Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1969/70 till högre utbildning och forskning m. m. jämte motioner
1969-04-15 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1969/70 till högre utbildning och forskning m. m. jämte motioner
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
1
Nr 46
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag för budgetåret 1969/70 till
högre utbildning och forskning m. m. jämte motioner
(2:a avd.)
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
Högre utbildning och forskning
Centrala myndigheter m. m.
1. Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader m. fi. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj ds i propositionen nr 1, bilaga 10, framlagda förslag (punkterna
E 1—E 3, s. 263—267 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden
för den 3 januari 1969) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag av 6 347 000 kr.,
2. till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. ett reservationsanslag
av 1 069 000 kr.,
3. till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor ett förslagsanslag
av 1 391 000 kr.
Universiteten m. m.
2. Vissa gemensamma frågor. Kungl. Majd har under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 268—283) behandlat frågor som berör universitetsväsendet i dess helhet.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:500 av herr Harald Pettersson m. fl. och II: 552
av herr Larsson i Luttra m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 46
2
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan om en till Skaraborgs län förlagd filial
till Göteborgs universitet,
dels motionen II: 528 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén i Träkumla
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att möjligheter
i ökad utsträckning bör skapas för förläggande av universitetsstudier till Gotland
inom bl. a. de ämnesområden som angetts i motionen samt anhålla att Kungl. Maj:t
måtte vidta härför lämpliga och erforderliga åtgärder.
Utskottet. I propositionen erinras bland annat om att den snabba ökningen av
antalet studenter vid universiteten lett till att expansionen inom de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna blivit ännu starkare än som förutsågs vid statsmakternas
beslut år 1965 om utbyggnaden av universitet och högskolor samt vidare
om att chefen för utbildningsdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillsatt en särskild utredning, 1968 års utbildningsutredning, med uppgift bland
annat att söka finna metoder för en balanserad utveckling av hela det eftergymnasiala
utbildningsområdet med utgångspunkt såväl i samhällets resurser och dess behov av
utbildad arbetskraft som i de utbildningssökandes önskemål.
I motionerna I: 500 och II: 552 uttalas, att man har goda skäl att vänta en ytterligare
ökning i efterfrågan på högre utbildning och att därför en fortsatt decentralisering
av universitetsutbildningen är nödvändig. Motionärerna föreslår utredning av
frågan om en till Skaraborgs län förlagd filial till Göteborgs universitet.
I motionen II: 528 hävdas att ytterligare möjligheter bör skapas för universitetsstudier
på Gotland och det antyds därvid att den verksamhet med akademiska kurser
på ett- och tvåbetygsnivå som f. n. pågår i Visby och de studiebesök och seminariekurser
som brukar förläggas till Gotland skulle kunna ges en fast form och
byggas ut till en utbildningsfilial med anknytning till Stockholms universitet.
Med anledning av yrkandena i de nu redovisade motionerna får utskottet erinra
om det uppdrag som lämnats 1968 års utbildningsutredning och även framhålla
att nuvarande universitetsfilialer ännu inte är fullt utbyggda. Med hänsyn härtill
anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att anhålla om utredning av frågan
om en universitetsfilial i Skaraborgs län. Vad angår Gotland finns det där givetvis
i vissa ämnen särskilda förutsättningar för forskning och undervisning med anknytning
till förhållandena på ön. Utskottet räknar med att de möjligheter som föreligger
i dessa hänseenden beaktas av vederbörande myndigheter men finner inte
tillräckliga skäl för riksdagen att göra något uttalande i frågan.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 500 och II: 552,
2. att riksdagen avslår motionen II: 528.
3. Humanistiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Humanistiska fakulteterna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 4 och E 5, s. 283—287)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av professuren
i teaterhistoria vid universitetet i Stockholm enligt vad i statsrådsprotokollet
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
3
förordats, dels för budgetåret 1969/70 anvisa till Humanistiska fakulteterna: Avlöningar
till lärarpersonal ett förslagsanslag av 47 478 000 kr. och till Humanistiska
fakulteterna: Driftkostnader ett reservationsanslag av 7 110 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen II: 525 av herr förste vice
talmannen von Friesen m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t begär inrättande av en universitetslektorstjänst i spanska, närmast anknuten
till institutionen för romanska språk vid Göteborgs universitet.
Utskottet. Det ibero-amerikanska institutet i Göteborg, som hittills varit knutet till
handelshögskolan där, föreslås i propositionen från den 1 juli 1969 inordnat i universitetet
i Göteborg som en del av institutionen för romanska språk. Detta betraktas i
motionen II: 525 som tillfredsställande, men motionärerna framhåller att såväl de
omfattande kontakter och den bytesverksamhet, som institutet hittills upprätthållit
med universitet, bibliotek och andra offentliga institutioner i Latinamerika, som
redigeringen av institutets egen skriftserie innebär mycket mer än vanlig biblioteksservice.
Denna verksamhet skulle med fördel kunna anförtros en lektor i spanska,
anser motionärerna.
Utskottet är medvetet om betydelsen av institutets verksamhet men får med anledning
av motionärernas förslag om en universitetslektorstjänst erinra om att universitetsbiblioteket
i Göteborg i propositionen föreslås få ökade medelsresurser bland
annat med hänsyn till att biblioteket skall svara för utökad biblioteksservice på det
ibero-amerikanska området. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte böra tillstyrka
motionen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
1- att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att ändra benämningen
av professuren i teaterhistoria vid universitetet i Stockholm
enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,
2. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna: Avlöningar till
lärarpersonal för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
47 478 000 kr.,
3. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna: Driftkostnader
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 7 110 000
kr.,
4. att riksdagen avslår motionen II: 525.
4. Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Teologiska fakulteterna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 6 och E 7, s. 287—290) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till Teologiska fakulteterna: Avlöningar
till lärarpersonal ett förslagsanslag av 3 606 000 kr. och till Teologiska fakulteterna:
Driftkostnader ett reservationsanslag av 430 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 477 av herr Lidgard och II: 572 av herr Nord
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
strandh m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala,
att en professur i religionssociologi snarast inrättas vid universitetet i Lund, förslagsvis
fr. o. m. den 1 juli 1970,
dels motionen II: 77 av herr Källstad vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller
1. att universitetskanslersämbetet snarast får i uppdrag att mot bakgrund av föreliggande
utbildningsbehov framlägga förslag till ny utformning av den teoretiska teologutbildningen
fram till teologie kandidatexamen, samt
2. att i denna utredning även de svenska trossamfunden såsom de teologiska fakulteternas
avnämare på lämpligt sätt blir representerade.
Utskottet. I propositionen redovisas att universitetskanslersämbetet föreslagit ombildande
av de teologiska fakulteterna till religionsvetenskapliga fakulteter samt principbeslut
om att deras verksamhetsområde skall omfatta dels allmän religionsvetenskap,
dels religionsvetenskap med tonvikt på kristendomsforskning. I samband
härmed har kanslersämbetet föreslagit inrättande av en professur i religionssociologi
vid universitetet i Lund. Föredragande statsrådet har uttalat, att han finner det angeläget
att verksamheten vid de teologiska fakulteterna inriktas på det sätt ämbetet
föreslagit. Med hänsyn till att den religionsvetenskapliga utbildningens mål och organisation
enligt hans mening först bör utredas har han dock inte tagit definitiv ställning
till kanslersämbetets förslag.
Ett inrättande av en professur i religionssociologi skulle enligt motionerna I: 477
och II: 572 ligga i linje med den föreslagna omvandlingen av de teologiska fakulteterna
och utgöra ett viktigt led i en förskjutning av tyngdpunkten i dessa fakulteters
utbildnings- och forskningsverksamhet. Riksdagen bör därför enligt motionärerna
uttala att en dylik professur bör inrättas snarast, förslagsvis fr. o. m. den 1 juli
1970. Detta yrkande anser sig dock utskottet med hänsyn till nyssnämnda, i propositionen
förutskickade utredning inte böra tillstyrka..
I motionen II: 77 uttalas att en översyn av hela den teoretiska teologiska utbildningen
fram till teologie kandidatexamen ter sig alltmera nödvändig. Universitetskanslersämbetet
bör därför erhålla uppdrag att framlägga förslag till ny utformning
av denna utbildning. I det erforderliga utredningsarbetet bör även de svenska trossamfunden
bli representerade.
Utskottet får även på denna punkt hänvisa till nyssnämnda utredning. Med hänsyn
till denna anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra den i motionen II: 77
föreslagna hänvändelsen till Kungl. Maj:t.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris förslag och hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
a. till Teologiska jakultet erna: Avlöningar till lärarpersonal ett
förslagsanslag av 3 606 000 kr„
b. till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 430 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 477 och II: 572,
3. att riksdagen avslår motionen II: 77.
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
5
5. Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Juridiska fakulteterna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 8 och E 9, s. 290—292) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till
lärarpersonal ett förslagsanslag av 9 023 000 kr. och till Juridiska fakulteterna:
Driftkostnader ett reservationsanslag av 950 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 175
av herr Ernulf och fru Segerstedt Wiberg och 11:192 av herrar Källstad och Nordstrandh
vari hemställts att riksdagen måtte
1. besluta förlänga den vid Göteborgs universitet bedrivna enterminsutbildningen
för juris kandidatexamen att fr. o. m. budgetåret 1969/70 omfatta två terminer samt
2. till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1969/70
anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 60 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 9 083 000 kr.
Utskottet. Med anledning av yrkandet i motionerna I: 175 och II: 192 får utskottet,
som tidigare flera gånger haft att ta ställning till yrkanden om förlängning av den
åsyftade utbildningen i Göteborg, erinra om att det i propositionen 1965: 141 uttalades,
att utbyggnaden av de juridiska fakulteterna t. v. borde ske inom ramen för
nuvarande universitet och på nuvarande orter, samt att detta uttalande av riksdagen
iämnades utan erinran. Ehuru utskottet har förståelse för de studiesociala synpunkter
som ligger bakom motionerna, anser sig utskottet inte heller denna gång böra förorda
någon utvidgning av juristutbildningen i Göteborg.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 175 och II: 192 i vad de
avser förlängning av den vid Göteborgs universitet bedrivna enterminsutbildningen
för juris kandidatexamen,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna I: 175 och II: 192, nämnda motioner i vad de
avser medelsanvisningen, till Juridiska fakulteterna: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 9 023 000 kr.,
3. att riksdagen till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för
budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 950 000 kr.
6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna man.: Avlöningar till lärarpersonal. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna
E 10 och E 11, s. 292—295) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag
av 53 253 000 kr. och till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
ett reservationsanslag av 7 800 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1: 27 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 35 av
herr Regnéll m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i riksstaten för
6
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
budgetåret 1969/70 under utbildningsdepartementets huvudtitel upptaga ett anslag
för en ny professur i ämnet företagsekonomi och avseende ämnesavsnittet redovisning
och finansiering vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, att
inrättas fr. o. m. den 1 juli 1969,
dels de likalydande motionerna I: 102 av herr Richardson och II: 122 av herr
Källstad vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att den
fasta lärarorganisationen i ämnet psykologi vid universiteten bygges ut med nya
ordinarie tjänster och att därvid särskilt beaktas behovet vid psykologiska institutionen
vid Göteborgs universitet,
dels de likalydande motionerna 1:182 av herr Nyman m. fl. och II: 195 av herr
Mundebo m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
att 1970 års riksdag föreläggs en plan för successiv förstärkning av resurserna för
den samhällsvetenskapliga forskningen och att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
uttalar att vid viktiga reformbeslut medel avsätts för analys av beslutets faktiska
resultat,
dels de likalydande motionerna I: 462 av herr Hiibinette och fru Hamrin-Thorell
och II: 553 av fröken Ljungberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta
om inrättandet vid universitetet i Uppsala av en personlig professur i humanistisk
pedagogik för professor Wilhelm Sjöstrand från den 1 juli 1969,
dels de likalydande motionerna 1:463 av herr Högström m. fl. och II: 593 av herr
Wiklund i Härnösand m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte giva till känna vad i motionerna anförts beträffande behovet av socialpolitisk
forskning,
dels de likalydande motionerna I: 468 av herr Lars Larsson och fru Grethe Lundblad
och II: 526 av herr Gadd m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller om en utredning beträffande formerna för en statlig socialpolitisk
utrednings- och forskningsverksamhet varvid speciellt intresse bör ägnas samordningsfrågorna
samt att denna verksamhet bör få målinriktad karaktär och läggas till
socialhögskolorna,
dels de likalydande motionerna I: 472 av herr Thorsten Larsson m. fl. och II: 567
av fru Nilsson vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära
åtgärder i syfte att vid universitetet i Lund organisera en arbetsenhet för forskning
rörande attitydpåverkan genom film,
dels de likalydande motionerna I: 508 av herrar Strandberg och Wallmark och
II: 533 av herr Hedin m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte uttala önskvärdheten av inrättandet av professurer vid socialhögskolorna i för
dessa skolor karakteristiska ämnen fr. o. m. budgetåret 1970/71 och att därvid behovet
av målinriktad forskning inom socialvårdens områden i första hand beaktas,
dels de likalydande motionerna I: 514 av herr Wirtén m. fl. och II: 565 av herr
Mundebo m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att
1970 års riksdag föreläggs förslag rörande en intensifierad och planmässig social
forskning,
dels motionen II: 518 av herr Bergqvist vari hemställts att riksdagen i skrivelse
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
7
till Kungl. Maj:t måtte anhålla att närmare förslag utarbetas om ett inrättande på
varje universitetsort av en referensgrupp med i huvudsak de i motionen angivna
uppgifterna.
Utskottet. Målinriktad social forskning rörande bl. a. effekterna av skilda socialpolitiska
åtgärder har av universitetskanslersämbetet i dess anslagsframställning
framhållits som ett av de speciella projekt som bör stödjas inom den samhällsvetenskapliga
sektorn. Ämbetet har föreslagit att en professur i socialpolitik inrättas vid
Stockholms universitet den 1 juli 1970. Föredragande statsrådet har dock inte varit
beredd att förorda denna professur. Han har framhållit att begreppet socialpolitik
spänner över ett utomordentligt brett forskningsfält och uttalat att samarbetsnämnden
för socialhögskolorna i samråd med universitetskanslersämbetet och socialstyrelsen
bör söka precisera, vilka delar av det socialpolitiska området som bör prioriteras
i fråga om forskningsresurser.
Nödvändigheten av en snar utbyggnad av den socialpolitiska forskningen framhäves
i ett flertal motioner. I motionerna I: 508 och II: 533 hemställes att riksdagen
framhåller önskvärdheten av att professurer inrättas vid socialhögskolorna från och
med budgetåret 1970/71 i för dessa skolor karakteristiska ämnen och med beaktande i
första hand av behovet av målinriktad forskning inom socialvårdens område.
I motionerna I: 514 och II: 565 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag
till nästa års riksdag om en intensifierad och planmässig social forskning. Motionärerna
önskar en plan för en successiv förstärkning av denna forsknings resurser och
förslag om inrättande av professurer.
