkandena beträffande innehållet i ekonomexamen.

Det förhållandet att ingen av de 17 utbildningslinjerna i propositionen upptar

latin inom första avdelningen kommer, uttalas det i motionerna I: 899 och

II: 1027, att för framtida latinstuderande medföra bestämda olägenheter. Motionärerna

hävdar att det från rent metodisk-pedagogiska synpunkter är värdefullt

att få börja studierna med latin i de fall då ett eller flera moderna språk skall ingå

i examen. De hemställer att i förteckningen över utbildningslinjer även medtas en

med latin som första ämne.

Utskottet har i det föregående flera gånger hänvisat till vad i propositionen

anförts om linjeorganisationens fortlöpande anpassning till de aktuella utbildningsbehoven.

I den mån universitetsmyndigheterna finner behov föreligga av en

linje med latin i första avdelningen kan man förutsätta att förslag härom kommer

att framläggas för Kungl. Maj:t. Utskottet anser inte att riksdagen på föreliggande

underlag bör göra någon framställning till Kungl. Maj:t i frågan.

I motionerna I: 905 och II: 1030 uttalas att det är otillfredsställande att utbildningen

av lärare i kristendomskunskap/religionskunskap,

som äger rum vid teologisk fakultet, endast kan ske i Uppsala och Lund. Motionärerna

hemställer att riksdagen beslutar att undervisning i ämnet religionskunskap

skall anordnas också vid universitet och universitetsfilial som saknar teologisk

fakultet. De synes anse att detta bör möjliggöras genom inrättande för ändamålet

vid de teologiska fakulteterna av ett inte närmare preciserat antal tjänster

för universitetslektorer med tjänstgöringsskyldighet även vid andra universitet

än det egna och vid universitetsfilialerna.

Förslaget i motionerna tar sikte endast på sådana teologie studerande som avser

att begränsa sina studier vid teologisk fakultet till förvärv av betyg i ämnet kristendomskunskap

och som därjämte, om möjlighet funnits, önskat studera på annan

ort än Uppsala och Lund. Då hela antalet årligen nyinskrivna vid de teologiska

fakulteterna enligt vad utskottet inhämtat för närvarande är mycket lågt torde

motionerna avse endast ett litet antal studerande och vad motionerna gäller är därför

inte minst en resursfråga. Utskottet finner inte skäl tillstyrka motionerna.

Av propositionen framgår att universitetskanslersämbetet föreslagit en sammanslagning

av examensämnena matematisk statistik och

statistik men att föredragande statsrådet funnit behovet av att utbildningen

differentieras för skilda studerandegrupper så stort, att en sammanslagning inte

bör komma till stånd. I motionen II: 1035 uttalas att det för närvarande föreligger

flera problem i fråga om undervisningen i statistik. Genomströmningen i

den lägre undervisningen är för långsam, studieavbrotten för många och examinationen

på högre nivå för liten. Enligt avnämarnas uppfattning är vidare undervisningen

inte nog tillämpningsinriktad. Motionären anser att en sammanslagning

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

av de båda nämnda examensämnena skulle möjliggöra en lösning och föreslår att

riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om närmare utredning av frågan. Utskottet,

som får erinra om att remissinstanserna är delade i sin uppfattning i denna fråga,

räknar med att kanslersämbetet följer frågan med uppmärksamhet och anser det

därför inte erforderligt med någon särskild framställning av riksdagen.

Utbildningen av lärare i skolämnet svenska äger för närvarande rum inom

universitetsämnena nordiska språk och litteraturhistoria. Av propositionen framgår

att man vid fastställande av den nya linjeorganisationen i denna i stället för

de båda nämnda universitetsämnena kommer att införa ett ämne benämnt svenska.

I motionen II: 1026 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen »frångår förslaget

om svenska som blockämne».

Såvitt utskottet kan finna är det närmast en terminologisk fråga om man i en

utbildningslinje i stället för svenska till en omfattning av 40 poäng inför kurser

i nordiska språk och litteraturhistoria till en sammanlagd omfattning av lika många

poäng. Exakt samma kunskapsstoff kan inrymmas inom de båda alternativen.

