Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslagen för budgetåret 1969/70 till rundradioverksamheten m. m. jämte motioner.

1969-04-11 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslagen för budgetåret 1969/70 till rundradioverksamheten m. m. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda

framställningar rörande anslagen för budgetåret

1969/70 till rundradioverksamheten m. m. jämte motioner.

(4:e avd.)

Statsverkspropositionen

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, s. 170—171, 469—483 och

485—487 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 3 januari

1969) föreslagit riksdagen att dels anvisa i statsrådsprotokollet angivna

anslag till rundradioverksamheten m. m., dels medge att televerket lämnas i statsrådsprotokollet

angivna beställningsbemyndiganden.

Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1969/70 under de

skilda anslagen innebär

att till Viss beredskapsutrustning anvisas ett reservationsanslag av 550 000 kr.

(punkt B 64, s. 170),

att till Ersättning för viss rundradioverksamhet anvisas ett anslag av 31 230 000

kr. (punkt B 65, s. 170—171),

att till Rundradioanläggningar anvisas ett investeringsanslag av 76 100 000 kr.

(punkt I: 1, s. 469—483)

samt att till Radio- och televisionshus anvisas ett investeringsanslag av

11 000 000 kr. (punkt II: 2, s. 485—487).

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 203 av herr Virgin m. fl och II: 217 av herr

Holmberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla att tilläggsdirektiv utfärdas till 1966 års reklamutredning att snarast utreda

och framlägga förslag till erforderliga bestämmelser för den reklamverksamhet

som fordras för ett bl. a. av pressen ägt fristående, reklamfinansierat företag

för program 2 i TV med samma förpliktelser i fråga om opartiskhet och mångsidighet

som för närvarande åvilar Sveriges Radio,

dels de likalydande motionerna I: 604 av herr Dahlén m. fl. och II: 722 av

herr Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande radio-TV-verksamhetens organisation

i framtiden, varvid utredningen bl. a. bör utarbeta förslag om hur ett från

Sveriges Radio fristående reklamfinansierat företag för program 2 i TV bör organiseras,

och därvid beakta vad som i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 594 av herr Axel Andersson och II: 717 av

herr Sellgren m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller

om ytterligare åtgärder för att åstadkomma en så hög täckningsgrad som

möjligt för TV 2 redan vid programstarten och att licensavgifterna differentieras

med hänsyn till de geografiska möjligheterna att ta del av ifrågavarande program,

dels de likalydande motionerna I: 627 av herr Strandberg samt II: 723 av herrar

Wennerfors och Magnusson i Borås vari hemställts att riksdagen till Rundradioanläggningar

för budgetåret 1969/70 måtte anvisa ett investeringsanslag

av 56 100 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 600 av herrar Brundin och Sveningsson samt

II: 711 av herr Nordstrandh m. fl. vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte hemställa om en översyn av avtalet mellan staten och Sveriges Radio

Aktiebolag med beaktande av vad i motionerna anförts,

dels motionen II: 137 av herrar Fridolfsson i Stockholm och Björck i Nässjö

vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

att Kungl. Maj:t upptar förhandlingar med Sveriges Radio inom ramen för gällande

avtal, syftande till att programverksamheten i radio och TV blir föremål

för en fortlöpande översyn som främjar god programkvalitet, objektiv information

och respekt för gällande lagar,

dels de likalydande motionerna I: 610 av herr Lidgard m. fl. och II: 725 av

herr Wennerfors m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om förslag till nästa års riksdag om ökade resurser för regionalradioverksamheten

i storstockholmsregionen,

dels de likalydande motionerna I: 623 av fröken Stenberg m. fl. och II: 724

av herr Wennerfors m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln

punkt B e) Radio- och TV-verksamhet — utöver det belopp om

31 230 000 kr. som Kungl. Maj:t föreslagit till ersättning för viss rundradioverksamhet

