Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1969/70 till högre utbildning och forskning m. m. jämte motioner

1969-04-15 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1969/70 till högre utbildning och forskning m. m. jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda

framställningar om anslag för budgetåret 1969/70 till

högre utbildning och forskning m. m. jämte motioner

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

Högre utbildning och forskning

Centrala myndigheter m. m.

1. Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader m. fi. anslag. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj ds i propositionen nr 1, bilaga 10, framlagda förslag (punkterna

E 1—E 3, s. 263—267 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden

för den 3 januari 1969) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader ett

förslagsanslag av 6 347 000 kr.,

2. till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. ett reservationsanslag

av 1 069 000 kr.,

3. till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor ett förslagsanslag

av 1 391 000 kr.

Universiteten m. m.

2. Vissa gemensamma frågor. Kungl. Majd har under rubriken Vissa gemensamma

frågor (s. 268—283) behandlat frågor som berör universitetsväsendet i dess helhet.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:500 av herr Harald Pettersson m. fl. och II: 552

av herr Larsson i Luttra m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan om en till Skaraborgs län förlagd filial

till Göteborgs universitet,

dels motionen II: 528 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén i Träkumla

vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att möjligheter

i ökad utsträckning bör skapas för förläggande av universitetsstudier till Gotland

inom bl. a. de ämnesområden som angetts i motionen samt anhålla att Kungl. Maj:t

måtte vidta härför lämpliga och erforderliga åtgärder.

Utskottet. I propositionen erinras bland annat om att den snabba ökningen av

antalet studenter vid universiteten lett till att expansionen inom de humanistiska och

samhällsvetenskapliga fakulteterna blivit ännu starkare än som förutsågs vid statsmakternas

beslut år 1965 om utbyggnaden av universitet och högskolor samt vidare

om att chefen för utbildningsdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillsatt en särskild utredning, 1968 års utbildningsutredning, med uppgift bland

annat att söka finna metoder för en balanserad utveckling av hela det eftergymnasiala

utbildningsområdet med utgångspunkt såväl i samhällets resurser och dess behov av

utbildad arbetskraft som i de utbildningssökandes önskemål.

I motionerna I: 500 och II: 552 uttalas, att man har goda skäl att vänta en ytterligare

ökning i efterfrågan på högre utbildning och att därför en fortsatt decentralisering

av universitetsutbildningen är nödvändig. Motionärerna föreslår utredning av

frågan om en till Skaraborgs län förlagd filial till Göteborgs universitet.

I motionen II: 528 hävdas att ytterligare möjligheter bör skapas för universitetsstudier

på Gotland och det antyds därvid att den verksamhet med akademiska kurser

på ett- och tvåbetygsnivå som f. n. pågår i Visby och de studiebesök och seminariekurser

som brukar förläggas till Gotland skulle kunna ges en fast form och

byggas ut till en utbildningsfilial med anknytning till Stockholms universitet.

Med anledning av yrkandena i de nu redovisade motionerna får utskottet erinra

om det uppdrag som lämnats 1968 års utbildningsutredning och även framhålla

att nuvarande universitetsfilialer ännu inte är fullt utbyggda. Med hänsyn härtill

anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att anhålla om utredning av frågan

om en universitetsfilial i Skaraborgs län. Vad angår Gotland finns det där givetvis

i vissa ämnen särskilda förutsättningar för forskning och undervisning med anknytning

till förhållandena på ön. Utskottet räknar med att de möjligheter som föreligger

i dessa hänseenden beaktas av vederbörande myndigheter men finner inte

tillräckliga skäl för riksdagen att göra något uttalande i frågan.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 500 och II: 552,

2. att riksdagen avslår motionen II: 528.

3. Humanistiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Humanistiska fakulteterna:

Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 4 och E 5, s. 283—287)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av professuren

i teaterhistoria vid universitetet i Stockholm enligt vad i statsrådsprotokollet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

3

förordats, dels för budgetåret 1969/70 anvisa till Humanistiska fakulteterna: Avlöningar

till lärarpersonal ett förslagsanslag av 47 478 000 kr. och till Humanistiska

fakulteterna: Driftkostnader ett reservationsanslag av 7 110 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen II: 525 av herr förste vice

talmannen von Friesen m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t begär inrättande av en universitetslektorstjänst i spanska, närmast anknuten

till institutionen för romanska språk vid Göteborgs universitet.

Utskottet. Det ibero-amerikanska institutet i Göteborg, som hittills varit knutet till

handelshögskolan där, föreslås i propositionen från den 1 juli 1969 inordnat i universitetet

i Göteborg som en del av institutionen för romanska språk. Detta betraktas i

motionen II: 525 som tillfredsställande, men motionärerna framhåller att såväl de

omfattande kontakter och den bytesverksamhet, som institutet hittills upprätthållit

med universitet, bibliotek och andra offentliga institutioner i Latinamerika, som

redigeringen av institutets egen skriftserie innebär mycket mer än vanlig biblioteksservice.

Denna verksamhet skulle med fördel kunna anförtros en lektor i spanska,

anser motionärerna.

Utskottet är medvetet om betydelsen av institutets verksamhet men får med anledning

av motionärernas förslag om en universitetslektorstjänst erinra om att universitetsbiblioteket

i Göteborg i propositionen föreslås få ökade medelsresurser bland

annat med hänsyn till att biblioteket skall svara för utökad biblioteksservice på det

ibero-amerikanska området. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte böra tillstyrka

motionen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1- att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att ändra benämningen

av professuren i teaterhistoria vid universitetet i Stockholm

enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna: Avlöningar till

lärarpersonal för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

47 478 000 kr.,

3. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna: Driftkostnader

för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 7 110 000

kr.,

4. att riksdagen avslår motionen II: 525.

4. Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Teologiska fakulteterna:

Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 6 och E 7, s. 287—290) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till Teologiska fakulteterna: Avlöningar

till lärarpersonal ett förslagsanslag av 3 606 000 kr. och till Teologiska fakulteterna:

Driftkostnader ett reservationsanslag av 430 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 477 av herr Lidgard och II: 572 av herr Nord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

strandh m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala,

att en professur i religionssociologi snarast inrättas vid universitetet i Lund, förslagsvis

fr. o. m. den 1 juli 1970,

dels motionen II: 77 av herr Källstad vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhåller

1. att universitetskanslersämbetet snarast får i uppdrag att mot bakgrund av föreliggande

utbildningsbehov framlägga förslag till ny utformning av den teoretiska teologutbildningen

fram till teologie kandidatexamen, samt

2. att i denna utredning även de svenska trossamfunden såsom de teologiska fakulteternas

avnämare på lämpligt sätt blir representerade.

Utskottet. I propositionen redovisas att universitetskanslersämbetet föreslagit ombildande

av de teologiska fakulteterna till religionsvetenskapliga fakulteter samt principbeslut

om att deras verksamhetsområde skall omfatta dels allmän religionsvetenskap,

dels religionsvetenskap med tonvikt på kristendomsforskning. I samband

härmed har kanslersämbetet föreslagit inrättande av en professur i religionssociologi

vid universitetet i Lund. Föredragande statsrådet har uttalat, att han finner det angeläget

att verksamheten vid de teologiska fakulteterna inriktas på det sätt ämbetet

föreslagit. Med hänsyn till att den religionsvetenskapliga utbildningens mål och organisation

enligt hans mening först bör utredas har han dock inte tagit definitiv ställning

till kanslersämbetets förslag.

Ett inrättande av en professur i religionssociologi skulle enligt motionerna I: 477

och II: 572 ligga i linje med den föreslagna omvandlingen av de teologiska fakulteterna

och utgöra ett viktigt led i en förskjutning av tyngdpunkten i dessa fakulteters

utbildnings- och forskningsverksamhet. Riksdagen bör därför enligt motionärerna

uttala att en dylik professur bör inrättas snarast, förslagsvis fr. o. m. den 1 juli

1970. Detta yrkande anser sig dock utskottet med hänsyn till nyssnämnda, i propositionen

förutskickade utredning inte böra tillstyrka..

I motionen II: 77 uttalas att en översyn av hela den teoretiska teologiska utbildningen

fram till teologie kandidatexamen ter sig alltmera nödvändig. Universitetskanslersämbetet

bör därför erhålla uppdrag att framlägga förslag till ny utformning

av denna utbildning. I det erforderliga utredningsarbetet bör även de svenska trossamfunden

bli representerade.

Utskottet får även på denna punkt hänvisa till nyssnämnda utredning. Med hänsyn

till denna anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra den i motionen II: 77

föreslagna hänvändelsen till Kungl. Maj:t.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris förslag och hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Teologiska jakultet erna: Avlöningar till lärarpersonal ett

förslagsanslag av 3 606 000 kr„

b. till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader ett reservationsanslag

av 430 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 477 och II: 572,

3. att riksdagen avslår motionen II: 77.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

5

5. Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Juridiska fakulteterna:

Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 8 och E 9, s. 290—292) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till

lärarpersonal ett förslagsanslag av 9 023 000 kr. och till Juridiska fakulteterna:

Driftkostnader ett reservationsanslag av 950 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 175

av herr Ernulf och fru Segerstedt Wiberg och 11:192 av herrar Källstad och Nordstrandh

vari hemställts att riksdagen måtte

1. besluta förlänga den vid Göteborgs universitet bedrivna enterminsutbildningen

för juris kandidatexamen att fr. o. m. budgetåret 1969/70 omfatta två terminer samt

2. till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1969/70

anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 60 000 kr. förhöjt förslagsanslag

av 9 083 000 kr.

Utskottet. Med anledning av yrkandet i motionerna I: 175 och II: 192 får utskottet,

som tidigare flera gånger haft att ta ställning till yrkanden om förlängning av den

åsyftade utbildningen i Göteborg, erinra om att det i propositionen 1965: 141 uttalades,

att utbyggnaden av de juridiska fakulteterna t. v. borde ske inom ramen för

nuvarande universitet och på nuvarande orter, samt att detta uttalande av riksdagen

iämnades utan erinran. Ehuru utskottet har förståelse för de studiesociala synpunkter

som ligger bakom motionerna, anser sig utskottet inte heller denna gång böra förorda

någon utvidgning av juristutbildningen i Göteborg.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 175 och II: 192 i vad de

avser förlängning av den vid Göteborgs universitet bedrivna enterminsutbildningen

för juris kandidatexamen,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionerna I: 175 och II: 192, nämnda motioner i vad de

avser medelsanvisningen, till Juridiska fakulteterna: Avlöningar

till lärarpersonal för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 9 023 000 kr.,

3. att riksdagen till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för

budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 950 000 kr.

6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna man.: Avlöningar till lärarpersonal. Samhällsvetenskapliga

fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna

E 10 och E 11, s. 292—295) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag

av 53 253 000 kr. och till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader

ett reservationsanslag av 7 800 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 27 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 35 av

herr Regnéll m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i riksstaten för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

budgetåret 1969/70 under utbildningsdepartementets huvudtitel upptaga ett anslag

för en ny professur i ämnet företagsekonomi och avseende ämnesavsnittet redovisning

och finansiering vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, att

inrättas fr. o. m. den 1 juli 1969,

dels de likalydande motionerna I: 102 av herr Richardson och II: 122 av herr

Källstad vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att den

fasta lärarorganisationen i ämnet psykologi vid universiteten bygges ut med nya

ordinarie tjänster och att därvid särskilt beaktas behovet vid psykologiska institutionen

vid Göteborgs universitet,

dels de likalydande motionerna 1:182 av herr Nyman m. fl. och II: 195 av herr

Mundebo m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

att 1970 års riksdag föreläggs en plan för successiv förstärkning av resurserna för

den samhällsvetenskapliga forskningen och att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

uttalar att vid viktiga reformbeslut medel avsätts för analys av beslutets faktiska

resultat,

dels de likalydande motionerna I: 462 av herr Hiibinette och fru Hamrin-Thorell

och II: 553 av fröken Ljungberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta

om inrättandet vid universitetet i Uppsala av en personlig professur i humanistisk

pedagogik för professor Wilhelm Sjöstrand från den 1 juli 1969,

dels de likalydande motionerna 1:463 av herr Högström m. fl. och II: 593 av herr

Wiklund i Härnösand m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte giva till känna vad i motionerna anförts beträffande behovet av socialpolitisk

forskning,

dels de likalydande motionerna I: 468 av herr Lars Larsson och fru Grethe Lundblad

och II: 526 av herr Gadd m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhåller om en utredning beträffande formerna för en statlig socialpolitisk

utrednings- och forskningsverksamhet varvid speciellt intresse bör ägnas samordningsfrågorna

samt att denna verksamhet bör få målinriktad karaktär och läggas till

socialhögskolorna,

dels de likalydande motionerna I: 472 av herr Thorsten Larsson m. fl. och II: 567

av fru Nilsson vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära

åtgärder i syfte att vid universitetet i Lund organisera en arbetsenhet för forskning

rörande attitydpåverkan genom film,

dels de likalydande motionerna I: 508 av herrar Strandberg och Wallmark och

II: 533 av herr Hedin m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte uttala önskvärdheten av inrättandet av professurer vid socialhögskolorna i för

dessa skolor karakteristiska ämnen fr. o. m. budgetåret 1970/71 och att därvid behovet

av målinriktad forskning inom socialvårdens områden i första hand beaktas,

dels de likalydande motionerna I: 514 av herr Wirtén m. fl. och II: 565 av herr

Mundebo m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att

1970 års riksdag föreläggs förslag rörande en intensifierad och planmässig social

forskning,

dels motionen II: 518 av herr Bergqvist vari hemställts att riksdagen i skrivelse

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

7

till Kungl. Maj:t måtte anhålla att närmare förslag utarbetas om ett inrättande på

varje universitetsort av en referensgrupp med i huvudsak de i motionen angivna

uppgifterna.

Utskottet. Målinriktad social forskning rörande bl. a. effekterna av skilda socialpolitiska

åtgärder har av universitetskanslersämbetet i dess anslagsframställning

framhållits som ett av de speciella projekt som bör stödjas inom den samhällsvetenskapliga

sektorn. Ämbetet har föreslagit att en professur i socialpolitik inrättas vid

Stockholms universitet den 1 juli 1970. Föredragande statsrådet har dock inte varit

beredd att förorda denna professur. Han har framhållit att begreppet socialpolitik

spänner över ett utomordentligt brett forskningsfält och uttalat att samarbetsnämnden

för socialhögskolorna i samråd med universitetskanslersämbetet och socialstyrelsen

bör söka precisera, vilka delar av det socialpolitiska området som bör prioriteras

i fråga om forskningsresurser.

Nödvändigheten av en snar utbyggnad av den socialpolitiska forskningen framhäves

i ett flertal motioner. I motionerna I: 508 och II: 533 hemställes att riksdagen

framhåller önskvärdheten av att professurer inrättas vid socialhögskolorna från och

med budgetåret 1970/71 i för dessa skolor karakteristiska ämnen och med beaktande i

första hand av behovet av målinriktad forskning inom socialvårdens område.

I motionerna I: 514 och II: 565 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag

till nästa års riksdag om en intensifierad och planmässig social forskning. Motionärerna

önskar en plan för en successiv förstärkning av denna forsknings resurser och

förslag om inrättande av professurer.

