Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1969/ 70 till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. jämte motioner.

1969-03-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:36, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1969/ 70 till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anslag för budgetåret 1969/

70 till skatteutjämningsbidrag till kommunerna

m. m. jämte motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 9, punkt D 2, s. 77—81 i utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 3 januari 1969) har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna in. m.

för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 530 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 31 av herr Eric Carlsson m. fl. och

II: 38 av herr Larsson i öskevik m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om ett statligt

grundbelopp i det kommunala bostadstillägget i enlighet med vad i

motionerna har anförts,

dels de likalydande motionerna 1:32 av herr Werner och 11:39 av fru

Marklund m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte hemställa 1. om förslag om statligt grundbidrag till kommunerna för

utgivande av kommunala bostadstillägg, förslagsvis 500 kr. per bidragsberättigad

pensionstagare, förbundet med villkor i syfte att trygga en minimistandard

enligt i motionerna anförd riktning samt 2. att förslag i berörda

avseende utarbetas och förelägges 1969 års höstriksdag,

dels de likalydande motionerna 1: 204 av herr Bengtson m. fl. och II: 223

av herr Hedlund m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla om skyndsam parlamentarisk utredning rörande den

kommunala verksamhetens finansiering och härvid särskilt frågan om kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna, såväl från skattepolitisk

synpunkt som med hänsyn till dess betydelse för den kommunala demokratin,

i enlighet med vad i motionerna har anförts,

dels de likalydande motionerna I: 324 av herrar Axel Kristiansson och

Axel Georg Pettersson samt II: 370 av herr Larsson i öskevik m. fl. vari

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådana

ändringar i statsbidragsförfattningarna att primärkommuner och

landsting får full kompensation för inbetald allmän arbetsgivaravgift beträffande

löneanställda inom socialvård samt hälso- och sjukvård,

1 Bihang till riksdagens protokoll 196!). 6 samt. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

dels de likalydande motionerna I: 326 av herr Werner och 11: 368 av herr

Hermansson in. fl. vari hemställts att riksdagen, i syfte att åstadkomma en

annan kostnadsfördelning mellan stat och kommun, beslutar att i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till riksdagen om att a) kommunernas

skolutgifter i allt väsentligt övertas av staten, b) landstingskommunerna

och städer utom landsting skall erhålla i allt väsentligt full kostnadstäckning

för de sjukvårdsuppgifter som övertagits från staten,

dels de likalydande motionerna 1:378 av herr Dahlén m. fl. och 11:4-38

av herr Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift

att framlägga ett principiellt program för den framtida ansvars- och kostnadsfördelningen

mellan stat och kommun med utgångspunkt från de allmänna

mål i fråga om fördelningspolitik, kommunal självstyrelse och effektivitet

i förvaltningen som anförts i motionerna,

dels de likalydande motionerna 1: 568 av fröken Pehrsson och herr Harald

Pettersson och II: 640 av herr Larsson i Öskevik in. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till sådan

ändring av gällande bestämmelser att det särskilda bostadstillägget

för barnfamiljer med höga bostadskostnader göres statligt och i sin helhet

finansieras av staten,

dels de likalydande motionerna 1:653 av herr Manne Olsson in. fl. och

II: 767 av herr Trana in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller om översyn och förslag till ändring av nu gällande

skatteutjämningsbidragsbestämmelser och att de i motionerna framförda

synpunkterna därvid måtte beaktas.

Utskottet. Den av 1965 års riksdag beslutade skatteutjämningsreformen

trädde i kraft fr. o. in. år 1966. Genom utvecklingen av det kommunala

skatteunderlaget och höjda kommunala utdebiteringar har statens utgifter

för skatteutj ämningsbidragen ökat kraftigt. Åren 1966—1969 har bidrag

beviljats med totalt respektive 1 052 milj. kr., 1 157 milj. kr., 1 307 milj. kr.

och 1 460 milj. kr.