— bevilja 570 000 kr. för utökning av Sveriges Radios programverksamhet

för utlandet (UTP),

dels de likalydande motionerna I: 616 av herr Ottosson m. fl. och 11:693 av

herr Hovhammar m. fl. vari yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående nedsättning av licensavgiften för

TV och radio för äldre personer i enlighet med de riktlinjer som angetts i motionerna,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

3

dels motionen II: 136 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora

vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning av möjligheterna

att ålderspensionärer utan andra tillgångar än folkpensionen erhåller befrielse

från eller nedsättning av licensavgiften för ljudradio i enlighet med motionens

syfte,

dels de likalydande motionerna I: 617 av herr Ottosson m. fl. och II: 694 av

herr Hovhammar m. fl. vari yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa att erläggandet av TV- och radiolicenser samordnas med

avgivandet av allmän självdeklaration och uppbörden av skatt.

Utskottet

Utskottet tar i förevarande utlåtande först upp vissa motionsledes aktualiserade

principfrågor rörande radio- och TV-verksamhetens organisation och finansiering

m. m. samt behandlar därefter anslags- och licensfrågorna.

I motionerna I: 203 och II: 217 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t

anhåller att tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning utfärdas att snarast utreda

och framlägga förslag till erforderliga bestämmelser för den reklamverksamhet

som fordras för ett bland annat av pressen ägt fristående, reklamfinansierat

företag för program 2 i TV med samma förpliktelser i fråga om opartiskhet och

mångsidighet som för närvarande åvilar Sveriges Radio. Vidare har i motionerna

I: 604 och II: 722 hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning

rörande radio-TV-verksamhetens organisation i framtiden, varvid utredningen

bl. a. bör utarbeta förslag om hur ett från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat

företag för program 2 i TV bör organiseras och därvid beakta

vad som i motionerna anförts. Utskottet får i anledning härav anföra följande.

I den av 1966 års riksdag godkända propositionen nr 136 (SU 163, rskr. 388)

framhöll departementschefen att han funnit det vara angeläget att finna ett system

som ställer etermedierna fria från kommersiella intressens eller politiska gruppers

ensidiga inflytande. En grundläggande förutsättning angavs därvid vara att en fri

etableringsrätt i etern vore en omöjlighet redan på grund av det begränsade antalet

frekvenser. Frihet i etern måste i första hand förenas med en medveten strävan till

objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet och innefatta möjligheter

för olika åsikter och meningsriktningar att komma till tals samt garantier mot

obehöriga påtryckningar. I anslutning härtill erinrades om det i flera västeuropeiska

demokratier förekommande »public service-systemet», dvs. ett system där

man gett rätten till rundradiosändningar åt ett eller flera allmännyttiga företag som

haft stor självständighet och frihet att verka som »en rundradio i allmänhetens

tjänst». Företagen ansågs i de flesta fall ha lyckats bevara sin integritet, sin självständighet

och sitt oberoende. De ansågs också ha i stor utsträckning svarat för de

djärva initiativen, förnyelsen av programstoffet och originaliteten i presentationen.

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 40

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

Förslaget att i Sverige införa kommersiell privatägd television avvisades vid

förenämnda riksdag helt under hänvisning bl. a. till erfarenheterna från andra

länder. Utskottet vill också erinra om att riksdagen så gott som varje år efter sitt

beslut 1956 om televisionens införande i vårt land haft att pröva motionsledes

väckta yrkanden om reklamfinansierad TV och fri etableringsrätt m. m. samt därvid

avvisat dessa. Någon anledning att nu ändra ståndpunkt föreligger enligt utskottets

uppfattning inte — så mycket mindre som inga nya skäl förebragts till

stöd härför.

Ej heller kan utskottet tillstyrka att vid sidan av Sveriges Radio inrättas ett icke

privatägt kommersiellt företag, finansierat helt med reklaminkomster. Ett system

med Sveriges Radios verksamhet licensfinansierad och härjämte ett särskilt företag

som förbehålls TV-reklam skulle i realiteten innebära att vid sidan av Sveriges

Radio ett kommersiellt monopol på TV-reklam etableras. Konkurrensen mellan

företagen skulle heller inte komma att ske på lika villkor eftersom det ena företaget

skulle finansieras genom licensavgifter och det andra genom reklaminkomster.

