Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslagen för budgetåret 1969/70 till rundradioverksamheten m. m. jämte motioner.
1969-04-11 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslagen för budgetåret 1969/70 till rundradioverksamheten m. m. jämte motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
1
Nr 40
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande anslagen för budgetåret
1969/70 till rundradioverksamheten m. m. jämte motioner.
(4:e avd.)
Statsverkspropositionen
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, s. 170—171, 469—483 och
485—487 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 3 januari
1969) föreslagit riksdagen att dels anvisa i statsrådsprotokollet angivna
anslag till rundradioverksamheten m. m., dels medge att televerket lämnas i statsrådsprotokollet
angivna beställningsbemyndiganden.
Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1969/70 under de
skilda anslagen innebär
att till Viss beredskapsutrustning anvisas ett reservationsanslag av 550 000 kr.
(punkt B 64, s. 170),
att till Ersättning för viss rundradioverksamhet anvisas ett anslag av 31 230 000
kr. (punkt B 65, s. 170—171),
att till Rundradioanläggningar anvisas ett investeringsanslag av 76 100 000 kr.
(punkt I: 1, s. 469—483)
samt att till Radio- och televisionshus anvisas ett investeringsanslag av
11 000 000 kr. (punkt II: 2, s. 485—487).
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 203 av herr Virgin m. fl och II: 217 av herr
Holmberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla att tilläggsdirektiv utfärdas till 1966 års reklamutredning att snarast utreda
och framlägga förslag till erforderliga bestämmelser för den reklamverksamhet
som fordras för ett bl. a. av pressen ägt fristående, reklamfinansierat företag
för program 2 i TV med samma förpliktelser i fråga om opartiskhet och mångsidighet
som för närvarande åvilar Sveriges Radio,
dels de likalydande motionerna I: 604 av herr Dahlén m. fl. och II: 722 av
herr Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 40
2
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande radio-TV-verksamhetens organisation
i framtiden, varvid utredningen bl. a. bör utarbeta förslag om hur ett från
Sveriges Radio fristående reklamfinansierat företag för program 2 i TV bör organiseras,
och därvid beakta vad som i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna I: 594 av herr Axel Andersson och II: 717 av
herr Sellgren m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller
om ytterligare åtgärder för att åstadkomma en så hög täckningsgrad som
möjligt för TV 2 redan vid programstarten och att licensavgifterna differentieras
med hänsyn till de geografiska möjligheterna att ta del av ifrågavarande program,
dels de likalydande motionerna I: 627 av herr Strandberg samt II: 723 av herrar
Wennerfors och Magnusson i Borås vari hemställts att riksdagen till Rundradioanläggningar
för budgetåret 1969/70 måtte anvisa ett investeringsanslag
av 56 100 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 600 av herrar Brundin och Sveningsson samt
II: 711 av herr Nordstrandh m. fl. vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte hemställa om en översyn av avtalet mellan staten och Sveriges Radio
Aktiebolag med beaktande av vad i motionerna anförts,
dels motionen II: 137 av herrar Fridolfsson i Stockholm och Björck i Nässjö
vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
att Kungl. Maj:t upptar förhandlingar med Sveriges Radio inom ramen för gällande
avtal, syftande till att programverksamheten i radio och TV blir föremål
för en fortlöpande översyn som främjar god programkvalitet, objektiv information
och respekt för gällande lagar,
dels de likalydande motionerna I: 610 av herr Lidgard m. fl. och II: 725 av
herr Wennerfors m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om förslag till nästa års riksdag om ökade resurser för regionalradioverksamheten
i storstockholmsregionen,
dels de likalydande motionerna I: 623 av fröken Stenberg m. fl. och II: 724
av herr Wennerfors m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln
punkt B e) Radio- och TV-verksamhet — utöver det belopp om
31 230 000 kr. som Kungl. Maj:t föreslagit till ersättning för viss rundradioverksamhet
— bevilja 570 000 kr. för utökning av Sveriges Radios programverksamhet
för utlandet (UTP),
dels de likalydande motionerna I: 616 av herr Ottosson m. fl. och 11:693 av
herr Hovhammar m. fl. vari yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående nedsättning av licensavgiften för
TV och radio för äldre personer i enlighet med de riktlinjer som angetts i motionerna,
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
3
dels motionen II: 136 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora
vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning av möjligheterna
att ålderspensionärer utan andra tillgångar än folkpensionen erhåller befrielse
från eller nedsättning av licensavgiften för ljudradio i enlighet med motionens
syfte,
dels de likalydande motionerna I: 617 av herr Ottosson m. fl. och II: 694 av
herr Hovhammar m. fl. vari yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa att erläggandet av TV- och radiolicenser samordnas med
avgivandet av allmän självdeklaration och uppbörden av skatt.