Vilket stoff det blir fråga om är en studieplansfråga. Utskottet finner goda skäl

tala för att man i den nya linjeorganisationen inför ämnesnamnet svenska och avstyrker

därför motionen II: 1026, såvitt den nu är i fråga.

I samma motion uttalas beträffande ämnet svenska, att den uppenbara inriktningen

på lärarbanan står i bjärt kontrast till de krav på bredd och flexibilitet

som hävdas i propositionen. Motionärerna framhåller att stora grupper av yrkesutövare

har intresse av en utbildning i litteraturhistoria och nordiska språk som

inte är ensidigt lärarinriktad och yrkar därför att riksdagen beslutar att berörda

instanser skall beredas tillfälle att inom ramen för de nuvarande ämnena nordiska

språk och litteraturhistoria utforma alternativa studieplaner.

Det sålunda redovisade uttalandet i motionen om inriktningen av ämnet svenska

torde bygga på den utformning som undervisningen i ämnet erhållit i det av en

arbetsgrupp inom universitetskanslersämbetet (UKAS) utarbetade förslaget »Utbildningslinjer

vid filosofisk fakultet II». Utskottet som konstaterar att frågan

om hur studieplanerna i de enskilda ämnena skall vara utformade inte behandlas

i propositionen får — i anslutning till vad som sagts flera gånger i det föregående

— framhålla att kanslersämbetet och vederbörande lokala universitetsmyndigheter

förutsättes kontinuerligt bevaka samhällets utbildningsbehov och vid behov inkomma

med förslag till förändringar av utbildningslinjernas sammansättning. Det

av motionärerna angivna behovet av utbildning inom de nuvarande ämnena nordiska

språk och litteraturhistoria för andra yrkesutövare än lärare synes vara

förutsett i propositionen, där föredragande statsrådet uttalar att det bör vara

möjligt för studerande med andra utbildningsmål än blivande lärare att få utbildning

i svenska inom en grundkurs om 40 poäng. Något riksdagsbeslut av den i

motionen angivna innebörden erfordras därför enligt utskottets mening inte.

Föredragande statsrådet uttalar i propositionen att han liksom universitets
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

19

kanslers ämbetet och skolöverstyrelsen anser att för lärarbehörighet i

svenska bör för samtliga skolformer krävas tre terminers utbildning och att

denna utbildning bör kunna ges i form av studiekurs omfattande 60 poäng.

Frågan om behörighetskrav för lärartjänst med undervisning i svenska tas i

vad gäller gymnasiestadiet upp även i motionerna I: 896 och II: 1024 vari yrkas

att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att bestämmelser meddelas av innebörd

att för behörighet att undervisa i svenska på gymnasiestadiet skall krävas

studier i både nordiska språk och litteraturhistoria till eu omfattning motsvarande

40 poäng i vartdera ämnet. Innebörden av detta yrkande är att de 60 poäng som

enligt propositionen bör ge behörighet för undervisning i svenska i samtliga skolformer

inte anses tillräckliga för nämnda stadium. För närvarande är kraven i

detta hänseende sammanlagt tre betyg (dvs. ett i det ena och två i det andra av

de båda universitetsämnena). I propositionen angivna 60 poäng får anses ange omfattningen

av en studieprestation av ungefär samma storlek som den som motsvarar

tre betyg i nuvarande system. Propositionen innebär alltså inte någon ändring

på denna punkt, medan motionerna avser en skärpning för gymnasiestadiet. Motionärernas

skäl härtill är främst att, enligt vad som uppges i motionerna, flertalet

av de studerande som avser att meritera sig för lärartjänst i svenska skaffar sig

mer än föreskriven minimikompetens.

Utskottet vill för sin del betona betydelsen av att de blivande lärarna i svenska

får en utbildning som gör dem väl rustade att motsvara de krav som måste ställas på

dem i skolorna. Utskottet räknar med att vederbörande myndigheter bevakar denna

fråga med stor uppmärksamhet men anser sig inte nu böra föreslå riksdagen att

göra något avsteg från den ståndpunkt som föredragande statsrådet intagit med

stöd både av universitetskanslers ämbetet och skolöverstyrelsen. Utskottet avstyrker

därför motionerna I: 896 och II: 1024.