Den socialpolitiska forskningens betydelse för en konstruktiv och meningsfull inriktning
av de socialpolitiska hjälpåtgärderna understrykes kraftigt i motionerna
I: 463 och II: 593. Motionärerna hemställer att de i motionerna anförda synpunkterna
ges till känna för Kungl. Maj:t.
Det växande behovet av socialpolitisk utrednings- och forskningsverksamhet understrykes
och exemplifieras i motionerna I: 468 och II: 526. Motionärerna yrkar att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning beräffande formerna för en statlig
dylik verksamhet, varvid speciellt intresse bör ägnas samordningsfrågorna, samt
vidare att riksdagen uttalar att verksamheten bör vara målinriktad och bedrivas vid
socialhögskolorna.
Liknande synpunkter ligger till grund för förslaget i motionen II: 518 om inrättande
på varje universitetsort av en referensgrupp för socialpolitisk forskning. Motionären
framhåller att en sådan grupp, vars främsta uppgift skulle vara att initiera och samordna
socialpolitisk forskning, även skulle kunna underlätta ett vidgat samarbete
mellan universitet och socialhögskolor.
Utskottet får med anledning av de nu redovisade motionerna erinra om att såväl
behovet av en utbyggnad av den socialpolitiska forskningen som denna forsknings
inriktning och organisation sedan länge varit föremål för diskussion och utredning.
Utskottet anser sig kunna konstatera att enighet råder om att en målinriktad dylik
forskning behövs med hänsyn bl. a. till vikten av att bättre förutsättningar skapas för
8
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
en utveckling av en ändamålsenlig socialvård. En organisatorisk samverkan i någon
form mellan skilda verksamheter på fältet synes också nödvändig för att en rationell
samordning av resurserna skall kunna åstadkommas. Utskottet är medvetet om att
begreppet socialpolitik spänner över ett utomordentligt brett forskningsfält och att
därför en precisering av var forskningsresurserna i första hand bör sättas in är angelägen.
Med hänsyn till vad som härvidlag anförts i propositionen förutsätter utskottet
att berörda myndigheter åstadkommer en dylik precisering. Utskottet, som vill understryka
nödvändigheten av en utbyggnad av den socialpolitiska forskningen, anser att
vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna I: 508 och II: 533, I: 514 och
II: 565,1: 463 och II: 593,1: 468 och II: 526 samt II: 518 av riksdagen bör ges till
känna för Kungl. Maj:t.
I motionerna I: 182 och II: 195 betonas kraftigt den samhällsvetenskapliga forskningens
betydelse och framhålles särskilt att denna forskning kan betraktas som en
stödvetenskap för det politiska samhällsarbetet. Motionärerna föreslår att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om en plan för en successiv förstärkning av den samhällsvetenskapliga
forskningens resurser samt att riksdagen uttalar att vid viktiga reformbeslut
medel bör avsättas för analys av beslutens faktiska resultat.
Delade meningar kan knappast råda om den samhällsvetenskapliga forskningens
betydelse men utskottet anser sig dock inte böra föreslå riksdagen att begära den i
motionerna I: 182 och II: 195 önskade planen för en successiv förstärkning av resurserna
just inom detta forskningsområde. Vad angår motionärernas önskemål om
avsättande av medel för analys av de faktiska resultaten av olika reformbeslut finner
utskottet att en dylik analys är en angelägen uppgift för berörda myndigheter. Utskottet
anser det inte erforderligt med något uttalande av riksdagen av den önskade
innebörden.
Förslag rörande förstärkning av forskning och utbildning inom särskilt angivna
ämnesområden vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna förs fram av flera motionärer.
I motionerna I: 472 och II: 567 framhålles filmens stora betydelse som medium
för information och påverkan. Motionärerna anser att riksdagen hos Kungl. Maj:t
bör begära åtgärder för organiserande vid Lunds universitet av en arbetsenhet för
forskning rörande attitydpåverkan genom film. Utskottet anser att det i och för sig
är ett viktigt forskningsområde som motionärerna tagit upp men vill erinra dels om
den professur i filmforskning, som inrättats vid Stockholms universitet den 1 juli
1968, dels om att massmediaforskning med tonvikt på attityd- och beteendeförändringar
bedrivs både inom Sveriges Radios sektion för publikundersökningar och inom
filminstitutets filmforskningsgrupp. Med hänsyn härtill finner utskottet inte tillräckliga
skäl att biträda yrkandet i nu förevarande motioner.
I motionerna I: 102 och II: 122 pekas på allvarliga problem i fråga om ämnet
psykologi. Problemen rör såväl undervisningen på lågstadiet som forskarutbildningen.
Motionärerna framhåller att ämnet, vilket också universitetskanslersämbetet understrukit,
är illa tillgodosett med handledare för forskarutbildningen i förhållande till
övriga ämnen. Därtill kommer att behovet av psykologer, som redan nu är avsevärt,
väntas komma att öka ytterligare under 1970-talet. Motionärerna anser att nya ordi
-
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
9
narie universitetslärartjänster bör inrättas och att man därvid särskilt bör beakta
behovet vid Göteborgs universitet. I motionerna yrkas att en framställning av denna
innebörd riktas till Kungl. Maj:t.
Liknande problem tas i motionerna I: 462 och II: 553 upp beträffande ämnet pedagogik.
Antalet licentiander och doktorander per professor är i detta ämne extremt
högt, säger motionärerna, och särskilt ogynnsamma är förhållandena i Uppsala. De
finner det starkt motiverat att ytterligare en professur i ämnet inrättas och föreslår
därför ett riksdagsbeslut om tillskapande av en för professorn Wilhelm Sjöstrand
personlig professur i humanistisk pedagogik. Dennes ordinarie professur skulle i så
fall återbesättas.
Utskottet får med anledning av motionerna beträffande ämnena psykologi och
pedagogik uttala att förhållandena synes vara sådana att en förstärkning av lärarresurserna
i och för sig framstår som angelägen. Utskottet vill dock samtidigt erinra
om att den s. k. universitets automatiken möjliggör, att institutionernas utbildningsresurser
på främst lågstadienivå successivt anpassas till de växande studerandeantalen.
Vidare är det så att den proposition rörande reformerad forskarutbildning
som nyligen framlagts bl. a. behandlar frågan om en förstärkning av resurserna för
forskarhandledning. Utskottet anser sig med hänsyn till det nu sagda inte i detta
sammanhang böra föreslå riksdagen att göra några uttalanden om angelägenheten av
nya ordinarie tjänster i psykologi. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 102
och II: 122.
Beträffande yrkandet om en personlig professur i humanistisk pedagogik vid
Uppsala universitet vill utskottet erinra om pågående utredning rörande bl. a. samarbetet
mellan pedagogiska institutioner vid lärarhögskolor och universitet. Med hänsyn
till denna anser sig utskottet inte nu böra föra fram förslag om nya högre tjänster
inom detta ämnesområde. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 462 och II: 553.
I motionerna I: 27 och II: 35 föreslås inrättande vid Lunds universitet från och med
den 1 juli 1969 av en professur i företagsekonomi med inriktning på ämnesavsnittet
redovisning och finansiering. Till stöd för sitt yrkande åberopar motionärerna det
stora antalet studerande inom ämnet företagsekonomi, som medfört att professorerna
måst koncentrera sin undervisning till trebetygs-, licentiand- och doktorandnivå. Undervisningen
för lägre betyg handhas enligt motionärerna så gott som uteslutande av
universitetslektorer, biträdande lärare och assistenter.
Med anledning av dessa motioner vill utskottet ånyo erinra om den anpassning av
institutionernas utbildningsresurser till studerandeantalet, som universitetsautomatiken
innebär, och därjämte framhålla att det i och för sig är naturligt att den professorsledda
undervisningen främst koncentreras till högstadiet. Med hänsyn till det nu sagda
och till vad nyss anförts angående propositionen om reformerad forskarutbildning
avstyrker utskottet motionerna I: 27 och II: 35.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och
hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 27 och II: 35 i vad de avser
inrättande av en professur i företagsekonomi vid Lunds universitet,
10
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
2. att riksdagen avslår motionerna I: 462 och II: 553 i vad de avser
inrättande vid Uppsala universitet av en för professorn Wilhelm
Sjöstrand personlig professur i humanistisk pedagogik,
3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 27 och II: 35 samt I: 462 och II: 553, samtliga
motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 53 253 000 kr.,
4. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 7 800 000 kr.,
5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 463 och II: 593,
I: 468 och II: 526,1: 508 och II: 533,1: 514 och II: 565 samt II: 518
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
angående en utbyggnad av den socialpolitiska forskningen m. m.,
6. att riksdagen avslår motionerna I: 102 och II: 122 om lärarorganisationen
i ämnet psykologi,
7. att riksdagen avslår motionerna I: 182 och II: 195 i vad de
avser resurserna för den samhällsvetenskapliga forskningen,
8. att riksdagen avslår motionerna I: 182 och II: 195 i vad de
avser analys av resultaten av viktiga reformbeslut,
9. att riksdagen avslår motionerna I: 472 och II: 567 om en arbetsenhet
för forskning rörande attitydpåverkan genom film.
7. Medicinska fakulteterna in. in.: Avlöningar till lärarpersonal. Medicinska fakulteterna
in. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 12 och E 13, s. 295—
309) föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats om
bunden studiegång för läkares grundutbildning och om läsårets längd för denna
utbildning, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad i statsrådsprotokollet
förordats, dels för budgetåret 1969/70 anvisa till Medicinska fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag av 76 232 000 kr. och till Medicinska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag av 51 870 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:100 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 186 av
herr Clarkson m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta inrättande av en
professur i näringslära vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet fr. o. m. den
1 juli 1969 samt bevilja erforderligt anslag för ändamålet för budgetåret 1969/70 under
utbildningsdepartementets huvudtitel,
dels de likalydande motionerna I: 176 av herr Hansson m. fl. och 11:189 av fru
Eriksson i Stockholm m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte begära att en professur i kriminologisk behandlingsforskning inrättas vid centralanstalten
Hall med placering vid karolinska institutet från och med budgetåret
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969 11
1969/70 och att erforderligt belopp härför anvisas under anslag till de medicinska
fakulteterna,
dels de likalydande motionerna I: 177 av herrar Thorsten Larsson och Wirtén
samt II: 191 av herrar Källstad och Mattsson vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte hemställa om program för en stegvis utbyggnad av åldringsforskningen,
dels de likalydande motionerna I: 188 av herr Dahlén m. fl. och II: 210 av herr
Wedén m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t dels
ger till känna vad i motionerna anförts om att viss integration av exempelvis läkar-,
psykolog- och socionomutbildningen i framtiden är önskvärd, dels begär att förslag
förelägges riksdagen om en ytterligare ökning av utbildningskapaciteten i fråga om
läkare så att erforderligt antal läkare kommer att finnas för att möta ett förutsebart
snabbt växande vårdbehov samt om en snar utbyggnad av utbildningskapaciteten i
Umeå för att minska den besvärliga läkarbristen i Norrland,
dels de likalydande motionerna I: 447 av herr Birger Andersson m. fl. och II: 517
av herr Bergman m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta om inrättande vid
Göteborgs universitet från och med budgetåret 1969/70 av en personlig professur i
plastikkirurgi för docent Bengt Johansson,
dels de likalydande motionerna I: 451 av herr Blomquist m. fl. och II: 546 av fru
Kristensson m. fl. vari hemställts att riksdagen under punkterna E 12 och E 13 i statsverkspropositionens
bilaga 10: Avlöningar till lärarpersonal vid de medicinska fakulteterna
samt Driftkostnader för budgetåret 1969/70 måtte bevilja ett förslagsanslag
om 128 700 000 kr.,
dels de likalydande motionerna 1:456 av herr Eskilsson m. fl. och II: 576 av herr
Polstam m. fl. vari hemställts att riksdagen, vid behandlingen av propositionen nr 1,
VIII. huvudtiteln punkt E 13: 8, måtte besluta att ytterligare en tjänst som klinisk
lärare vid universitetsfilialen i Linköping inrättas från och med den 1 mars 1970,
dels de likalydande motionerna I: 487 av fru Elvy Olsson och II: 542 av fru Jonäng
och herr Elmstedt vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
begära en snabbutredning i syfte att trygga den framtida utvecklingen av forskningen
inom hjärt-kärlsjukdomarna i enlighet med vad som i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna I: 493 av fru Elvy Olsson m. fl. och II: 568 av
fru Nilsson och herr Josefson i Arrie vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag angående inrättande av en professur i näringsforskning
vid Lunds universitet,
dels de likalydande motionerna I: 561 av herr Johan Olsson m. fl. och II: 660 av
herr Sjönell och fru Jonäng i vad avser hemställan att riksdagen måtte
1. besluta att omvandla alkoholforskningskliniken vid karolinska sjukhuset till en
klinik för klinisk missbruksforskning,
2. besluta att fr. o. m. budgetåret 1969/70 vid karolinska institutet i Stockholm
omvandla den befintliga laboraturen i klinisk alkoholforskning till en professur i
klinisk missbruksforskning,
dels motionen II: 342 av herr Lundberg vari hemställts att riksdagen måtte besluta
12
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
att i enlighet med universitetskanslersämbetets förslag lärarbefattningen (laboraturen)
i medicin, särskilt lungmedicin, vid Uppsala universitet från den 1 juli 1969 ändras till
professur i samma ämne, med docenten Gunnar Dahlström som förste innehavare,
dels motionen II: 343 av herr Lundberg vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att vid Uppsala universitet från den 1 juli 1969 inrätta en professur i barnkirurgi och
att till förste innehavare av tjänsten utse överläkaren i barnkirurgi vid akademiska
sjukhuset, docent Gunnar Grotte,
dels motionen II: 354 av herr Sjönell i vad avser hemställan att riksdagen måtte
1. besluta att omvandla alkoholforskningskliniken vid karolinska sjukhuset till en
klinik för klinisk missbruksforskning och
2. besluta att fr. o. m. budgetåret 1969/70 vid karolinska institutet i Stockholm omvandla
den befintliga laboraturen i klinisk alkoholforskning till en professur i klinisk
missbruksforskning.
Utskottet. I propositionen behandlas under dessa punkter vissa delar av ett av
socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet framlagt förslag om grundutbildning
och vidareutbildning av läkare. För grundutbildningen förordas en i sin helhet bunden
studiegång och därjämte föreslås att läsåret från och med tredje studieåret skall
omfatta 40 veckor, fördelade på två terminer om vardera 20 veckor. Utskottet har inte
något att erinra mot att riksdagen, som föreslagits i propositionen, godkänner vad i
statsrådsprotokollet förordats om bunden studiegång för läkares grundutbildning och
om läsårets längd för denna utbildning. Det bör emellertid tilläggas att Kungl.
Maj:ts förslag i denna del, vilket ligger inom ramen för nuvarande grundutbildning
om 6 1/2 år, i propositionen nr 35 till årets riksdag kompletterats med förslag om
en förkortning av studietiden till 5 1/2 år, vilket uppnås huvudsakligen genom att
nuvarande assistenttjänstgöringar utgår ur grundutbildningen. Detta förslag påverkar
dock ej det som utskottet nu har tagit ställning till och detsamma gäller ett i
propositionen nr 31 framlagt förslag om att läkarnas grundutbildning enligt den nya
ordningen skall avslutas med läkarexamen i stället för medicine licentiatexamen.