Den socialpolitiska forskningens betydelse för en konstruktiv och meningsfull inriktning

av de socialpolitiska hjälpåtgärderna understrykes kraftigt i motionerna

I: 463 och II: 593. Motionärerna hemställer att de i motionerna anförda synpunkterna

ges till känna för Kungl. Maj:t.

Det växande behovet av socialpolitisk utrednings- och forskningsverksamhet understrykes

och exemplifieras i motionerna I: 468 och II: 526. Motionärerna yrkar att

riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning beräffande formerna för en statlig

dylik verksamhet, varvid speciellt intresse bör ägnas samordningsfrågorna, samt

vidare att riksdagen uttalar att verksamheten bör vara målinriktad och bedrivas vid

socialhögskolorna.

Liknande synpunkter ligger till grund för förslaget i motionen II: 518 om inrättande

på varje universitetsort av en referensgrupp för socialpolitisk forskning. Motionären

framhåller att en sådan grupp, vars främsta uppgift skulle vara att initiera och samordna

socialpolitisk forskning, även skulle kunna underlätta ett vidgat samarbete

mellan universitet och socialhögskolor.

Utskottet får med anledning av de nu redovisade motionerna erinra om att såväl

behovet av en utbyggnad av den socialpolitiska forskningen som denna forsknings

inriktning och organisation sedan länge varit föremål för diskussion och utredning.

Utskottet anser sig kunna konstatera att enighet råder om att en målinriktad dylik

forskning behövs med hänsyn bl. a. till vikten av att bättre förutsättningar skapas för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

en utveckling av en ändamålsenlig socialvård. En organisatorisk samverkan i någon

form mellan skilda verksamheter på fältet synes också nödvändig för att en rationell

samordning av resurserna skall kunna åstadkommas. Utskottet är medvetet om att

begreppet socialpolitik spänner över ett utomordentligt brett forskningsfält och att

därför en precisering av var forskningsresurserna i första hand bör sättas in är angelägen.

Med hänsyn till vad som härvidlag anförts i propositionen förutsätter utskottet

att berörda myndigheter åstadkommer en dylik precisering. Utskottet, som vill understryka

nödvändigheten av en utbyggnad av den socialpolitiska forskningen, anser att

vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna I: 508 och II: 533, I: 514 och

II: 565,1: 463 och II: 593,1: 468 och II: 526 samt II: 518 av riksdagen bör ges till

känna för Kungl. Maj:t.

I motionerna I: 182 och II: 195 betonas kraftigt den samhällsvetenskapliga forskningens

betydelse och framhålles särskilt att denna forskning kan betraktas som en

stödvetenskap för det politiska samhällsarbetet. Motionärerna föreslår att riksdagen

hos Kungl. Maj:t anhåller om en plan för en successiv förstärkning av den samhällsvetenskapliga

forskningens resurser samt att riksdagen uttalar att vid viktiga reformbeslut

medel bör avsättas för analys av beslutens faktiska resultat.

Delade meningar kan knappast råda om den samhällsvetenskapliga forskningens

betydelse men utskottet anser sig dock inte böra föreslå riksdagen att begära den i

motionerna I: 182 och II: 195 önskade planen för en successiv förstärkning av resurserna

just inom detta forskningsområde. Vad angår motionärernas önskemål om

avsättande av medel för analys av de faktiska resultaten av olika reformbeslut finner

utskottet att en dylik analys är en angelägen uppgift för berörda myndigheter. Utskottet

anser det inte erforderligt med något uttalande av riksdagen av den önskade

innebörden.

Förslag rörande förstärkning av forskning och utbildning inom särskilt angivna

ämnesområden vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna förs fram av flera motionärer.

I motionerna I: 472 och II: 567 framhålles filmens stora betydelse som medium

för information och påverkan. Motionärerna anser att riksdagen hos Kungl. Maj:t

bör begära åtgärder för organiserande vid Lunds universitet av en arbetsenhet för

forskning rörande attitydpåverkan genom film. Utskottet anser att det i och för sig

är ett viktigt forskningsområde som motionärerna tagit upp men vill erinra dels om

den professur i filmforskning, som inrättats vid Stockholms universitet den 1 juli

1968, dels om att massmediaforskning med tonvikt på attityd- och beteendeförändringar

bedrivs både inom Sveriges Radios sektion för publikundersökningar och inom

filminstitutets filmforskningsgrupp. Med hänsyn härtill finner utskottet inte tillräckliga

skäl att biträda yrkandet i nu förevarande motioner.

I motionerna I: 102 och II: 122 pekas på allvarliga problem i fråga om ämnet

psykologi. Problemen rör såväl undervisningen på lågstadiet som forskarutbildningen.

Motionärerna framhåller att ämnet, vilket också universitetskanslersämbetet understrukit,

är illa tillgodosett med handledare för forskarutbildningen i förhållande till

övriga ämnen. Därtill kommer att behovet av psykologer, som redan nu är avsevärt,

väntas komma att öka ytterligare under 1970-talet. Motionärerna anser att nya ordi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

9

narie universitetslärartjänster bör inrättas och att man därvid särskilt bör beakta

behovet vid Göteborgs universitet. I motionerna yrkas att en framställning av denna

innebörd riktas till Kungl. Maj:t.

Liknande problem tas i motionerna I: 462 och II: 553 upp beträffande ämnet pedagogik.

Antalet licentiander och doktorander per professor är i detta ämne extremt

högt, säger motionärerna, och särskilt ogynnsamma är förhållandena i Uppsala. De

finner det starkt motiverat att ytterligare en professur i ämnet inrättas och föreslår

därför ett riksdagsbeslut om tillskapande av en för professorn Wilhelm Sjöstrand

personlig professur i humanistisk pedagogik. Dennes ordinarie professur skulle i så

fall återbesättas.

Utskottet får med anledning av motionerna beträffande ämnena psykologi och

pedagogik uttala att förhållandena synes vara sådana att en förstärkning av lärarresurserna

i och för sig framstår som angelägen. Utskottet vill dock samtidigt erinra

om att den s. k. universitets automatiken möjliggör, att institutionernas utbildningsresurser

på främst lågstadienivå successivt anpassas till de växande studerandeantalen.

Vidare är det så att den proposition rörande reformerad forskarutbildning

som nyligen framlagts bl. a. behandlar frågan om en förstärkning av resurserna för

forskarhandledning. Utskottet anser sig med hänsyn till det nu sagda inte i detta

sammanhang böra föreslå riksdagen att göra några uttalanden om angelägenheten av

nya ordinarie tjänster i psykologi. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 102

och II: 122.

Beträffande yrkandet om en personlig professur i humanistisk pedagogik vid

Uppsala universitet vill utskottet erinra om pågående utredning rörande bl. a. samarbetet

mellan pedagogiska institutioner vid lärarhögskolor och universitet. Med hänsyn

till denna anser sig utskottet inte nu böra föra fram förslag om nya högre tjänster

inom detta ämnesområde. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 462 och II: 553.

I motionerna I: 27 och II: 35 föreslås inrättande vid Lunds universitet från och med

den 1 juli 1969 av en professur i företagsekonomi med inriktning på ämnesavsnittet

redovisning och finansiering. Till stöd för sitt yrkande åberopar motionärerna det

stora antalet studerande inom ämnet företagsekonomi, som medfört att professorerna

måst koncentrera sin undervisning till trebetygs-, licentiand- och doktorandnivå. Undervisningen

för lägre betyg handhas enligt motionärerna så gott som uteslutande av

universitetslektorer, biträdande lärare och assistenter.

Med anledning av dessa motioner vill utskottet ånyo erinra om den anpassning av

institutionernas utbildningsresurser till studerandeantalet, som universitetsautomatiken

innebär, och därjämte framhålla att det i och för sig är naturligt att den professorsledda

undervisningen främst koncentreras till högstadiet. Med hänsyn till det nu sagda

och till vad nyss anförts angående propositionen om reformerad forskarutbildning

avstyrker utskottet motionerna I: 27 och II: 35.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och

hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 27 och II: 35 i vad de avser

inrättande av en professur i företagsekonomi vid Lunds universitet,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

2. att riksdagen avslår motionerna I: 462 och II: 553 i vad de avser

inrättande vid Uppsala universitet av en för professorn Wilhelm

Sjöstrand personlig professur i humanistisk pedagogik,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 27 och II: 35 samt I: 462 och II: 553, samtliga

motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Samhällsvetenskapliga

fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 53 253 000 kr.,

4. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:

Driftkostnader för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 7 800 000 kr.,

5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 463 och II: 593,

I: 468 och II: 526,1: 508 och II: 533,1: 514 och II: 565 samt II: 518

som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

angående en utbyggnad av den socialpolitiska forskningen m. m.,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 102 och II: 122 om lärarorganisationen

i ämnet psykologi,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 182 och II: 195 i vad de

avser resurserna för den samhällsvetenskapliga forskningen,

8. att riksdagen avslår motionerna I: 182 och II: 195 i vad de

avser analys av resultaten av viktiga reformbeslut,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 472 och II: 567 om en arbetsenhet

för forskning rörande attitydpåverkan genom film.

7. Medicinska fakulteterna in. in.: Avlöningar till lärarpersonal. Medicinska fakulteterna

in. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 12 och E 13, s. 295—

309) föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats om

bunden studiegång för läkares grundutbildning och om läsårets längd för denna

utbildning, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad i statsrådsprotokollet

förordats, dels för budgetåret 1969/70 anvisa till Medicinska fakulteterna

m. m.: Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag av 76 232 000 kr. och till Medicinska

fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag av 51 870 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:100 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 186 av

herr Clarkson m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta inrättande av en

professur i näringslära vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet fr. o. m. den

1 juli 1969 samt bevilja erforderligt anslag för ändamålet för budgetåret 1969/70 under

utbildningsdepartementets huvudtitel,

dels de likalydande motionerna I: 176 av herr Hansson m. fl. och 11:189 av fru

Eriksson i Stockholm m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte begära att en professur i kriminologisk behandlingsforskning inrättas vid centralanstalten

Hall med placering vid karolinska institutet från och med budgetåret

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969 11

1969/70 och att erforderligt belopp härför anvisas under anslag till de medicinska

fakulteterna,

dels de likalydande motionerna I: 177 av herrar Thorsten Larsson och Wirtén

samt II: 191 av herrar Källstad och Mattsson vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte hemställa om program för en stegvis utbyggnad av åldringsforskningen,

dels de likalydande motionerna I: 188 av herr Dahlén m. fl. och II: 210 av herr

Wedén m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t dels

ger till känna vad i motionerna anförts om att viss integration av exempelvis läkar-,

psykolog- och socionomutbildningen i framtiden är önskvärd, dels begär att förslag

förelägges riksdagen om en ytterligare ökning av utbildningskapaciteten i fråga om

läkare så att erforderligt antal läkare kommer att finnas för att möta ett förutsebart

snabbt växande vårdbehov samt om en snar utbyggnad av utbildningskapaciteten i

Umeå för att minska den besvärliga läkarbristen i Norrland,

dels de likalydande motionerna I: 447 av herr Birger Andersson m. fl. och II: 517

av herr Bergman m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta om inrättande vid

Göteborgs universitet från och med budgetåret 1969/70 av en personlig professur i

plastikkirurgi för docent Bengt Johansson,

dels de likalydande motionerna I: 451 av herr Blomquist m. fl. och II: 546 av fru

Kristensson m. fl. vari hemställts att riksdagen under punkterna E 12 och E 13 i statsverkspropositionens

bilaga 10: Avlöningar till lärarpersonal vid de medicinska fakulteterna

samt Driftkostnader för budgetåret 1969/70 måtte bevilja ett förslagsanslag

om 128 700 000 kr.,

dels de likalydande motionerna 1:456 av herr Eskilsson m. fl. och II: 576 av herr

Polstam m. fl. vari hemställts att riksdagen, vid behandlingen av propositionen nr 1,

VIII. huvudtiteln punkt E 13: 8, måtte besluta att ytterligare en tjänst som klinisk

lärare vid universitetsfilialen i Linköping inrättas från och med den 1 mars 1970,

dels de likalydande motionerna I: 487 av fru Elvy Olsson och II: 542 av fru Jonäng

och herr Elmstedt vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära en snabbutredning i syfte att trygga den framtida utvecklingen av forskningen

inom hjärt-kärlsjukdomarna i enlighet med vad som i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 493 av fru Elvy Olsson m. fl. och II: 568 av

fru Nilsson och herr Josefson i Arrie vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag angående inrättande av en professur i näringsforskning

vid Lunds universitet,

dels de likalydande motionerna I: 561 av herr Johan Olsson m. fl. och II: 660 av

herr Sjönell och fru Jonäng i vad avser hemställan att riksdagen måtte

1. besluta att omvandla alkoholforskningskliniken vid karolinska sjukhuset till en

klinik för klinisk missbruksforskning,

2. besluta att fr. o. m. budgetåret 1969/70 vid karolinska institutet i Stockholm

omvandla den befintliga laboraturen i klinisk alkoholforskning till en professur i

klinisk missbruksforskning,

dels motionen II: 342 av herr Lundberg vari hemställts att riksdagen måtte besluta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

att i enlighet med universitetskanslersämbetets förslag lärarbefattningen (laboraturen)

i medicin, särskilt lungmedicin, vid Uppsala universitet från den 1 juli 1969 ändras till

professur i samma ämne, med docenten Gunnar Dahlström som förste innehavare,

dels motionen II: 343 av herr Lundberg vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att vid Uppsala universitet från den 1 juli 1969 inrätta en professur i barnkirurgi och

att till förste innehavare av tjänsten utse överläkaren i barnkirurgi vid akademiska

sjukhuset, docent Gunnar Grotte,

dels motionen II: 354 av herr Sjönell i vad avser hemställan att riksdagen måtte

1. besluta att omvandla alkoholforskningskliniken vid karolinska sjukhuset till en

klinik för klinisk missbruksforskning och

2. besluta att fr. o. m. budgetåret 1969/70 vid karolinska institutet i Stockholm omvandla

den befintliga laboraturen i klinisk alkoholforskning till en professur i klinisk

missbruksforskning.

Utskottet. I propositionen behandlas under dessa punkter vissa delar av ett av

socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet framlagt förslag om grundutbildning

och vidareutbildning av läkare. För grundutbildningen förordas en i sin helhet bunden

studiegång och därjämte föreslås att läsåret från och med tredje studieåret skall

omfatta 40 veckor, fördelade på två terminer om vardera 20 veckor. Utskottet har inte

något att erinra mot att riksdagen, som föreslagits i propositionen, godkänner vad i

statsrådsprotokollet förordats om bunden studiegång för läkares grundutbildning och

om läsårets längd för denna utbildning. Det bör emellertid tilläggas att Kungl.

Maj:ts förslag i denna del, vilket ligger inom ramen för nuvarande grundutbildning

om 6 1/2 år, i propositionen nr 35 till årets riksdag kompletterats med förslag om

en förkortning av studietiden till 5 1/2 år, vilket uppnås huvudsakligen genom att

nuvarande assistenttjänstgöringar utgår ur grundutbildningen. Detta förslag påverkar

dock ej det som utskottet nu har tagit ställning till och detsamma gäller ett i

propositionen nr 31 framlagt förslag om att läkarnas grundutbildning enligt den nya

ordningen skall avslutas med läkarexamen i stället för medicine licentiatexamen.