I fråga om biologiämnet i skolorna är situationen likartad med den

som gäller för ämnet svenska. Plats måste beredas för ett omfattande stoff inom

olika grenar av ämnet, vilket ställer mångahanda krav på den utbildning som

måste krävas för att en lärare skall kunna anses ha reell kompetens för undervisning

i ämnet. I propositionen uttalas i fråga om behörighet för lärare i olika

ämnen — utom i vad gäller ämnet svenska — endast att bestämmelser avses bli

meddelade framdeles efter förslag av skolöverstyrelsen.

I såväl motionen II: 1029 som motionen II: 1036 framställes önskemål om

riksdagsuttalanden angående de blivande biologilärarnas ämnesutbildning. I den

förstnämnda motionen betonas vikten av lärarnas utbildning i hälso- och miljövård,

i den senare gäller det humanbiologi och miljövård.

Utskottet har i och för sig förståelse för motionärernas synpunkter men anser

sig, med hänsyn till att frågor om behörighet till lärartjänster i olika ämnen bör

bedömas i ett sammanhang och till att dessa frågor, med vissa begränsade undantag,

inte behandlas i propositionen, inte böra föreslå riksdagen att göra något ut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

talande i de av motionärerna önskade riktningarna. Utskottet avstyrker alltså

både motionen II: 1029 och motionen II: 1036.

I motionen II: 1037 föreslås att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtagas för

att säkerställa att lärarutbildningen för det nya gymnasieämnet samhällskunskap

inte underskrider fyra studieterminer, dvs. 80 poäng. Även i detta

skolämne är det fråga om ett mångsidigt stoff, som ställer stora krav på lärarutbildningen,

men utskottet, som får hänvisa till vad som nyss anförts i fråga om

biologiämnet, anser sig inte kunna biträda motionsyrkandet.

I motionerna I: 906 och II: 1031 erinras om tidigare i motioner framförda

förslag om att för behörighet som gymnasieadjunkt skulle krävas

minst tre betyg i undervisningsämnena. Motionärerna uttalar att kravet alltjämt

kvarstår och yrkar, såvitt nu är i fråga, att riksdagen hemställer att Kungl.

Maj:t framlägger förslag om specificerade kvalitetskrav för ämneslärare inom

grundskolans högstadium och gymnasium.

Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att utskottet i sitt utlåtande

nr 51 år 1967 ingående diskuterade frågan om den teoretiska ämneslärarutbildningens

längd. Utskottet uttalade därvid att den då föreslagna ämneslärarutbildningen

kunde väntas ge en bättre reell kompetens än den utbildning de

blivande lärarna dittills genomgått. Utskottet avstyrkte bl. a. motionsyrkanden

om utredning av frågan om en adjunktsutbildning med fyra års studier för dem

som åsyftade att erhålla tjänst på gymnasiestadiet. Utskottet, vars ståndpunkt år

1967 godkändes av riksdagen, anser sig inte heller böra biträda nu föreliggande

motionsyrkande om förslag om specificerade kvalitetskrav för ämneslärare på högstadiet

och i gymnasiet.

I flera motionspar framställes yrkanden som syftar till att säkerställa att e rforderliga

resurser ställs till förfogande för den nya utbildningsorganisationen.

I motionerna I: 902 och II: 1040 uttalas att en upprustning av de filosofiska

fakulteternas lärartilldelning och en förbättring av deras pedagogiska resurser

är minst lika väsentlig som ett genomförande av en fastare organisation av

studierna. Riksdagen bör därför enligt motionärerna hemställa hos Kungl. Maj:t

om förslag härom. I motionerna I: 900 och II: 1025 yrkas att riksdagen i sitt

beslut om utbildningsorganisationen framhåller angelägenheten av att medel ställs

till förfogande till inköp av kurslitteratur, till utbildningsnämndernas verksamhet

och till lärarnas resor mellan moderuniversitet och filialer utan att anslagen till

andra ändamål dänned äventyras.