Utskottet
Utskottet tar i förevarande utlåtande först upp vissa motionsledes aktualiserade
principfrågor rörande radio- och TV-verksamhetens organisation och finansiering
m. m. samt behandlar därefter anslags- och licensfrågorna.
I motionerna I: 203 och II: 217 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller att tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning utfärdas att snarast utreda
och framlägga förslag till erforderliga bestämmelser för den reklamverksamhet
som fordras för ett bland annat av pressen ägt fristående, reklamfinansierat
företag för program 2 i TV med samma förpliktelser i fråga om opartiskhet och
mångsidighet som för närvarande åvilar Sveriges Radio. Vidare har i motionerna
I: 604 och II: 722 hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning
rörande radio-TV-verksamhetens organisation i framtiden, varvid utredningen
bl. a. bör utarbeta förslag om hur ett från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat
företag för program 2 i TV bör organiseras och därvid beakta
vad som i motionerna anförts. Utskottet får i anledning härav anföra följande.
I den av 1966 års riksdag godkända propositionen nr 136 (SU 163, rskr. 388)
framhöll departementschefen att han funnit det vara angeläget att finna ett system
som ställer etermedierna fria från kommersiella intressens eller politiska gruppers
ensidiga inflytande. En grundläggande förutsättning angavs därvid vara att en fri
etableringsrätt i etern vore en omöjlighet redan på grund av det begränsade antalet
frekvenser. Frihet i etern måste i första hand förenas med en medveten strävan till
objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet och innefatta möjligheter
för olika åsikter och meningsriktningar att komma till tals samt garantier mot
obehöriga påtryckningar. I anslutning härtill erinrades om det i flera västeuropeiska
demokratier förekommande »public service-systemet», dvs. ett system där
man gett rätten till rundradiosändningar åt ett eller flera allmännyttiga företag som
haft stor självständighet och frihet att verka som »en rundradio i allmänhetens
tjänst». Företagen ansågs i de flesta fall ha lyckats bevara sin integritet, sin självständighet
och sitt oberoende. De ansågs också ha i stor utsträckning svarat för de
djärva initiativen, förnyelsen av programstoffet och originaliteten i presentationen.
1*—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 40
4
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
Förslaget att i Sverige införa kommersiell privatägd television avvisades vid
förenämnda riksdag helt under hänvisning bl. a. till erfarenheterna från andra
länder. Utskottet vill också erinra om att riksdagen så gott som varje år efter sitt
beslut 1956 om televisionens införande i vårt land haft att pröva motionsledes
väckta yrkanden om reklamfinansierad TV och fri etableringsrätt m. m. samt därvid
avvisat dessa. Någon anledning att nu ändra ståndpunkt föreligger enligt utskottets
uppfattning inte — så mycket mindre som inga nya skäl förebragts till
stöd härför.
Ej heller kan utskottet tillstyrka att vid sidan av Sveriges Radio inrättas ett icke
privatägt kommersiellt företag, finansierat helt med reklaminkomster. Ett system
med Sveriges Radios verksamhet licensfinansierad och härjämte ett särskilt företag
som förbehålls TV-reklam skulle i realiteten innebära att vid sidan av Sveriges
Radio ett kommersiellt monopol på TV-reklam etableras. Konkurrensen mellan
företagen skulle heller inte komma att ske på lika villkor eftersom det ena företaget
skulle finansieras genom licensavgifter och det andra genom reklaminkomster.