Liksom förra året har i år frågan om läkarutbildningens kapacitet tagits upp i

motioner i anslutning till statsverkspropositionen. I motionerna I: 188 och II: 210

hävdas sålunda att den ökning av antalet utbildningsplatser, som ägt rum under senare

år, inte räcker till för att möta den snabba behovsökningen och yrkas därför att

riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag om en ytterligare ökning av utbildningskapaciteten

i fråga om läkare, så att erforderligt antal läkare kommer att

finnas för att möta ett förutsebart snabbt växande vårdbehov. I motionerna uttalas

också att en väg att minska den besvärande läkarbristen i Norrland är att bygga ut

läkarutbildningen i Umeå, eftersom i Norrland utbildad personal i stor utsträckning

tycks stanna kvar i denna landsdel efter avslutad utbildning. Även härvidlag yrkas att

riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag om en snar utbyggnad av utbildningskapaciteten.

Utskottet får med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om att det utbyggnadsprogram

för medicinsk utbildning som beslöts av statsmakterna år 1965 kommer

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

13

att vara helt genomfört nästa läsår i och med att 72 nya intagningsplatser då tillkommer

vid karolinska institutet. Därmed kommer antalet medicinska utbildningsplatser

under första studieåret att uppgå till sammanlagt 916, medan det totala antalet

studerande under läkarutbildning detta år kommer att uppgå till ca 5 100. Vad Umeå

beträffar har intagningarna fördubblats under en femårsperiod. Totalt innebär utbyggnaden

enligt 1965 års program en mycket kraftig ökning av antalet utbildningsplatser,

som efter hand kommer att ge effekt i form av en betydande ökning av antalet

färdigutbildade läkare. Därtill kommer att frågan om en ytterligare ökning av läkarutbildningen

i Stockholm nyligen aktualiserats av en utredning inom universitetskanslersämbetet.

Med hänsyn till det nu sagda och till att det givetvis kan förutsättas,

att såväl utbildningsmyndighetema som de för sjukvården ansvariga myndigheterna

fortlöpande har sin uppmärksamhet riktad på frågan om läkarbehovet och hur det

skall kunna tillgodoses, anser sig utskottet inte böra tillstyrka nu ifrågavarande båda

motionsyrkanden.

I motionerna I: 188 och II: 210 uttalas vidare att det skulle vara praktiskt med en

viss integration av exempelvis läkar-, psykolog- och socionomutbildningen. I den

framtida vårdsituationen krävs ett vidgat samarbete mellan dessa och andra kategorier

och detta underlättas, säger motionärerna, om man i större utsträckning har samma

referensramar. Motionärerna yrkar att detta uttalande i motionerna av riksdagen ges

till känna för Kungl. Maj:t.

För de tre utbildningslinjer som motionärerna angivit gäller, liksom för utbildningsväsendet

över huvud taget, att utbildningens mål samt dess form och innehåll kontinuerligt

bör omprövas. Vid en dylik omprövning kommer behovet av integration

mellan olika utbildningar naturligt till bedömning. Vad i motionerna anförts om viss

integration mellan läkar-, psykolog- och socionomutbildningarna kan enligt utskottets

mening inte anses vara tillräckligt underlag för ett riksdagsuttalande om önskvärdheten

av en dylik integration och utskottet avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkande.

Enligt den av statsmakterna beslutade tidsplanen för inrättande av professurer vid

den medicinska enheten i Linköping skall den 1 juli 1970 inrättas en professur i

medicin. I motionerna I: 456 och II: 576 uttalas att innehavaren av denna professur,

som i propositionen föreslås inrättad fr. o. m. den 1 mars 1970, d. v. s. något tidigare

än som förutsattes förra året, kommer att bli den ende ordinarie läraren i ämnet.

Motionärerna finner det ofrånkomligt att ytterligare en fast tjänst för kvalificerad

lärare i medicin inrättas och hemställer därför att riksdagen beslutar att inrätta en

tjänst som klinisk lärare fr. o. m. den 1 mars 1970. Utskottet som konstaterar att något

förslag om en dylik tjänst inte framlagts av universitetskanslersämbetet anser sig

inte böra tillstyrka motionerna.

I en motion vid förra årets riksdag föreslogs omvandling till professur av den

befintliga laboraturen i klinisk alkoholforskning vid karolinska institutet. Yrkandet

avslogs av riksdagen men samma tjänst föreslås i år dels i motionerna I: 561 och

II: 660, dels i motionen II: 354 ånyo omvandlad till professur, nu med ämnesbenämningen

klinisk missbruksforskning. I samma motioner yrkas också att alkoholforsk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

ningskliniken vid karolinska sjukhuset skall omvandlas till en klinik för klinisk missbruksforskning.

Syftet med de båda yrkandena är att man skall få bättre möjligheter

till tillämpad klinisk forskning angående alkohol- och narkotikamissbruk.

I motionerna I: 451 och II: 546 uttalas att forskningsavdelningen vid Ulleråkers

sjukhus i Uppsala är den enda forskningsinstitutionen i Sverige i vad avser narkotika

och narkotikamissbruk. Vid institutionen skall även bedrivas vidareutbildning av

psykiatriker. För att institutionens utbildningsuppgifter inte alltför mycket skall inkräkta

på forskningen föreslås i motionerna inrättandet av en tjänst som universitetslektor

och två som klinisk amanuens. Därjämte föreslås en laboratur i klinisk experimentell

psykologi. I samma motioner föreslås vidare att en forskningsläkartjänst och

en forskningssociologtjänst inrättas vid narkomanvårdscentralen vid Rålambshovs

sjukhus. Därjämte föreslås anvisande av 200 000 kr. till viss forskningsservice åt sistnämnda

sjukhus.

De sålunda redovisade önskemålen i motionerna I: 451 och II: 546 utmynnar i en

hemställan om att den sammanlagda medelsanvisningen under de båda anslagen till

avlöningar till lärarpersonal och till driftkostnader vid de medicinska fakulteterna i

förhållande till förslaget i propositionen måtte höjas med 598 000 kr. Av motionerna

synes framgå att av denna höjning 398 000 kr. hänför sig till avlöningsanslaget och

200 000 kr. till driftkostnadsanslaget.

Gemensamt för de nu redovisade yrkandena i motionerna I: 561 och II: 660, II: 354

samt I: 451 och II: 546 är syftet att genom en förbättring av de medicinska fakulteternas

resurser bereda ökat utrymme och bättre möjligheter i övrigt åt forskning

rörande olika missbruksformer — alkoholmissbruk, narkomani m. m. Utskottet får

med anledning av motionerna understryka vikten av ifrågavarande forskning. Enligt

vad utskottet erfarit överväger man f. n. inom socialstyrelsen hur forskningen om

olika missbruksformer lämpligen skall samordnas. Utskottet utgår från att universitetskanslersämbetet

och statens medicinska forskningsråd har sin uppmärksamhet

riktad på frågan om i vad mån förbättrade forskningsresurser inom området bör

tillskapas och, om så anses vara fallet, hur detta bör ske. Utskottet som för egen del

inte anser sig ha tillräckligt underlag för ett tillstyrkande av nu ifrågavarande motionsyrkanden

vill dock kraftigt understryka betydelsen av forskning rörande olika missbruksformer.

Utskottet föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet

anfört i anledning av motionerna.

I motionerna 1: 176 och II: 189 uttalas att kriminologisk behandlingsforskning är

ett utomordentligt viktigt men samtidigt eftersatt forskningsområde. Våra kunskaper

om vilka behandlingsmetoder som är de rätta är bristfälliga beträffande kriminalitet i

allmänhet och även i fråga om narkomani som företeelse i samband med kriminalitet.

Motionärerna uttalar att det på interneringsanstalten Hall finns outnyttjade resurser

i fråga om lokaler och utrustning, som gör det möjligt att där omedelbart starta ett

forskningscentrum för behandling av asociala. I motionerna yrkas under hänvisning

härtill inrättande vid karolinska institutet av en professur i kriminologisk behandlingsforskning

knuten till centralanstalten Hall.

Utskottet får först erinra om att förra årets riksdag — vilket också framgår av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

15

motionerna — anvisat medel till forskningsplanering inom ifrågavarande område.

Genom denna planering kan man räkna med att få fram ett bättre underlag än för

närvarande för bedömning av vilka resurser som bör satsas på detta viktiga forskningsområde.

Utskottet anser sig med hänsyn härtill inte nu böra föreslå riksdagen

att besluta om inrättande av den föreslagna professuren i kriminologisk behandlingsforskning.

I motionerna I: 100 och II: 186 erinras om att medicinska fakulteten vid Lunds

universitet flera gånger och senast för nästa budgetår föreslagit inrättande av en

professur i näringslära vid universitetet. Motionärerna understryker ämnets betydelse

och föreslår att riksdagen beslutar inrätta nämnda tjänst från och med den 1 juli

1969 och beviljar för ändamålet erforderligt anslag.

Näringsforskningen behandlas också i motionerna I: 493 och II: 568 i vilka hemställes

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag angående inrättande av en

professur i näringsforskning vid Lunds universitet.

Med anledning av dessa yrkanden får utskottet erinra om att en professur i näringslära

enligt beslut av förra årets riksdag skall inrättas i Uppsala från och med den

1 juli 1970. Bakom detta beslut låg en utredning om blandad medicinsk och naturvetenskaplig

utbildning, enligt vilken tre enheter för näringsforskning borde upprättas,

en i Göteborg, en i Stockholm och en i Uppsala. Vad beträffar Göteborg har universitetskanslersämbetet

föreslagit inrättande från och med nästa budgetår av en professur

i näringslära. Däremot har ämbetet inte framlagt något förslag om en professur

i ämnet i Lund. Mot denna bakgrund kan utskottet inte tillstyrka nu ifrågavarande

motionsyrkanden.

Frågan om en förstärkning av resurserna inom geriatriken har upprepade gånger

behandlats av riksdagen. En första professur i ämnet inrättades från och med budgetåret

1966/67 men därefter framförda förslag om utbyggnad av forsknings- och utbildningsorganisationen

i ämnet har inte vunnit bifall. I motionerna I: 177 och II: 191

betonas vikten av en ökad satsning på åldringsforskningen och yrkas att riksdagen

hos Kungl. Maj:t hemställer om ett program för en stegvis utbyggnad av denna forskning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om önskvärdheten av ökade forskningsresurser

inom detta viktiga område och räknar med att förslag i frågan kommer

att föreläggas riksdagen om och i den mån personella och ekonomiska resurser för en

utbyggnad anses föreligga. Vad utskottet nu anfört i anledning av motionerna I: 177

och II: 191 bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.

I motionen II: 343 hemställes om ett riksdagsbeslut om inrättande den 1 juli 1969

vid Uppsala universitet av en professur i bamkirurgi med docenten Gunnar Grotte

som förste innehavare. Motionen anknyter till en motion i samma ämne vid 1968 års

riksdag, i vilken utförligt skildrades utvecklingen inom barnkirurgin och det nuvarande

läget inom detta område. Utskottet vill liksom förra året framhålla vikten av

att möjligheter skapas för utvidgad praktisk tillämpning av nya rön inom området.

Med hänsyn till att varken universitetskanslersämbetets eller Kungl. Maj:ts bedömning

av angelägenheten av ifrågasatta nya professurer resulterat i förslag om en

professur i barnkirurgi anser sig utskottet dock inte böra tillstyrka motionen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

Mot bakgrund av att Svenska nationalföreningen mot hjärt- och kärlsjukdomar,

som tagit som sin uppgift att främst stödja den kliniska forskningen beträffande dessa

sjukdomar, beräknas få minskade inkomster och därmed sämre möjligheter att

stödja forskningen yrkas i motionerna I: 487 och II: 542 att riksdagen hos Kungl.

Maj:t begär en snabbutredning i syfte att trygga den framtida utvecklingen av forskningen

inom detta område. Utskottet är visserligen i och för sig av samma uppfattning

som motionärerna om betydelsen av ifrågavarande forskning men kan, med

hänsyn till det ansvar för utvecklingen av hela den medicinska forskningen som åvilar

statsmakterna, inte finna tillräckliga skäl för riksdagen att begära en utredning

om hur forskningen just inom ifrågavarande område skall tryggas. Utskottet avstyrker

alltså motionerna.

Under åberopande av lungmedicinens betydelsefulla roll inom modern sjukvård

och medicinsk forskning yrkas i motionen II: 342 att riksdagen beslutar att en befintlig

lärartjänst i medicin, särskilt lungmedicin, vid Uppsala universitet från och med

den 1 juli 1969 skall ändras till professur i samma ämne med docenten Gunnar Dahlström

som förste innehavare. Utskottet konstaterar att Kungl. Maj:t — mot bakgrund

av de betydande resurser som erfordras för redan beslutad utbyggnad av läkarutbildningen

— endast i mycket begränsad utsträckning ansett sig kunna lägga fram förslag

om nya professurer som inte sammanhänger med nämnda ökade utbildning och att

propositionen alltså i detta hänseende är mycket restriktiv. Utskottet finner inte vad

som anförts i motionen utgöra tillräckliga skäl för utskottet att föreslå riksdagen att

med avvikande från propositionens restriktiva linje bifalla nu förevarande motion.

Det förslag om en för docenten Bengt Johansson personlig professur i plastikkirurgi

vid medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg som framförts i motionerna

I: 447 och II: 517 överensstämmer med förslag som framlagts av nämnda

fakultet i dess anslagsframställning. Detta förslag har dock inte av universitetskanslersämbetet

förts vidare till Kungl. Maj:t. Med hänsyn till den återhållsamhet i fråga om

inrättande av nya professurer, som Kungl. Maj:t funnit nödvändig och som utskottet

i det föregående accepterat, anser sig utskottet inte nu böra föreslå riksdagen att

besluta om inrättande av nämnda professur.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag angående medelsanvisningen under

förevarande båda anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats

om bunden studiegång för läkares grundutbildning och om läsårets

längd för denna utbildning,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 100 och II: 186 i vad de

avser inrättande den 1 juli 1969 av en professur i näringslära vid

Lunds universitet,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 176 och II: 189 i vad de

avser inrättande den 1 juli 1969 av en professur i kriminologisk

behandlingsforskning vid karolinska institutet,

4. att riksdagen avslår motionerna 1:447 och 11:517 i vad de

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

17

avser inrättande den 1 juli 1969 av en för docenten Bengt Johansson

personlig professur i plastikkirurgi vid Göteborgs universitet,

5. att riksdagen i anledning av motionerna 1:451 och 11:546,

I: 561 och II: 660 samt II: 354, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet

anfört om betydelsen av forskning rörande olika missbruksformer,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 456 och II: 576 i vad de

avser inrättande den 1 mars 1970 av en tjänst som klinisk lärare vid

den medicinska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping,

7. att riksdagen avslår motionen II: 342 i vad den avser omvandling

den 1 juli 1969 av en lärarbefattning i medicin, särskilt lungmedicin,

vid Uppsala universitet till professur i samma ämne,

8. att riksdagen avslår motionen II: 343 i vad den avser inrättande

den 1 juli 1969 av en professur i barnkirurgi vid Uppsala

universitet,

9. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer

enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

10. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 100 och II: 186, I: 176 och II: 189, I: 447

och II: 517, I: 451 och II: 546, I: 456 och II: 576, I: 561 och

II: 660, II: 342, II: 343 och II: 354, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

76 232 000 kr.,

11. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 451 och II: 546, såvitt nu är i fråga, till

Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret

1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 51 870 000 kr.,

12. att riksdagen i anledning av motionerna I: 177 och II: 191

som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

om en utbyggnad av åldringsforskningen,

13. att riksdagen avslår motionerna I: 188 och II: 210 i vad de

avser integration av läkar-, psykolog- och socionomutbildningen,

14. att riksdagen avslår motionerna I: 188 och II: 210 i vad de

avser en allmän ökning av utbildningskapaciteten i fråga om läkare,

15. att riksdagen avslår motionerna I: 188 och II: 210 i vad de

avser ökning i Umeå av utbildningskapaciteten i fråga om läkare,

16. att riksdagen avslår motionerna 1:487 och II: 542 om forskning

beträffande hjärt-kärlsjukdomar,

17. att riksdagen avslår motionerna I: 493 och II: 568 om en

professur i näringsforskning vid Lunds universitet.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 46

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

8. Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 14—E 16, s. 309—314)

och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Odontologiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal

ett förslagsanslag av 20 752 000 kr.,

2. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag

av 7 270 000 kr.,

3. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader

ett förslagsanslag av 13 664 000 kr.