Utskottet får med anledning av dessa yrkanden först erinra om att det i propositionen

räknats med att nuvarande system för resurstilldelning vid de filosofiska

fakulteterna, enligt reglerna för universitetsautomatiken, tills vidare skall kunna

tillämpas för tilldelning av lärarkrafter även i den nya utbildningsorganisationen.

Vid sidan härav förutsättes att viss försöksverksamhet med resurstilldelning efter

andra grunder än de nuvarande skall börja den 1 juli 1969. En utveckling i rikt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

21

ning mot större befogenheter för de lokala universitetsorganen att besluta om

användningen av de ekonomiska resurserna antyds också. Framhållas må även att

överväganden angående de filosofiska fakulteternas lärartilldelning givetvis självklart

ingår som ett led i universitetsmyndigheternas årliga arbete med utarbetande

av anslagsframställningar och i departementens budgetarbete. Utskottet anser sig sålunda

böra avslå yrkandet i motionerna I: 902 och II: 1040 om förslag om upprustning

av de filosofiska fakulteternas lärartilldelning. Detsamma gäller andra ledet i

samma motionsyrkande, nämligen yrkandet om förslag om förbättring av de pedagogiska

resurserna och metoderna. Utskottet får därvid hänvisa dels till den betydande

höjning som i årets statsverksproposition begärs av anslaget Pedagogiskt

utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor, dels till pågående arbete inom

universitetspedagogiska utredningen.

Utskottet kan inte biträda yrkandet i motionerna I: 900 och II: 1025 eftersom

det enligt utskottets mening inte kan finnas någon anledning för riksdagen att göra

ett allmänt hållet principuttalande om behovet av en lämplig avvägning av anslagen

till olika ändamål.

En analys av den resurstilldelning som erfordras för att nå högsta effektivitet

i varje ämne efterlyses i motionerna I: 906 och II: 1031. Motionärerna

anser att en dylik analys, vars resultat bör ligga till grund för den framtida

resurstilldelningen, lämpligen bör utföras av 1968 års utbildningsutredning

i samråd med universitetspedagogiska utredningen. Motionernas hemställan går

ut på en framställning från riksdagen till Kungl. Maj:t om uppdrag för förstnämnda

utredning att verkställa den angivna analysen. Utskottet avstyrker nu förevarande

motionsyrkande.

Som framgått i det föregående föreslås i propositionen anvisande för nästa

budgetår av ett förslagsanslag av 2,5 milj. kr. till Vissa kostnader för utbildningen

vid filosofisk fakultet m. m. I motionerna 1:906 och II: 1031 yrkas en

höjning av detta belopp till 2,6 milj. kr. Motionärerna åberopar att universitetskanslersämbetet

föreslagit anvisande av 160 000 kr. till information om den nya

organisationen men att detta belopp, såvitt de kunnat finna, i propositionen

skurits ned med 100 000 kr. Enligt vad utskottet inhämtat har emellertid någon

nedskärning inte ägt rum. Det av kanslern äskade beloppet har i propositionens

anslagsberäkningar delats på två poster, nämligen en om 60 000 kr. till information

genom ämbetets försorg och en ospecificerad, ingående som en del av det

totalbelopp om 2,4 milj. kr. som beräknats till olika hithörande ändamål vid

universitetsförvaltningarna. Med hänsyn till vad sålunda redovisats får utskottet,

som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts anslagsberäkning, avstyrka

ifrågavarande motionsyrkande.