Liksom förra året har i år frågan om läkarutbildningens kapacitet tagits upp i
motioner i anslutning till statsverkspropositionen. I motionerna I: 188 och II: 210
hävdas sålunda att den ökning av antalet utbildningsplatser, som ägt rum under senare
år, inte räcker till för att möta den snabba behovsökningen och yrkas därför att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag om en ytterligare ökning av utbildningskapaciteten
i fråga om läkare, så att erforderligt antal läkare kommer att
finnas för att möta ett förutsebart snabbt växande vårdbehov. I motionerna uttalas
också att en väg att minska den besvärande läkarbristen i Norrland är att bygga ut
läkarutbildningen i Umeå, eftersom i Norrland utbildad personal i stor utsträckning
tycks stanna kvar i denna landsdel efter avslutad utbildning. Även härvidlag yrkas att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag om en snar utbyggnad av utbildningskapaciteten.
Utskottet får med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om att det utbyggnadsprogram
för medicinsk utbildning som beslöts av statsmakterna år 1965 kommer
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
13
att vara helt genomfört nästa läsår i och med att 72 nya intagningsplatser då tillkommer
vid karolinska institutet. Därmed kommer antalet medicinska utbildningsplatser
under första studieåret att uppgå till sammanlagt 916, medan det totala antalet
studerande under läkarutbildning detta år kommer att uppgå till ca 5 100. Vad Umeå
beträffar har intagningarna fördubblats under en femårsperiod. Totalt innebär utbyggnaden
enligt 1965 års program en mycket kraftig ökning av antalet utbildningsplatser,
som efter hand kommer att ge effekt i form av en betydande ökning av antalet
färdigutbildade läkare. Därtill kommer att frågan om en ytterligare ökning av läkarutbildningen
i Stockholm nyligen aktualiserats av en utredning inom universitetskanslersämbetet.
Med hänsyn till det nu sagda och till att det givetvis kan förutsättas,
att såväl utbildningsmyndighetema som de för sjukvården ansvariga myndigheterna
fortlöpande har sin uppmärksamhet riktad på frågan om läkarbehovet och hur det
skall kunna tillgodoses, anser sig utskottet inte böra tillstyrka nu ifrågavarande båda
motionsyrkanden.
I motionerna I: 188 och II: 210 uttalas vidare att det skulle vara praktiskt med en
viss integration av exempelvis läkar-, psykolog- och socionomutbildningen. I den
framtida vårdsituationen krävs ett vidgat samarbete mellan dessa och andra kategorier
och detta underlättas, säger motionärerna, om man i större utsträckning har samma
referensramar. Motionärerna yrkar att detta uttalande i motionerna av riksdagen ges
till känna för Kungl. Maj:t.
För de tre utbildningslinjer som motionärerna angivit gäller, liksom för utbildningsväsendet
över huvud taget, att utbildningens mål samt dess form och innehåll kontinuerligt
bör omprövas. Vid en dylik omprövning kommer behovet av integration
mellan olika utbildningar naturligt till bedömning. Vad i motionerna anförts om viss
integration mellan läkar-, psykolog- och socionomutbildningarna kan enligt utskottets
mening inte anses vara tillräckligt underlag för ett riksdagsuttalande om önskvärdheten
av en dylik integration och utskottet avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkande.
Enligt den av statsmakterna beslutade tidsplanen för inrättande av professurer vid
den medicinska enheten i Linköping skall den 1 juli 1970 inrättas en professur i
medicin. I motionerna I: 456 och II: 576 uttalas att innehavaren av denna professur,
som i propositionen föreslås inrättad fr. o. m. den 1 mars 1970, d. v. s. något tidigare
än som förutsattes förra året, kommer att bli den ende ordinarie läraren i ämnet.
Motionärerna finner det ofrånkomligt att ytterligare en fast tjänst för kvalificerad
lärare i medicin inrättas och hemställer därför att riksdagen beslutar att inrätta en
tjänst som klinisk lärare fr. o. m. den 1 mars 1970. Utskottet som konstaterar att något
förslag om en dylik tjänst inte framlagts av universitetskanslersämbetet anser sig
inte böra tillstyrka motionerna.
I en motion vid förra årets riksdag föreslogs omvandling till professur av den
befintliga laboraturen i klinisk alkoholforskning vid karolinska institutet. Yrkandet
avslogs av riksdagen men samma tjänst föreslås i år dels i motionerna I: 561 och
II: 660, dels i motionen II: 354 ånyo omvandlad till professur, nu med ämnesbenämningen
klinisk missbruksforskning. I samma motioner yrkas också att alkoholforsk
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
ningskliniken vid karolinska sjukhuset skall omvandlas till en klinik för klinisk missbruksforskning.
Syftet med de båda yrkandena är att man skall få bättre möjligheter
till tillämpad klinisk forskning angående alkohol- och narkotikamissbruk.
I motionerna I: 451 och II: 546 uttalas att forskningsavdelningen vid Ulleråkers
sjukhus i Uppsala är den enda forskningsinstitutionen i Sverige i vad avser narkotika
och narkotikamissbruk. Vid institutionen skall även bedrivas vidareutbildning av
psykiatriker. För att institutionens utbildningsuppgifter inte alltför mycket skall inkräkta
på forskningen föreslås i motionerna inrättandet av en tjänst som universitetslektor
och två som klinisk amanuens. Därjämte föreslås en laboratur i klinisk experimentell
psykologi. I samma motioner föreslås vidare att en forskningsläkartjänst och
en forskningssociologtjänst inrättas vid narkomanvårdscentralen vid Rålambshovs
sjukhus. Därjämte föreslås anvisande av 200 000 kr. till viss forskningsservice åt sistnämnda
sjukhus.
De sålunda redovisade önskemålen i motionerna I: 451 och II: 546 utmynnar i en
hemställan om att den sammanlagda medelsanvisningen under de båda anslagen till
avlöningar till lärarpersonal och till driftkostnader vid de medicinska fakulteterna i
förhållande till förslaget i propositionen måtte höjas med 598 000 kr. Av motionerna
synes framgå att av denna höjning 398 000 kr. hänför sig till avlöningsanslaget och
200 000 kr. till driftkostnadsanslaget.
Gemensamt för de nu redovisade yrkandena i motionerna I: 561 och II: 660, II: 354
samt I: 451 och II: 546 är syftet att genom en förbättring av de medicinska fakulteternas
resurser bereda ökat utrymme och bättre möjligheter i övrigt åt forskning
rörande olika missbruksformer — alkoholmissbruk, narkomani m. m. Utskottet får
med anledning av motionerna understryka vikten av ifrågavarande forskning. Enligt
vad utskottet erfarit överväger man f. n. inom socialstyrelsen hur forskningen om
olika missbruksformer lämpligen skall samordnas. Utskottet utgår från att universitetskanslersämbetet
och statens medicinska forskningsråd har sin uppmärksamhet
riktad på frågan om i vad mån förbättrade forskningsresurser inom området bör
tillskapas och, om så anses vara fallet, hur detta bör ske. Utskottet som för egen del
inte anser sig ha tillräckligt underlag för ett tillstyrkande av nu ifrågavarande motionsyrkanden
vill dock kraftigt understryka betydelsen av forskning rörande olika missbruksformer.
Utskottet föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionerna.
I motionerna 1: 176 och II: 189 uttalas att kriminologisk behandlingsforskning är
ett utomordentligt viktigt men samtidigt eftersatt forskningsområde. Våra kunskaper
om vilka behandlingsmetoder som är de rätta är bristfälliga beträffande kriminalitet i
allmänhet och även i fråga om narkomani som företeelse i samband med kriminalitet.
Motionärerna uttalar att det på interneringsanstalten Hall finns outnyttjade resurser
i fråga om lokaler och utrustning, som gör det möjligt att där omedelbart starta ett
forskningscentrum för behandling av asociala. I motionerna yrkas under hänvisning
härtill inrättande vid karolinska institutet av en professur i kriminologisk behandlingsforskning
knuten till centralanstalten Hall.
Utskottet får först erinra om att förra årets riksdag — vilket också framgår av
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
15
motionerna — anvisat medel till forskningsplanering inom ifrågavarande område.
Genom denna planering kan man räkna med att få fram ett bättre underlag än för
närvarande för bedömning av vilka resurser som bör satsas på detta viktiga forskningsområde.
Utskottet anser sig med hänsyn härtill inte nu böra föreslå riksdagen
att besluta om inrättande av den föreslagna professuren i kriminologisk behandlingsforskning.
I motionerna I: 100 och II: 186 erinras om att medicinska fakulteten vid Lunds
universitet flera gånger och senast för nästa budgetår föreslagit inrättande av en
professur i näringslära vid universitetet. Motionärerna understryker ämnets betydelse
och föreslår att riksdagen beslutar inrätta nämnda tjänst från och med den 1 juli
1969 och beviljar för ändamålet erforderligt anslag.
Näringsforskningen behandlas också i motionerna I: 493 och II: 568 i vilka hemställes
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag angående inrättande av en
professur i näringsforskning vid Lunds universitet.
Med anledning av dessa yrkanden får utskottet erinra om att en professur i näringslära
enligt beslut av förra årets riksdag skall inrättas i Uppsala från och med den
1 juli 1970. Bakom detta beslut låg en utredning om blandad medicinsk och naturvetenskaplig
utbildning, enligt vilken tre enheter för näringsforskning borde upprättas,
en i Göteborg, en i Stockholm och en i Uppsala. Vad beträffar Göteborg har universitetskanslersämbetet
föreslagit inrättande från och med nästa budgetår av en professur
i näringslära. Däremot har ämbetet inte framlagt något förslag om en professur
i ämnet i Lund. Mot denna bakgrund kan utskottet inte tillstyrka nu ifrågavarande
motionsyrkanden.
Frågan om en förstärkning av resurserna inom geriatriken har upprepade gånger
behandlats av riksdagen. En första professur i ämnet inrättades från och med budgetåret
1966/67 men därefter framförda förslag om utbyggnad av forsknings- och utbildningsorganisationen
i ämnet har inte vunnit bifall. I motionerna I: 177 och II: 191
betonas vikten av en ökad satsning på åldringsforskningen och yrkas att riksdagen
hos Kungl. Maj:t hemställer om ett program för en stegvis utbyggnad av denna forskning.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om önskvärdheten av ökade forskningsresurser
inom detta viktiga område och räknar med att förslag i frågan kommer
att föreläggas riksdagen om och i den mån personella och ekonomiska resurser för en
utbyggnad anses föreligga. Vad utskottet nu anfört i anledning av motionerna I: 177
och II: 191 bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.
I motionen II: 343 hemställes om ett riksdagsbeslut om inrättande den 1 juli 1969
vid Uppsala universitet av en professur i bamkirurgi med docenten Gunnar Grotte
som förste innehavare. Motionen anknyter till en motion i samma ämne vid 1968 års
riksdag, i vilken utförligt skildrades utvecklingen inom barnkirurgin och det nuvarande
läget inom detta område. Utskottet vill liksom förra året framhålla vikten av
att möjligheter skapas för utvidgad praktisk tillämpning av nya rön inom området.
Med hänsyn till att varken universitetskanslersämbetets eller Kungl. Maj:ts bedömning
av angelägenheten av ifrågasatta nya professurer resulterat i förslag om en
professur i barnkirurgi anser sig utskottet dock inte böra tillstyrka motionen.
16
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
Mot bakgrund av att Svenska nationalföreningen mot hjärt- och kärlsjukdomar,
som tagit som sin uppgift att främst stödja den kliniska forskningen beträffande dessa
sjukdomar, beräknas få minskade inkomster och därmed sämre möjligheter att
stödja forskningen yrkas i motionerna I: 487 och II: 542 att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär en snabbutredning i syfte att trygga den framtida utvecklingen av forskningen
inom detta område. Utskottet är visserligen i och för sig av samma uppfattning
som motionärerna om betydelsen av ifrågavarande forskning men kan, med
hänsyn till det ansvar för utvecklingen av hela den medicinska forskningen som åvilar
statsmakterna, inte finna tillräckliga skäl för riksdagen att begära en utredning
om hur forskningen just inom ifrågavarande område skall tryggas. Utskottet avstyrker
alltså motionerna.
Under åberopande av lungmedicinens betydelsefulla roll inom modern sjukvård
och medicinsk forskning yrkas i motionen II: 342 att riksdagen beslutar att en befintlig
lärartjänst i medicin, särskilt lungmedicin, vid Uppsala universitet från och med
den 1 juli 1969 skall ändras till professur i samma ämne med docenten Gunnar Dahlström
som förste innehavare. Utskottet konstaterar att Kungl. Maj:t — mot bakgrund
av de betydande resurser som erfordras för redan beslutad utbyggnad av läkarutbildningen
— endast i mycket begränsad utsträckning ansett sig kunna lägga fram förslag
om nya professurer som inte sammanhänger med nämnda ökade utbildning och att
propositionen alltså i detta hänseende är mycket restriktiv. Utskottet finner inte vad
som anförts i motionen utgöra tillräckliga skäl för utskottet att föreslå riksdagen att
med avvikande från propositionens restriktiva linje bifalla nu förevarande motion.
Det förslag om en för docenten Bengt Johansson personlig professur i plastikkirurgi
vid medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg som framförts i motionerna
I: 447 och II: 517 överensstämmer med förslag som framlagts av nämnda
fakultet i dess anslagsframställning. Detta förslag har dock inte av universitetskanslersämbetet
förts vidare till Kungl. Maj:t. Med hänsyn till den återhållsamhet i fråga om
inrättande av nya professurer, som Kungl. Maj:t funnit nödvändig och som utskottet
i det föregående accepterat, anser sig utskottet inte nu böra föreslå riksdagen att
besluta om inrättande av nämnda professur.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag angående medelsanvisningen under
förevarande båda anslag.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats
om bunden studiegång för läkares grundutbildning och om läsårets
längd för denna utbildning,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 100 och II: 186 i vad de
avser inrättande den 1 juli 1969 av en professur i näringslära vid
Lunds universitet,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 176 och II: 189 i vad de
avser inrättande den 1 juli 1969 av en professur i kriminologisk
behandlingsforskning vid karolinska institutet,
4. att riksdagen avslår motionerna 1:447 och 11:517 i vad de
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
17
avser inrättande den 1 juli 1969 av en för docenten Bengt Johansson
personlig professur i plastikkirurgi vid Göteborgs universitet,
5. att riksdagen i anledning av motionerna 1:451 och 11:546,
I: 561 och II: 660 samt II: 354, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört om betydelsen av forskning rörande olika missbruksformer,
6. att riksdagen avslår motionerna I: 456 och II: 576 i vad de
avser inrättande den 1 mars 1970 av en tjänst som klinisk lärare vid
den medicinska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping,
7. att riksdagen avslår motionen II: 342 i vad den avser omvandling
den 1 juli 1969 av en lärarbefattning i medicin, särskilt lungmedicin,
vid Uppsala universitet till professur i samma ämne,
8. att riksdagen avslår motionen II: 343 i vad den avser inrättande
den 1 juli 1969 av en professur i barnkirurgi vid Uppsala
universitet,
9. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer
enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,
10. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 100 och II: 186, I: 176 och II: 189, I: 447
och II: 517, I: 451 och II: 546, I: 456 och II: 576, I: 561 och
II: 660, II: 342, II: 343 och II: 354, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
76 232 000 kr.,
11. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 451 och II: 546, såvitt nu är i fråga, till
Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 51 870 000 kr.,
12. att riksdagen i anledning av motionerna I: 177 och II: 191
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om en utbyggnad av åldringsforskningen,
13. att riksdagen avslår motionerna I: 188 och II: 210 i vad de
avser integration av läkar-, psykolog- och socionomutbildningen,
14. att riksdagen avslår motionerna I: 188 och II: 210 i vad de
avser en allmän ökning av utbildningskapaciteten i fråga om läkare,
15. att riksdagen avslår motionerna I: 188 och II: 210 i vad de
avser ökning i Umeå av utbildningskapaciteten i fråga om läkare,
16. att riksdagen avslår motionerna 1:487 och II: 542 om forskning
beträffande hjärt-kärlsjukdomar,
17. att riksdagen avslår motionerna I: 493 och II: 568 om en
professur i näringsforskning vid Lunds universitet.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 46
18
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
8. Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 14—E 16, s. 309—314)
och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Odontologiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal
ett förslagsanslag av 20 752 000 kr.,
2. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 7 270 000 kr.,
3. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
ett förslagsanslag av 13 664 000 kr.