9. Farmaceutiska fakulteten ni. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Farmaceutiska

fakulteten in. m.: Driftkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

E 17 och E 18, s. 314—317) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur i toxikologi

vid universitetet i Uppsala,

2. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 3 239 000

kr.,

3. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader för budgetåret

1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.

10. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna in. m.: Driftkostnader. Kungl.

Maj:t har (punkterna E 19 och E 20, s. 317—321) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

dels för budgetåret 1969/70 anvisa till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

m. m.: Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag av 76 321 000 kr. och

till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Driftkostnader ett reservationsanslag

av 35 220 000 kr.

I motionen II: 589 av herr Wachtmeister och fru Sundberg har hemställts att riksdagen

måtte besluta att vid Lunds universitets institution för systematisk och ekologisk

botanik från och med budgetåret 1969/70 inrätta en tjänst i lgr Ao 30 som

förste trädgårdsintendent.

Utskottet. Vid flera tillfällen tidigare har utskottet haft att yttra sig över förslag

om inrättande av en tjänst som förste trädgårdsintendent vid botaniska trädgården i

Lund. Sålunda uttalade utskottet i sitt utlåtande 1963: 61 att goda skäl anförts för

inrättande av en dylik tjänst och att utskottet utgick från att Kungl. Maj:t hade sin

uppmärksamhet riktad på detta ärende och på framställning av vederbörande universitetsmyndigheter

upptog det till förnyat övervägande. Med anledning av de nu före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

19

liggande önskemålen om en dylik tjänst vid botaniska trädgården i Lund får utskottet

erinra om att riksdagens beslut numera inte erfordras för själva inrättandet av tjänster

på den angivna nivån. Utskottet avstyrker motionen II: 589 men vill dock peka på

att berörda myndigheter har att pröva möjligheterna att inom ramen för tillgängliga

medel tillgodose botaniska trädgårdens behov. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag beträffande förevarande anslag och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad i

statsrådsprotokollet förordats,

2. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Avlöningar

till lärarpersonal för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 76 321 000 kr.,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen

II: 589 till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:

Driftkostnader för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 35 220 000 kr.

11. Tekniska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal. Tekniska fakulteterna

m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 21 och E 22, s. 321—

328) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer

enligt vad i statsrådsprotokollet förordats, dels för budgetåret 1969/70 anvisa till

Tekniska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag av

100 162 000 kr., varav 1 043 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen, och

till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag av 45 510 000

kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 455 av herrar Ernulf och Thorsten Larsson

och II. 587 av herrar Tobé och Grebäck vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte hemställa att förslag om inrättande av en professur i fastighetsrätt

vid tekniska högskolan i Stockholm förelägges 1970 års riksdag,

dels motionen I: 512 av herr Wallmark i vad avser hemställan att riksdagen måtte

ge till känna för Kungl. Maj:t att tjänsten i nationalekonomi vid Linköpings tekniska

högskola bör inrättas i enlighet med det förslag som framlagts av subkommittén för

teknisk högskola i Linköping.

Utskottet. Den av statsmakterna beslutade studieinriktningen mot samhällsbyggnad

inom sektionerna V, A och L vid tekniska högskolan i Stockholm avses komma

till stånd nästa läsår. En väsentlig förutsättning för att byggnadsutbildningen skall

kunna genomföras anses vara att en professur i byggnadsfunktionslära inrättas.

Inom detta ämne studeras grunderna för byggnadsprojektering och utvecklas metoder

för att funktionskraven i skilda byggnadstyper, t. ex. bostäder, sjukhus och

industrier, skall kunna bestämmas. Föredragande statsrådet betonar att de växande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

statliga och kommunala investeringarna i vårdbyggnader, skolor, laboratorielokaler

m. m. ökar behovet av utbildning och forskning på angivna område och förordar

därför inrättande av en professur i nämnda ämne från och med den 1 juli 1969.

Utskottet har inte någon erinran mot vad som anförts i propositionen i denna del

men vill påpeka att frågan om den föreslagna professurens inriktning berörts även i

byggnadsupphandlingsutredningens betänkande Upphandling av byggnader, del 1,

Formerna (SOU 1968: 20). I detta behandlas frågan om s. k. totalentreprenad och

därmed frågan om projektprogram. Denna sistnämnda fråga anses vara av så grundläggande

betydelse för ett framgångsrikt genomförande av totalentreprenad, att den

måste bli föremål för ett systematiskt utvecklings- och forskningsarbete. Utbildningen

på området liksom forskningen hör naturligt till byggnadsfunktionsläran, vilket bör

beaktas vid inrättandet av den föreslagna professuren i detta ämne vid tekniska

högskolan i Stockholm, heter det i betänkandet.

Utskottet tillstyrker inrättandet av den föreslagna professuren i byggnadsfunktionslära

och konstaterar för sin del att tjänstens avsedda forskningsområde tillgodoser

även vad som föreslagits av utredningen.

Vad så angår motionerna I: 455 och II: 587 är det i och för sig riktigt när motionärerna

framhåller att det för tekniker av olika kategorier är nödvändigt med kunskaper

inom vissa områden av juridiken. Det är dock inte därför givet att en eventuell

ny professur i fastighetsrätt — om en dylik skulle anses erforderlig för forskning och

vidareutveckling inom området — bör knytas till teknisk högskola. Utskottet anser

sig inte på grundval av vad som anförts i motionerna böra föreslå riksdagen att hemställa

om förslag till nästa års riksdag om inrättande av en dylik professur.

Den i motionen I: 512 avsedda tjänsten är en professur som på sin tid av en subkommitté

under organisationskommittén för högre utbildning och forskning i Linköping

föreslogs inrättad vårterminen 1970. Med hänsyn till svårigheterna att rekrytera

kompetenta forskare till befintliga högre tjänster i nationalekonomi angavs förra

året i propositionen nr 83, som behandlade bl. a. uppbyggnaden av enheten för teknisk

utbildning och forskning i Linköping, inte någon tid för professurens inrättande.

Utskottet hänvisade i sitt utlåtande i anledning av propositionen härtill och avstyrkte

ett motions vis framfört förslag om att professuren skulle inrättas om möjligt från och

med vårterminen 1970. Samma ståndpunkt anser sig utskottet böra inta till det nu

föreliggande yrkandet i motionen I: 512.

Utskottet har inte i anledning av vad under denna punkt anförts i propositionen

funnit anledning till annat uttalande än som framgått av det föregående.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen I: 512 i vad den avser inrättande av en professur

i nationalekonomi vid den tekniska utbildnings- och forskningsenheten

i Linköping bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer

enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen I: 512 i vad den avser medelsanvisningen till T ek
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

21

niska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 100 162000 kr., varav

1 043 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader

för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 45 510 000

kr.,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 455 och II: 587.

12. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

(punkt E 23, s. 328—336) och hemställer

att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 26 550 000 kr.

13. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. Kungl. Maj:t har (punkt E 24, s.

336—338) föreslagit riksdagen att till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för

budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 11 240 000 kr.

I de likalydande motionerna 1: 658 av herr Richardson och II: 759 av herr Strömberg

har hemställts att riksdagen beviljar ett särskilt anslag på 20 000 kr. för mikrofilmning

av svenskamerikanska tidningar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att det källmaterial som de

svenskamerikanska tidningarna utgör bevaras för framtiden men vill samtidigt framhålla

att det problem, som motionärerna pekat på, givetvis har sin motsvarighet även

beträffande mycket annat material av samma slag. Det framgår också av propositionen

att kungl. biblioteket har sin uppmärksamhet riktad på behovet av mikrofilmning just

av tidningar. Utskottet som inte anser sig böra föreslå någon särskild medelsanvisning

enligt förslaget i motionerna utgår från att kungl. biblioteket söker tillvarata de

möjligheter som kan föreligga att få även de svenskamerikanska tidningarna mikrofilmade.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och

hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionerna I: 658 och II: 759 till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp

m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 11 240 000 kr.

14. Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor. Kungl. Maj:t har

(punkt E 25, s. 338—343) föreslagit riksdagen att till Förvaltningarna m. m. vid universiteten

och vissa högskolor för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av

23 560 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen I: 512 av herr Wallmark

i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

att lärartjänster vid samtliga högskoleenheter i Linköping skall tillsättas och inrättas

i god tid före undervisningens början i respektive ämnen, att Kungl. Maj:t

så snart som möjligt bör ta ställning till högskolans framtida förvaltningsorganisation,

samt att subkommitténs förslag till fullt utbyggd teknisk högskola i Linköping

betraktas som ett minimiförslag i vad avser relationen lärare—elever och att uppbyggnaden

av högskoleenheten i princip följer den plan som kommittén angett.

Utskottet. De yrkanden som framställts i motionen I: 512 ansluter delvis till yrkanden

vid förra årets riksdag. Vad först beträffar inrättandet och tillsättandet av lärartjänster

vid utbildnings- och forskningsenheterna i Linköping i god tid före undervisningens

början gjorde utskottet förra året i sitt utlåtande nr 119 ett uttalande härom

med sikte närmast på den medicinska enheten, vilket uttalande av riksdagen gavs till

känna för Kungl. Maj:t. Utskottet anser sig inte ha tillräcklig anledning att nu föreslå

riksdagen att göra ett motsvarande uttalande beträffande båda enheterna och avstyrker

därför motionen i denna del.

I propositionen uttalas att den interimsstyrelse som sedan januari 1968 under

universitetskanslersämbetet fungerat som ledningsorgan för utbildnings- och forskningsenheterna

i Linköping även under nästa budgetår bör svara för denna uppgift.

I motionen I: 512 betonas i anslutning till detta uttalande vikten av att enheternas

förvaltningsorganisation ges en fast form. Utskottet anser att det knappast kan råda

delade meningar på denna punkt och finner det därför inte erforderligt med det i motionen

önskade riksdagsuttalandet i frågan.

Vad slutligen beträffar önskemålet i motionen I: 512 att subkommitténs förslag

beträffande den tekniska enheten skall betraktas som ett minimiförslag i vad avser

relationen lärare—elever får utskottet erinra om att utskottet i sitt förutnämnda utlåtande

förutsatte att Kungl. Maj:t skulle ha sin uppmärksamhet riktad på frågan om

relationen mellan antalet studerande och antalet högre tjänster. Något uttalande av

riksdagen i anledning av nu förevarande yrkande i motionen I: 512 kan utskottet inte

tillstyrka. Samma ståndpunkt intar utskottet till yrkandet i samma motion om att

uppbyggnaden av den tekniska enheten i princip skall följa den plan som subkommittén

angett.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och hemställer
1.

att riksdagen till Förvaltningarna m. m. vid universiteten och

vissa högskolor för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

23 560 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen I: 512 i vad den avser tillsättande

av lärartjänster,

3. att riksdagen avslår motionen I: 512 i vad den avser förvaltningsorganisation

för utbildnings- och forskningsenheterna i Linköping,

4. att riksdagen avslår motionen I: 512 i vad den avser relationen

lärare—elever vid den tekniska utbildnings- och forskningsenheten

i Linköping,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

23

5. att riksdagen avslår motionen I: 512 i vad den avser uppbyggnaden

av den tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping.

15. Universiteten m, m.: Gemensamma driftkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 26—E 28, s. 343—347) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader ett förslagsanslag

av 112 450 000 kr.,

2. till Decentraliserad akademisk utbildning m. m. ett reservationsanslag

av 1 000 000 kr.,

3. till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm ett anslag av

1 578 000 kr.

Vissa högskolor m. m.

16. Socialhögskolorna. Kungl. Maj:t har (punkt E 31, s. 350—354) föreslagit

riksdagen att till Socialhögskolorna för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag

av 15 141 000 kr.

Utskottet får erinra om att utskottet i det föregående under punkten 6 behandlat

vissa motioner berörande forskning vid socialhögskolorna, nämligen I: 468 och

II: 526 samt I: 508 och II: 533. Kungl Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag

har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer därför

att riksdagen till Socialhögskolorna för budgetåret 1969/70 anvisar

ett förslagsanslag av 15 141 000 kr.

17. Fortbildning av socionomer, journalister m. m. Kungl. Maj:t har (punkt E 32,

s. 354—355) föreslagit riksdagen att till Fortbildning av socionomer, journalister m. m.

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 128 000 kr.

I motionen II: 585 av herr Svenning har hemställts att riksdagen vid behandlingen

av statsverkspropositionen, bilaga 10, punkt E 32, måtte medge att medel anvisas

till en mentalhygienisk fortbildningskurs vid socialhögskolan i Lund.

Utskottet. Förslag om en mentalhygienisk kurs i Lund av samma omfattning som

den som f. n. anordnas vid socialhögskolan i Stockholm har av samarbetsnämnden

för socialhögskolorna framlagts i 1968 års anslagsframställning men inte föranlett

något förslag av Kungl. Maj:t. Ökad utbildning på det mentalhygieniska området

föreslås även i motionen II: 585, vars yrkande torde böra förstås så att medel nu av

riksdagen bör anvisas till en mentalhygienisk kurs vid socialhögskolan i Lund. Utskottet

har förståelse för de skäl härför, som anförts av motionären, och förutsätter

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

att behovet av en dylik kurs och möjligheterna att anordna den övervägs vid beredningen

av nästa års statsverksproposition. Utskottet avstyrker den nu föreliggande

motionen och tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen II: 585 till Fortbildning av socionomer, journalister

m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av

128 000 kr.

18. Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 33, s. 355) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala

utbildningsverksamhet för budgetåret 1969/70 anvisar ett anslag

av 311 000 kr.