Vad i propositionen anförts och föreslagits i fråga om riktlinjer för organisationen

av utbildningen vid filosofisk fakultet m. m. har inte i vidare mån än som

framgått av det föregående givit utskottet anledning till särskilda uttalanden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen II: 1032 i vad den avser uppskov

med ställningstagandet till viss del av propositionen,

2. att riksdagen beträffande examenskonstruktionen

a. avslår motionerna I: 895 och II: 1021 om en akademisk

primärexamen,

b. avslår motionerna I: 897 och II: 1022 samt I: 906 och

II: 1031 i vad de avser en ekonomexamen om 140 poäng, varav

60 poäng i företagsekonomi,

c. avslår motionerna I: 897 och II: 1022 i vad de avser ämnena

handelsrätt med beskattningsrätt samt internationell ekonomi

i ekonomexamen,

3. att riksdagen beträffande riktlinjer i övrigt för organisationen

av utbildningen vid filosofisk fakultet m. m. med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen II: 1038 godkänner

vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 906 och II: 1031 i vad

de avser tidpunkten för den nya organisationens ikraftträdande,

5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 906 och II: 1031, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, till Vissa kostnader för utbildningen vid filosofisk

fakultet m. m. för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 906 och II: 1031 i vad

de avser utredning angående en bredare basutbildning, alternativt

en ettårig primärexamen,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 896 och II: 1024 om

behörighetsbestämmelser för undervisning i svenska på gymnasiestadiet,

8. att riksdagen avslår motionerna I: 898 och II: 1023,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 899 och II: 1027 om

en utbildningslinje med latin som första ämne,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 900 och II: 1025 om

medel till kurslitteratur, utbildningsnämnderna och lärarresor,

11. att riksdagen avslår motionerna I: 901 och II: 1039 samt

I: 903 och II: 1028 om en internationell utbildningslinje ävensom

motionerna I: 902 och II: 1040 i vad de avser inrättande av

en dylik linje,

12. att riksdagen avslår motionerna I: 902 och II: 1040 i

vad de avser att de beslut som fattas i anledning av propositionen

skall anses som provisoriska,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

23

13. att riksdagen avslår motionerna I: 902 och II: 1040 samt

I: 906 och II: 1031, samtliga motioner i vad de avser rätt för

studerande att efter avlagd examen bedriva kompletterande

studier utöver 60 poäng,

14. att riksdagen avslår motionerna I: 902 och II: 1040 i vad

de avser upprustning av de filosofiska fakulteternas lärartilldelning

och förbättring av deras pedagogiska resurser och metoder,

15. att riksdagen avslår motionerna I: 902 och II: 1040 i vad

de avser vidgade möjligheter för den ekonomiska utbildningen,

16. att riksdagen avslår motionerna I: 902 och II: 1040 i

vad de avser utredning beträffande besvär över beslutade betyg,

17. att riksdagen avslår motionerna I: 904 och II: 1033 i vad

de avser utformningen av de fasta utbildningslinjerna med hänsyn

till näringslivets behov och kravet på internationella kunskaper,

18. att riksdagen avslår motionerna I: 904 och II: 1033 i vad

de avser tillvaratagande av vunna erfarenheter vid utformningen

av olika utbildningslinjer,

19. att riksdagen avslår motionerna I: 904 och II: 1033 i vad

de avser alternativ i utbildningslinjernas andra avdelning,

20. att riksdagen avslår motionerna I: 904 och II: 1033 i vad

de avser att påbyggnadskurs skall få läsas i direkt anslutning till

första avdelningens ämne,

21. att riksdagen avslår motionerna I: 904 och II: 1033 i vad

de avser successiva val på särskild utbildningslinje,

22. att riksdagen avslår motionerna I: 904 och II: 1033 i vad

de avser bevis över genomgången utbildning,

23. att riksdagen avslår motionerna I: 904 och II: 1033 samt

II: 1032, samtliga motioner i vad de avser studierådgivningen,

24. att riksdagen avslår motionerna I: 905 och II: 1030 om

undervisning i religionskunskap,

25. att riksdagen avslår motionerna I: 906 och II: 1031 i vad

de avser upprätthållande av kvalitetskraven,

26. att riksdagen avslår motionerna I: 906 och II: 1031 i vad

de avser kvalitetskrav för ämneslärare på högstadiet och i gymnasiet,

27. att riksdagen avslår motionerna I: 906 och II: 1031 i vad

de avser en analys av vissa resursbehov,

28. att riksdagen avslår motionen II: 1026 i vad den avser

förslaget om svenska som blockämne,

29. att riksdagen avslår motionen II: 1026 i vad den avser

utformning av alternativa studieplaner,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