Därest endast reklamfinansiering eftersträvas kan man enligt utskottets uppfattning

lika gärna föreslå reklamsändningar i Sveriges Radios program, vilket

utskottet emellertid inte ansett sig kunna förorda. I anslutning till det anförda må

dock erinras om den översyn som pågår genom särskilda sakkunniga med uppgift

att verkställa utredning rörande reklamens verkningar med särskild hänsyn

till reklamsändningar i televisionen.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 203 och

IT 217 om tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning. Likaledes avstyrks förslagen

i motionerna I: 604 och IT 722 om utredning på sätt i motionerna föreslagits

rörande radio-TV-verksamhetens organisation i framtiden.

I motionerna I: 594 och II: 717 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller

om ytterligare åtgärder för att åstadkomma en så hög täckningsgrad för

TV 2 som möjligt redan vid programstarten och att licensavgifterna differentieras

med hänsyn till de geografiska möjligheterna att ta del av ifrågavarande program.

Vad motionärerna därvid anfört finner utskottet i och för sig beaktansvärt.

Jämlikt statsmakternas tidigare beslut i frågan är målsättningen för distributionsnätets

utbyggnad att bedriva denna i sådan takt att drygt 75 % av landets befolkning

tillgodoses vid programstarten kring årsskiftet 1969/70 och ca 93 % ett och

ett halvt år senare. Fortsatt utbyggnad skall därefter ske i syfte att åstadkomma

i det närmaste hundraprocentig täckning. Televerket har redan erhållit ett beställningsbemyndigande

härför, och ytterligare sådana bemyndiganden föreslås i statsverkspropositionen.

Enligt vad utskottet erfarit synes vissa möjligheter föreligga

att snabbare uppnå en högre täckningsgrad än som sålunda förutsatts. Utskottet

förutsätter för sin del att alla sådana möjligheter genom provisoriska utbyggnader

och andra åtgärder tas till vara. Under hänvisning härtill och då utskottet

av bl. a. praktiska skäl inte funnit sig berett förorda en avgiftsdifferentiering

av den art motionärerna föreslagit avstyrks motionerna i fråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

5

I motionerna I: 600 och II: 711 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer

om en översyn av avtalet mellan staten och Sveriges Radio med beaktande

av vad i motionerna anförts. Vidare har i motionen II: 137 hemställts att riksdagen

begär att Kungl. Maj:t upptar förhandlingar med Sveriges Radio inom ramen för

gällande avtal, syftande till att programverksamheten i radio och TV blir föremål

för en fortlöpande översyn som främjar god programkvalitet, objektiv information

och respekt för gällande lagar. Utskottet får i anledning härav anföra följande.

I enlighet med det av statsmakterna 1966 fattade beslutet angående rundradions

fortsatta verksamhet m. m. (prop. 136, SU 163, rskr. 383) ankommer det på företagets

ledning jämte den omorganiserade radionämnden att tillse att de i förenämnda

beslut uppdragna riktlinjerna för programverksamheten följes samt att vidta

härför eventuellt erforderliga åtgärder. Sveriges Radios ansvar för programverksamhetens

handhavande regleras genom ett mellan staten och bolaget den 30

december 1966 ingånget avtal som trädde i kraft den 1 juli 1967 och gäller

till och med den 30 juni 1977. Uppsägning av avtalet skall ske senast ett år före

avtalstidens utgång. Vid utebliven uppsägning förlänges avtalet med fem år åt

gången.

Bolaget skall enligt § 6 i avtalet i sin programverksamhet hävda de grundläggande

demokratiska värdena. Programverksamheten skall vidare enligt avtalet i

sin helhet präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen. Bolaget skall

före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera

sakuppgifter i programmen. Felaktig sakuppgift skall beriktigas när det är påkallat,

och den som har ett befogat anspråk att bemöta ett påstående skall beredas

tillfälle till genmäle. Beriktigande och plats för genmäle skall ges utan oskäligt

dröjsmål.