19. Journalisthögskolorna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 34,

s. 356—358) och hemställer

att riksdagen till Journalisthögskolorna för budgetåret 1969/70

anvisar ett förslagsanslag av 4 184 000 kr.

20. Nordiska afrikainstitutet: Förvaltningskostnader. Nordiska af rikainstitutet:

Bokinköp, gästföreläsningar ni. m. Kungl. Maj:t har (punkterna E 35 och E 36, s.

358—360) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till Nordiska afrikainstitutet:

Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 469 000 kr. och till Nordiska

afrikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m. ett reservationsanslag av 131 000

kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat de likalydande motionerna I: 459 av

herr Hansson och fru Lindström och II: 521 av fru Dahl m. fl. vari hemställts att

riksdagen under förevarande båda anslag måtte anvisa 479 000 kr., respektive

177 000 kr.

Utskottet. Det i motionerna I: 459 och II: 521 framlagda förslaget om en större

höjning av förevarande båda anslag än som föreslagits av Kungl. Maj:t har motiverats

av önskemål att institutets verksamhet skall kunna vidmakthållas och i viss utsträckning

vidareutvecklas. Utskottet kan med hänsyn till det begränsade utrymme för

anslagshöjningar som föreligger inte biträda motionärernas yrkande. Utskottet tillstyrker

Kungl. Mai:ts förslag och hemställer

att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna

I: 459 och II: 521, nämnda motioner såvitt nu är i fråga,

till Nordiska afrikainstitutet: Förvaltningskostnader för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 469 000 kr.,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motio
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

25

nema I: 459 och II: 521, nämnda motioner såvitt nu är i fråga,

till Nordiska af rikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m.

för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 131 000

kr.

21. Vissa kurser för utländska studerande. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

(punkt E 38, s. 360—361) och hemställer

att riksdagen till Vissa kurser för utländska studerande för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 1 170 000 kr.

Gemensamt för universitet och högskolor

22. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj ds förslag (punkterna E 39—E 41, E 44—E 47, s. 362—372) och

hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ett förslagsanslag

av 300 000 kr.,

2. till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag

av 1 800 000 kr.,

3. till Gästföreläsningar ett reservationsanslag av 369 000 kr.,

4. till Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar ett förslagsanslag

av 1 600 000 kr.,

5. till Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och

högskolor ett reservationsanslag av 2 877 000 kr.,

6. till Universitetens datamaskincentraler ett förslagsanslag av

500 000 kr.,

7. till Kostnader för datamaskintid ett förslagsanslag av

19 300 000 kr.

23. Extra utgifter vid universitet och högskolor. Kungl. Maj:t har (punkt E 48,

s. 372—373) föreslagit riksdagen att till Extra utgifter vid universitet och högskolor

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 1 035 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 483 av fröken Mattson och herr Wirmark och

II: 586 av herr Svensson i Kungälv m. fl. har hemställts att riksdagen beslutar att

uppräkna anslaget till extra utgifter vid universitet och högskolor med 35 168 kr. till

1 070 168 kr. att användas till freds- och konfliktforskning vid universiteten i Lund

och Uppsala.

Utskottet. Forskning rörande freds- och konfliktproblem bedrivs f. n. i tvärvetenskapliga

seminarier vid Uppsala och Lunds universitet. I motionerna I: 483 och

II: 586 uttalas att de anslag som f. n. tilldelas dessa seminarier är otillräckliga och

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

bör höjas. Då seminarierna till viss del bekostas med medel ur förevarande anslag

yrkar motionärerna på en höjning av detta.

Utskottet som erinrar om att formerna för forskning och utbildning i internationell

politik med särskild hänsyn till säkerhetspolitiska studier samt freds- och konfliktforskning

f. n. är under utredning anser sig inte böra biträda yrkandet i motionerna.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och hemställer
att

riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionerna I: 483 och II: 586 till Extra utgifter vid universitet

och högskolor för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 1 035 000 kr.

Vissa forskningsändamål

24. Medicinsk forskning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 49,

s. 376—378) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens medicinska forskningsråd

inrätta en extra ordinarie professur i experimentell psykologi,

2. till Medicinsk forskning för budgetåret 1969/70 anvisar ett

reservationsanslag av 35 300 000 kr.

25. Humanistisk forskning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 50,

s. 378—379) och hemställer

att riksdagen till Humanistisk forskning för budgetåret 1969/70

anvisar ett reservationsanslag av 6 300 000 kr.

26. Samhällsforskning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 51,

s. 379—380) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens råd för samhällsforskning

inrätta en extra ordinarie professur i demografi och vidta de

övergångsanordningar som angivits i statsrådsprotokollet,

2. till Samhällsforskning för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 6 400 000 kr.

27. Naturvetenskaplig forskning. Kungl. Maj:t har (punkt E 52, s. 381—382) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens naturvetenskapliga

forskningsråd inrätta en extra ordinarie professur i molekylär cytogenetik, dels till

Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av

36 400 000 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

27

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 486 av herrar Nyman och Stefanson och II: 556

av herr Löfgren m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte besluta att 1969/

70 års anslag till naturvetenskaplig forskning fördubblas under treårsperioden 1970

—1972,

dels motionen I: 513 av herr Wallmark vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att fr. o. m. den 1 juli 1969 inrätta en professur i etologi vid Stockholms universitet.

Utskottet. I motionerna I: 486 och II: 556 framhålles bl. a. att anslagsutvecklingen

för forskningsråden är ojämn. Motionärerna beklagar att statsmakterna inte har någon

långtidsplanering på området och yrkar beträffande det naturvetenskapliga forskningsrådet

att riksdagen skall besluta att 1969/70 års anslag skall fördubblas under

treårsperioden 1970—1972.

Utskottet vill understryka betydelsen av en ökad satsning på forskningen men kan

inte tillstyrka ett beslut av den föreslagna innebörden beträffande ett enstaka anslag.

Utskottet avstyrker därför motionerna, såvitt de nu är i fråga.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har föreslagit inrättande vid rådet den 1 juli

1969 av bl. a. en professur i etologi med placering vid universitetet i Stockholm. Detta

förslag, som tillstyrkts av universitetskanslersämbetet, har dock inte av Kungl. Maj:t

förts vidare till riksdagen. Däremot har i propositionen — med utgångspunkt i ett av

biologisk-geografiska sektionen vid universitetet i Lund framlagt förslag om en professur

i molekylär cytogenetik vid detta universitet — föreslagits inrättande den 1 juli

1969 vid naturvetenskapliga forskningsrådet av en extra ordinarie professur i sistnämnda

ämne.

Det i motionen I: 513 framställda yrkandet om inrättande av en professur i etologi

torde avse förutnämnda, av forskningsrådet föreslagna e. o. professur i ämnet och

alltså innebära en hemställan om bifall till rådets förslag i denna del. Motionären har

ansett att professuren i etologi bör inrättas i stället för den av Kungl. Maj:t föreslagna

professuren i molekylär cytogenetik men har inte uttryckligen hemställt härom.

Den omständigheten att såväl forskningsrådet som universitetskanslersämbetet föreslagit

inrättande av en e. o. professur i etologi visar vilken betydelse dessa instanser

tillmäter en professur i ämnet. Utskottet anser sig emellertid inte böra föreslå någon

höjning av förevarande anslag utöver förslaget i propositionen och vill inte heller

förorda att riksdagen beslutar om professurens inrättande utan motsvarande anslagshöjning,

eftersom detta skulle innebära en inskränkning av rådets möjligheter till

fri disposition av det anslag som anvisas. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

beträffande förevarande anslag och avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens naturvetenskapliga

forskningsråd inrätta en extra ordinarie professur i molekylär cytogenetik,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

b. avslår motionen I: 513 i vad den avser inrättande vid statens

naturvetenskapliga forskningsråd av en extra ordinarie professur

i etologi,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen I: 513 i vad den avser medelsanvisningen till

Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 36 400 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 486 och II: 556 i vad de

avser hemställan att 1969/70 års anslag till naturvetenskaplig forskning

skall fördubblas under treårsperioden 1970—1972.

28. Atomforskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

E 53—E 67, s. 382—395) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Atomforskning ett reservationsanslag av 14 400 000 kr.,

2. till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen ett förslagsanslag

av 17 315 000 kr.,

3. till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen ett förslagsanslag

av 12 547 000 kr.,

4. till Särskilda forskartjänster ett förslagsanslag av 4 616 000 kr.,

5. till Institutet för arbetsmarknadsfrågor ett förslagsanslag av

455 000 kr.,

6. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 1 712 000 kr.,

7. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 184 000 kr.,

8. till Nordiska institutet för samhällsplanering ett förslagsanslag

av 288 000 kr.,

9. till Bidrag till centralinstitutet för nordisk asienforskning ett

förslagsanslag av 185 000 kr.,

10. till Bidrag till nordiska institutet för sjörätt ett förslagsanslag

av 92 000 kr.,

11. till Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik ett

förslagsanslag av 885 000 kr.,

12. till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi ett anslag

av 671 000 kr.,

13. till Bidrag till Konung Gustaf F/x forskningsinstitut ett anslag

av 571000 kr.,

14. till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i

Stockholm ett anslag av 280 000 kr.,

15. till Bidrag till Riksföreningen mot cancer ett reservationsanslag

av 3 000 000 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

29

Lärarutbildning

29. Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkt F 1, s.

397—405) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet

intagningsplatser vid lärarhögskolorna, dels till Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader

för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 175 364 000

kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 11:520 av herr Carlstein

och fru Hörnlund vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller

att vid de fortsatta övervägandena om förläggning av en sjunde lärarhögskola

de lokaliseringspolitiska synpunkterna observeras och att möjligheterna att förlägga

lärarhögskolan till Borås allvarligt prövas.

Utskottet. Med anledning av vad i motionen 11:520 anförts om inrättande av

ytterligare en större lärarhögskola får utskottet erinra om att föredragande statsrådet

i propositionen förklarat sig inte vara beredd att utan närmare utredning ta

ställning till denna fråga, som enligt hans uppfattning bör prövas i samband med

det arbete som 1968 års utbildningsutredning bedriver. Utskottet anser sig inte

böra föreslå riksdagen att i denna fråga göra ett uttalande av den innebörd som

föreslagits i motionen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och

hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet

intagningsplatser vid lärarhögskolorna,

2. att riksdagen till Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader för

budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 175 364 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 11:520.

30. Lärarhögskolorna: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

(punkt F 2, s. 405—406) och hemställer

att riksdagen till Lärarhögskolorna: Materiel m. m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 8 010 000 kr.

31. Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkt F 3,

s. 407—409) föreslagit riksdagen att dels besluta att folkskoleseminariet i Strängnäs

skall avvecklas med början läsåret 1969/70, folkskoleseminarierna i Haparanda

och Landskrona med början läsåret 1970/71 och folkskoleseminariet i Skara med

början läsåret 1971/72, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsklasser

vid folkskoleseminarierna, dels till Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader

för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 8 408 000 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag beträffande folkskoleseminariet i Haparanda

innebär att avvecklingen skall påbörjas ett år senare än skolöverstyrelsen föreslagit.

Utskottet är medvetet om den betydelse seminariet haft för orten och om

vikten av att man i möjligaste mån söker minska avvecklingens negativa effekter.

Utskottet anser det lämpligt att riksdagens beslut i frågan utformas så att Kungl.

Maj:t får befogenhet att, i den mån det anses önskvärt och genomförbart utan

allvarligare olägenheter, senarelägga avvecklingen. Denna bör därför ske med början

läsåret 1970/71 eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer.

Utskottet som inte i övrigt funnit anledning till uttalande beträffande Kungl.

Maj:ts förslag hemställer

att riksdagen

1. beslutar att folkskoleseminariet i Strängnäs skall avvecklas

med början läsåret 1969/70,

2. beslutar att folkskoleseminariet i Landskrona skall avvecklas

med början läsåret 1970/71,

3. beslutar att folkskoleseminariet i Haparanda skall avvecklas

och som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

om tidpunkten för avvecklingen,

4. beslutar att folkskoleseminariet i Skara skall avvecklas med

början läsåret 1971/72,

5. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsklasser

vid folkskoleseminariema,

6. till Folkskoleseminariema: Utbildningskostnader för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 8 408 000 kr.

32. Folkskoleseminariema: Materiel m. in. med flera anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 4—F 6, s. 409—412) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Folkskoleseminariema: Materiel m. in. ett reservationsanslag

av 230 000 kr.,

2. till Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag

av 16 669 000 kr.,

3. till Förskoleseminarierna: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 945 000 kr.

33. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt F 7, s. 412—414) föreslagit riksdagen att till Gymnastik- och idrottshögskolorna:

Utbildningskostnader för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag

av 5 938 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 502

av herr Schött och fröken Stenberg samt 11:547 av herr Krönmark vari hemställts

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

31

att riksdagen måtte besluta att under rubriken Gymnastik- och idrottshögskolorna:

Utbildningskostnader anslå 18 450 kr. till anlitande av utländska experter i undervisningen

på idrottslärarlinjerna.

Utskottet. Bland förslag av styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna som

inte tagits upp i propositionen är ett om anvisande av särskilda medel för utländska

experter, som avses undervisa på idrottslärarlinje, samt för tillfälliga föreläsare

vid högskolan i Stockholm. Kostnaderna härför har av styrelsen beräknats

till 18 450 kr.

Med anledning av det i motionerna 1:502 och 11:547 framställda yrkandet om en

höjning av förevarande anslag med i runt tal 18 500 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag

för att bereda möjlighet till anställande av utländska experter på idrottslärarlinje

får utskottet framhålla att det ej möter hinder att man för detta ändamål

använder medel ur anslaget i den mån sådana finns tillgängliga. Utskottet, som

inte anser sig böra biträda motionärernas förslag om en ökning av medelsanvisningen,

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslaget och hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 502 och II: 547 till Gymnastik- och idrottshögskolorna:

Utbildningskostnader för budgetåret 1969/70 anvisar

ett förslagsanslag av 5 938 000 kr.

34. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. med flera anslag. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 8—F 12, s. 414—420) och

hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. ett

reservationsanslag av 225 000 kr.,

2. till Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader

ett förslagsanslag av 16 500 000 kr.,

3. till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m. ett

reservationsanslag av 360 000 kr.,

4. till Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader ett förslagsanslag

av 1 208 000 kr.,

5. till Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 56 000 kr.

35. Yrkespedagogiska instituten. Kungl. Maj:t har (punkt F 13, s. 420—422)

föreslagit riksdagen att till Yrkespedagogiska instituten för budgetåret 1969/70 anvisa

ett förslagsanslag av 8 423 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna 1:480

av herr Lindblad och fröken Stenberg samt 11:515 av herr Ahlmark och fru Jonäng

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av anslaget Yrkespedagogiska instituten

under utbildningsdepartementet för budgetåret 1969/70 måtte anvisa 60 000

kr. till kurs för flyginstruktörer.