9. Farmaceutiska fakulteten ni. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Farmaceutiska
fakulteten in. m.: Driftkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
E 17 och E 18, s. 314—317) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur i toxikologi
vid universitetet i Uppsala,
2. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 3 239 000
kr.,
3. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.
10. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna in. m.: Driftkostnader. Kungl.
Maj:t har (punkterna E 19 och E 20, s. 317—321) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,
dels för budgetåret 1969/70 anvisa till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag av 76 321 000 kr. och
till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 35 220 000 kr.
I motionen II: 589 av herr Wachtmeister och fru Sundberg har hemställts att riksdagen
måtte besluta att vid Lunds universitets institution för systematisk och ekologisk
botanik från och med budgetåret 1969/70 inrätta en tjänst i lgr Ao 30 som
förste trädgårdsintendent.
Utskottet. Vid flera tillfällen tidigare har utskottet haft att yttra sig över förslag
om inrättande av en tjänst som förste trädgårdsintendent vid botaniska trädgården i
Lund. Sålunda uttalade utskottet i sitt utlåtande 1963: 61 att goda skäl anförts för
inrättande av en dylik tjänst och att utskottet utgick från att Kungl. Maj:t hade sin
uppmärksamhet riktad på detta ärende och på framställning av vederbörande universitetsmyndigheter
upptog det till förnyat övervägande. Med anledning av de nu före
-
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
19
liggande önskemålen om en dylik tjänst vid botaniska trädgården i Lund får utskottet
erinra om att riksdagens beslut numera inte erfordras för själva inrättandet av tjänster
på den angivna nivån. Utskottet avstyrker motionen II: 589 men vill dock peka på
att berörda myndigheter har att pröva möjligheterna att inom ramen för tillgängliga
medel tillgodose botaniska trädgårdens behov. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag beträffande förevarande anslag och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad i
statsrådsprotokollet förordats,
2. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 76 321 000 kr.,
3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
II: 589 till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 35 220 000 kr.
11. Tekniska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal. Tekniska fakulteterna
m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 21 och E 22, s. 321—
328) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer
enligt vad i statsrådsprotokollet förordats, dels för budgetåret 1969/70 anvisa till
Tekniska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag av
100 162 000 kr., varav 1 043 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen, och
till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag av 45 510 000
kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 455 av herrar Ernulf och Thorsten Larsson
och II. 587 av herrar Tobé och Grebäck vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte hemställa att förslag om inrättande av en professur i fastighetsrätt
vid tekniska högskolan i Stockholm förelägges 1970 års riksdag,
dels motionen I: 512 av herr Wallmark i vad avser hemställan att riksdagen måtte
ge till känna för Kungl. Maj:t att tjänsten i nationalekonomi vid Linköpings tekniska
högskola bör inrättas i enlighet med det förslag som framlagts av subkommittén för
teknisk högskola i Linköping.
Utskottet. Den av statsmakterna beslutade studieinriktningen mot samhällsbyggnad
inom sektionerna V, A och L vid tekniska högskolan i Stockholm avses komma
till stånd nästa läsår. En väsentlig förutsättning för att byggnadsutbildningen skall
kunna genomföras anses vara att en professur i byggnadsfunktionslära inrättas.
Inom detta ämne studeras grunderna för byggnadsprojektering och utvecklas metoder
för att funktionskraven i skilda byggnadstyper, t. ex. bostäder, sjukhus och
industrier, skall kunna bestämmas. Föredragande statsrådet betonar att de växande
20
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
statliga och kommunala investeringarna i vårdbyggnader, skolor, laboratorielokaler
m. m. ökar behovet av utbildning och forskning på angivna område och förordar
därför inrättande av en professur i nämnda ämne från och med den 1 juli 1969.
Utskottet har inte någon erinran mot vad som anförts i propositionen i denna del
men vill påpeka att frågan om den föreslagna professurens inriktning berörts även i
byggnadsupphandlingsutredningens betänkande Upphandling av byggnader, del 1,
Formerna (SOU 1968: 20). I detta behandlas frågan om s. k. totalentreprenad och
därmed frågan om projektprogram. Denna sistnämnda fråga anses vara av så grundläggande
betydelse för ett framgångsrikt genomförande av totalentreprenad, att den
måste bli föremål för ett systematiskt utvecklings- och forskningsarbete. Utbildningen
på området liksom forskningen hör naturligt till byggnadsfunktionsläran, vilket bör
beaktas vid inrättandet av den föreslagna professuren i detta ämne vid tekniska
högskolan i Stockholm, heter det i betänkandet.
Utskottet tillstyrker inrättandet av den föreslagna professuren i byggnadsfunktionslära
och konstaterar för sin del att tjänstens avsedda forskningsområde tillgodoser
även vad som föreslagits av utredningen.
Vad så angår motionerna I: 455 och II: 587 är det i och för sig riktigt när motionärerna
framhåller att det för tekniker av olika kategorier är nödvändigt med kunskaper
inom vissa områden av juridiken. Det är dock inte därför givet att en eventuell
ny professur i fastighetsrätt — om en dylik skulle anses erforderlig för forskning och
vidareutveckling inom området — bör knytas till teknisk högskola. Utskottet anser
sig inte på grundval av vad som anförts i motionerna böra föreslå riksdagen att hemställa
om förslag till nästa års riksdag om inrättande av en dylik professur.
Den i motionen I: 512 avsedda tjänsten är en professur som på sin tid av en subkommitté
under organisationskommittén för högre utbildning och forskning i Linköping
föreslogs inrättad vårterminen 1970. Med hänsyn till svårigheterna att rekrytera
kompetenta forskare till befintliga högre tjänster i nationalekonomi angavs förra
året i propositionen nr 83, som behandlade bl. a. uppbyggnaden av enheten för teknisk
utbildning och forskning i Linköping, inte någon tid för professurens inrättande.
Utskottet hänvisade i sitt utlåtande i anledning av propositionen härtill och avstyrkte
ett motions vis framfört förslag om att professuren skulle inrättas om möjligt från och
med vårterminen 1970. Samma ståndpunkt anser sig utskottet böra inta till det nu
föreliggande yrkandet i motionen I: 512.
Utskottet har inte i anledning av vad under denna punkt anförts i propositionen
funnit anledning till annat uttalande än som framgått av det föregående.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen I: 512 i vad den avser inrättande av en professur
i nationalekonomi vid den tekniska utbildnings- och forskningsenheten
i Linköping bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer
enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen I: 512 i vad den avser medelsanvisningen till T ek
-
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
21
niska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 100 162000 kr., varav
1 043 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
3. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 45 510 000
kr.,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 455 och II: 587.
12. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt E 23, s. 328—336) och hemställer
att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 26 550 000 kr.
13. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. Kungl. Maj:t har (punkt E 24, s.
336—338) föreslagit riksdagen att till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för
budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 11 240 000 kr.
I de likalydande motionerna 1: 658 av herr Richardson och II: 759 av herr Strömberg
har hemställts att riksdagen beviljar ett särskilt anslag på 20 000 kr. för mikrofilmning
av svenskamerikanska tidningar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att det källmaterial som de
svenskamerikanska tidningarna utgör bevaras för framtiden men vill samtidigt framhålla
att det problem, som motionärerna pekat på, givetvis har sin motsvarighet även
beträffande mycket annat material av samma slag. Det framgår också av propositionen
att kungl. biblioteket har sin uppmärksamhet riktad på behovet av mikrofilmning just
av tidningar. Utskottet som inte anser sig böra föreslå någon särskild medelsanvisning
enligt förslaget i motionerna utgår från att kungl. biblioteket söker tillvarata de
möjligheter som kan föreligga att få även de svenskamerikanska tidningarna mikrofilmade.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och
hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna I: 658 och II: 759 till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp
m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 11 240 000 kr.
14. Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt E 25, s. 338—343) föreslagit riksdagen att till Förvaltningarna m. m. vid universiteten
och vissa högskolor för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
23 560 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen I: 512 av herr Wallmark
i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna
22
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
att lärartjänster vid samtliga högskoleenheter i Linköping skall tillsättas och inrättas
i god tid före undervisningens början i respektive ämnen, att Kungl. Maj:t
så snart som möjligt bör ta ställning till högskolans framtida förvaltningsorganisation,
samt att subkommitténs förslag till fullt utbyggd teknisk högskola i Linköping
betraktas som ett minimiförslag i vad avser relationen lärare—elever och att uppbyggnaden
av högskoleenheten i princip följer den plan som kommittén angett.
Utskottet. De yrkanden som framställts i motionen I: 512 ansluter delvis till yrkanden
vid förra årets riksdag. Vad först beträffar inrättandet och tillsättandet av lärartjänster
vid utbildnings- och forskningsenheterna i Linköping i god tid före undervisningens
början gjorde utskottet förra året i sitt utlåtande nr 119 ett uttalande härom
med sikte närmast på den medicinska enheten, vilket uttalande av riksdagen gavs till
känna för Kungl. Maj:t. Utskottet anser sig inte ha tillräcklig anledning att nu föreslå
riksdagen att göra ett motsvarande uttalande beträffande båda enheterna och avstyrker
därför motionen i denna del.
I propositionen uttalas att den interimsstyrelse som sedan januari 1968 under
universitetskanslersämbetet fungerat som ledningsorgan för utbildnings- och forskningsenheterna
i Linköping även under nästa budgetår bör svara för denna uppgift.
I motionen I: 512 betonas i anslutning till detta uttalande vikten av att enheternas
förvaltningsorganisation ges en fast form. Utskottet anser att det knappast kan råda
delade meningar på denna punkt och finner det därför inte erforderligt med det i motionen
önskade riksdagsuttalandet i frågan.
Vad slutligen beträffar önskemålet i motionen I: 512 att subkommitténs förslag
beträffande den tekniska enheten skall betraktas som ett minimiförslag i vad avser
relationen lärare—elever får utskottet erinra om att utskottet i sitt förutnämnda utlåtande
förutsatte att Kungl. Maj:t skulle ha sin uppmärksamhet riktad på frågan om
relationen mellan antalet studerande och antalet högre tjänster. Något uttalande av
riksdagen i anledning av nu förevarande yrkande i motionen I: 512 kan utskottet inte
tillstyrka. Samma ståndpunkt intar utskottet till yrkandet i samma motion om att
uppbyggnaden av den tekniska enheten i princip skall följa den plan som subkommittén
angett.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och hemställer
1.
att riksdagen till Förvaltningarna m. m. vid universiteten och
vissa högskolor för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
23 560 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen I: 512 i vad den avser tillsättande
av lärartjänster,
3. att riksdagen avslår motionen I: 512 i vad den avser förvaltningsorganisation
för utbildnings- och forskningsenheterna i Linköping,
4. att riksdagen avslår motionen I: 512 i vad den avser relationen
lärare—elever vid den tekniska utbildnings- och forskningsenheten
i Linköping,
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
23
5. att riksdagen avslår motionen I: 512 i vad den avser uppbyggnaden
av den tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping.
15. Universiteten m, m.: Gemensamma driftkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 26—E 28, s. 343—347) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader ett förslagsanslag
av 112 450 000 kr.,
2. till Decentraliserad akademisk utbildning m. m. ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.,
3. till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm ett anslag av
1 578 000 kr.
Vissa högskolor m. m.
16. Socialhögskolorna. Kungl. Maj:t har (punkt E 31, s. 350—354) föreslagit
riksdagen att till Socialhögskolorna för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 15 141 000 kr.
Utskottet får erinra om att utskottet i det föregående under punkten 6 behandlat
vissa motioner berörande forskning vid socialhögskolorna, nämligen I: 468 och
II: 526 samt I: 508 och II: 533. Kungl Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag
har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer därför
att riksdagen till Socialhögskolorna för budgetåret 1969/70 anvisar
ett förslagsanslag av 15 141 000 kr.
17. Fortbildning av socionomer, journalister m. m. Kungl. Maj:t har (punkt E 32,
s. 354—355) föreslagit riksdagen att till Fortbildning av socionomer, journalister m. m.
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 128 000 kr.
I motionen II: 585 av herr Svenning har hemställts att riksdagen vid behandlingen
av statsverkspropositionen, bilaga 10, punkt E 32, måtte medge att medel anvisas
till en mentalhygienisk fortbildningskurs vid socialhögskolan i Lund.
Utskottet. Förslag om en mentalhygienisk kurs i Lund av samma omfattning som
den som f. n. anordnas vid socialhögskolan i Stockholm har av samarbetsnämnden
för socialhögskolorna framlagts i 1968 års anslagsframställning men inte föranlett
något förslag av Kungl. Maj:t. Ökad utbildning på det mentalhygieniska området
föreslås även i motionen II: 585, vars yrkande torde böra förstås så att medel nu av
riksdagen bör anvisas till en mentalhygienisk kurs vid socialhögskolan i Lund. Utskottet
har förståelse för de skäl härför, som anförts av motionären, och förutsätter
24
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
att behovet av en dylik kurs och möjligheterna att anordna den övervägs vid beredningen
av nästa års statsverksproposition. Utskottet avstyrker den nu föreliggande
motionen och tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen II: 585 till Fortbildning av socionomer, journalister
m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av
128 000 kr.
18. Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 33, s. 355) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala
utbildningsverksamhet för budgetåret 1969/70 anvisar ett anslag
av 311 000 kr.
19. Journalisthögskolorna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 34,
s. 356—358) och hemställer
att riksdagen till Journalisthögskolorna för budgetåret 1969/70
anvisar ett förslagsanslag av 4 184 000 kr.
20. Nordiska afrikainstitutet: Förvaltningskostnader. Nordiska af rikainstitutet:
Bokinköp, gästföreläsningar ni. m. Kungl. Maj:t har (punkterna E 35 och E 36, s.