Därest endast reklamfinansiering eftersträvas kan man enligt utskottets uppfattning
lika gärna föreslå reklamsändningar i Sveriges Radios program, vilket
utskottet emellertid inte ansett sig kunna förorda. I anslutning till det anförda må
dock erinras om den översyn som pågår genom särskilda sakkunniga med uppgift
att verkställa utredning rörande reklamens verkningar med särskild hänsyn
till reklamsändningar i televisionen.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 203 och
IT 217 om tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning. Likaledes avstyrks förslagen
i motionerna I: 604 och IT 722 om utredning på sätt i motionerna föreslagits
rörande radio-TV-verksamhetens organisation i framtiden.
I motionerna I: 594 och II: 717 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
om ytterligare åtgärder för att åstadkomma en så hög täckningsgrad för
TV 2 som möjligt redan vid programstarten och att licensavgifterna differentieras
med hänsyn till de geografiska möjligheterna att ta del av ifrågavarande program.
Vad motionärerna därvid anfört finner utskottet i och för sig beaktansvärt.
Jämlikt statsmakternas tidigare beslut i frågan är målsättningen för distributionsnätets
utbyggnad att bedriva denna i sådan takt att drygt 75 % av landets befolkning
tillgodoses vid programstarten kring årsskiftet 1969/70 och ca 93 % ett och
ett halvt år senare. Fortsatt utbyggnad skall därefter ske i syfte att åstadkomma
i det närmaste hundraprocentig täckning. Televerket har redan erhållit ett beställningsbemyndigande
härför, och ytterligare sådana bemyndiganden föreslås i statsverkspropositionen.
Enligt vad utskottet erfarit synes vissa möjligheter föreligga
att snabbare uppnå en högre täckningsgrad än som sålunda förutsatts. Utskottet
förutsätter för sin del att alla sådana möjligheter genom provisoriska utbyggnader
och andra åtgärder tas till vara. Under hänvisning härtill och då utskottet
av bl. a. praktiska skäl inte funnit sig berett förorda en avgiftsdifferentiering
av den art motionärerna föreslagit avstyrks motionerna i fråga.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
5
I motionerna I: 600 och II: 711 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
om en översyn av avtalet mellan staten och Sveriges Radio med beaktande
av vad i motionerna anförts. Vidare har i motionen II: 137 hemställts att riksdagen
begär att Kungl. Maj:t upptar förhandlingar med Sveriges Radio inom ramen för
gällande avtal, syftande till att programverksamheten i radio och TV blir föremål
för en fortlöpande översyn som främjar god programkvalitet, objektiv information
och respekt för gällande lagar. Utskottet får i anledning härav anföra följande.
I enlighet med det av statsmakterna 1966 fattade beslutet angående rundradions
fortsatta verksamhet m. m. (prop. 136, SU 163, rskr. 383) ankommer det på företagets
ledning jämte den omorganiserade radionämnden att tillse att de i förenämnda
beslut uppdragna riktlinjerna för programverksamheten följes samt att vidta
härför eventuellt erforderliga åtgärder. Sveriges Radios ansvar för programverksamhetens
handhavande regleras genom ett mellan staten och bolaget den 30
december 1966 ingånget avtal som trädde i kraft den 1 juli 1967 och gäller
till och med den 30 juni 1977. Uppsägning av avtalet skall ske senast ett år före
avtalstidens utgång. Vid utebliven uppsägning förlänges avtalet med fem år åt
gången.
Bolaget skall enligt § 6 i avtalet i sin programverksamhet hävda de grundläggande
demokratiska värdena. Programverksamheten skall vidare enligt avtalet i
sin helhet präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen. Bolaget skall
före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera
sakuppgifter i programmen. Felaktig sakuppgift skall beriktigas när det är påkallat,
och den som har ett befogat anspråk att bemöta ett påstående skall beredas
tillfälle till genmäle. Beriktigande och plats för genmäle skall ges utan oskäligt
dröjsmål.