Utskottet. Med anledning av det i motionerna 1:480 och 11:515 framställda

yrkandet om anvisande under före varande anslag av 60 000 kr. till utbildning av

flyginstruktörer får utskottet först erinra om att riksdagens allmänna beredningsutskott

i sitt utlåtande 1966:29 uttalade sig för att man i syfte att höja standarden

hos flyglärarna borde göra försök med en flyglärarskola. Detta uttalande gavs av

riksdagen till känna för Kungl. Maj:t. I statsverkspropositionen redovisas nu ett

av skolöverstyrelsen framlagt förslag om en kurs för flyginstruktörer avsedd att

försöksvis anordnas nästa budgetår. Föredragande statsrådet har emellertid förklarat

sig inte beredd att beräkna medel till en kurs med den av skolöverstyrelsen

föreslagna utformningen och anslag för ändamålet har därför inte begärts i propositionen.

Utskottet delar den i motionerna uttalade uppfattningen att medvetna insatser

behövs för att minska haverifrekvensen inom det s. k. allmänflyget och att flyglärarutbildningen

är en av de åtgärder som man därvid bör inrikta sig på. Det hade

varit värdefullt om förslag om anvisande av medel till en dylik utbildning hade

kunnat föreläggas årets riksdag. Då så inte är fallet torde det få förutsättas, att

Kungl. Maj:t återkommer till riksdagen i frågan om och på vad sätt man — i syfte

att på sikt höja säkerheten inom allmänflyget — bör anordna utbildning av flyginstruktörer.

Av detta uttalande, som av riksdagen bör ges till känna för Kungl.

Maj:t, framgår också att riksdagen inte anser sig böra biträda yrkandet i motionerna

1:480 och 11:515 om anvisande av ett i förhållande till skolöverstyrelsens förslag

starkt nedskuret belopp till utbildning av flyginstruktörer.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen i anledning av motionerna 1:480 och 11:515

som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

om förnyad prövning av frågan om utbildning av flyginstruktörer,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 480 och II: 515 i vad de avser medelsanvisningen

till Yrkespedagogiska instituten för budgetåret 1969/

70 anvisar ett förslagsanslag av 8 423 000 kr.

36. Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen m. fl.

anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 14—F 16, s. 423

—427) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

ett förslagsanslag av 11 400 000 kr.,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

33

2. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor

ett förslagsanslag av 10 967 000 kr.,

3. till Särskilda lärarutbildningsåtgärder ett reservationsanslag

av 2 530 000 kr.

37. Lärares fortbildning m. in. Kungl. Maj:t har (punkt F 17, s. 427—433)

föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa

ett reservationsanslag av 31 621 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna 1:478

av herr Lidgard och fröken Stenberg samt 11:591 av herr Wennerfors och fru

Mogård vari hemställts att riksdagen måtte besluta att ytterligare 300 000 kr. skall

under anslaget Lärares fortbildning ställas till förfogande för skolledarutbildning.

Utskottet. I motionerna 1:478 och 11:591 understrykes att skolledarna har en

nyckelroll i skolan och att man numera har ännu starkare skäl än tidigare att ägna

ledarfunktionen i skolan och utbildningen av skolledare uppmärksamhet. Motionärerna

uttalar att av skolöverstyrelsen försöksvis anordnad grundläggande utbildning

för skolledare gett goda erfarenheter men att det finns ett mycket stort uppdämt

behov av dylik utbildning. Då det inte av statsverkspropositionen framgår

vare sig planerad omfattning eller beräknad kostnad för skolledarutbildningen föreslår

motionärerna att för ändamålet under förevarande anslag skall anvisas 300 000

kr. utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet av 31 621 000 kr.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av fortsatt utbildningsverksamhet

beträffande skolledarna och förutsätter att skolöverstyrelsen har sin

uppmärksamhet riktad på detta behov. Med hänsyn till storleken av förevarande

anslag och det förhållandet att förslaget i propositionen innebär en ganska väsentlig

reell anslagshöjning räknar utskottet med att nämnda behov skall kunna tillgodoses

inom anslagets ram. Utskottet avstyrker därför motionerna. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna 1:478 och 11:591 till Lärares fortbildning

m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av

31 621 000 kr.

38. Bidrag till Ericastiftelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt

F 18, s. 433) och hemställer

att riksdagen, under förutsättning att Stockholms stad bidrar

till verksamheten i den omfattning som angivits i statsrådsprotokollet,

till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1969/70 anvisar

ett förslagsanslag av 469 000 kr.

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 sand. Nr 46

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

Vuxenutbildning

39. Motioner om översyn av vuxenutbildningsområdet samt om kostnadsfri undervisning

för vissa korrespondensstuderande m. in. I anslutning till de förslag som

i propositionen framläggs beträffande vuxenutbildning har väckts bl. a. följande

motioner, vilka utskottet här behandlar i ett sammanhang, nämligen

dels de likalydande motionerna 1:33 av herr Svenungsson m. fl. och 11:42 av

herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att de korrespondensstuderande

vid Hermods-NKI fr. o. m. den 1 juli 1969 måtte medges

rätten att insända sina elevlösningar i portofria kuvert samt att samma rätt medges

för befordran av studiemateriel från Hermods-NKI till dess elever,

dels de likalydande motionerna 1:101 av herr Thorsten Larsson m. fl. och

11:120 av herr Elmstedt m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte

I. för sin del besluta om ett förslagsanslag om 875 000 kronor för budgetåret

1969/70 för bestridande av korrespondensstuderandes kostnader för brevkurser,

preparandkurser och tentamina på i motionerna anförda grunder, samt

II. besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning och

förslag beträffande frågan om stödet till korrespondensstuderande som inte avses

under I,

dels de likalydande motionerna I: 187 av herr Wirtén m. fl. och II: 194 av herr

Källstad m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

om

I. i första hand att den i andra motioner föreslagna parlamentariskt sammansatta

kommittén angående vuxenutbildningen även får i uppdrag att utreda frågan

om inrättande av Sveriges Utbildningsradio-TV och ett Radio-TV-korrespondensuniversitet;
II.

i andra hand utredning och förslag beträffande inrättande av Sveriges Utbildningsradio-TV

och ett Radio-TV-korrespondensuniversitet,

dels de likalydande motionerna 1:450 av herrar Bengtson och Dahlén samt

11:590 av herrar Wedén och Hedlund vari hemställts att riksdagen måtte besluta
I.

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet

genom en parlamentariskt sammansatt kommitté, vari även

skall ingå representanter för näringsliv och organisationer, varvid särskild uppmärksamhet

bör ägnas

a) av företag, organisationer och myndigheter m. fl. bedriven vuxenutbildning,

b) det fria folkbildningsarbetet och dess relation till den målinriktade vuxenutbildningen,

c) vuxenutbildningens lokala och regionala organisation,

d) radio-TV:s verksamhet för vuxenutbildningen,

e) korrespondensundervisningens möjligheter att komplettera annan vuxenundervisning

och samordnas med denna samt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969 35

f) lokaliseringsort och verksamhet för ett riksrekryterande vuxenutbildningscentrum;
IL

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag

a) att undervisningen vid ifrågavarande preparandkurser motsvarande grundskolans

högstadium eller gymnasieutbildning i princip skall vara kostnadsfri,

b) att privatisters examination skall vara kostnadsfri samt att Kungl. Maj:t utfärdar

föreskrifter härom,

c) att vid förgymnasial och gymnasial utbildning de korrespondensstuderande

— i den mån de ej antas vid de statliga vuxenskolorna — bör beredas kostnadsfri

undervisning enligt i motionerna angivna riktlinjer,

dels de likalydande motionerna 1:464 av herrar Gösta Jacobsson och Strandberg

samt 11:574 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen å riksstaten

för budgetåret 1969/70 under utbildningsdepartementets huvudtitel beviljar

dels ett anslag å 400 000 kronor för enskilda brevskolestuderandes kostnader för

pregymnasiala och gymnasiala studier, dels ock ett anslag å 100 000 kronor för

täckande av postverkets kostnader för nedsättning av de brevskolestuderandes

portoavgifter,

dels de likalydande motionerna 1:466 av herr Tage Johansson m. fl. och 11:531

av herr Hammarberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

matte anhålla om att den statliga bidragsgivningen till studiecirkelverksamhet, till

studieförbund och till föreläsningsverksamhet görs till föremål för en genomgripande

revidering med sikte på att åstadkomma likställighet mellan folkbildningsverksamheten

och andra former av vuxenutbildning i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som anförts i motionerna och att förslag härom framlägges i 1970

års statsverksproposition,

dels de likalydande motionerna 1:490 av fru Elvy Olsson och herr Wirtén samt

11.564 av herr Mundebo och fru Jonäng vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t uttalar dels att en översyn bör göras av grunderna för statsbidragen

till studieförbund, dels att en successiv höjning bör ske av statsbidragen till studieförbund.

Utskottet. De förslag på vuxenutbildningens område som år 1967 framlades för

riksdagen i propositionen nr 85 byggde på överväganden inom flera olika utredningar,

främst gymnasieutredningen och yrkesutbildningsberedningen. Propositionens

förslag, som innebar att viktiga förutsättningar för vuxenutbildning skapades

såväl på produktions- och distributionssidan som på mottagarsidan, karaktäriserades

av statsutskottet i dess utlåtande nr 117 som en viktig etapp på vägen mot

en alltmer omfattande vuxenutbildning. En verkställighetsperiod som också i

väsentlig mån måste vara en försöksperiod hade inletts, framhöll utskottet.

Förra årets riksdagsbehandling av vuxenutbildningsfrågorna medförde väsentliga

anslagsförbättringar och utskottet konstaterar nu med tillfredsställelse att årets

statsverksproposition innehåller förslag om anslagsförstärkningar med ytterligare

sammanlagt ca 45 milj. kr. Vid bifall härtill kommer möjligheterna att erbjuda utbildning

för vuxna att väsentligt förbättras.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 46

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

Genom 1967 års beslut och de konsekvenser därav i fråga om medelsanvisningen,

som dragits vid riksdagsbehandlingen förra året och nu i statsverkspropositionen,

är utvecklingens riktning angiven: vuxenutbildningen är en av utbildningsväsendets

stora och viktiga frågor, kanske det närmaste decenniets viktigast-. Ut

skottet räknar med att man i den mån det blir möjligt kommer att ställa allt

större resurser till förfogande för den mångskiftande verksamhet som i vidaste

mening kan betecknas som vuxenutbildning. Utskottet tänker härvidlag inte bara

på dylik utbildning i mera traditionell mening utan även på den akademiska utbildning,

som man har anledning att hoppas och vänta att man i framtiden skall

kunna erbjuda många vuxna som enligt dagens regler är utestängda från studier

vid universiteten.

Nya led i utvecklingsarbetet förebådas i statsverkspropositionen i form av propositioner

om en speciell form av lärarutbildning anpassad för de mångskiftande

uppgifterna i vuxenutbildningen och om vissa förändringar i studiestödet för vuxna.

Det förutsättes vidare att skolöverstyrelsen i sina anslagsframställningar för budgetåret

1970/71 skall redovisa de erfarenheter som då vunnits av vuxenutbildning

enligt 1967 års beslut. Allt detta pekar framåt mot fortsatt utvecklingsarbete inom

detta viktiga område.

Samma inriktning har ett flertal motioner. Av dessa vill utskottet först nämna

1:450 och 11:590 i vilka önskas en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet

genom en parlamentariskt sammansatt kommitté och därjämte förslag

om närmare angivna åtgärder för att befria korrespondensstuderande, som inte är

elever vid statens skolor för vuxna, från avgifter för studierna, dels motionerna

1:187 och 11:194 i vilka önskas utredning om inrättande av Sveriges Utbildningsradio-TV

och ett Radio-TV-korrespondensuniversitet.

Önskemål om förbättringar för nyssnämnda kategori av korrespondensstuderande

framförs även i motionerna I: 101 och II: 120 i form av yrkanden dels om ett anslag

av 875 000 kr. till bestridande av dessa studerandes kostnader för brevkurser,

preparandkurser och tentamina, dels om utredning av frågan om stödet till vissa

korrespondensstuderande med begränsat studiemål.

I motionerna I: 464 och II: 574 föreslås anvisande av dels 400 000 kr. till enskilda

brevskolestuderandes preparandkurser, dels 100 000 kr. för täckande av

postverkets kostnader för viss i motionerna föreslagen nedsättning av de brevskolestuderandes

portoavgifter. Portofrihet för brev med elevlösningar och brev

med studiemateriel föreslås i motionerna 1:33 och 11:42 beträffande HermodsNKI.

En genomgripande reformering av bidragsgivningen till studiecirkelverksamhet,

till studieförbund och till föreläsningsverksamhet önskas i motionerna 1:466 och

11:531. Motionärerna anser att riksdagen hos Kungl. Maj:t bör hemställa om en

dylik revidering med sikte på likställighet mellan folkbildningsverksamheten och

andra former av vuxenutbildning. I motionerna 1:490 och 11:564 slutligen önskas,

att riksdagen uttalar dels att en översyn bör göras av grunderna för statsbidragen

till studieförbunden, dels att en successiv höjning bör ske av dessa bidrag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

37

Utskottet får i anslutning till dessa motionsyrkanden ännu en gång understryka

vuxenutbildningens stora och växande betydelse i dagens och morgondagens svenska

samhälle. En glädjande utveckling är i gång, men uppenbart är också att det

inte saknas problem. Vad särskilt beträffar den statliga bidragsgivningen till studiecirkelverksamhet,

till studieförbund och till föreläsningsverksamhet delar utskottet

den i motionerna I: 466 och II: 531 uttalade uppfattningen att det finns skäl att se

över bidragsreglerna. Det är över huvud taget enligt utskottets mening angeläget för

det fortsatta arbetet inom hela vuxenutbildningsområdet att man på grundval av en

samlad översyn bildar sig en uppfattning om föreliggande problem och om hur de

lämpligen bör lösas. Vad utskottet nu uttalat med anledning av de olika yrkandena

om översyn och utredningar av olika slag bör av riksdagen ges till känna för

Kungl. Maj:t. Någon åtgärd därutöver anser sig utskottet inte böra föreslå med

anledning av motionerna 1:101 och 11:120 (punkt II), 1:450 och 11:590 (punkt I),

1:187 och 11:194,1:466 och 11:531 samt 1:490 och 11:564.

Vad så gäller de olika yrkanden som framställts angående åtgärder för att ekonomiskt

underlätta för vissa korrespondensstuderande att bedriva sina studier anser

sig utskottet mot bakgrund av vad som nyss anförts inte böra tillstyrka att medel

anvisas enligt förslagen i motionerna 1:101 och 11:120 samt 1:464 och 11:574.