Skatteutjämningsbidrag utgår dels till landskommuner, köpingar, städer,

landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter, när skattekraften, dvs.

skatteunderlaget per invånare, i kommunen understiger en viss nivå (skatteutjämningsbidrag

vid brist på skattekraft), dels till landskommuner,

köpingar och städer när den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt

i kommunen överstiger medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag

vid hög utdebitering). Utöver dessa bidrag kan efter ansökan

ett extra skatteutjämningsbidrag utgå om synnerliga skäl föreligger.

I statsverkspropositionen föreslås den ändringen av gällande bestämmelser

att utöver de faktorer som nu beaktas när det gäller att bevilja extra

bidrag i fortsättningen skall få beaktas även vissa kostnader som glesbygds
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

3

kommunerna kan ha för lokal trafikservice. Syftet med förslaget är att

främja kommunikationerna i glesbygderna. Utskottet tillstyrker förslaget.

Medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1969/70 avser

den senare hälften av kalenderåret 1969 och förra hälften av år 1970. På

basis av redovisade beräkningar föreslår Kungl. Maj:t att anslaget i riksstaten

tas upp med 1 530 milj. kr. Anslagsökningen utgör 150 milj. kr. Utskottet

har inte funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen och

tillstyrker därför den begärda medelsanvisningen.

I syfte bl. a. att uppnå en längre gående utjämning av de ekonomiska

olikheterna mellan kommunerna än skatteutjämningssystemet i sin nuvarande

utformning ger har i motionerna I: 31 och II: 38 samt i motionerna

I: 32 och II: 39 framställts yrkanden beträffande statligt grundbelopp i det

kommunala bostadstillägget till folkpensionen. I motionerna 1:568 och II:

640 framförs yrkande om statligt bostadstillägg till barnfamiljer.

I samband med att beslut fattades om övergång från omsättningsskatt

till mervärdeskatt infördes en allmän arbetsgivaravgift. Även kommunerna

är avgiftspliktiga. I motionerna I: 324 och II: 370 föreslås att primärkommuner

och landsting skall få full kompensation för arbetsgivaravgift som

hänför sig till anställda inom socialvård samt hälso- och sjukvård.

Motionsyrkande beträffande kostnaderna för sjukvårdsuppgifter framställs

även i motionerna I: 326 och II: 368 i vilka också behandlas frågan om

kostnaderna för grundskolan m. m. Enligt motionärernas mening bör landstingskommunerna

och städer utom landsting få i allt väsentligt full kostnadstäckning

för de sjukvårdsuppgifter som övertagits från staten. Kommunernas

skolutgifter bör enligt samma motionärer övertas av staten.

I motionerna I: 204 och II: 223, I: 378 och II: 438 samt I: 653 och II: 767

slutligen har det nuvarande skatteutjämningssystemet och kostnadsfördelningen

mellan stat och kommun blivit föremål för mera allmänt hållna analyser

som utmynnar i förslag om utredningar.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra följande.

Det nuvarande skatteutjämningssystemet har tillämpats sedan 1966 och

erfarenheterna av detsamma kan på det hela taget sägas vara relativt goda.

Emellertid kan skäl anföras för att en översyn nu bör göras.

Skatteutjämningsbidraget vid brist på skattekraft bygger på ett tillskott

av skatteunderlag. Tillskottet varierar med hänsyn till kommunens belägenhet.

Riket är indelat i tre skattekraftsområden med olika skattekraftsgränser

för tillskottets storlek. Tillskottet utgörs av det antal skattekronor och

skatteören som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara

viss andel i procent räknat av medelskattekraften i landet.