De till § 6 knutna programreglerna, som av styrelsen för Sveriges Radio fastställdes
1948, är enligt vad utskottet inhämtat oförändrade.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet några åtgärder i ämnet från
riksdagens sida inte påkallade och avstyrker därför motionerna i fråga.
I motionerna I: 610 och II: 725 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
måtte anhålla om förslag till nästa års riksdag om ökade resurser för regionalradioverksamheten
i storstockholmsregionen.
Utskottet anser det önskvärt att distrikts- och regionalradioverksamheten ges
ökade resurser. En viss utbyggnad har också under senare år ägt rum på detta
område och ytterligare sådan planeras. Enligt vad utskottet erfarit pågår vidare
inom Sveriges Radio utredning rörande distriktsorganisationen samt möjligheterna
för en ökning av de regionala och lokala sändningarnas omfattning. Dessutom
övervägs enligt vad utskottet tidigare framhållit (jfr SU 1968: 155) inom Kungl.
Maj :ts kansli att tillkalla sakkunniga för utredning rörande de med utbyggnad av
den s. k. särskilda rundradion sammanhängande frågorna. Med beaktande av det
anförda finner utskottet tillräckliga skäl ej föreligga att från riksdagens sida nu
vidta någon åtgärd i ämnet. Motionerna avstyrks följaktligen.
6
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
Ramen för medelsförbrukningen under nästa budgetår för investeringar i rundradioanläggningar
föreslås av Kungl. Maj:t skola fastställas till 70 milj. kr., varav
64,9 milj. kr. för televisionsradioanläggningar och 5,1 milj. kr. för ljudradioanläggningar.
Av det förstnämnda beloppet om 64,9 milj. kr. avser 9,8 milj. kr.
olika kompletterande stationsarbeten i anslutning till distributionsnätet för nuvarande
TV-program, 3,6 milj. kr. för att slutföra anpassningen av detta distributionsnät
till färgsändningar och 51,5 milj. kr. för att fortsätta utbyggnaden av stationer
och programförbindelser för TV 2. Vissa beställningsbemyndiganden för
budgetåren 1970/71—1973/74 erfordras också.
Med sedvanlig marginal för en av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl
påkallad ökning av medelsförbrukningen föreslås att anslaget till rundradioanläggningar
för nästa budgetår tas upp med 76,1 milj. kr.
Vad i övrigt angår televisionen tar Kungl. Maj:t upp 9 milj. kr. för investeringar
i televisionshus i Stockholm samt radio- och televisionshus i Göteborg. Sveriges
Radios investeringsutgifter för televisionen beräknas till 31,5 milj. kr. och för den
allmänna programverksamheten upptas ett belopp om 197,5 milj. kr. Televerkets
driftkostnader i anslutning till televisionen anges till 44 milj. kr.
De totala utgifterna för televisionens allmänna programverksamhet under budgetåret
1969/70 skulle följaktligen uppgå till (64,9 + 9,0 + 31,5 + 197,5 + 44,0)
= 346,9 milj. kr.
För ljudradion beräknar departementschefen — förutom förenämnda 5,1 milj.
kr. för investeringar i distributionsanläggningar — 2,6 milj. kr. för investeringar
i radiohus, 5,6 milj. kr. för Sveriges Radios investeringsutgifter, 98,4 milj. kr. för
Sveriges Radios drift- och programkostnader och 34,3 milj. kr. för televerkets
driftkostnader.
De totala utgifterna för ljudradions allmänna programverksamhet skulle sålunda
uppgå till (5,1 + 2,6+ 5,6+ 98,4+ 34,3) =146 milj. kr.