Utskottet avstyrker därför dessa motioner, de båda förstnämnda såvitt nu är i

fråga. Av samma skäl anser sig utskottet inte heller böra föreslå riksdagen att hos

Kungl. Maj:t göra de i motionerna 1:450 och 11:590 påyrkade hänvändelserna till

Kungl. Maj:t om förslag i olika hithörande frågor. Utskottet avstyrker också de i

motionerna 1:33 och 11:42 framförda förslagen med syfte att minska portokostnaderna

för vissa studerande och för Hermods-NKI.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i anledning av motionerna 1:101 och 11:120,

1:450 och 11:590, 1:187 och 11:194, 1:466 och 11:531 samt

1:490 och 11:564, förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga,

som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

om det fortsatta arbetet inom vuxenutbildningsområdet,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:33 och 11:42,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:101 och 11:120 i vad de

avser anslag till bestridande av vissa korrespondensstuderandes

kostnader för brevundervisning m. m.,

4. att riksdagen avslår motionerna 1:450 och 11:590 i vad de

avser framställning till Kungl. Maj:t om förslag angående kostnadsfri

undervisning m. m. för vissa korrespondensstuderande,

5. att riksdagen avslår motionerna 1:464 och 11:574 i vad de

avser anslag till enskilda brevskolestuderandes kostnader för vissa

studier,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 464 och II: 574 i vad de

avser anslag till täckande av postverkets kostnader för viss portonedsättning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

40. Viss utbildning via radio och television m. m. med flera anslag. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 1—G 3, s. 435—441) och hemställer
att

riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Viss utbildning via radio och television m. m. ett reservationsanslag

av 14 477 000 kr.,

2. till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag

av 5 101 000 kr.,

3. till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier ett

förslagsanslag av 2 800 000 kr.

41. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel in. in. Kungl. Maj:t har

(punkt G 4, s. 441) föreslagit riksdagen att till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av

278 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 506 av fröken Stenberg och II: 575 av herr Nordstrandh

m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att till Statliga skolor för

vuxna: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 338 000 kr.

Förslaget i motionerna överensstämmer med vad skolöverstyrelsen föreslagit

i sin anslagsframställning.

Utskottet, som inte anser sig böra föreslå riksdagen att gå utöver Kungl. Maj:ts

förslag, avstyrker motionerna 1:506 och 11:575 och hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna 1:506 och 11:575 till Statliga skolor för

vuxna: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar

ett reservationsanslag av 278 000 kronor.

42. Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna. Kungl. Maj:t har (punkt

G 5, s. 442—443) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av kommunala

skolor för vuxna för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 83 300 000

kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen II: 557 av herr Magnusson

i Nennesholm m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar

dels att ungdomar under 18 år får deltaga i yrkesskolans deltidskurser för vuxna,

dels att i kurs inom lokalt rekryterad vuxenutbildning i de mindre orterna minimiantalet

aktiva studerande skall vara åtta och att kurs får igångsättas då tio anmälda

elever finns.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

39

Utskottet får med anledning av det i motionen 11:557 framställda yrkandet om

en sänkning av den åldersgräns, som gäller för deltagande i den kommunala gymnasiala

vuxenutbildningen, först erinra om att denna har sin grund i en önskan

att inte vid sidan av de för ungdomen avsedda ordinära utbildningsvägama på det

gymnasiala stadiet skapa en möjlighet för detta klientel att utnyttja vuxenutbildningen

som en parallell utbildningsgång. Erinras må vidare om att det för intagning

uppställda kravet att sökande skall fylla 18 år senast det kalenderår studierna

påbörjas gäller om särskilda skäl inte föranleder annat. Avsteg från ålderskravet

kan alltså få förekomma, vilket för övrigt särskilt påpekats i förra årets statsverksproposition

(s. 384) där departementschefen beträffande deltidskurser vid

yrkesskolan framhöll att elever under 18 år i vissa fall borde kunna tas in. Med

hänsyn till vad som nu anförts finner utskottet inte skäl föreslå riksdagen att göra

det i motionen 11:557 föreslagna uttalandet om ifrågavarande åldersgräns.

Det i samma motion framförda önskemålet om en sänkning av gällande krav

på deltagarantal för anordnande av kurs inom lokalt rekryterad vuxenutbildning

föranleder utskottet att framhålla dels att detta är en resursfråga och att ett bifall

kan få stora ekonomiska konsekvenser, dels att man vid avvägningen av vilka

förutsättningar som skall krävas för anordnande av vuxenutbildning av detta slag

alltid måste ta hänsyn även till den riksrekryterande vuxenutbildningen. Det är

vidare även beträffande den nu behandlade regeln, vars innebörd är att undervisning

i kurs får påbörjas endast om antalet elever i kursen beräknas varaktigt

uppgå till lägst 12, så att undantag kan medges av Kungl. Maj:t. Enligt vad utskottet

inhämtat har dispens medgivits exempelvis i fråga om anordnande av kurs

i glesbygd. Utskottet avstyrker även nu ifrågavarande yrkande i motionen 11:557.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och

hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till driften av kommunala skolor

för vuxna för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

83 300 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 11:557 i vad den avser åldersgränsen

för deltagande i yrkesskolans deltidskurser för vuxna,

3. att riksdagen avslår motionen 11:557 i vad den avser krav

på deltagarantal i lokalt rekryterad vuxenutbildning.

43. Bidrag till studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt G 6, s. 444—446)

föreslagit riksdagen att till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1969/70

anvisa ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:449 av herr Andreasson m. fl. och 11:540

av herr Johansson i Skärstad m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag till riksdagen om en sänkning

av den undre åldersgränsen för deltagare i statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhet

till 13 år,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

dels de likalydande motionerna 1:457 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och 11:569

av fru Nilsson och herr Mundebo vari hemställts att riksdagen måtte besluta att

de hushållslärare som genom den nya läroplanens genomförande inte kan erhålla

full tjänstgöring må fullgöra viss del av sin tjänstgöring som ledare i statsbidragsberättigade

studiecirklar samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära

att förslag snarast framlägges om ett med erforderligt belopp höjt anslag

så att statsbidrag kan utgå för studiemateriel för dessa cirklar, dock ej till högre

belopp än fem kronor per cirkel.

Utskottet. I statsbidragsberättigad studiecirkel må endast den ingå som fyllt

eller under kalenderåret fyller 14 år, dock med undantag beträffande musikcirklar.

I dessa får nämligen även den som är yngre ingå. Nämnda 14-årsgräns önskas i

motionerna I: 449 och II: 540 sänkt till 13 år. Utskottet som vill erinra om att

studiecirkelverksamheten i princip förutsättes utformad på ett sätt som kräver

viss mognad av deltagarna anser sig med hänsyn till detta förhållande och till det

undantag som gäller beträffande musikcirklar, där det torde vara mest aktuellt med

yngre deltagare, inte böra föreslå riksdagen att anhålla hos Kungl. Maj:t om utredning

och förslag enligt motionärernas önskemål.

Vad så angår motionerna 1:457 och 11:569 i vad de avser hushållslärarna är

utskottet medvetet om att det kan uppstå vissa problem vid övergången till den

nya läroplan för grundskolan varom riksdagen beslutade förra hösten. Det förutsattes

emellertid i den proposition, vari läroplansrevisionen föreslogs (1968:129),

att uppkommande övergångsproblem, bland vilka just nämndes det som motionärerna

har i tankarna, skulle noggrant kartläggas av skolmyndigheterna i samverkan

med personalorganisationerna. Med hänsyn härtill anser utskottet att

riksdagen inte nu bör fatta något beslut i denna fråga av den innebörd motionärerna

föreslagit.

I motionerna 1:457 och 11:569 har även föreslagits att riksdagen hos Kungl.

Maj:t skall begära förslag snarast om en höjning av studiecirklarnas statsbidrag till

studiemateriel. Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att det i

årets statsverksproposition, som omnämnts under punkten 29 i det föregående,

förutsatts att skolöverstyrelsen skall få i uppdrag att i sina anslagsframställningar

för budgetåret 1970/71 redovisa de då vunna erfarenheterna av vuxenutbildningen

enligt 1967 års reformbeslut. I avvaktan härpå har departementschefen ansett sig

inte böra föreslå några ändringar i gällande bidragsgrunder för studiecirklarna.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört om en samlad översyn över

hela vuxenutbildningsområdet avstyrker utskottet nu ifrågavarande motionsyrkande.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och

hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:449 och 11:540 om sänk
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

ning av åldersgränsen för deltagande i statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhet,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:457 och 11:569 i vad de

avser hushållslärares tjänstgöring i studiecirklar,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 457 och II: 569 i vad de

avser statsbidrag till studiecirklarnas studiemateriel.

44. Bidrag till studieförbund. Kungl. Maj:t har (punkt G 7, s. 446—447) föreslagit

riksdagen att till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1969/70 anvisa

ett anslag av 6 900 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna 1:454

av fru Biesen och 11:571 av herrar Nordstrandh och Thylén vari hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att statsbidrag skall utgå till allmän

arbetsgivaravgift för instruktörer och centralt anställd personal inom studieförbunden.

Till stöd för yrkandet i motionerna påpekas att det i propositionen föreslagits

att statsbidrag skall utgå till allmän arbetsgivaravgift för ledararvoden i den statsunderstödda

studiecirkelverksamheten men att något motsvarande inte ifrågasatts

under nu förevarande anslag.

Utskottet får med anledning av motionsyrkandet erinra om att det i den av

riksdagen godkända propositionen 1968:77 beträffande kostnadsansvaret för den

allmänna arbetsgivaravgiften vid statsunderstödd verksamhet uttalats att staten

bör bestrida denna kostnad i de fall då statsbidraget avser verksamhet för vilken

statlig lönereglering gäller och där staten svarar för huvudparten av avlönings- och

pensionskostnaderna. När det nu i statsverkspropositionen föreslås att statsbidrag

skall utgå till allmän arbetsgivaravgift för ledararvoden i studiecirkelverksamheten,

anges det uttryckligen att detta sker trots att dessa arvoden ej är statligt lönereglerade.

Det är alltså i denna del fråga om ett avsteg från vad som normalt ansetts

böra gälla. Statsbidragen till studieförbunden är av en helt annan och mer schablonartad

karaktär än bidragen till studiecirkelverksamheten och utskottet anser sig inte

böra föreslå riksdagen att besluta i enlighet med yrkandet i motionerna. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till studieförbund för budgetåret

1969/70 anvisar ett anslag av 6 900 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:454 och 11:571.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

Studiesociala ändamål

45. Centrala studiehjälpsnämnden m. in. med flera anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 1 och H 3—H 5, s. 451—454) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Centrala studiehjälpsnämnden in. m. ett förslagsanslag

av 5 178 000 kr,

2. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig

kreditgaranti ett förslagsanslag av 5 000 000 kr,

3. till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr

med studiesocialt stöd ett förslagsanslag av 1 050 000 kr,

4. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid

gymnasier m. m. ett förslagsanslag av 250 000 kr.

46. Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande.

Kungl. Maj:t har (punkt H 6, s. 454—455) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande för budgetåret 1969/70

anvisa ett förslagsanslag av 1 595 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:186 av herr Schött m. fl. och 11:199 av herr

Tobé m. fl. vari hemställts

att riksdagen måtte vid behandlingen av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel

till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande för

budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 686 000 kr, samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t snarast

måtte utreda möjligheterna att vid utgivande av bidrag till de studerandes hälsooch

sjukvård samt deras motionsverksamhet beräkna dessa bidrag på det aktuella

studerandeantalet,

dels de likalydande motionerna 1:364 av fru Diesen och fröken Stenberg och

11:584 av fru Sundberg m. fl. vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att vid behandlingen av statsverkspropositionens åttonde

huvudtitel för budgetåret 1969/70 till Bidrag till hälso- och sjukvård samt

motionsverksamhet för studerande anvisa ett förslagsanslag om 1 880 000 kr.

och att vad avser anslaget för hälso- och sjukvård detta fördelas proportionellt

efter de faktiska kostnaderna på sätt som i motionerna anförts, samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att Kungl. Maj:t snarast

utreder möjligheterna att vid utgivande av bidrag till de studerandes hälsooch

sjukvård samt deras motionsverksamhet beräkna dessa bidrag på det aktuella

studerandeantalet,

delsi de likalydande motionerna I: 470 av herrar Thorsten Larsson och Blomquist

och 11:566 av herr Nelander m. fl. vari hemställts

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

43

att riksdagen måtte vid behandlingen av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel

till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande för

budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 880 000 kr., samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t snarast

måtte utreda möjligheterna att vid utgivande av bidrag till de studerandes hälsooch

sjukvård samt deras motionsverksamhet beräkna dessa bidrag på det aktuella

studerandeantalet,

dels de likalydande motionerna 1:489 av fru Elvy Olsson och herr Stefanson

och 11:524 av fru Framkel och herr Larsson i Borrby vari hemställts

att riksdagen måtte vid behandlingen av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel

till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande för

budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 880 000 kr., samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t snarast

måtte utreda möjligheterna att vid utgivande av bidrag till de studerandes hälsooch

sjukvård samt deras motionsverksamhet beräkna dessa bidrag på det aktuella

studerandeantalet,

dels motionen II: 424 av fru Kristensson vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att vid behandlingen av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel för budgetåret

1969/70 till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för

studerande anvisa ett förslagsanslag av 1 686 000 kr.

Utskottet. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 48 beslöt 1967 års

riksdag att statsbidrag skulle utgå till en särskild hälso- och sjukvårdsorganisation

för studerande. Med utgångspunkt i kostnaderna för en viss basorganisation — som

dock ej skulle vara obligatorisk, eftersom studerandeorganisationerna ansågs själva

böra få avgöra dimensioneringen av de i denna ingående komponenterna — beslöts

att statsbidrag skulle per år och kårort utgå med 10 kr. per studerande intill ett

antal av 10 000 och med 5 kr. per studerande därutöver. I årets statsverksproposition

har föreslagits en höjning till 6 kr. av bidragsbeloppet per studerande över

10 000.

En höjning av bidragsbeloppen 10 respektive 6 kr. till 14 respektive 7 kr.

önskas i motionerna 1:364 och 11:584, 1:470 och 11:566 samt 1:489 och 11:524

i vilka samtliga yrkas att förevarande anslag därför skall höjas till 1 880 000 kr.

Höjningen motiveras med att verksamheten expanderat kraftigt och att kostnaderna

stigit i motsvarande mån. Därjämte påpekas att utvecklingen medfört att en större

andel av kostnaderna än tidigare vilar på de studerande.

Utskottet får med anledning av dessa motionsyrkanden först erinra om att

ifrågavarande statsbidrag är ett schablonbidrag, som inte avser att täcka hela eller

viss del av kostnaderna för en basorganisation av en viss storlek. Då bidragssystemet

fastställdes år 1967 tog varken Kungl. Maj:t eller riksdagen ställning till detaljerna

i organisationen utan det framhölls, som nyss sagts, att det borde vara de

studerandes sak att ta ställning till dimensioneringen av de i hälso- och sjukvårds
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

organisationen ingående komponenterna. Utskottet har velat framhålla detta, eftersom

missuppfattningar härvidlag kommit till uttryck i motionerna. Tilläggas bör

att vid bestämmandet av schablonbidragets storlek hänsyn, enligt vad utskottet

inhämtat, även togs till kommande kostnadsökningar som sammanhängde med ett

då nyligen träffat löneavtal.