De till § 6 knutna programreglerna, som av styrelsen för Sveriges Radio fastställdes

1948, är enligt vad utskottet inhämtat oförändrade.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet några åtgärder i ämnet från

riksdagens sida inte påkallade och avstyrker därför motionerna i fråga.

I motionerna I: 610 och II: 725 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t

måtte anhålla om förslag till nästa års riksdag om ökade resurser för regionalradioverksamheten

i storstockholmsregionen.

Utskottet anser det önskvärt att distrikts- och regionalradioverksamheten ges

ökade resurser. En viss utbyggnad har också under senare år ägt rum på detta

område och ytterligare sådan planeras. Enligt vad utskottet erfarit pågår vidare

inom Sveriges Radio utredning rörande distriktsorganisationen samt möjligheterna

för en ökning av de regionala och lokala sändningarnas omfattning. Dessutom

övervägs enligt vad utskottet tidigare framhållit (jfr SU 1968: 155) inom Kungl.

Maj :ts kansli att tillkalla sakkunniga för utredning rörande de med utbyggnad av

den s. k. särskilda rundradion sammanhängande frågorna. Med beaktande av det

anförda finner utskottet tillräckliga skäl ej föreligga att från riksdagens sida nu

vidta någon åtgärd i ämnet. Motionerna avstyrks följaktligen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

Ramen för medelsförbrukningen under nästa budgetår för investeringar i rundradioanläggningar

föreslås av Kungl. Maj:t skola fastställas till 70 milj. kr., varav

64,9 milj. kr. för televisionsradioanläggningar och 5,1 milj. kr. för ljudradioanläggningar.

Av det förstnämnda beloppet om 64,9 milj. kr. avser 9,8 milj. kr.

olika kompletterande stationsarbeten i anslutning till distributionsnätet för nuvarande

TV-program, 3,6 milj. kr. för att slutföra anpassningen av detta distributionsnät

till färgsändningar och 51,5 milj. kr. för att fortsätta utbyggnaden av stationer

och programförbindelser för TV 2. Vissa beställningsbemyndiganden för

budgetåren 1970/71—1973/74 erfordras också.

Med sedvanlig marginal för en av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl

påkallad ökning av medelsförbrukningen föreslås att anslaget till rundradioanläggningar

för nästa budgetår tas upp med 76,1 milj. kr.

Vad i övrigt angår televisionen tar Kungl. Maj:t upp 9 milj. kr. för investeringar

i televisionshus i Stockholm samt radio- och televisionshus i Göteborg. Sveriges

Radios investeringsutgifter för televisionen beräknas till 31,5 milj. kr. och för den

allmänna programverksamheten upptas ett belopp om 197,5 milj. kr. Televerkets

driftkostnader i anslutning till televisionen anges till 44 milj. kr.

De totala utgifterna för televisionens allmänna programverksamhet under budgetåret

1969/70 skulle följaktligen uppgå till (64,9 + 9,0 + 31,5 + 197,5 + 44,0)

= 346,9 milj. kr.

För ljudradion beräknar departementschefen — förutom förenämnda 5,1 milj.

kr. för investeringar i distributionsanläggningar — 2,6 milj. kr. för investeringar

i radiohus, 5,6 milj. kr. för Sveriges Radios investeringsutgifter, 98,4 milj. kr. för

Sveriges Radios drift- och programkostnader och 34,3 milj. kr. för televerkets

driftkostnader.

De totala utgifterna för ljudradions allmänna programverksamhet skulle sålunda

uppgå till (5,1 + 2,6+ 5,6+ 98,4+ 34,3) =146 milj. kr.