Eftersom avgiftsintäkterna inom rundradiorörelsen för nästa budgetår — inklusive
ränteinkomsterna på av televerket såsom rörelsemedel disponerade avgiftsmedel
— uppskattas till 458,8 milj. kr. och ljudradions och televisionens sammanlagda
utgifter utgör (146,0 + 346,9) =492,9 milj. kr. skulle rörelsen sålunda uppvisa
ett underskott av 34,1 milj. kr. Härtill skall läggas ytterligare 1 milj. kr. för
täckande av vissa andra i propositionen nämnda kostnader. Den ackumulerade
behållningen av avgiftsmedlen i fonden skulle därmed minska med 35,1 milj. kr.
och vid utgången av budgetåret 1969/70 uppgå till 235,5 milj. kr.
Kungl. Maj:ts sålunda framlagda förslag om ett investeringsanslag för nästa budgetår
om 76,1 milj. kr. till rundradioanläggningar har utskottet funnit sig kunna tillstyrka.
Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 627 och
II: 723 om en minskning av anslagsanvisningen till 56,1 milj. kr.
Under det å driftbudgeten upptagna anslaget till ersättning för viss rundradioverksamhet
har Kungl. Maj:t föreslagit en sammanlagd medelsanvisning om 31,23
milj. kr., varav för Sveriges Radios programverksamhet för utlandet ett i förhållan
-
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
7
de till innevarande budgetår oförändrat anslagsbelopp om 6,36 milj kr. I anledning
härav har i motionerna I: 623 och II: 724 yrkats en höjning av sistnämnda
belopp och därmed anslaget i dess helhet med av Sveriges Radio begärda 570 000
kr.
Utskottet finner i likhet med motionärerna den verksamhet varom här är fråga
angelägen. Vid sin prövning av anslagsfrågan för nästa budgetår har utskottet
dock inte funnit sig böra frångå Kungl. Majits förslag och avstyrker därför motionerna.
I anslutning härtill må f. ö. erinras om att anslagsanvisningen till verksamheten
under de senaste fem åren ökat från 4,2 milj. kr. till 6,36 milj. kr.
Därtill kommer att utlandsavdelningen vid Sveriges Radio enligt vad utskottet erfarit
för nästa budgetår från Kollegiet för Sverige-information erhåller ett bidrag
om 280 000 kr. för viss programverksamhet.
Kungl. Maj:ts förenämnda förslag i övrigt med avseende å såväl storleken av
medelsförbrukningen under televerkets fond som rundradioverksamhetens omfattning
och inriktning jämte medels- och anslagsberäkningar m. m. tillstyrks av
utskottet.
I motionerna I: 616 och II: 693 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
om utredning angående nedsättning av licensavgiften för TV och radio för
äldre personer. Vidare har i motionen II: 136 hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om utredning av möjligheterna för ålderspensionärer utan andra tillgångar
än folkpensionen att erhålla befrielse från eller nedsättning av licensavgiften
för ljudradio.
Vad motionärerna därvid anfört finner utskottet i och för sig värt beaktande. Då
det i andra sammanhang (jfr bl. a. SU 1961: 9 och 1969: 9 p. 3) gällt att för en speciell
grupp åstadkomma befrielse från eller nedsättning av affärsverkens avgifter
har utskottet dock ställt sig avvisande under hänvisning till bl. a. det merarbete
och de olägenheter i administrativt hänseende sådan nedsättning eller avgiftsbefrielse
skulle innebära. Under erinran härom och då kostnaderna i anledning av
sådana åtgärder enligt utskottets uppfattning synes böra bestridas i annan ordning
avstyrks motionerna.
I motionerna I: 617 och II: 694 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
att erläggandet av TV- och radiolicenser samordnas med avgivandet av
allmän självdeklaration och uppbörd av skatt.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att televerket helt nyligen lagt om
och rationaliserat systemet för erläggandet av här ifrågavarande avgifter, vilka
numera som regel tas ut i samband med uppbörden av telefonavgifterna. Det av motionärerna
föreslagna systemet synes dessutom mindre ändamålsenligt av det skälet
att med nuvarande skatteregler ett stort antal licensinnehavare torde vara befriade
från skyldighet att avge självdeklaration och erlägga skatt samt vid ett bifall till
motionärernas förslag följaktligen skulle erhålla en ej avsedd licensbefrielse. Utskottet
avstyrker därför motionerna i fråga.