Indelningen av riket i tre skattekraftsområden med olika skattekraftsgränser

har skett i syfte att utjämna eller i varje fall minska de kostnadsolikheter

mellan kommunerna som beror av geografisk belägenhet, klimat

och befolkningsgleshet samt likartade faktorer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

Enighet torde alltjämt råda om att skattekraften, dvs. skatteunderlaget

per invånare, är en objektiv och god mätare av kommunernas ekonomiska

bärkraft. Att skattekraften bör bibehållas som en av de väsentligare fördelningsfaktorerna

i skatteutjämningssystemet anser utskottet uppenbart och

någon häremot stridande uppfattning har utskottet inte kunnat utläsa ur

motionerna. Utskottet vill erinra om att det i sitt utlåtande 1965: 78 i anledning

av motionsyrkanden om successiv anpassning efter omständigheterna

av skattekraftsgränserna framhöll att det låg i skatteutjämningssystemets

natur att detta emellanåt måste ses över så att det fyllde sin avsedda

funktion att vara ett medel för den önskvärda utjämningen av det

kommunala skattetrycket.

Skatteutjämningsbidraget vid hög utdebitering, vilket också är ett betydelsefullt

led i skatteutjämningssystemet, utlöses när den totala utdebiteringen

i kommunen överstiger en viss nivå, utdebiteringsgränsen. Denna utgörs av

medelutdebiteringen i riket. I sitt utlåtande 1965: 78 framhöll utskottet

att den närmare konsekvensen av sambandet mellan den rörliga utdebiteringsgränsen

och medelutdebiteringen var svår att överblicka. Riksdagen

delade denna uppfattning och gav Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört

beträffande omprövning senast år 1970 av sambandet mellan utdebiteringsgränsen

och medelutdebiteringen i riket.

Utskottet hyser numera den uppfattningen att det måste anses föga meningsfullt

att bryta ut och särbehandla en faktor i skatteutjämningssystemet.

I finansplanen har framhållits att en jämnare inkomst- och standardfördelning

är ett viktigt politiskt mål. Den kommunala verksamheten har under

senare tid expanderat mycket kraftigt och representerar nu nära fjärdedelen

av bruttonationalprodukten. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen

höjdes från 18,29 kr. 1966 och 18,71 kr. 1967 till 19,34 kr. 1968 och

kan beräknas till drygt 20 kr. för innevarande år. Genom att kommunalskatten

är proportionell och får dras av vid taxering till statlig inkomstskatt

drabbar höjningarna särskilt de lägre inkomsttagarna. Skatteutjämningsbidragen

till kommunerna framstår bl. a. till följd härav som ett alltmer betydelsefullt

inslag i en politik som syftar till en jämnare standardfördelning.

Ett annat mycket väsentligt argument för en allmän översyn är enligt

utskottets mening den ändrade bild i nu ifrågavarande avseenden som torde

bli en följd av de fortsatta aktiviteterna att skapa större och bärkraftigare

kommuner. Utskottet vill därför se en översyn av och utredning om skatteutjämningssystemet

såsom en förberedelse inför de ytterligare kommunsammanslagningar

som kan väntas bli genomförda under 1970-talet. Utredningen

skall sålunda ha siktet inriktat på förhållandena sådana dessa kan

tänkas gestalta sig i mitten på 1970-talet och därefter.

Utskottet har tidigare redovisat sin allmänna syn på de två väsentligare

leden i det nuvarande skatteutjämningssystemet och vill understryka att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

5

allmänt hållna automatiskt verkande regler som ej inkräktar på kommunernas

självbestämmanderätt även i fortsättningen bör vara huvudprinciperna.

Detta betyder bl. a. att utskottet inte kan biträda de motionsvis framförda

yrkandena beträffande vissa specialdestinationer m. m. Även dessa yrkanden

vill utskottet emellertid uppfatta som tecken på att en översyn — utan

syfte att i grunden ändra det nuvarande systemet -— är motiverad.

Skatt eu t jämningen är en fråga som i och för sig inte har något direkt

samband med problemet om hur de totala kostnaderna för samhällsverksamheten

skall fördelas mellan stat och kommun.

1958 års skatteutjämningskommitté tog inte ställning till frågan om fördelningen

mellan stat och kommun i stort av kostnaderna för den samhällsverksamhet

som åvilar kommunerna. Kommittén framhöll dock att det

syntes motiverat att frågan om fördelningen av kostnaderna på skolans område

mellan stat och kommun togs upp till prövning inom en snar framtid.