30. att riksdagen avslår motionerna II: 1029 och II: 1036 om

utbildning av lärare i biologi,

31. att riksdagen avslår motionen II: 1034 om hur studieavbrott

på grund av värnpliktstjänstgöring skall bedömas vid

prövning av rätt till fortsatta studier,

32. att riksdagen avslår motionen II: 1035 om statistik och

matematisk statistik,

33. att riksdagen avslår motionen II: 1037 om lärarutbildning

för gymnasieämnet samhällskunskap.

Stockholm den 11 mars 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s), Rikard

Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s),

Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), Rönnberg (s), Kaijser (m), Björk

(s), Thorsten Larsson (ep) och Erik Svensson (s) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Almgren (s), Eliasson i Sundborn

(ep), Bergman (s), Mattsson (ep), Alemyr (s), Källstad (fp), Svanberg (s), Jönsson

i Arlöv (s), Gustavsson i Ängelholm (s), fru Ludvigsson (s), herr Westberg i

Ljusdal (fp), fru Gradin (s), fru Sundberg (m) och herr Elmstedt (ep).

Reservationer

1. beträffande en ekonomexamen om 140 poäng, varav 60 poäng i företagsekonomi,

av herrar Virgin (m), Kaijser (m), Bohman (m) och fru Sundberg (m)

som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med »Om man» och på

s. 17 slutar med »i ekonomexamen» bort ha följande lydelse:

»Vid en bedömning av nu förevarande motionsyrkanden bör man ha i minnet

att den faktiska studietiden vid handelshögskolorna för närvarande är omkring fyra

år och att den studietid som formellt förutsättes vid vissa handelshögskolor är 6V2

termin. Utskottet har i och för sig ingen erinran mot en ekonomutbildning om 120

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

25

poäng avslutad med filosofie kandidatexamen. En dylik studiegång kan väntas ge

en för många arbetsuppgifter lämpad utbildning, men den kan inte ersätta den

nuvarande civilekonomutbildningen. De krav som inte minst samhällslivets ökande

internationalisering ställer skulle i och för sig kunna tas till intäkt för förslag om

en förstärkning av nuvarande civilekonomutbildning. De låter sig i varje fall inte

förena med en uttunning av densamma. Utskottet anser att en utbildning av nuvarande

omfattning, avslutad med civilekonomexamen, bör finnas kvar. Inom de

140 poäng som denna examen bör omfatta bör i huvudämnet företagsekonomi

krävas 60 poäng. Detta sistnämnda motiveras av att utbildningen bör innehålla fördjupade

studier och självständig aktivitet i form av specialarbete med tillämpande

av vetenskaplig metodik inom något av de ämnen som ingår i företagsekonomi.

Önskvärt är också att man inom den nu angivna utbildningen söker tillgodose framställda

önskemål om utrymme exempelvis för språk och internationell ekonomi.

Utskottet förutsätter att detta beaktas vid den närmare utformningen av civilekonomutbildningen.

Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet motionerna

I: 897 och II: 1022 samt I: 906 och II: 1031, samtliga motioner såvitt avser en

ekonomexamen om 140 poäng, varav 60 poäng i företagsekonomi. Däremot anser

sig utskottet inte böra föreslå något beslut av riksdagen beträffande övriga i motionerna

I: 897 och II: 1022 angivna detaljer i ekonomexamen.»

dels utskottets hemställan under 2 b bort ha följande lydelse:

»b. i anledning av motionerna I: 897 och II: 1022 samt med

bifall till motionerna I: 906 och II: 1031, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, beslutar att som en fördjupning av den i propositionen

föreslagna filosofie kandidatexamen för ekonomer skall

inrättas en civilekonomexamen som omfattar 140 poäng, varav

60 poäng i företagsekonomi,»

2. beträffande uppskov med reformens ikraftträdande av herrar Virgin (m),

Kaijser (m), Bohman (m) och fru Sundberg (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Vad gäller» och

slutar med »och II: 1031» bort ha följande iydelse:

»När en så genomgripande reform som den nu föreslagna skall genomföras är

det ett ofrånkomligt krav att den är grundligt förberedd. Tidpunkten för genomförandet

måste därför noga övervägas. Utskottet har kommit till den uppfattningen

att det måste bli mycket svårt att genomföra omorganisationen redan den 1 juli 1969

utan att åsidosätta både universitetsmyndigheternas och de studerandes berättigade

krav på erforderlig tid att förbereda sig för det nya systemet. Svårigheterna för både

lärare och studenter kan väntas bli så allvarliga att reformen bör uppskjutas något.

Det måste också framhållas att man löper allvarlig risk att vid ett alltför snabbt

genomförande gå miste om den samhällsekonomiska vinst som den nya organisationen

möjligen kan medföra. Därtill kommer att det planerade snabba genomförandet

ställer de studerande utan reell möjlighet att i rimlig grad göra sitt inflytande

gällande vid fattande av beslut i frågan på olika nivåer. Av studieorganisa
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

toriska skäl synes den 1 januari 1970 inte vara någon lämplig dag för genomförandet

av en ny organisation. Uppskovet med reformen bör därför gälla till den

1 juli 1970.»

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen i anledning av motionerna 1:906 och II: 1031,

såvitt nu är i fråga, beslutar att de nya riktlinjerna för organisationen

av utbildningen vid filosofisk fakultet m. m. skall tilllämpas

från och med den 1 juli 1970,»

3. beträffande tilldelning av lärarkrafter och förbättring av pedagogiska resurser

och metoder vid de filosofiska fakulteterna av herrar Axel Andersson (fp), Virgin

(m), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), Kaijser (m), Thorsten Larsson

(ep), Bohman (m), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Källstad (fp), Westberg

i Ljusdal (fp), fru Sundberg (m) och herr Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 20 börjar med »Utskottet får»

och på s. 21 slutar med »universitetspedagogiska utredningen» bort ha följande

lydelse:

»Utskottet får erinra om att ett av syftena med förslaget i föreliggande proposition

är att åstadkomma större genomströmningshastighet vid de filosofiska fakulteterna.

För att denna målsättning skall kunna nås under bibehållande av undervisningens

kvalitet måste enligt utskottets mening en kraftig upprustning av de

pedagogiska hjälpmedlen genomföras. Det kan också komma att visa sig att en

ökad tilldelning av lärare och övrig personal blir nödvändig. Utskottet anser att

riksdagen i anledning av nu förevarande motionsyrkanden bör hos Kungl. Maj:t

hemställa om förslag om förstärkning av resurserna vid de filosofiska fakulteterna.»

dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

»14. att riksdagen i anledning av motionerna 1:902 och 11:1040

i vad de avser de filosofiska fakulteternas lärartilldelning samt

pedagogiska resurser och metoder i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställer att förslag förelägges riksdagen om förstärkning av de

pedagogiska resurserna vid nämnda fakulteter,»

4. beträffande behörighetskrav för gymnasielärare av herrar Axel Andersson (fp),

Virgin (m), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), Kaijser (m), Thorsten

Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Källstad (fp),

Westberg i Ljusdal (fp), fru Sundberg (m) och herr Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Med anledning»

och slutar med »i gymnasiet» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Bakom det nu redovisade motionsyrkandet ligger uppfattningen att det inte

kommer att visa sig möjligt att inom en examen omfattande endast 120 poäng

inrymma en tillfredsställande lärarutbildning för gymnasiet och för grundskolans

högstadium. Även i motionerna I: 902 och II: 1040 ges beträffande gymnasiestadiet

uttryck åt uppfattningen, att det utbildningsomfång som föreslås knappast

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

27

kan vara tillräckligt för att ge lärarna en reell kompetens. Motionärerna uttalar

sig därför för en fyraårig utbildning för gymnasielärare.