8
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 203 och II: 217 samt
I: 604 och II: 722,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 594 och II: 717,
3. att riksdagen avslår motionerna 1:600 och 11:711 samt
II: 137,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 610 och II: 725,
5. att riksdagen medger att televerket lämnas i statsrådsprotokollet
förordade beställningsbemyndiganden,
6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 627 och II: 723 till Rundradioanläggningar
för budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under televerkets
fond anvisar ett investeringsanslag av 76 100 000 ler.,
7. att riksdagen till Radio- och televisionshus för budgetåret
1969/70 på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisar ett investeringsanslag av 11 000 000 kr.,
8. att riksdagen till Viss b er edskap sutrustning för budgetåret
1969/70 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 550 000 kr.,
9. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 623 och II: 724 till Ersättning för
viss rundradioverksamhet för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 31 230 000
kr.,
10. att riksdagen avslår motionerna I: 616 och II: 693,
11. att riksdagen avslår motionen II: 136,
12. att riksdagen avslår motionerna I: 617 och II: 694.
Stockholm den 11 april 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s), Rikard
Svensson (s), Ivar Johansson (ep), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson
(fp), Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Hjorth (s), Eric Peterson (fp), Kaijser
(m), Thorle Nilsson (s), Strandberg (m) och Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (m), Almgren (s), Eliasson i Sundborn
(ep), Gustafson i Göteborg (fp), Bergman (s), Johansson i Norrköping (s), Nordstrandh
(m), Lindahl (s), Källstad (fp), Blomkvist (s), Svanberg (s), Dahlgren (ep),
Nilsson i Kristianstad (s), Zachrisson (s) och Sundman (ep).
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
Reservationer
9
1. beträffande utredning om ett från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat
företag för program 2 i TV av herrar Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Eric Peterson
(fp), Kaijser (m), Strandberg (m), Bohman (m), Gustafson i Göteborg (fp), Nordstrandh
(m) och Källstad (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »I den» och på s. 4
slutar med »i framtiden» bort ha följande lydelse:
»Det nuvarande läget inom radio-TV-området är enligt utskottets mening i hög
grad otillfredsställande. Det är till stor del orsakat av regeringens dogmatiska tänkande
och ovilja att söka nya vägar, vilket kommit till uttryck t. ex. i avvisandet
av förslaget om en förutsättningslös utredning av hela frågekomplexet. De tekniska
möjligheter som föreligger för ett friare system har negligerats, och de långsiktiga
finansieringsfrågorna har lämnats olösta.
Erfarenheterna visar att det i ett monopolföretag inte föreligger fullgoda möjligheter
för en fri och allsidig opinionsbildning och samhällsdebatt. Den organisation
som genomförts vad gäller TV 1 och TV 2 söker visserligen till någon del tillvarata
de fördelar som konkurrens alltid medfört, men den är — vilket också
motionärerna anfört — trots detta behäftad med allvarliga brister. Centraliseringen
blir påfallande inte minst vad gäller ett så viktigt område som nyhetsförmedlingen.
Urvalet av åsikter, nyheter och information blir rikare och mera allsidigt
genom förekomsten av två självständigt konkurrerande företag. Risken för ensidighet
hos monopolet gäller givetvis inte bara nyheter utan också samhällsreportage,
litteratur, musik, teater och underhållning.
För de många som arbetar inom radio och TV innebär ett monopolsystem klara
nackdelar. Förekomsten av flera konkurrerande företag däremot medför att man
motverkar Sveriges Radios utveckling till ett enda dominerande jätteföretag. Konkurrens
skapar incitament för rationellare metoder och kostnadsansvar samt ett
mera effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser.