Vad utskottet nu påpekat innebär givetvis inte att schablonbidraget skall anses

vara låst vid en viss nivå, vilket för övrigt framgår även av att Kungl. Maj:t föreslagit

en viss höjning, men utskottet, som beaktat bl. a. det klart avgränsade syftet

med en särskild hälso- och sjukvårdsorganisation för studerande, anser sig inte

böra föreslå riksdagen att beträffande bidragsbeloppen per student gå längre än

Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionerna 1:186 och 11:199, 1:364 och 11:584, 1:470 och 11:566 samt

1:489 och 11:524 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning

snarast av möjligheterna att vid utgivande av bidrag till de studerandes hälso- och

sjukvård beräkna bidragen på grundval av det aktuella studerandeantalet. Utskottet

konstaterar att gällande bestämmelser innebär, att bidragen beräknas efter antalet

studerande som föregående budgetår aktivt bedrivit studier. Utskottet är medvetet

om att det kan finnas tekniska omständigheter, som gör det svårt att utgå från aktuellare

uppgifter om studerandeantal, men finner å andra sidan att det särskilt

vid ett snabbt växande antal studerande är önskvärt att bidragen grundas på så

aktuella siffror som möjligt. Utskottet tillstyrker därför nu ifrågavarande yrkanden.

I samma motioner yrkas utredning av möjligheterna att beräkna bidragen även

till de studerandes motionsverksamhet på det aktuella studerandeantalet. Detta

yrkande synes bygga på antagandet att samma beräkningsgrund tillämpas för detta

bidrag som för bidraget till de studerandes hälso- och sjukvård. Som framgår

av propositionen 1967:48, vilken godkändes av riksdagen, är så inte fallet. Såtillvida

föreligger dock ett samband mellan bidraget till motionsverksamhet och studerandeantal,

som det förra grundar sig på en viss förutsatt s. k. aktivitetsnivå

hos studenterna, f. n. 25 %, vilket innebär att medel ansetts böra ställas till förfogande

så att nämnda procentuella andel av de studerande kan beredas ett tillfälle

till motion i veckan. Med hänsyn härtill finner utskottet det lämpligt att även

frågan om möjligheten att basera statsbidraget till motionsverksamheten på aktuella

siffror överväges.

Det i motionerna 1:364 och 11:584 framställda yrkandet om att statsbidraget

till hälso- och sjukvård skall fördelas proportionellt efter de faktiska kostnaderna

motiveras med att de kårer, som gör större satsningar, eljest blir missgynnade relativt

sett. Utskottet som ännu en gång vill erinra om att ifrågavarande bidrag är

schablonbidrag som inte är avsedda att utgå i relation till de olika kårernas faktiska

kostnader, anser sig inte böra föreslå riksdagen att bifalla ifrågavarande yrkande.

Utskottet vill dock föreslå att man i samband med de överväganden, som

nyss förutsatts komma till stånd beträffande möjligheten att grunda bidragsgivningen

på aktuellare uppgifter än för närvarande om studerandeantal, också överväger om

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969 45

man utan att rubba principen om att bidragen är schablonbidrag kan i någon mån

tillgodose motionärernas önskemål.

Som skäl för den höjning av förevarande anslag till 1 686 000 kr., som påyrkas

i motionerna 1:186 och 11:199 samt 11:424, åberopas att den faktiska höjningen

av aktivitetsnivån i fråga om motionsverksamheten motiverar att nästa budgetårs

anslag grundar sig på en till 30 % beräknad aktivitetsnivå.

Utskottet, som vill påpeka att man ännu inte under två hela år hunnit pröva

det nya systemet för statsbidrag till de studerandes motionsverksamhet, anser sig

inte böra föreslå riksdagen att i fråga om medelsanvisningen till detta ändamål gå

utöver Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet som inte funnit anledning till andra uttalanden beträffande förevarande

anslag än som framgått av det föregående hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1:364 och 11:584, 1:470

och 11:566 samt 1:489 och 11:524 i vad de avser höjning till 14

respektive 7 kr. per studerande och år av de belopp som utgår i

statsbidrag till de studerandes hälso- och sjukvård,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:186 och 11:199 samt

11:424 i vad de avser den aktivitetsnivå som bör utgöra underlag

för beräkningen av nästa budgetårs statsbidrag till de studerandes

motionsverksamhet,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna 1:186 och 11:199, 1:364 och 11:584, 1:470

och 11:566, 1:489 och 11:524 samt 11:424, samtliga motioner i

vad de avser medelsanvisningen, till Bidrag till hälso- och sjukvård

samt motionsverksamhet för studerande för budgetåret 1969/

70 anvisar ett förslagsanslag av 1 595 000 kr.,

4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:186 och 11:199,

1:364 och 11:584, 1:470 och 11:566 samt 1:489 och 11:524, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, hemställer att Kungl. Maj:t

snarast måtte utreda möjligheterna att grunda bidragsgivningen

till de studerandes hälso- och sjukvård på ett aktuellare studerandeantal

än det som för närvarande utgör underlag och att därvid

även överväges möjligheten att basera statsbidraget till de studerandes

motionsverksamhet på aktuella siffror ävensom, i anslutning

till vad utskottet anfört härom, frågan om proportionell fördelning

efter de faktiska kostnaderna av de medel som anvisas

till de studerandes hälso- och sjukvård.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

47. Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11:3, s. 487—489) och hemställer

att riksdagen till Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m.

för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 500 000

kr.

Statens utlåningsfonder

48. Studiemedelsfonden. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt IV: 2,

s. 490—491) och hemställer

att riksdagen till Studiemedelsfonden för budgetåret 1969/70

anvisar ett investeringsanslag av 660 000 000 kr.

49. Lånefonden för inventarier i studentbostäder. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 1V:3, s. 491—492) och hemställer

att riksdagen till Lånefonden för inventarier i studentbostäder

för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag av

5 000 000 kr.

BEHANDLADE OCH UPPSKJUTNA FRÅGOR

50. Behandlad fråga. Beträffande punkten E 29 Vissa kostnader för utbildningen

vid filosofisk fakultet, m. m. har utskottet yttrat sig i utlåtandet nr 34, varom utskottet

här

erinrar.

51. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra sig

beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen

E 30 Vissa kostnader för reformerad forskarutbildning m. m.,

E 37 Ibero-amerikanska institutet i Stockholm,

E 42 Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning m. m.,

E 43 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier,

E 68 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.,

G 8 Bidrag till driften av folkhögskolor,

G 9 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

47

H 2 Studiebidrag m. m.,

II: 4 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor,

IV: 1 Allmänna studielånefonden,

IV: 4 Lånefonden för studentkårlokaler,

vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 15 april 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Axel Andersson (fp),

Ivar Johansson (ep), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson

(s), Per Jacobsson (fp), Bengt Gustavsson (s), Nyman (fp), Kaijser (m), Högström

(s), Wallmark (m), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Thorsten Larsson (ep) och Thorle

Nilsson (s) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olofström (s), Eliasson

i Sundborn (ep), Bergman (s), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Alemyr (s),

Källstad (fp), Blomkvist (s), Jönsson i Arlöv (s), Nilsson i Kristianstad (s), fru

Ludvigsson (s), fru Gradin (s), herrar Elmstedt (ep) och Ullsten (fp).

Reservationer

1. vid punkten 2 (Vissa gemensamma frågor)

a. av herr Birger Andersson (s)

b. av herr Blomkvist (s).

2. vid punkten 4 (Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Teologiska

fakulteterna: Driftkostnader)

a. av herr Thorsten Larsson (ep)

b. av herr Nordstrandh (m)

c. av herr Källstad (fp).

3. vid punkten 6 (Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader)

a. av herr Nyman (fp)

b. av herr Kaijser (m)

c. av herr Källstad (fp).

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

4. vid punkten 7 (Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.

Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader)

a. av herr Birger Andersson (s)

b. av herr Bergman (s).

5. vid punkten 14 (Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor)

av herr Wallmark (m).

6. vid punkten 20 (Nordiska afrikainstitutet: Förvaltningskostnader. Nordiska

afrikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m.)

a. av herrar Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (m), Källstad (fp) och Ullsten

(fp) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Det i motionerna I: 459 och II: 521 framlagda förslaget om en större höjning

av förevarande båda anslag än som föreslagits av Kungl. Maj:t har motiverats av

önskemål att institutets verksamhet skall kunna vidmakthållas och i viss utsträckning

vidareutvecklas. Utskottet finner skälen för de i motionerna föreslagna anslagsökningarna

bärande. Nordiska afrikainstitutet fyller en mycket viktig uppgift

i linje med SIDA:s ansträngningar att öka informationen om u-ländemas problem.

Institutet ställer regelbundet material till SIDA:s förfogande och har därutöver

en omfattande utlåning av böcker, tidskrifter, dokument m. m. till forskare, biståndsarbetare

och andra u-landsintresserade, bl. a. de olika bildningsorganisationerna.

Därutöver är institutet ett centrum för afrikaforskningen i Norden. Om institutet

skall kunna motsvara de ökande kraven på information och forskning om

de afrikanska länderna fordras en viss vidareutveckling av institutets verksamhet och

därav föranledd ökning av anslagstilldelningen. Den reella ökning på omkring fem

procent som föreslagits av Kungl. Maj:t torde endast täcka kostnaderna för väntade

pris- och avgiftsökningar. Det nu anförda motiverar enligt utskottet att förevarande

båda anslag räknas upp till 479 000 kr., respektive 177 000 kr., vilket

motsvarar de anslagskrav som institutet framfört i sin anslagsframställning.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna

I: 459 och II: 521, nämnda motioner såvitt nu är i fråga,

till Nordiska afrikainstitutet: Förvaltningskostnader för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 479 000 kr.,

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna

I: 459 och II: 521, nämnda motioner såvitt nu är i fråga,

till Nordiska afrikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m.

för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 111 000

kr.»

b. av fru Gradin (s).

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

49

7. vid punkten 27 (Naturvetenskaplig forskning) beträffande inrättande av en

professur i et ologi av herrar Kaijser (in), Wallmark (m), Bohman (m), Nordstrandh

(m) och Källstad (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar med »Den omständigheten»

och slutar med »avstyrker motionen» bort ha följande lydelse:

»Som nyss redovisats har den av motionären angivna och av forskningsrådet

föreslagna professuren i etologi tillstyrkts av universitetskanslers ämbetet medan sa

inte är fallet med professuren i molekylär cytogenetik i Lund. Redan detta talar

för att etologiprofessuren bör sättas främst. Därtill kommer att det vid forskningsrådet

redan finns en professur i biokemisk cytogenetik, varför ett inrättande av

en professur i molekylär cytogenetik i viss mån skulle innebära en dubblering. Utskottet

har för sin del kommit till den uppfattningen att övervägande skäl talar för

att professuren i etologi nu inrättas i stället för den i propositionen föreslagna.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har inte givit utskottet anledning

till erinran.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen

a. avslår Kungl. Maj:ts förslag om bemyndigande för Kungl

Maj:t att vid statens naturvetenskapliga forskningsråd inrätta en

professur i molekylär cytogenetik,

b. med bifall till motionen I: 513, såvitt nu är i fråga, bemyndigar

Kungl. Maj:t att vid statens naturvetenskapliga forskningsråd

inrätta en extra ordinarie professur i etologi,»

8. vid punkten 37 (Lärares fortbildning m. m.) av herr Wallmark (m).

9. vid punkten 39 (Motioner om översyn av vuxenutbildningsområdet samt om

kostnadsfri undervisning för vissa korrespondensstuderande m. m.)

a. av herr Wallmark (m)

b. av herr Thorsten Larsson (ep)

c. av hen- Nordstrandh (m)

d. av herr Elmstedt (ep).

10. vid punkten 44 (Bidrag till studieförbund) av herr Nordstrandh (m).

11. vid punkten 46 (Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för

studerande) beträffande höjning till 14 respektive 7 kr. per studerande och år av de

belopp som utgår i statsbidrag till hälso- och sjukvård för studerande av herrar

Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser

(m), Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson i Sundborn (ep),

Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Elmstedt (ep) och Ullsten (fp) som

anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med »Utskottet får» och

på s. 44 slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden» bort ha följande lydelse:

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

»Utskottet får med anledning av dessa motionsyrkanden framhålla vikten av

att det reella värdet av det statsbidrag till de studerandes hälso- och sjukvård som

beslöts för två år sedan inte successivt urholkas. Den erfarenhet man vunnit av de

verkliga kostnaderna motiverar enligt utskottets mening att riksdagen nu, utan någon

ändring i själva bidragsprinciperna, räknar upp bidragsbeloppen till 14 respektive

7 kr. och som en konsekvens därav för nästa budgetår ställer 285 000 kr. utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit till förfogande för ändamålet.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 364 och II: 584,

I: 470 och II: 566 samt I: 489 och II: 524, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, beslutar att bidrag till de studerandes hälsooch

sjukvård från och med budgetåret 1969/70 skall per år utgå

med 14 kr. för varje studerande intill ett antal av 10 000 och med

7 kr. för varje studerande därutöver,»

12. vid punkten 46 (Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för

studerande) beträffande den aktivitetsnivå som bör utgöra underlag för beräkningen

av nästa budgetårs statsbidrag till motionsverksamhet för studerande av

herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp),

Kaijser (m), Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson i Sundborn

(ep), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Elmstedt (ep) och Ullsten

(fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 45 som börjar med »Utskottet, som»

och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden» bort ha följande lydelse:

»Utskottet får erinra om att det i 1967 års beslut om bidrag till de studerandes

motionsverksamhet förutsattes, att den framtida utvecklingen av denna verksamhet

skulle bli beroende av det intresse som visades från de studerandes sida. De i motionerna

lämnade uppgifterna om aktivitetsnivån under budgetåret 1967/68 visar

enligt utskottets mening klart, att man vid anslagsavvägningen för nästa budgetår

bör utgå från den i motionerna angivna aktivitetsnivån 30 %. Av denna anledning

bör medelsanvisningen ökas med 91 000 kr. utöver förslaget i propositionen.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 186 och II: 199

samt II: 424 beslutar att en beräknad aktivitetsnivå av 30 %

skall utgöra underlag för beräkningen av nästa budgetårs statsbidrag

till de studerandes motionsverksamhet,»

13. vid punkten 46 (Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för

studerande) beträffande medelsanvisningen

a. av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman

(fp), Kaijser (m), Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson

i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Elmstedt (ep)

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

51

och Ullsten (fp) som — vid bifall till reservationen 11 — anser att utskottets hemställan

under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 186 och II: 199 samt II: 424 ävensom med bifall

till motionerna I: 364 och II: 584, I: 470 och II: 566 samt I: 489

och II: 524, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,

till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för

studerande för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

1 880 000 kr.,»

b. av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman

(fp), Kaijser (m), Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson

i Sundbom (ep), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Elmstedt (ep)

och Ullsten (fp) som — vid bifall till reservationen 12 — anser att utskottets hemställan

under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt

motionerna I: 364 och II: 584, I: 470 och II: 566 samt I: 489

och II: 524 ävensom med bifall till motionerna I: 186 och II: 199

samt II: 424, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,

till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet

för studerande för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 1 686 000 kr.,»

c. av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman

(fp), Kaijser (m), Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson

i Sundbom (ep), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Elmstedt (ep)

och Ullsten (fp) som — vid bifall till reservationerna 11 och 12 — anser att utskottets

hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 186 och II: 199, I: 364 och II: 584,

I: 470 och II: 566, I: 489 och II: 524 samt II: 424, samtliga

motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Bidrag till hälsooch

sjukvård samt motionsverksamhet för studerande för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 1 971 000 kr.,»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående riktlinjer för den fortsatta utformningen av fordonsregistreringen, m. m. i nåd prop a1 i texten