Utskottet får erinra om att det i propositionen förutsatts att bestämmelser om

behörighetskrav för lärare skall utfärdas av Kungl. Maj:t, sedan skolöverstyrelsen

inkommit med förslag i ämnet. Utskottet vill starkt understryka att beträffande

behörighet på gymnasiestadiei måste ställas krav på fördjupade studier. Alldeles

särskilt måste möjligheten att tillgodose fördjupningskravet i de s. k. blockämnena

uppmärksammas. Både i fråga om svenska, biologi och samhällskunskap gäller att

läraren i sin undervisning måste spänna över en mängd olika områden. Han måste

på vart och ett av dessa ha en tillfredsställande utbildning att falla tillbaka på. Den

bredd i utbildningen som måste krävas av honom får emellertid inte leda till att

möjligheterna till fördjupning beskärs. Vid utarbetande av behörighetsbestämmelserna

bör detta beaktas. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges till känna

för Kungl. Maj:t.»

dels utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

»26. att riksdagen i anledning av motionerna 1:906 och II: 1031

i vad de avser kvalitetskrav för ämneslärare på högstadiet och

i gymnasiet som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet

anfört i fråga om behörighetskrav för gymnasielärare,»

Särskilda yttranden

1. beträffande tillfälle för berörda parter att yttra sig över propositionen av herrar

Virgin (m), Kaijser (m), Bohman (m) och fru Sundberg (m) som anfört:

»Genomförandet av utbildningsreformen vid de filosofiska fakulteterna kommer

att ställa mycket stora krav såväl på universiteten som på lärare och studerande.

En anslutning till bunden studiegång innebär för den enskilde studenten ett ställningstagande

av avgörande betydelse som måste föregås av noggrant övervägande.

Från universitetens sida måste studievägledningen noggrant planeras med avseende

på föreslagna olika utbildningslinjer. Vi beklagar att utskottets behandling av propositionen

nr 4 påskyndades och uteslöt möjligheten för i förslaget berörda parter

att framlägga synpunkter på propositionen. Olika myndigheter och berörda organisationer

borde enligt vår mening ha givits möjlighet att yttra sig över propositionen

innan utskottsbehandlingen ägde rum, vilket hade varit möjligt vid bifall

till vårt yrkande om uppskov med reformens genomförande.»

2. beträffande möjligheten att införa en bredare basutbildning eventuellt ledande

till en ettårig primärexamen av herrar Virgin (m), Kaijser (m), Bohman (m) och

fru Sundberg (m) som anfört:

»För den enskilde studenten är det betydelsefullt att han upplever sin studiesituation

som meningsfull. Om så är fallet är hans möjligheter att följa normalstudietiden

större och belastningen på universiteten minskar. Yrkandet i motionerna I: 906 och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 34 år 1969

II: 1031 om uppdrag för 1968 års utbildningsutredning att närmare undersöka

möjligheterna att anordna en bredare basutbildning, eventuellt avslutad med en

primärexamen, har sin grund i övertygelsen att det har en ur studiesynpunkt positiv

effekt, om studenten vid studiernas påbörjande har ett näraliggande första

studiemål. Vidare är det så, att kraven på en bred och flexibel allmänutbildning

gör sig gällande inom allt fler områden. Då dessa krav ökar bör det vara självklart

för universiteten att ställa resurser till förfogande, så att dylik utbildning

även på akademisk nivå kan erbjudas. En bred basutbildning skulle ge de studerande

flera valmöjligheter såväl vid fortsatta akademiska studier som vid övergång

till annan utbildning eller till förvärvsverksamhet. Även avnämarna som i hög

grad svarar för de anställdas vidareutbildning skulle vara betjänta av att även den

akademiskt utbildade arbetskraften har en bred och varierad grundutbildning. Då

direktiven för 1968 års utbildningsutredning, som betonats i utskottets utlåtande,

är sådana att utredningen är oförhindrad att pröva olika förslag, som kan komma

fram, förutsätter vi att även förslagen i ovannämnda motioner, såvitt de här är

i fråga, snarast kommer att prövas.»

Tryckeribolaget Ivar Hzeggström AB • Stockholm 1969

690149

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utbildningens organisation vid filosofisk fakultet m. m. jämte motioner. a1 i texten