Finansieringsfrågorna är på längre sikt fortfarande olösta. Kungl. Maj:t har
inte klarlagt hur man avser att lösa dessa. De av riksdagen 1966 och 1968 beslutade
licenshöjningarna är helt otillräckliga om en fortsatt utbyggnad av TV 2
skall ske. Det stod klart redan i samband med besluten. Finansieringsfrågorna
måste ges en mera definitiv lösning, och detta bör ske i samband med en omprövning
av den gällande ordningen i dess helhet.
Planeringen måste i första hand inriktas på att skapa ramarna för ett självständigt
företag för TV 2. Hur dessa ramar exakt skall utformas bör bli föremål för
övervägande av en snabbt arbetande expertutredning, exempelvis 1966 års reklamutredning.
I detta sammanhang vill utskottet endast kortfattat ange några
principer som bör vara vägledande vid uppbyggnaden av det nya systemet.
Statsmonopolet upphör. Utredning igångsätts rörande omändring av TV 2 till ett
gentemot statsmakterna fristående och av Sveriges Radio oberoende företag. För
att förhindra att detta blir dominerat av en enda politisk eller ekonomisk makt
-
10 Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
gruppering bör särskilda bestämmelser stipuleras vid starten och gälla för aktieteckningen
i bolaget. En naturlig möjlighet är att press och folkrörelser får förvärva
huvudmannaskapet för ett sådant fristående radio-TV-företag. TV 2-företaget
skall arbeta under samma regler för opartiskhet och ansvar som gäller för
Sveriges Radio.
TV 2-företaget må finansiera sin verksamhet genom försäljning av reklamtid.
Frågan om lokala eller regionala TV-företags eller radioföretags möjlighet att likaledes
försälja reklam bör bli föremål för särskild utredning. Därvid bör bl. a.
hänsyn tas till verkningarna på dagspressens ekonomiska villkor och önskvärdheten
att inte alltför plötsliga och genomgripande förändringar inträder. Tidningsföretagens
möjligheter att bli intressenter i TV-företag bör beaktas. Vissa och hårda
regler skall gälla för annonsering. Reklam bör endast få förekomma mellan olika
program eller i sammanhängande programblock. Reklamen skall således klart åtskiljas
från den övriga programverksamheten. Den skall presenteras på ett sådant
sätt att allmänheten inte svävar i tvivelsmål om att det rör sig om annonsering.
Det får inte förekomma att ett visst program bekostas eller understöds av
en viss annonsör eller annan person.
Genom dessa och andra preciserade regler för reklamverksamheten och de befogenheter
som bör ges en statlig myndighet för kontroll att reglerna efterlevs
undviks de risker som eventuellt kan vara förenade med reklamfinansierad radioTV.
Annonsörerna skall således inte få något inflytande över programproduktionen.
Med den här förordade organisationen får inte heller företagets styrelse och
finansiärer inflytande över programverksamheten. Denna bör med samma oberoende
och självständighet ledas av företagets chef som f. n. är fallet med chefen i
Sveriges Radio. Han bör alltså vara bunden av de regler för opartiskhet och ansvar
som är betingelserna för TV-koncessionen. Samma regler vilka gäller för det statliga
företaget bör gälla för nytillkommande.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker yrkandet i motionerna I: 203 och
II: 217 om tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning. Likaledes tillstyrks förslagen
i motionerna I: 604 och II: 722 om utredning på sätt i motionerna föreslagits
rörande radio-TV-verksamhetens organisation i framtiden»,
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 203 och II: 217
samt I: 604 och II: 722 hos Kungl. Maj:t anhåller om tillläggsdirektiv
till 1966 års reklamutredning att snarast utreda och
framlägga förslag till erforderliga bestämmelser för den reklamverksamhet
som fordras för ett bl. a. av pressen ägt fristående,
reklamfinansierat företag för program 2 i TV med samma förpliktelser
i fråga om opartiskhet och mångsidighet som f. n.