Eftersom avgiftsintäkterna inom rundradiorörelsen för nästa budgetår — inklusive

ränteinkomsterna på av televerket såsom rörelsemedel disponerade avgiftsmedel

— uppskattas till 458,8 milj. kr. och ljudradions och televisionens sammanlagda

utgifter utgör (146,0 + 346,9) =492,9 milj. kr. skulle rörelsen sålunda uppvisa

ett underskott av 34,1 milj. kr. Härtill skall läggas ytterligare 1 milj. kr. för

täckande av vissa andra i propositionen nämnda kostnader. Den ackumulerade

behållningen av avgiftsmedlen i fonden skulle därmed minska med 35,1 milj. kr.

och vid utgången av budgetåret 1969/70 uppgå till 235,5 milj. kr.

Kungl. Maj:ts sålunda framlagda förslag om ett investeringsanslag för nästa budgetår

om 76,1 milj. kr. till rundradioanläggningar har utskottet funnit sig kunna tillstyrka.

Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 627 och

II: 723 om en minskning av anslagsanvisningen till 56,1 milj. kr.

Under det å driftbudgeten upptagna anslaget till ersättning för viss rundradioverksamhet

har Kungl. Maj:t föreslagit en sammanlagd medelsanvisning om 31,23

milj. kr., varav för Sveriges Radios programverksamhet för utlandet ett i förhållan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

7

de till innevarande budgetår oförändrat anslagsbelopp om 6,36 milj kr. I anledning

härav har i motionerna I: 623 och II: 724 yrkats en höjning av sistnämnda

belopp och därmed anslaget i dess helhet med av Sveriges Radio begärda 570 000

kr.

Utskottet finner i likhet med motionärerna den verksamhet varom här är fråga

angelägen. Vid sin prövning av anslagsfrågan för nästa budgetår har utskottet

dock inte funnit sig böra frångå Kungl. Majits förslag och avstyrker därför motionerna.

I anslutning härtill må f. ö. erinras om att anslagsanvisningen till verksamheten

under de senaste fem åren ökat från 4,2 milj. kr. till 6,36 milj. kr.

Därtill kommer att utlandsavdelningen vid Sveriges Radio enligt vad utskottet erfarit

för nästa budgetår från Kollegiet för Sverige-information erhåller ett bidrag

om 280 000 kr. för viss programverksamhet.

Kungl. Maj:ts förenämnda förslag i övrigt med avseende å såväl storleken av

medelsförbrukningen under televerkets fond som rundradioverksamhetens omfattning

och inriktning jämte medels- och anslagsberäkningar m. m. tillstyrks av

utskottet.

I motionerna I: 616 och II: 693 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer

om utredning angående nedsättning av licensavgiften för TV och radio för

äldre personer. Vidare har i motionen II: 136 hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj:t anhåller om utredning av möjligheterna för ålderspensionärer utan andra tillgångar

än folkpensionen att erhålla befrielse från eller nedsättning av licensavgiften

för ljudradio.

Vad motionärerna därvid anfört finner utskottet i och för sig värt beaktande. Då

det i andra sammanhang (jfr bl. a. SU 1961: 9 och 1969: 9 p. 3) gällt att för en speciell

grupp åstadkomma befrielse från eller nedsättning av affärsverkens avgifter

har utskottet dock ställt sig avvisande under hänvisning till bl. a. det merarbete

och de olägenheter i administrativt hänseende sådan nedsättning eller avgiftsbefrielse

skulle innebära. Under erinran härom och då kostnaderna i anledning av

sådana åtgärder enligt utskottets uppfattning synes böra bestridas i annan ordning

avstyrks motionerna.