358—360) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till Nordiska afrikainstitutet:
Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 469 000 kr. och till Nordiska
afrikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m. ett reservationsanslag av 131 000
kr.
Utskottet har i detta sammanhang behandlat de likalydande motionerna I: 459 av
herr Hansson och fru Lindström och II: 521 av fru Dahl m. fl. vari hemställts att
riksdagen under förevarande båda anslag måtte anvisa 479 000 kr., respektive
177 000 kr.
Utskottet. Det i motionerna I: 459 och II: 521 framlagda förslaget om en större
höjning av förevarande båda anslag än som föreslagits av Kungl. Maj:t har motiverats
av önskemål att institutets verksamhet skall kunna vidmakthållas och i viss utsträckning
vidareutvecklas. Utskottet kan med hänsyn till det begränsade utrymme för
anslagshöjningar som föreligger inte biträda motionärernas yrkande. Utskottet tillstyrker
Kungl. Mai:ts förslag och hemställer
att riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
I: 459 och II: 521, nämnda motioner såvitt nu är i fråga,
till Nordiska afrikainstitutet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 469 000 kr.,
2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motio
-
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
25
nema I: 459 och II: 521, nämnda motioner såvitt nu är i fråga,
till Nordiska af rikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m.
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 131 000
kr.
21. Vissa kurser för utländska studerande. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt E 38, s. 360—361) och hemställer
att riksdagen till Vissa kurser för utländska studerande för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 1 170 000 kr.
Gemensamt för universitet och högskolor
22. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj ds förslag (punkterna E 39—E 41, E 44—E 47, s. 362—372) och
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ett förslagsanslag
av 300 000 kr.,
2. till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag
av 1 800 000 kr.,
3. till Gästföreläsningar ett reservationsanslag av 369 000 kr.,
4. till Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar ett förslagsanslag
av 1 600 000 kr.,
5. till Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och
högskolor ett reservationsanslag av 2 877 000 kr.,
6. till Universitetens datamaskincentraler ett förslagsanslag av
500 000 kr.,
7. till Kostnader för datamaskintid ett förslagsanslag av
19 300 000 kr.
23. Extra utgifter vid universitet och högskolor. Kungl. Maj:t har (punkt E 48,
s. 372—373) föreslagit riksdagen att till Extra utgifter vid universitet och högskolor
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 1 035 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 483 av fröken Mattson och herr Wirmark och
II: 586 av herr Svensson i Kungälv m. fl. har hemställts att riksdagen beslutar att
uppräkna anslaget till extra utgifter vid universitet och högskolor med 35 168 kr. till
1 070 168 kr. att användas till freds- och konfliktforskning vid universiteten i Lund
och Uppsala.
Utskottet. Forskning rörande freds- och konfliktproblem bedrivs f. n. i tvärvetenskapliga
seminarier vid Uppsala och Lunds universitet. I motionerna I: 483 och
II: 586 uttalas att de anslag som f. n. tilldelas dessa seminarier är otillräckliga och
26
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
bör höjas. Då seminarierna till viss del bekostas med medel ur förevarande anslag
yrkar motionärerna på en höjning av detta.
Utskottet som erinrar om att formerna för forskning och utbildning i internationell
politik med särskild hänsyn till säkerhetspolitiska studier samt freds- och konfliktforskning
f. n. är under utredning anser sig inte böra biträda yrkandet i motionerna.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och hemställer
att
riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna I: 483 och II: 586 till Extra utgifter vid universitet
och högskolor för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 1 035 000 kr.
Vissa forskningsändamål
24. Medicinsk forskning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 49,
s. 376—378) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens medicinska forskningsråd
inrätta en extra ordinarie professur i experimentell psykologi,
2. till Medicinsk forskning för budgetåret 1969/70 anvisar ett
reservationsanslag av 35 300 000 kr.
25. Humanistisk forskning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 50,
s. 378—379) och hemställer
att riksdagen till Humanistisk forskning för budgetåret 1969/70
anvisar ett reservationsanslag av 6 300 000 kr.
26. Samhällsforskning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 51,
s. 379—380) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens råd för samhällsforskning
inrätta en extra ordinarie professur i demografi och vidta de
övergångsanordningar som angivits i statsrådsprotokollet,
2. till Samhällsforskning för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 6 400 000 kr.
27. Naturvetenskaplig forskning. Kungl. Maj:t har (punkt E 52, s. 381—382) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens naturvetenskapliga
forskningsråd inrätta en extra ordinarie professur i molekylär cytogenetik, dels till
Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av
36 400 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
27
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 486 av herrar Nyman och Stefanson och II: 556
av herr Löfgren m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte besluta att 1969/
70 års anslag till naturvetenskaplig forskning fördubblas under treårsperioden 1970
—1972,
dels motionen I: 513 av herr Wallmark vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att fr. o. m. den 1 juli 1969 inrätta en professur i etologi vid Stockholms universitet.
Utskottet. I motionerna I: 486 och II: 556 framhålles bl. a. att anslagsutvecklingen
för forskningsråden är ojämn. Motionärerna beklagar att statsmakterna inte har någon
långtidsplanering på området och yrkar beträffande det naturvetenskapliga forskningsrådet
att riksdagen skall besluta att 1969/70 års anslag skall fördubblas under
treårsperioden 1970—1972.
Utskottet vill understryka betydelsen av en ökad satsning på forskningen men kan
inte tillstyrka ett beslut av den föreslagna innebörden beträffande ett enstaka anslag.
Utskottet avstyrker därför motionerna, såvitt de nu är i fråga.
Naturvetenskapliga forskningsrådet har föreslagit inrättande vid rådet den 1 juli
1969 av bl. a. en professur i etologi med placering vid universitetet i Stockholm. Detta
förslag, som tillstyrkts av universitetskanslersämbetet, har dock inte av Kungl. Maj:t
förts vidare till riksdagen. Däremot har i propositionen — med utgångspunkt i ett av
biologisk-geografiska sektionen vid universitetet i Lund framlagt förslag om en professur
i molekylär cytogenetik vid detta universitet — föreslagits inrättande den 1 juli
1969 vid naturvetenskapliga forskningsrådet av en extra ordinarie professur i sistnämnda
ämne.
Det i motionen I: 513 framställda yrkandet om inrättande av en professur i etologi
torde avse förutnämnda, av forskningsrådet föreslagna e. o. professur i ämnet och
alltså innebära en hemställan om bifall till rådets förslag i denna del. Motionären har
ansett att professuren i etologi bör inrättas i stället för den av Kungl. Maj:t föreslagna
professuren i molekylär cytogenetik men har inte uttryckligen hemställt härom.
Den omständigheten att såväl forskningsrådet som universitetskanslersämbetet föreslagit
inrättande av en e. o. professur i etologi visar vilken betydelse dessa instanser
tillmäter en professur i ämnet. Utskottet anser sig emellertid inte böra föreslå någon
höjning av förevarande anslag utöver förslaget i propositionen och vill inte heller
förorda att riksdagen beslutar om professurens inrättande utan motsvarande anslagshöjning,
eftersom detta skulle innebära en inskränkning av rådets möjligheter till
fri disposition av det anslag som anvisas. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
beträffande förevarande anslag och avstyrker motionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen
a. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens naturvetenskapliga
forskningsråd inrätta en extra ordinarie professur i molekylär cytogenetik,
28
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
b. avslår motionen I: 513 i vad den avser inrättande vid statens
naturvetenskapliga forskningsråd av en extra ordinarie professur
i etologi,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen I: 513 i vad den avser medelsanvisningen till
Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 36 400 000 kr.,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 486 och II: 556 i vad de
avser hemställan att 1969/70 års anslag till naturvetenskaplig forskning
skall fördubblas under treårsperioden 1970—1972.
28. Atomforskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
E 53—E 67, s. 382—395) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Atomforskning ett reservationsanslag av 14 400 000 kr.,
2. till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen ett förslagsanslag
av 17 315 000 kr.,
3. till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen ett förslagsanslag
av 12 547 000 kr.,
4. till Särskilda forskartjänster ett förslagsanslag av 4 616 000 kr.,
5. till Institutet för arbetsmarknadsfrågor ett förslagsanslag av
455 000 kr.,
6. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 1 712 000 kr.,
7. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 184 000 kr.,
8. till Nordiska institutet för samhällsplanering ett förslagsanslag
av 288 000 kr.,
9. till Bidrag till centralinstitutet för nordisk asienforskning ett
förslagsanslag av 185 000 kr.,
10. till Bidrag till nordiska institutet för sjörätt ett förslagsanslag
av 92 000 kr.,
11. till Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik ett
förslagsanslag av 885 000 kr.,
12. till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi ett anslag
av 671 000 kr.,
13. till Bidrag till Konung Gustaf F/x forskningsinstitut ett anslag
av 571000 kr.,
14. till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i
Stockholm ett anslag av 280 000 kr.,
15. till Bidrag till Riksföreningen mot cancer ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
29
Lärarutbildning
29. Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkt F 1, s.
397—405) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet
intagningsplatser vid lärarhögskolorna, dels till Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 175 364 000
kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 11:520 av herr Carlstein
och fru Hörnlund vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller
att vid de fortsatta övervägandena om förläggning av en sjunde lärarhögskola
de lokaliseringspolitiska synpunkterna observeras och att möjligheterna att förlägga
lärarhögskolan till Borås allvarligt prövas.
Utskottet. Med anledning av vad i motionen 11:520 anförts om inrättande av
ytterligare en större lärarhögskola får utskottet erinra om att föredragande statsrådet
i propositionen förklarat sig inte vara beredd att utan närmare utredning ta
ställning till denna fråga, som enligt hans uppfattning bör prövas i samband med
det arbete som 1968 års utbildningsutredning bedriver. Utskottet anser sig inte
böra föreslå riksdagen att i denna fråga göra ett uttalande av den innebörd som
föreslagits i motionen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och
hemställer
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet
intagningsplatser vid lärarhögskolorna,
2. att riksdagen till Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 175 364 000 kr.,
3. att riksdagen avslår motionen 11:520.
30. Lärarhögskolorna: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt F 2, s. 405—406) och hemställer
att riksdagen till Lärarhögskolorna: Materiel m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 8 010 000 kr.
31. Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkt F 3,
s. 407—409) föreslagit riksdagen att dels besluta att folkskoleseminariet i Strängnäs
skall avvecklas med början läsåret 1969/70, folkskoleseminarierna i Haparanda
och Landskrona med början läsåret 1970/71 och folkskoleseminariet i Skara med
början läsåret 1971/72, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsklasser
vid folkskoleseminarierna, dels till Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 8 408 000 kr.
30
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag beträffande folkskoleseminariet i Haparanda
innebär att avvecklingen skall påbörjas ett år senare än skolöverstyrelsen föreslagit.
Utskottet är medvetet om den betydelse seminariet haft för orten och om
vikten av att man i möjligaste mån söker minska avvecklingens negativa effekter.
Utskottet anser det lämpligt att riksdagens beslut i frågan utformas så att Kungl.
Maj:t får befogenhet att, i den mån det anses önskvärt och genomförbart utan
allvarligare olägenheter, senarelägga avvecklingen. Denna bör därför ske med början
läsåret 1970/71 eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer.
Utskottet som inte i övrigt funnit anledning till uttalande beträffande Kungl.
Maj:ts förslag hemställer
att riksdagen
1. beslutar att folkskoleseminariet i Strängnäs skall avvecklas
med början läsåret 1969/70,
2. beslutar att folkskoleseminariet i Landskrona skall avvecklas
med början läsåret 1970/71,
3. beslutar att folkskoleseminariet i Haparanda skall avvecklas
och som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om tidpunkten för avvecklingen,
4. beslutar att folkskoleseminariet i Skara skall avvecklas med
början läsåret 1971/72,
5. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsklasser
vid folkskoleseminariema,
6. till Folkskoleseminariema: Utbildningskostnader för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 8 408 000 kr.
32. Folkskoleseminariema: Materiel m. in. med flera anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 4—F 6, s. 409—412) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Folkskoleseminariema: Materiel m. in. ett reservationsanslag
av 230 000 kr.,
2. till Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 16 669 000 kr.,
3. till Förskoleseminarierna: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 945 000 kr.
33. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt F 7, s. 412—414) föreslagit riksdagen att till Gymnastik- och idrottshögskolorna:
Utbildningskostnader för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 5 938 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 502
av herr Schött och fröken Stenberg samt 11:547 av herr Krönmark vari hemställts
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
31
att riksdagen måtte besluta att under rubriken Gymnastik- och idrottshögskolorna:
Utbildningskostnader anslå 18 450 kr. till anlitande av utländska experter i undervisningen
på idrottslärarlinjerna.
Utskottet. Bland förslag av styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna som
inte tagits upp i propositionen är ett om anvisande av särskilda medel för utländska
experter, som avses undervisa på idrottslärarlinje, samt för tillfälliga föreläsare
vid högskolan i Stockholm. Kostnaderna härför har av styrelsen beräknats
till 18 450 kr.
Med anledning av det i motionerna 1:502 och 11:547 framställda yrkandet om en
höjning av förevarande anslag med i runt tal 18 500 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag
för att bereda möjlighet till anställande av utländska experter på idrottslärarlinje
får utskottet framhålla att det ej möter hinder att man för detta ändamål
använder medel ur anslaget i den mån sådana finns tillgängliga. Utskottet, som
inte anser sig böra biträda motionärernas förslag om en ökning av medelsanvisningen,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslaget och hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 502 och II: 547 till Gymnastik- och idrottshögskolorna:
Utbildningskostnader för budgetåret 1969/70 anvisar
ett förslagsanslag av 5 938 000 kr.
34. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. med flera anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 8—F 12, s. 414—420) och
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. ett
reservationsanslag av 225 000 kr.,
2. till Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader
ett förslagsanslag av 16 500 000 kr.,
3. till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m. ett
reservationsanslag av 360 000 kr.,
4. till Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 1 208 000 kr.,
5. till Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 56 000 kr.
35. Yrkespedagogiska instituten. Kungl. Maj:t har (punkt F 13, s. 420—422)
föreslagit riksdagen att till Yrkespedagogiska instituten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett förslagsanslag av 8 423 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna 1:480
av herr Lindblad och fröken Stenberg samt 11:515 av herr Ahlmark och fru Jonäng
32
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av anslaget Yrkespedagogiska instituten
under utbildningsdepartementet för budgetåret 1969/70 måtte anvisa 60 000
kr. till kurs för flyginstruktörer.
Utskottet. Med anledning av det i motionerna 1:480 och 11:515 framställda
yrkandet om anvisande under före varande anslag av 60 000 kr. till utbildning av
flyginstruktörer får utskottet först erinra om att riksdagens allmänna beredningsutskott
i sitt utlåtande 1966:29 uttalade sig för att man i syfte att höja standarden
hos flyglärarna borde göra försök med en flyglärarskola. Detta uttalande gavs av
riksdagen till känna för Kungl. Maj:t. I statsverkspropositionen redovisas nu ett
av skolöverstyrelsen framlagt förslag om en kurs för flyginstruktörer avsedd att
försöksvis anordnas nästa budgetår. Föredragande statsrådet har emellertid förklarat
sig inte beredd att beräkna medel till en kurs med den av skolöverstyrelsen
föreslagna utformningen och anslag för ändamålet har därför inte begärts i propositionen.