åvilar Sveriges Radio,»
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
11
2. beträffande avtalet mellan staten och Sveriges Radio (moment 3 i utskottets
hemställan) av herrar Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Eric
Peterson (fp), Kaijser (m), Strandberg (m), Johan Olsson (ep), Bohman (m), Eliasson
i Sundborn (ep), Gustafson i Göteborg (fp), Nordstrandh (m), Källstad (fp),
Dahlgren (ep) och Sundman (ep) som anser att den del av utskottets yttrande på
s. 5 som börjar med »De till» och slutar med »motionerna i fråga» bort ha följande
lydelse:
»Av bilaga till styrelseprotokoll framgår att radiochefen i samband med att
styrelsen för Sveriges Radio för sin del godkände förenämnda avtal framhållit att
formuleringen i § 6 inte avsåge att göra någon som helst ändring i de riktlinjer
som vore gällande och som på sin tid stadfästes av styrelsen och programledningen
i vissa uttalanden 1948 och som införts i programreglema. Enligt dessa uttalanden
uppfattade dåvarande Radiotjänst försvaret av de demokratiska värdena som en
av sina främsta uppgifter. Av uttalandena framgår också att upplysning om tankeoch
yttrandefrihetens betydelse har sin givna plats i programmet, att opinionsriktningar,
vilkas verksamhet riktar sig mot demokratin, inte ensidigt får komma till
tals och inte får lämnas oemotsagda samt att det bör tillses att försåtlig propaganda
mot demokratin inte insmyger sig i till synes opolitiska programpunkter.
Under erinran om innebörden av det sålunda anförda finner utskottet på grundval
av de nu förevarande motionerna några särskilda åtgärder i ämnet från riksdagens
sida inte påkallade och avstyrker bl. a. därför motionerna i fråga.»
3. beträffande investeringsanslag för nästa budgetår av herrar Kaijser (m), Strandberg
(m), Bohman (m) och Nordstrandh (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Kungl. Maj:ts» och
slutar med »56,1 milj. kr.» bort ha följande lydelse:
»Kungl. Maj:ts förslag om ett investeringsanslag för nästa budgetår om 76,1
milj. kr. till rundradioanläggningar har utskottet inte funnit sig kunna tillstyrka.
Såsom i motionerna I: 627 och II: 723 framhållits synes under de av motionärerna
angivna betingelserna förevarande anslag kunna minskas till 56,1 milj. kr. utan
att televerkets utbyggnad av sändningsnäten påverkas. Utskottet finner det lämpligt
att så sker och tillstyrker följaktligen motionerna i fråga.»
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
»6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 627 och II: 723 till Rundradioanläggningar
för budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under televerkets
fond anvisar ett investeringsanslag av 56 100 000 kr.,»
4. beträffande Sveriges Radios programverksamhet för utlandet av herrar Ivar
Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Eric Peterson (fp), Kaijser (m),
Strandberg (m), Johan Olsson (ep), Bohman (m), Eliasson i Sundborn (ep), Gustafson
i Göteborg (fp), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Dahlgren (ep) och Sundman
(ep) som anser att
12
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Utskottet finner»
och slutar med »viss programverksamhet» bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner i likhet med motionärerna den verksamhet varom här är
fråga angelägen. Kungl. Maj:ts förslag om en oförändrad medelstilldelning torde
i verkligheten innebära minskade resurser för ändamålet. Det bidrag Sveriges
Radios utlandsavdelning erhåller från Kollegiet för Sverige-information torde ej
heller vara av det slaget att härigenom täckning för uppstående merkostnader kan
uppnås. Enligt vad utskottet erfarit torde för att verksamheten skall kunna bedrivas
i rimlig omfattning ett ytterligare anslagsbelopp om minst 400 000 kr. vara erforderligt.
Utskottet finner med hänsyn härtill en höjning av medelsanvisningen med
angivna belopp böra ske och anslaget i dess helhet följaktligen böra tas upp med
31,63 milj. kr.»
dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
»9. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 623 och II: 724 till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisar ett anslag av 31 630 000 kr.,»
Tryckeribolaget Ivar Haggström AB • Stockholm 1969
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:127 Skrivelse till f ullmäktige i riksbanken om användande av riksbankens vinst för år 1968. a1 i texten