I motionerna I: 617 och II: 694 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer

att erläggandet av TV- och radiolicenser samordnas med avgivandet av

allmän självdeklaration och uppbörd av skatt.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att televerket helt nyligen lagt om

och rationaliserat systemet för erläggandet av här ifrågavarande avgifter, vilka

numera som regel tas ut i samband med uppbörden av telefonavgifterna. Det av motionärerna

föreslagna systemet synes dessutom mindre ändamålsenligt av det skälet

att med nuvarande skatteregler ett stort antal licensinnehavare torde vara befriade

från skyldighet att avge självdeklaration och erlägga skatt samt vid ett bifall till

motionärernas förslag följaktligen skulle erhålla en ej avsedd licensbefrielse. Utskottet

avstyrker därför motionerna i fråga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 203 och II: 217 samt

I: 604 och II: 722,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 594 och II: 717,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:600 och 11:711 samt

II: 137,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 610 och II: 725,

5. att riksdagen medger att televerket lämnas i statsrådsprotokollet

förordade beställningsbemyndiganden,

6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 627 och II: 723 till Rundradioanläggningar

för budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under televerkets

fond anvisar ett investeringsanslag av 76 100 000 ler.,

7. att riksdagen till Radio- och televisionshus för budgetåret

1969/70 på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

anvisar ett investeringsanslag av 11 000 000 kr.,

8. att riksdagen till Viss b er edskap sutrustning för budgetåret

1969/70 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag av 550 000 kr.,

9. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 623 och II: 724 till Ersättning för

viss rundradioverksamhet för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 31 230 000

kr.,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 616 och II: 693,

11. att riksdagen avslår motionen II: 136,

12. att riksdagen avslår motionerna I: 617 och II: 694.

Stockholm den 11 april 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s), Rikard

Svensson (s), Ivar Johansson (ep), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson

(fp), Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Hjorth (s), Eric Peterson (fp), Kaijser

(m), Thorle Nilsson (s), Strandberg (m) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Almgren (s), Eliasson i Sundborn

(ep), Gustafson i Göteborg (fp), Bergman (s), Johansson i Norrköping (s), Nordstrandh

(m), Lindahl (s), Källstad (fp), Blomkvist (s), Svanberg (s), Dahlgren (ep),

Nilsson i Kristianstad (s), Zachrisson (s) och Sundman (ep).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

Reservationer

9

1. beträffande utredning om ett från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat

företag för program 2 i TV av herrar Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Eric Peterson

(fp), Kaijser (m), Strandberg (m), Bohman (m), Gustafson i Göteborg (fp), Nordstrandh

(m) och Källstad (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »I den» och på s. 4

slutar med »i framtiden» bort ha följande lydelse:

»Det nuvarande läget inom radio-TV-området är enligt utskottets mening i hög

grad otillfredsställande. Det är till stor del orsakat av regeringens dogmatiska tänkande

och ovilja att söka nya vägar, vilket kommit till uttryck t. ex. i avvisandet

av förslaget om en förutsättningslös utredning av hela frågekomplexet. De tekniska

möjligheter som föreligger för ett friare system har negligerats, och de långsiktiga

finansieringsfrågorna har lämnats olösta.

Erfarenheterna visar att det i ett monopolföretag inte föreligger fullgoda möjligheter

för en fri och allsidig opinionsbildning och samhällsdebatt. Den organisation

som genomförts vad gäller TV 1 och TV 2 söker visserligen till någon del tillvarata

de fördelar som konkurrens alltid medfört, men den är — vilket också

motionärerna anfört — trots detta behäftad med allvarliga brister. Centraliseringen

blir påfallande inte minst vad gäller ett så viktigt område som nyhetsförmedlingen.

Urvalet av åsikter, nyheter och information blir rikare och mera allsidigt

genom förekomsten av två självständigt konkurrerande företag. Risken för ensidighet

hos monopolet gäller givetvis inte bara nyheter utan också samhällsreportage,

litteratur, musik, teater och underhållning.

För de många som arbetar inom radio och TV innebär ett monopolsystem klara

nackdelar. Förekomsten av flera konkurrerande företag däremot medför att man

motverkar Sveriges Radios utveckling till ett enda dominerande jätteföretag. Konkurrens

skapar incitament för rationellare metoder och kostnadsansvar samt ett

mera effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser.