Utskottet delar den i motionerna uttalade uppfattningen att medvetna insatser
behövs för att minska haverifrekvensen inom det s. k. allmänflyget och att flyglärarutbildningen
är en av de åtgärder som man därvid bör inrikta sig på. Det hade
varit värdefullt om förslag om anvisande av medel till en dylik utbildning hade
kunnat föreläggas årets riksdag. Då så inte är fallet torde det få förutsättas, att
Kungl. Maj:t återkommer till riksdagen i frågan om och på vad sätt man — i syfte
att på sikt höja säkerheten inom allmänflyget — bör anordna utbildning av flyginstruktörer.
Av detta uttalande, som av riksdagen bör ges till känna för Kungl.
Maj:t, framgår också att riksdagen inte anser sig böra biträda yrkandet i motionerna
1:480 och 11:515 om anvisande av ett i förhållande till skolöverstyrelsens förslag
starkt nedskuret belopp till utbildning av flyginstruktörer.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
1. att riksdagen i anledning av motionerna 1:480 och 11:515
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om förnyad prövning av frågan om utbildning av flyginstruktörer,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 480 och II: 515 i vad de avser medelsanvisningen
till Yrkespedagogiska instituten för budgetåret 1969/
70 anvisar ett förslagsanslag av 8 423 000 kr.
36. Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 14—F 16, s. 423
—427) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
ett förslagsanslag av 11 400 000 kr.,
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
33
2. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
ett förslagsanslag av 10 967 000 kr.,
3. till Särskilda lärarutbildningsåtgärder ett reservationsanslag
av 2 530 000 kr.
37. Lärares fortbildning m. in. Kungl. Maj:t har (punkt F 17, s. 427—433)
föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 31 621 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna 1:478
av herr Lidgard och fröken Stenberg samt 11:591 av herr Wennerfors och fru
Mogård vari hemställts att riksdagen måtte besluta att ytterligare 300 000 kr. skall
under anslaget Lärares fortbildning ställas till förfogande för skolledarutbildning.
Utskottet. I motionerna 1:478 och 11:591 understrykes att skolledarna har en
nyckelroll i skolan och att man numera har ännu starkare skäl än tidigare att ägna
ledarfunktionen i skolan och utbildningen av skolledare uppmärksamhet. Motionärerna
uttalar att av skolöverstyrelsen försöksvis anordnad grundläggande utbildning
för skolledare gett goda erfarenheter men att det finns ett mycket stort uppdämt
behov av dylik utbildning. Då det inte av statsverkspropositionen framgår
vare sig planerad omfattning eller beräknad kostnad för skolledarutbildningen föreslår
motionärerna att för ändamålet under förevarande anslag skall anvisas 300 000
kr. utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet av 31 621 000 kr.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av fortsatt utbildningsverksamhet
beträffande skolledarna och förutsätter att skolöverstyrelsen har sin
uppmärksamhet riktad på detta behov. Med hänsyn till storleken av förevarande
anslag och det förhållandet att förslaget i propositionen innebär en ganska väsentlig
reell anslagshöjning räknar utskottet med att nämnda behov skall kunna tillgodoses
inom anslagets ram. Utskottet avstyrker därför motionerna. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna 1:478 och 11:591 till Lärares fortbildning
m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av
31 621 000 kr.
38. Bidrag till Ericastiftelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt
F 18, s. 433) och hemställer
att riksdagen, under förutsättning att Stockholms stad bidrar
till verksamheten i den omfattning som angivits i statsrådsprotokollet,
till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1969/70 anvisar
ett förslagsanslag av 469 000 kr.
— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 sand. Nr 46
34
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
Vuxenutbildning
39. Motioner om översyn av vuxenutbildningsområdet samt om kostnadsfri undervisning
för vissa korrespondensstuderande m. in. I anslutning till de förslag som
i propositionen framläggs beträffande vuxenutbildning har väckts bl. a. följande
motioner, vilka utskottet här behandlar i ett sammanhang, nämligen
dels de likalydande motionerna 1:33 av herr Svenungsson m. fl. och 11:42 av
herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att de korrespondensstuderande
vid Hermods-NKI fr. o. m. den 1 juli 1969 måtte medges
rätten att insända sina elevlösningar i portofria kuvert samt att samma rätt medges
för befordran av studiemateriel från Hermods-NKI till dess elever,
dels de likalydande motionerna 1:101 av herr Thorsten Larsson m. fl. och
11:120 av herr Elmstedt m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte
I. för sin del besluta om ett förslagsanslag om 875 000 kronor för budgetåret
1969/70 för bestridande av korrespondensstuderandes kostnader för brevkurser,
preparandkurser och tentamina på i motionerna anförda grunder, samt
II. besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning och
förslag beträffande frågan om stödet till korrespondensstuderande som inte avses
under I,
dels de likalydande motionerna I: 187 av herr Wirtén m. fl. och II: 194 av herr
Källstad m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
om
I. i första hand att den i andra motioner föreslagna parlamentariskt sammansatta
kommittén angående vuxenutbildningen även får i uppdrag att utreda frågan
om inrättande av Sveriges Utbildningsradio-TV och ett Radio-TV-korrespondensuniversitet;
II.
i andra hand utredning och förslag beträffande inrättande av Sveriges Utbildningsradio-TV
och ett Radio-TV-korrespondensuniversitet,
dels de likalydande motionerna 1:450 av herrar Bengtson och Dahlén samt
11:590 av herrar Wedén och Hedlund vari hemställts att riksdagen måtte besluta
I.
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet
genom en parlamentariskt sammansatt kommitté, vari även
skall ingå representanter för näringsliv och organisationer, varvid särskild uppmärksamhet
bör ägnas
a) av företag, organisationer och myndigheter m. fl. bedriven vuxenutbildning,
b) det fria folkbildningsarbetet och dess relation till den målinriktade vuxenutbildningen,
c) vuxenutbildningens lokala och regionala organisation,
d) radio-TV:s verksamhet för vuxenutbildningen,
e) korrespondensundervisningens möjligheter att komplettera annan vuxenundervisning
och samordnas med denna samt
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969 35
f) lokaliseringsort och verksamhet för ett riksrekryterande vuxenutbildningscentrum;
IL
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag
a) att undervisningen vid ifrågavarande preparandkurser motsvarande grundskolans
högstadium eller gymnasieutbildning i princip skall vara kostnadsfri,
b) att privatisters examination skall vara kostnadsfri samt att Kungl. Maj:t utfärdar
föreskrifter härom,
c) att vid förgymnasial och gymnasial utbildning de korrespondensstuderande
— i den mån de ej antas vid de statliga vuxenskolorna — bör beredas kostnadsfri
undervisning enligt i motionerna angivna riktlinjer,
dels de likalydande motionerna 1:464 av herrar Gösta Jacobsson och Strandberg
samt 11:574 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen å riksstaten
för budgetåret 1969/70 under utbildningsdepartementets huvudtitel beviljar
dels ett anslag å 400 000 kronor för enskilda brevskolestuderandes kostnader för
pregymnasiala och gymnasiala studier, dels ock ett anslag å 100 000 kronor för
täckande av postverkets kostnader för nedsättning av de brevskolestuderandes
portoavgifter,
dels de likalydande motionerna 1:466 av herr Tage Johansson m. fl. och 11:531
av herr Hammarberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
matte anhålla om att den statliga bidragsgivningen till studiecirkelverksamhet, till
studieförbund och till föreläsningsverksamhet görs till föremål för en genomgripande
revidering med sikte på att åstadkomma likställighet mellan folkbildningsverksamheten
och andra former av vuxenutbildning i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som anförts i motionerna och att förslag härom framlägges i 1970
års statsverksproposition,
dels de likalydande motionerna 1:490 av fru Elvy Olsson och herr Wirtén samt
11.564 av herr Mundebo och fru Jonäng vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t uttalar dels att en översyn bör göras av grunderna för statsbidragen
till studieförbund, dels att en successiv höjning bör ske av statsbidragen till studieförbund.
Utskottet. De förslag på vuxenutbildningens område som år 1967 framlades för
riksdagen i propositionen nr 85 byggde på överväganden inom flera olika utredningar,
främst gymnasieutredningen och yrkesutbildningsberedningen. Propositionens
förslag, som innebar att viktiga förutsättningar för vuxenutbildning skapades
såväl på produktions- och distributionssidan som på mottagarsidan, karaktäriserades
av statsutskottet i dess utlåtande nr 117 som en viktig etapp på vägen mot
en alltmer omfattande vuxenutbildning. En verkställighetsperiod som också i
väsentlig mån måste vara en försöksperiod hade inletts, framhöll utskottet.
Förra årets riksdagsbehandling av vuxenutbildningsfrågorna medförde väsentliga
anslagsförbättringar och utskottet konstaterar nu med tillfredsställelse att årets
statsverksproposition innehåller förslag om anslagsförstärkningar med ytterligare
sammanlagt ca 45 milj. kr. Vid bifall härtill kommer möjligheterna att erbjuda utbildning
för vuxna att väsentligt förbättras.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 46
36 Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
Genom 1967 års beslut och de konsekvenser därav i fråga om medelsanvisningen,
som dragits vid riksdagsbehandlingen förra året och nu i statsverkspropositionen,
är utvecklingens riktning angiven: vuxenutbildningen är en av utbildningsväsendets
stora och viktiga frågor, kanske det närmaste decenniets viktigast-. Ut
skottet räknar med att man i den mån det blir möjligt kommer att ställa allt
större resurser till förfogande för den mångskiftande verksamhet som i vidaste
mening kan betecknas som vuxenutbildning. Utskottet tänker härvidlag inte bara
på dylik utbildning i mera traditionell mening utan även på den akademiska utbildning,
som man har anledning att hoppas och vänta att man i framtiden skall
kunna erbjuda många vuxna som enligt dagens regler är utestängda från studier
vid universiteten.
Nya led i utvecklingsarbetet förebådas i statsverkspropositionen i form av propositioner
om en speciell form av lärarutbildning anpassad för de mångskiftande
uppgifterna i vuxenutbildningen och om vissa förändringar i studiestödet för vuxna.
Det förutsättes vidare att skolöverstyrelsen i sina anslagsframställningar för budgetåret
1970/71 skall redovisa de erfarenheter som då vunnits av vuxenutbildning
enligt 1967 års beslut. Allt detta pekar framåt mot fortsatt utvecklingsarbete inom
detta viktiga område.
Samma inriktning har ett flertal motioner. Av dessa vill utskottet först nämna
1:450 och 11:590 i vilka önskas en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet
genom en parlamentariskt sammansatt kommitté och därjämte förslag
om närmare angivna åtgärder för att befria korrespondensstuderande, som inte är
elever vid statens skolor för vuxna, från avgifter för studierna, dels motionerna
1:187 och 11:194 i vilka önskas utredning om inrättande av Sveriges Utbildningsradio-TV
och ett Radio-TV-korrespondensuniversitet.
Önskemål om förbättringar för nyssnämnda kategori av korrespondensstuderande
framförs även i motionerna I: 101 och II: 120 i form av yrkanden dels om ett anslag
av 875 000 kr. till bestridande av dessa studerandes kostnader för brevkurser,
preparandkurser och tentamina, dels om utredning av frågan om stödet till vissa
korrespondensstuderande med begränsat studiemål.
I motionerna I: 464 och II: 574 föreslås anvisande av dels 400 000 kr. till enskilda
brevskolestuderandes preparandkurser, dels 100 000 kr. för täckande av
postverkets kostnader för viss i motionerna föreslagen nedsättning av de brevskolestuderandes
portoavgifter. Portofrihet för brev med elevlösningar och brev
med studiemateriel föreslås i motionerna 1:33 och 11:42 beträffande HermodsNKI.
En genomgripande reformering av bidragsgivningen till studiecirkelverksamhet,
till studieförbund och till föreläsningsverksamhet önskas i motionerna 1:466 och
11:531. Motionärerna anser att riksdagen hos Kungl. Maj:t bör hemställa om en
dylik revidering med sikte på likställighet mellan folkbildningsverksamheten och
andra former av vuxenutbildning. I motionerna 1:490 och 11:564 slutligen önskas,
att riksdagen uttalar dels att en översyn bör göras av grunderna för statsbidragen
till studieförbunden, dels att en successiv höjning bör ske av dessa bidrag.
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
37
Utskottet får i anslutning till dessa motionsyrkanden ännu en gång understryka
vuxenutbildningens stora och växande betydelse i dagens och morgondagens svenska
samhälle. En glädjande utveckling är i gång, men uppenbart är också att det
inte saknas problem. Vad särskilt beträffar den statliga bidragsgivningen till studiecirkelverksamhet,
till studieförbund och till föreläsningsverksamhet delar utskottet
den i motionerna I: 466 och II: 531 uttalade uppfattningen att det finns skäl att se
över bidragsreglerna. Det är över huvud taget enligt utskottets mening angeläget för
det fortsatta arbetet inom hela vuxenutbildningsområdet att man på grundval av en
samlad översyn bildar sig en uppfattning om föreliggande problem och om hur de
lämpligen bör lösas. Vad utskottet nu uttalat med anledning av de olika yrkandena
om översyn och utredningar av olika slag bör av riksdagen ges till känna för
Kungl. Maj:t. Någon åtgärd därutöver anser sig utskottet inte böra föreslå med
anledning av motionerna 1:101 och 11:120 (punkt II), 1:450 och 11:590 (punkt I),
1:187 och 11:194,1:466 och 11:531 samt 1:490 och 11:564.
Vad så gäller de olika yrkanden som framställts angående åtgärder för att ekonomiskt
underlätta för vissa korrespondensstuderande att bedriva sina studier anser
sig utskottet mot bakgrund av vad som nyss anförts inte böra tillstyrka att medel
anvisas enligt förslagen i motionerna 1:101 och 11:120 samt 1:464 och 11:574.
Utskottet avstyrker därför dessa motioner, de båda förstnämnda såvitt nu är i
fråga. Av samma skäl anser sig utskottet inte heller böra föreslå riksdagen att hos
Kungl. Maj:t göra de i motionerna 1:450 och 11:590 påyrkade hänvändelserna till
Kungl. Maj:t om förslag i olika hithörande frågor. Utskottet avstyrker också de i
motionerna 1:33 och 11:42 framförda förslagen med syfte att minska portokostnaderna
för vissa studerande och för Hermods-NKI.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen i anledning av motionerna 1:101 och 11:120,
1:450 och 11:590, 1:187 och 11:194, 1:466 och 11:531 samt
1:490 och 11:564, förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om det fortsatta arbetet inom vuxenutbildningsområdet,
2. att riksdagen avslår motionerna 1:33 och 11:42,
3. att riksdagen avslår motionerna 1:101 och 11:120 i vad de
avser anslag till bestridande av vissa korrespondensstuderandes
kostnader för brevundervisning m. m.,
4. att riksdagen avslår motionerna 1:450 och 11:590 i vad de
avser framställning till Kungl. Maj:t om förslag angående kostnadsfri
undervisning m. m. för vissa korrespondensstuderande,
5. att riksdagen avslår motionerna 1:464 och 11:574 i vad de
avser anslag till enskilda brevskolestuderandes kostnader för vissa
studier,
6. att riksdagen avslår motionerna I: 464 och II: 574 i vad de
avser anslag till täckande av postverkets kostnader för viss portonedsättning.