Vidare underströk kommittén angelägenheten av att i samband med prövningen

av kommitténs förslag kostnadsfördelningen mellan staten och landstingskommunerna

underkastades en prövning från allmänna skattepolitiska

utgångspunkter.

I samband med den på utskottets behandling ankommande delen av propositionen

1965: 43 hade utskottet att yttra sig om vissa då framställda motionsyrkanden

rörande frågan om fördelningen av kostnaderna mellan

staten och kommunerna. Utskottet underströk därvid att kommunerna till

följd av stegrade kostnader inom sjukvården och skolväsendet samt andra

verksamhetsområden stod inför mycket svårbemästrade ekonomiska problem.

Såsom framgick av propositionen innebar emellertid de i densamma

framlagda förslagen en betydande ökning av bidragsgivningen till kommunerna.

Därjämte garanterade skatteutjämningssystemets utformning att

statsbidraget blev värdebeständigt och standardföljsamt. Utskottet ansåg att

man först borde avvakta verkningarna av detta system i dess nuvarande utformning

innan man tog upp frågan om kostnadsfördelningen mellan stat

och kommun. Systemet innehöll också utomordentliga möjligheter att påverka

såväl bidragsgivningens omfattning som bidragsmedlens fördelning

mellan kommunerna. Under åberopande härav avstyrkte utskottet de ifrågavarande

motionsyrkandena och riksdagen beslöt i enlighet härmed. Senast i

fjol avslog riksdagen då motionsvis framställda yrkanden av i sak samma

innebörd.

Länsdemokratiutredningen har ägnat kommunernas finansieringsproblem

stor uppmärksamhet och understrukit vikten av att den kommunala

sektorns finansieringsförhållanden utreds. Utredningen anser det inte möjligt

att lämna en entydig och en gång för alla giltig uppräkning av vad som

bör vara arbetsuppgifter för olika organ men anser att det är betydelsefullt

att ett översiktligt program för kompetensfördelningen upprättas.

Sedan skatteutjämningsreformen genomfördes har såväl den statliga verk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

samheten som den kommunala väsentligt expanderat och vissa omfördelningar

mellan de två ansvarsområdena genomförts. Detta i förening med att

erfarenheter numera har vunnits av det nuvarande systemet i berört avseende

motiverar enligt utskottets mening att även frågan om kostnadsfördelningen

mellan stat och kommun nu uppmärksammas.

Med anledning av de ifrågavarande motionsyrkandena förordar utskottet

att en parlamentariskt sammansatt utredning får i uppdrag att göra en översyn

av det nuvarande skatteutjämningssystemet i syfte att nå en ytterligare

utjämnad kommunalskatt över hela landet och att i samband därmed i härför

erforderlig omfattning ta upp till övervägande frågan om kostnadsfördelningen

mellan stat och kommun.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna

m. m. för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under

sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av

1 530 000 000 kr.,

2. att riksdagen i anledning av motionerna 1:31 och

II: 38, I: 32 och II: 39: I: 204 och II: 223, I: 324 och II: 370,

I: 326 och II: 368, I: 378 och II: 438, I: 568 och II: 640 samt

I: 653 och II: 767 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet anfört om utredning rörande det kommunala

skatteutjämningsbidraget in. m.

Stockholm den 11 mars 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Rikard Svensson

(s), Axel Andersson (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson

(fp), Ottosson (m), Bengt Gustavsson (s), Bengtson (ep), Nyman (fp),

Rönnberg (s), Högström (s), Jonsson (s), Strandberg (m) och Johan Olsson

(ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olofström (s),

Almgren (s), Mellqvist (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Johansson

i Norrköping (s), Alemyr (s), fru Holmberg (s), herrar Svanberg

(s), Sjönell (ep), Westberg i Ljusdal (fp), östrand (s), Lothigius (m) och

Eriksson i Arvika (fp).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:120 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1969170 till skatteutjämningsbidrag a1 i texten