Finansieringsfrågorna är på längre sikt fortfarande olösta. Kungl. Maj:t har

inte klarlagt hur man avser att lösa dessa. De av riksdagen 1966 och 1968 beslutade

licenshöjningarna är helt otillräckliga om en fortsatt utbyggnad av TV 2

skall ske. Det stod klart redan i samband med besluten. Finansieringsfrågorna

måste ges en mera definitiv lösning, och detta bör ske i samband med en omprövning

av den gällande ordningen i dess helhet.

Planeringen måste i första hand inriktas på att skapa ramarna för ett självständigt

företag för TV 2. Hur dessa ramar exakt skall utformas bör bli föremål för

övervägande av en snabbt arbetande expertutredning, exempelvis 1966 års reklamutredning.

I detta sammanhang vill utskottet endast kortfattat ange några

principer som bör vara vägledande vid uppbyggnaden av det nya systemet.

Statsmonopolet upphör. Utredning igångsätts rörande omändring av TV 2 till ett

gentemot statsmakterna fristående och av Sveriges Radio oberoende företag. För

att förhindra att detta blir dominerat av en enda politisk eller ekonomisk makt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

gruppering bör särskilda bestämmelser stipuleras vid starten och gälla för aktieteckningen

i bolaget. En naturlig möjlighet är att press och folkrörelser får förvärva

huvudmannaskapet för ett sådant fristående radio-TV-företag. TV 2-företaget

skall arbeta under samma regler för opartiskhet och ansvar som gäller för

Sveriges Radio.

TV 2-företaget må finansiera sin verksamhet genom försäljning av reklamtid.

Frågan om lokala eller regionala TV-företags eller radioföretags möjlighet att likaledes

försälja reklam bör bli föremål för särskild utredning. Därvid bör bl. a.

hänsyn tas till verkningarna på dagspressens ekonomiska villkor och önskvärdheten

att inte alltför plötsliga och genomgripande förändringar inträder. Tidningsföretagens

möjligheter att bli intressenter i TV-företag bör beaktas. Vissa och hårda

regler skall gälla för annonsering. Reklam bör endast få förekomma mellan olika

program eller i sammanhängande programblock. Reklamen skall således klart åtskiljas

från den övriga programverksamheten. Den skall presenteras på ett sådant

sätt att allmänheten inte svävar i tvivelsmål om att det rör sig om annonsering.

Det får inte förekomma att ett visst program bekostas eller understöds av

en viss annonsör eller annan person.

Genom dessa och andra preciserade regler för reklamverksamheten och de befogenheter

som bör ges en statlig myndighet för kontroll att reglerna efterlevs

undviks de risker som eventuellt kan vara förenade med reklamfinansierad radioTV.

Annonsörerna skall således inte få något inflytande över programproduktionen.

Med den här förordade organisationen får inte heller företagets styrelse och

finansiärer inflytande över programverksamheten. Denna bör med samma oberoende

och självständighet ledas av företagets chef som f. n. är fallet med chefen i

Sveriges Radio. Han bör alltså vara bunden av de regler för opartiskhet och ansvar

som är betingelserna för TV-koncessionen. Samma regler vilka gäller för det statliga

företaget bör gälla för nytillkommande.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker yrkandet i motionerna I: 203 och

II: 217 om tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning. Likaledes tillstyrks förslagen

i motionerna I: 604 och II: 722 om utredning på sätt i motionerna föreslagits

rörande radio-TV-verksamhetens organisation i framtiden»,

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 203 och II: 217

samt I: 604 och II: 722 hos Kungl. Maj:t anhåller om tillläggsdirektiv

till 1966 års reklamutredning att snarast utreda och

framlägga förslag till erforderliga bestämmelser för den reklamverksamhet

som fordras för ett bl. a. av pressen ägt fristående,

reklamfinansierat företag för program 2 i TV med samma förpliktelser

i fråga om opartiskhet och mångsidighet som f. n.