38
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
40. Viss utbildning via radio och television m. m. med flera anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 1—G 3, s. 435—441) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Viss utbildning via radio och television m. m. ett reservationsanslag
av 14 477 000 kr.,
2. till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 5 101 000 kr.,
3. till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier ett
förslagsanslag av 2 800 000 kr.
41. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel in. in. Kungl. Maj:t har
(punkt G 4, s. 441) föreslagit riksdagen att till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av
278 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 506 av fröken Stenberg och II: 575 av herr Nordstrandh
m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att till Statliga skolor för
vuxna: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag
av 338 000 kr.
Förslaget i motionerna överensstämmer med vad skolöverstyrelsen föreslagit
i sin anslagsframställning.
Utskottet, som inte anser sig böra föreslå riksdagen att gå utöver Kungl. Maj:ts
förslag, avstyrker motionerna 1:506 och 11:575 och hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna 1:506 och 11:575 till Statliga skolor för
vuxna: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar
ett reservationsanslag av 278 000 kronor.
42. Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna. Kungl. Maj:t har (punkt
G 5, s. 442—443) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av kommunala
skolor för vuxna för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 83 300 000
kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen II: 557 av herr Magnusson
i Nennesholm m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar
dels att ungdomar under 18 år får deltaga i yrkesskolans deltidskurser för vuxna,
dels att i kurs inom lokalt rekryterad vuxenutbildning i de mindre orterna minimiantalet
aktiva studerande skall vara åtta och att kurs får igångsättas då tio anmälda
elever finns.
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
39
Utskottet får med anledning av det i motionen 11:557 framställda yrkandet om
en sänkning av den åldersgräns, som gäller för deltagande i den kommunala gymnasiala
vuxenutbildningen, först erinra om att denna har sin grund i en önskan
att inte vid sidan av de för ungdomen avsedda ordinära utbildningsvägama på det
gymnasiala stadiet skapa en möjlighet för detta klientel att utnyttja vuxenutbildningen
som en parallell utbildningsgång. Erinras må vidare om att det för intagning
uppställda kravet att sökande skall fylla 18 år senast det kalenderår studierna
påbörjas gäller om särskilda skäl inte föranleder annat. Avsteg från ålderskravet
kan alltså få förekomma, vilket för övrigt särskilt påpekats i förra årets statsverksproposition
(s. 384) där departementschefen beträffande deltidskurser vid
yrkesskolan framhöll att elever under 18 år i vissa fall borde kunna tas in. Med
hänsyn till vad som nu anförts finner utskottet inte skäl föreslå riksdagen att göra
det i motionen 11:557 föreslagna uttalandet om ifrågavarande åldersgräns.
Det i samma motion framförda önskemålet om en sänkning av gällande krav
på deltagarantal för anordnande av kurs inom lokalt rekryterad vuxenutbildning
föranleder utskottet att framhålla dels att detta är en resursfråga och att ett bifall
kan få stora ekonomiska konsekvenser, dels att man vid avvägningen av vilka
förutsättningar som skall krävas för anordnande av vuxenutbildning av detta slag
alltid måste ta hänsyn även till den riksrekryterande vuxenutbildningen. Det är
vidare även beträffande den nu behandlade regeln, vars innebörd är att undervisning
i kurs får påbörjas endast om antalet elever i kursen beräknas varaktigt
uppgå till lägst 12, så att undantag kan medges av Kungl. Maj:t. Enligt vad utskottet
inhämtat har dispens medgivits exempelvis i fråga om anordnande av kurs
i glesbygd. Utskottet avstyrker även nu ifrågavarande yrkande i motionen 11:557.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och
hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till driften av kommunala skolor
för vuxna för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
83 300 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 11:557 i vad den avser åldersgränsen
för deltagande i yrkesskolans deltidskurser för vuxna,
3. att riksdagen avslår motionen 11:557 i vad den avser krav
på deltagarantal i lokalt rekryterad vuxenutbildning.
43. Bidrag till studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt G 6, s. 444—446)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:449 av herr Andreasson m. fl. och 11:540
av herr Johansson i Skärstad m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag till riksdagen om en sänkning
av den undre åldersgränsen för deltagare i statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhet
till 13 år,
40
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
dels de likalydande motionerna 1:457 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och 11:569
av fru Nilsson och herr Mundebo vari hemställts att riksdagen måtte besluta att
de hushållslärare som genom den nya läroplanens genomförande inte kan erhålla
full tjänstgöring må fullgöra viss del av sin tjänstgöring som ledare i statsbidragsberättigade
studiecirklar samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära
att förslag snarast framlägges om ett med erforderligt belopp höjt anslag
så att statsbidrag kan utgå för studiemateriel för dessa cirklar, dock ej till högre
belopp än fem kronor per cirkel.
Utskottet. I statsbidragsberättigad studiecirkel må endast den ingå som fyllt
eller under kalenderåret fyller 14 år, dock med undantag beträffande musikcirklar.
I dessa får nämligen även den som är yngre ingå. Nämnda 14-årsgräns önskas i
motionerna I: 449 och II: 540 sänkt till 13 år. Utskottet som vill erinra om att
studiecirkelverksamheten i princip förutsättes utformad på ett sätt som kräver
viss mognad av deltagarna anser sig med hänsyn till detta förhållande och till det
undantag som gäller beträffande musikcirklar, där det torde vara mest aktuellt med
yngre deltagare, inte böra föreslå riksdagen att anhålla hos Kungl. Maj:t om utredning
och förslag enligt motionärernas önskemål.
Vad så angår motionerna 1:457 och 11:569 i vad de avser hushållslärarna är
utskottet medvetet om att det kan uppstå vissa problem vid övergången till den
nya läroplan för grundskolan varom riksdagen beslutade förra hösten. Det förutsattes
emellertid i den proposition, vari läroplansrevisionen föreslogs (1968:129),
att uppkommande övergångsproblem, bland vilka just nämndes det som motionärerna
har i tankarna, skulle noggrant kartläggas av skolmyndigheterna i samverkan
med personalorganisationerna. Med hänsyn härtill anser utskottet att
riksdagen inte nu bör fatta något beslut i denna fråga av den innebörd motionärerna
föreslagit.
I motionerna 1:457 och 11:569 har även föreslagits att riksdagen hos Kungl.
Maj:t skall begära förslag snarast om en höjning av studiecirklarnas statsbidrag till
studiemateriel. Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att det i
årets statsverksproposition, som omnämnts under punkten 29 i det föregående,
förutsatts att skolöverstyrelsen skall få i uppdrag att i sina anslagsframställningar
för budgetåret 1970/71 redovisa de då vunna erfarenheterna av vuxenutbildningen
enligt 1967 års reformbeslut. I avvaktan härpå har departementschefen ansett sig
inte böra föreslå några ändringar i gällande bidragsgrunder för studiecirklarna.
Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört om en samlad översyn över
hela vuxenutbildningsområdet avstyrker utskottet nu ifrågavarande motionsyrkande.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och
hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna 1:449 och 11:540 om sänk
-
41
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
ning av åldersgränsen för deltagande i statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhet,
3. att riksdagen avslår motionerna 1:457 och 11:569 i vad de
avser hushållslärares tjänstgöring i studiecirklar,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 457 och II: 569 i vad de
avser statsbidrag till studiecirklarnas studiemateriel.
44. Bidrag till studieförbund. Kungl. Maj:t har (punkt G 7, s. 446—447) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1969/70 anvisa
ett anslag av 6 900 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna 1:454
av fru Biesen och 11:571 av herrar Nordstrandh och Thylén vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att statsbidrag skall utgå till allmän
arbetsgivaravgift för instruktörer och centralt anställd personal inom studieförbunden.
Till stöd för yrkandet i motionerna påpekas att det i propositionen föreslagits
att statsbidrag skall utgå till allmän arbetsgivaravgift för ledararvoden i den statsunderstödda
studiecirkelverksamheten men att något motsvarande inte ifrågasatts
under nu förevarande anslag.
Utskottet får med anledning av motionsyrkandet erinra om att det i den av
riksdagen godkända propositionen 1968:77 beträffande kostnadsansvaret för den
allmänna arbetsgivaravgiften vid statsunderstödd verksamhet uttalats att staten
bör bestrida denna kostnad i de fall då statsbidraget avser verksamhet för vilken
statlig lönereglering gäller och där staten svarar för huvudparten av avlönings- och
pensionskostnaderna. När det nu i statsverkspropositionen föreslås att statsbidrag
skall utgå till allmän arbetsgivaravgift för ledararvoden i studiecirkelverksamheten,
anges det uttryckligen att detta sker trots att dessa arvoden ej är statligt lönereglerade.
Det är alltså i denna del fråga om ett avsteg från vad som normalt ansetts
böra gälla. Statsbidragen till studieförbunden är av en helt annan och mer schablonartad
karaktär än bidragen till studiecirkelverksamheten och utskottet anser sig inte
böra föreslå riksdagen att besluta i enlighet med yrkandet i motionerna. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till studieförbund för budgetåret
1969/70 anvisar ett anslag av 6 900 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna 1:454 och 11:571.
42
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
Studiesociala ändamål
45. Centrala studiehjälpsnämnden m. in. med flera anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 1 och H 3—H 5, s. 451—454) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Centrala studiehjälpsnämnden in. m. ett förslagsanslag
av 5 178 000 kr,
2. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti ett förslagsanslag av 5 000 000 kr,
3. till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr
med studiesocialt stöd ett förslagsanslag av 1 050 000 kr,
4. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid
gymnasier m. m. ett förslagsanslag av 250 000 kr.
46. Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande.
Kungl. Maj:t har (punkt H 6, s. 454—455) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 1 595 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:186 av herr Schött m. fl. och 11:199 av herr
Tobé m. fl. vari hemställts
att riksdagen måtte vid behandlingen av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel
till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande för
budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 686 000 kr, samt
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t snarast
måtte utreda möjligheterna att vid utgivande av bidrag till de studerandes hälsooch
sjukvård samt deras motionsverksamhet beräkna dessa bidrag på det aktuella
studerandeantalet,
dels de likalydande motionerna 1:364 av fru Diesen och fröken Stenberg och
11:584 av fru Sundberg m. fl. vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att vid behandlingen av statsverkspropositionens åttonde
huvudtitel för budgetåret 1969/70 till Bidrag till hälso- och sjukvård samt
motionsverksamhet för studerande anvisa ett förslagsanslag om 1 880 000 kr.
och att vad avser anslaget för hälso- och sjukvård detta fördelas proportionellt
efter de faktiska kostnaderna på sätt som i motionerna anförts, samt
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att Kungl. Maj:t snarast
utreder möjligheterna att vid utgivande av bidrag till de studerandes hälsooch
sjukvård samt deras motionsverksamhet beräkna dessa bidrag på det aktuella
studerandeantalet,
delsi de likalydande motionerna I: 470 av herrar Thorsten Larsson och Blomquist
och 11:566 av herr Nelander m. fl. vari hemställts
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
43
att riksdagen måtte vid behandlingen av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel
till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande för
budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 880 000 kr., samt
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t snarast
måtte utreda möjligheterna att vid utgivande av bidrag till de studerandes hälsooch
sjukvård samt deras motionsverksamhet beräkna dessa bidrag på det aktuella
studerandeantalet,
dels de likalydande motionerna 1:489 av fru Elvy Olsson och herr Stefanson
och 11:524 av fru Framkel och herr Larsson i Borrby vari hemställts
att riksdagen måtte vid behandlingen av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel
till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande för
budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 880 000 kr., samt
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t snarast
måtte utreda möjligheterna att vid utgivande av bidrag till de studerandes hälsooch
sjukvård samt deras motionsverksamhet beräkna dessa bidrag på det aktuella
studerandeantalet,
dels motionen II: 424 av fru Kristensson vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att vid behandlingen av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel för budgetåret
1969/70 till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för
studerande anvisa ett förslagsanslag av 1 686 000 kr.
Utskottet. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 48 beslöt 1967 års
riksdag att statsbidrag skulle utgå till en särskild hälso- och sjukvårdsorganisation
för studerande. Med utgångspunkt i kostnaderna för en viss basorganisation — som
dock ej skulle vara obligatorisk, eftersom studerandeorganisationerna ansågs själva
böra få avgöra dimensioneringen av de i denna ingående komponenterna — beslöts
att statsbidrag skulle per år och kårort utgå med 10 kr. per studerande intill ett
antal av 10 000 och med 5 kr. per studerande därutöver. I årets statsverksproposition
har föreslagits en höjning till 6 kr. av bidragsbeloppet per studerande över
10 000.
En höjning av bidragsbeloppen 10 respektive 6 kr. till 14 respektive 7 kr.
önskas i motionerna 1:364 och 11:584, 1:470 och 11:566 samt 1:489 och 11:524
i vilka samtliga yrkas att förevarande anslag därför skall höjas till 1 880 000 kr.
Höjningen motiveras med att verksamheten expanderat kraftigt och att kostnaderna
stigit i motsvarande mån. Därjämte påpekas att utvecklingen medfört att en större
andel av kostnaderna än tidigare vilar på de studerande.
Utskottet får med anledning av dessa motionsyrkanden först erinra om att
ifrågavarande statsbidrag är ett schablonbidrag, som inte avser att täcka hela eller
viss del av kostnaderna för en basorganisation av en viss storlek. Då bidragssystemet
fastställdes år 1967 tog varken Kungl. Maj:t eller riksdagen ställning till detaljerna
i organisationen utan det framhölls, som nyss sagts, att det borde vara de
studerandes sak att ta ställning till dimensioneringen av de i hälso- och sjukvårds
-
44
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
organisationen ingående komponenterna. Utskottet har velat framhålla detta, eftersom
missuppfattningar härvidlag kommit till uttryck i motionerna. Tilläggas bör
att vid bestämmandet av schablonbidragets storlek hänsyn, enligt vad utskottet
inhämtat, även togs till kommande kostnadsökningar som sammanhängde med ett
då nyligen träffat löneavtal.
Vad utskottet nu påpekat innebär givetvis inte att schablonbidraget skall anses
vara låst vid en viss nivå, vilket för övrigt framgår även av att Kungl. Maj:t föreslagit
en viss höjning, men utskottet, som beaktat bl. a. det klart avgränsade syftet
med en särskild hälso- och sjukvårdsorganisation för studerande, anser sig inte
böra föreslå riksdagen att beträffande bidragsbeloppen per student gå längre än
Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande motionsyrkanden.
I motionerna 1:186 och 11:199, 1:364 och 11:584, 1:470 och 11:566 samt
1:489 och 11:524 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning
snarast av möjligheterna att vid utgivande av bidrag till de studerandes hälso- och
sjukvård beräkna bidragen på grundval av det aktuella studerandeantalet. Utskottet
konstaterar att gällande bestämmelser innebär, att bidragen beräknas efter antalet
studerande som föregående budgetår aktivt bedrivit studier. Utskottet är medvetet
om att det kan finnas tekniska omständigheter, som gör det svårt att utgå från aktuellare
uppgifter om studerandeantal, men finner å andra sidan att det särskilt
vid ett snabbt växande antal studerande är önskvärt att bidragen grundas på så
aktuella siffror som möjligt. Utskottet tillstyrker därför nu ifrågavarande yrkanden.
I samma motioner yrkas utredning av möjligheterna att beräkna bidragen även
till de studerandes motionsverksamhet på det aktuella studerandeantalet. Detta
yrkande synes bygga på antagandet att samma beräkningsgrund tillämpas för detta
bidrag som för bidraget till de studerandes hälso- och sjukvård. Som framgår
av propositionen 1967:48, vilken godkändes av riksdagen, är så inte fallet. Såtillvida
föreligger dock ett samband mellan bidraget till motionsverksamhet och studerandeantal,
som det förra grundar sig på en viss förutsatt s. k. aktivitetsnivå
hos studenterna, f. n. 25 %, vilket innebär att medel ansetts böra ställas till förfogande
så att nämnda procentuella andel av de studerande kan beredas ett tillfälle
till motion i veckan. Med hänsyn härtill finner utskottet det lämpligt att även
frågan om möjligheten att basera statsbidraget till motionsverksamheten på aktuella
siffror överväges.
Det i motionerna 1:364 och 11:584 framställda yrkandet om att statsbidraget
till hälso- och sjukvård skall fördelas proportionellt efter de faktiska kostnaderna
motiveras med att de kårer, som gör större satsningar, eljest blir missgynnade relativt
sett. Utskottet som ännu en gång vill erinra om att ifrågavarande bidrag är
schablonbidrag som inte är avsedda att utgå i relation till de olika kårernas faktiska
kostnader, anser sig inte böra föreslå riksdagen att bifalla ifrågavarande yrkande.
Utskottet vill dock föreslå att man i samband med de överväganden, som
nyss förutsatts komma till stånd beträffande möjligheten att grunda bidragsgivningen
på aktuellare uppgifter än för närvarande om studerandeantal, också överväger om
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969 45
man utan att rubba principen om att bidragen är schablonbidrag kan i någon mån
tillgodose motionärernas önskemål.
Som skäl för den höjning av förevarande anslag till 1 686 000 kr., som påyrkas
i motionerna 1:186 och 11:199 samt 11:424, åberopas att den faktiska höjningen
av aktivitetsnivån i fråga om motionsverksamheten motiverar att nästa budgetårs
anslag grundar sig på en till 30 % beräknad aktivitetsnivå.
Utskottet, som vill påpeka att man ännu inte under två hela år hunnit pröva
det nya systemet för statsbidrag till de studerandes motionsverksamhet, anser sig
inte böra föreslå riksdagen att i fråga om medelsanvisningen till detta ändamål gå
utöver Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande motionsyrkanden.
Utskottet som inte funnit anledning till andra uttalanden beträffande förevarande
anslag än som framgått av det föregående hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna 1:364 och 11:584, 1:470
och 11:566 samt 1:489 och 11:524 i vad de avser höjning till 14
respektive 7 kr. per studerande och år av de belopp som utgår i
statsbidrag till de studerandes hälso- och sjukvård,
2. att riksdagen avslår motionerna 1:186 och 11:199 samt
11:424 i vad de avser den aktivitetsnivå som bör utgöra underlag
för beräkningen av nästa budgetårs statsbidrag till de studerandes
motionsverksamhet,
3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna 1:186 och 11:199, 1:364 och 11:584, 1:470
och 11:566, 1:489 och 11:524 samt 11:424, samtliga motioner i
vad de avser medelsanvisningen, till Bidrag till hälso- och sjukvård
samt motionsverksamhet för studerande för budgetåret 1969/
70 anvisar ett förslagsanslag av 1 595 000 kr.,
4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:186 och 11:199,
1:364 och 11:584, 1:470 och 11:566 samt 1:489 och 11:524, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, hemställer att Kungl. Maj:t
snarast måtte utreda möjligheterna att grunda bidragsgivningen
till de studerandes hälso- och sjukvård på ett aktuellare studerandeantal
än det som för närvarande utgör underlag och att därvid
även överväges möjligheten att basera statsbidraget till de studerandes
motionsverksamhet på aktuella siffror ävensom, i anslutning
till vad utskottet anfört härom, frågan om proportionell fördelning
efter de faktiska kostnaderna av de medel som anvisas
till de studerandes hälso- och sjukvård.
46
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
47. Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11:3, s. 487—489) och hemställer
att riksdagen till Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m.
för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 500 000
kr.
Statens utlåningsfonder
48. Studiemedelsfonden. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt IV: 2,
s. 490—491) och hemställer
att riksdagen till Studiemedelsfonden för budgetåret 1969/70
anvisar ett investeringsanslag av 660 000 000 kr.
49. Lånefonden för inventarier i studentbostäder. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 1V:3, s. 491—492) och hemställer
att riksdagen till Lånefonden för inventarier i studentbostäder
för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag av
5 000 000 kr.
BEHANDLADE OCH UPPSKJUTNA FRÅGOR
50. Behandlad fråga. Beträffande punkten E 29 Vissa kostnader för utbildningen
vid filosofisk fakultet, m. m. har utskottet yttrat sig i utlåtandet nr 34, varom utskottet
här
erinrar.
51. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra sig
beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen
E 30 Vissa kostnader för reformerad forskarutbildning m. m.,
E 37 Ibero-amerikanska institutet i Stockholm,
E 42 Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning m. m.,
E 43 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier,
E 68 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.,
G 8 Bidrag till driften av folkhögskolor,
G 9 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor,
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
47
H 2 Studiebidrag m. m.,
II: 4 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor,
IV: 1 Allmänna studielånefonden,
IV: 4 Lånefonden för studentkårlokaler,
vilket utskottet här
anmäler.
Stockholm den 15 april 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Axel Andersson (fp),
Ivar Johansson (ep), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson
(s), Per Jacobsson (fp), Bengt Gustavsson (s), Nyman (fp), Kaijser (m), Högström
(s), Wallmark (m), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Thorsten Larsson (ep) och Thorle
Nilsson (s) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olofström (s), Eliasson
i Sundborn (ep), Bergman (s), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Alemyr (s),
Källstad (fp), Blomkvist (s), Jönsson i Arlöv (s), Nilsson i Kristianstad (s), fru
Ludvigsson (s), fru Gradin (s), herrar Elmstedt (ep) och Ullsten (fp).
Reservationer
1. vid punkten 2 (Vissa gemensamma frågor)
a. av herr Birger Andersson (s)
b. av herr Blomkvist (s).
2. vid punkten 4 (Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Teologiska
fakulteterna: Driftkostnader)
a. av herr Thorsten Larsson (ep)
b. av herr Nordstrandh (m)
c. av herr Källstad (fp).
3. vid punkten 6 (Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader)
a. av herr Nyman (fp)
b. av herr Kaijser (m)
c. av herr Källstad (fp).
48
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
4. vid punkten 7 (Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader)
a. av herr Birger Andersson (s)
b. av herr Bergman (s).
5. vid punkten 14 (Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor)
av herr Wallmark (m).
6. vid punkten 20 (Nordiska afrikainstitutet: Förvaltningskostnader. Nordiska
afrikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m.)
a. av herrar Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (m), Källstad (fp) och Ullsten
(fp) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Det i motionerna I: 459 och II: 521 framlagda förslaget om en större höjning
av förevarande båda anslag än som föreslagits av Kungl. Maj:t har motiverats av
önskemål att institutets verksamhet skall kunna vidmakthållas och i viss utsträckning
vidareutvecklas. Utskottet finner skälen för de i motionerna föreslagna anslagsökningarna
bärande. Nordiska afrikainstitutet fyller en mycket viktig uppgift
i linje med SIDA:s ansträngningar att öka informationen om u-ländemas problem.
Institutet ställer regelbundet material till SIDA:s förfogande och har därutöver
en omfattande utlåning av böcker, tidskrifter, dokument m. m. till forskare, biståndsarbetare
och andra u-landsintresserade, bl. a. de olika bildningsorganisationerna.
Därutöver är institutet ett centrum för afrikaforskningen i Norden. Om institutet
skall kunna motsvara de ökande kraven på information och forskning om
de afrikanska länderna fordras en viss vidareutveckling av institutets verksamhet och
därav föranledd ökning av anslagstilldelningen. Den reella ökning på omkring fem
procent som föreslagits av Kungl. Maj:t torde endast täcka kostnaderna för väntade
pris- och avgiftsökningar. Det nu anförda motiverar enligt utskottet att förevarande
båda anslag räknas upp till 479 000 kr., respektive 177 000 kr., vilket
motsvarar de anslagskrav som institutet framfört i sin anslagsframställning.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna
I: 459 och II: 521, nämnda motioner såvitt nu är i fråga,
till Nordiska afrikainstitutet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 479 000 kr.,
2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna
I: 459 och II: 521, nämnda motioner såvitt nu är i fråga,
till Nordiska afrikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m.
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 111 000
kr.»
b. av fru Gradin (s).
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
49
7. vid punkten 27 (Naturvetenskaplig forskning) beträffande inrättande av en
professur i et ologi av herrar Kaijser (in), Wallmark (m), Bohman (m), Nordstrandh
(m) och Källstad (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar med »Den omständigheten»
och slutar med »avstyrker motionen» bort ha följande lydelse:
»Som nyss redovisats har den av motionären angivna och av forskningsrådet
föreslagna professuren i etologi tillstyrkts av universitetskanslers ämbetet medan sa
inte är fallet med professuren i molekylär cytogenetik i Lund. Redan detta talar
för att etologiprofessuren bör sättas främst. Därtill kommer att det vid forskningsrådet
redan finns en professur i biokemisk cytogenetik, varför ett inrättande av
en professur i molekylär cytogenetik i viss mån skulle innebära en dubblering. Utskottet
har för sin del kommit till den uppfattningen att övervägande skäl talar för
att professuren i etologi nu inrättas i stället för den i propositionen föreslagna.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har inte givit utskottet anledning
till erinran.»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen
a. avslår Kungl. Maj:ts förslag om bemyndigande för Kungl
Maj:t att vid statens naturvetenskapliga forskningsråd inrätta en
professur i molekylär cytogenetik,
b. med bifall till motionen I: 513, såvitt nu är i fråga, bemyndigar
Kungl. Maj:t att vid statens naturvetenskapliga forskningsråd
inrätta en extra ordinarie professur i etologi,»
8. vid punkten 37 (Lärares fortbildning m. m.) av herr Wallmark (m).
9. vid punkten 39 (Motioner om översyn av vuxenutbildningsområdet samt om
kostnadsfri undervisning för vissa korrespondensstuderande m. m.)
a. av herr Wallmark (m)
b. av herr Thorsten Larsson (ep)
c. av hen- Nordstrandh (m)
d. av herr Elmstedt (ep).
10. vid punkten 44 (Bidrag till studieförbund) av herr Nordstrandh (m).
11. vid punkten 46 (Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för
studerande) beträffande höjning till 14 respektive 7 kr. per studerande och år av de
belopp som utgår i statsbidrag till hälso- och sjukvård för studerande av herrar
Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser
(m), Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson i Sundborn (ep),
Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Elmstedt (ep) och Ullsten (fp) som
anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med »Utskottet får» och
på s. 44 slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden» bort ha följande lydelse:
50
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
»Utskottet får med anledning av dessa motionsyrkanden framhålla vikten av
att det reella värdet av det statsbidrag till de studerandes hälso- och sjukvård som
beslöts för två år sedan inte successivt urholkas. Den erfarenhet man vunnit av de
verkliga kostnaderna motiverar enligt utskottets mening att riksdagen nu, utan någon
ändring i själva bidragsprinciperna, räknar upp bidragsbeloppen till 14 respektive
7 kr. och som en konsekvens därav för nästa budgetår ställer 285 000 kr. utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit till förfogande för ändamålet.»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 364 och II: 584,
I: 470 och II: 566 samt I: 489 och II: 524, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, beslutar att bidrag till de studerandes hälsooch
sjukvård från och med budgetåret 1969/70 skall per år utgå
med 14 kr. för varje studerande intill ett antal av 10 000 och med
7 kr. för varje studerande därutöver,»
12. vid punkten 46 (Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för
studerande) beträffande den aktivitetsnivå som bör utgöra underlag för beräkningen
av nästa budgetårs statsbidrag till motionsverksamhet för studerande av
herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp),
Kaijser (m), Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson i Sundborn
(ep), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Elmstedt (ep) och Ullsten
(fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 45 som börjar med »Utskottet, som»
och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden» bort ha följande lydelse:
»Utskottet får erinra om att det i 1967 års beslut om bidrag till de studerandes
motionsverksamhet förutsattes, att den framtida utvecklingen av denna verksamhet
skulle bli beroende av det intresse som visades från de studerandes sida. De i motionerna
lämnade uppgifterna om aktivitetsnivån under budgetåret 1967/68 visar
enligt utskottets mening klart, att man vid anslagsavvägningen för nästa budgetår
bör utgå från den i motionerna angivna aktivitetsnivån 30 %. Av denna anledning
bör medelsanvisningen ökas med 91 000 kr. utöver förslaget i propositionen.»
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 186 och II: 199
samt II: 424 beslutar att en beräknad aktivitetsnivå av 30 %
skall utgöra underlag för beräkningen av nästa budgetårs statsbidrag
till de studerandes motionsverksamhet,»
13. vid punkten 46 (Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för
studerande) beträffande medelsanvisningen
a. av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman
(fp), Kaijser (m), Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson
i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Elmstedt (ep)
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
51
och Ullsten (fp) som — vid bifall till reservationen 11 — anser att utskottets hemställan
under 3 bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 186 och II: 199 samt II: 424 ävensom med bifall
till motionerna I: 364 och II: 584, I: 470 och II: 566 samt I: 489
och II: 524, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,
till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för
studerande för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
1 880 000 kr.,»
b. av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman
(fp), Kaijser (m), Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson
i Sundbom (ep), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Elmstedt (ep)
och Ullsten (fp) som — vid bifall till reservationen 12 — anser att utskottets hemställan
under 3 bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt
motionerna I: 364 och II: 584, I: 470 och II: 566 samt I: 489
och II: 524 ävensom med bifall till motionerna I: 186 och II: 199
samt II: 424, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,
till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet
för studerande för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 1 686 000 kr.,»
c. av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman
(fp), Kaijser (m), Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Bohman (m), Eliasson
i Sundbom (ep), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Källstad (fp), Elmstedt (ep)
och Ullsten (fp) som — vid bifall till reservationerna 11 och 12 — anser att utskottets
hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 186 och II: 199, I: 364 och II: 584,
I: 470 och II: 566, I: 489 och II: 524 samt II: 424, samtliga
motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Bidrag till hälsooch
sjukvård samt motionsverksamhet för studerande för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 1 971 000 kr.,»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående riktlinjer för den fortsatta utformningen av fordonsregistreringen, m. m. i nåd prop a1 i texten