åvilar Sveriges Radio,»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

11

2. beträffande avtalet mellan staten och Sveriges Radio (moment 3 i utskottets

hemställan) av herrar Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Eric

Peterson (fp), Kaijser (m), Strandberg (m), Johan Olsson (ep), Bohman (m), Eliasson

i Sundborn (ep), Gustafson i Göteborg (fp), Nordstrandh (m), Källstad (fp),

Dahlgren (ep) och Sundman (ep) som anser att den del av utskottets yttrande på

s. 5 som börjar med »De till» och slutar med »motionerna i fråga» bort ha följande

lydelse:

»Av bilaga till styrelseprotokoll framgår att radiochefen i samband med att

styrelsen för Sveriges Radio för sin del godkände förenämnda avtal framhållit att

formuleringen i § 6 inte avsåge att göra någon som helst ändring i de riktlinjer

som vore gällande och som på sin tid stadfästes av styrelsen och programledningen

i vissa uttalanden 1948 och som införts i programreglema. Enligt dessa uttalanden

uppfattade dåvarande Radiotjänst försvaret av de demokratiska värdena som en

av sina främsta uppgifter. Av uttalandena framgår också att upplysning om tankeoch

yttrandefrihetens betydelse har sin givna plats i programmet, att opinionsriktningar,

vilkas verksamhet riktar sig mot demokratin, inte ensidigt får komma till

tals och inte får lämnas oemotsagda samt att det bör tillses att försåtlig propaganda

mot demokratin inte insmyger sig i till synes opolitiska programpunkter.

Under erinran om innebörden av det sålunda anförda finner utskottet på grundval

av de nu förevarande motionerna några särskilda åtgärder i ämnet från riksdagens

sida inte påkallade och avstyrker bl. a. därför motionerna i fråga.»

3. beträffande investeringsanslag för nästa budgetår av herrar Kaijser (m), Strandberg

(m), Bohman (m) och Nordstrandh (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Kungl. Maj:ts» och

slutar med »56,1 milj. kr.» bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag om ett investeringsanslag för nästa budgetår om 76,1

milj. kr. till rundradioanläggningar har utskottet inte funnit sig kunna tillstyrka.

Såsom i motionerna I: 627 och II: 723 framhållits synes under de av motionärerna

angivna betingelserna förevarande anslag kunna minskas till 56,1 milj. kr. utan

att televerkets utbyggnad av sändningsnäten påverkas. Utskottet finner det lämpligt

att så sker och tillstyrker följaktligen motionerna i fråga.»

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

»6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med

bifall till motionerna I: 627 och II: 723 till Rundradioanläggningar

för budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under televerkets

fond anvisar ett investeringsanslag av 56 100 000 kr.,»

4. beträffande Sveriges Radios programverksamhet för utlandet av herrar Ivar

Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Eric Peterson (fp), Kaijser (m),

Strandberg (m), Johan Olsson (ep), Bohman (m), Eliasson i Sundborn (ep), Gustafson

i Göteborg (fp), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Dahlgren (ep) och Sundman

(ep) som anser att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Utskottet finner»

och slutar med »viss programverksamhet» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner i likhet med motionärerna den verksamhet varom här är

fråga angelägen. Kungl. Maj:ts förslag om en oförändrad medelstilldelning torde

i verkligheten innebära minskade resurser för ändamålet. Det bidrag Sveriges

Radios utlandsavdelning erhåller från Kollegiet för Sverige-information torde ej

heller vara av det slaget att härigenom täckning för uppstående merkostnader kan

uppnås. Enligt vad utskottet erfarit torde för att verksamheten skall kunna bedrivas

i rimlig omfattning ett ytterligare anslagsbelopp om minst 400 000 kr. vara erforderligt.

Utskottet finner med hänsyn härtill en höjning av medelsanvisningen med

angivna belopp böra ske och anslaget i dess helhet följaktligen böra tas upp med

31,63 milj. kr.»

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

»9. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 623 och II: 724 till Ersättning för viss rundradioverksamhet

för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisar ett anslag av 31 630 000 kr.,»

Tryckeribolaget Ivar Haggström AB • Stockholm 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:127 Skrivelse till f ullmäktige i riksbanken om användande av riksbankens vinst för år 1968. a1 i texten