Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1969/70 till bostadsbyggande m. m. jämte motioner.

1969-04-15 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:50, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1969/70 till bostadsbyggande m. m. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

1

Nr 50

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för

budgetåret 1969/70 till bostadsbyggande m. m. jämte

motioner.

(3:e avd.)

Propositionen

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1, bilaga 13 (punkterna D 5—6, s.

161—166, IV: 2—4, s. 171—234 och V: 2, s. 237—238 i utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1969) föreslagit riksdagen

att

1. godkänna de ändringar av bestämmelserna om förbättringslån och invalidbostadsbidrag

som förordats i statsrådsprotokollet,

2. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 100 000 000 kr.

under ettvart av åren 1969 och 1970,

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att vid behov besluta om ökning av den under

2 upptagna ramen för långivningen under år 1969,

4. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1969 om 103 000 lägenheter,

5. uttala sig för en preliminär bostadsbyggnadsplan för år 1970 om

95 000 lägenheter,

6. medge att bostadslån för nybyggnad beviljas för högst följande antal

lägenheter

år 1969

89 000

» 1970

89 000

» 1971

60 000

» 1972

50 000

» 1973

50 000,

7. medge att Kungl. Maj :t får meddela bestämmelser om projektreserv

för åren 1970 och 1971,

8. medge att beslut om bostadslån för nybyggnad meddelas intill ett belopp

av 1 720 000 000 kr. under år 1969,

9. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån

meddelas intill ett belopp av 170 000 000 kr. under vart och

ett av åren 1969 och 1970,

1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

10. medge att förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas

med tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas för högst

10 000 lägenheter under vart och ett av åren 1970—1974,

11. bemyndiga Kungl. Maj :t att under de förutsättningar som angetts

i statsrådsprotokollet besluta om utökning av de under 6 och 9 upptagna

ramarna för långivningen såvitt gäller år 1969 samt de under 8 och 10 upptagna

ramarna,

12. godkänna i statsrådsprotokollet förordade ändringar i fråga om villkoren

för bostadslån och tomträttslån,

13. på driftbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1969/70 anvisa

a. till Räntebidrag ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.,

b. till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ett förslagsanslag

av 110 000 000 kr.,

14. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret

1969/70 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av

1 400 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ett

investeringsanslag av 1 000 kr.,

c. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av

30 000 000 kr.,

15. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd till Räntefria

lån till bostadsbyggande för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag

av 20 000 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:55 av herr Virgin m. fl. och 11:64 av

herr Holmberg m. fl. vari hemställts

a. att riksdagen måtte besluta fastställa den övre lånegränsen för statliga

lån till bostadsändamål till 90 % av låneunderlaget, oavsett förvaltningsform,

b. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att erforderliga

åtgärder vidtages för att successivt öka småhusbyggandets andel av bostadsproduktionen,

så att den motsvarar konsumenternas faktiska behov, samt

c. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning

i syfte att begränsa avgångar i lägenhetsbeståndet enligt vad som i

motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 65 av herr Dahlén m. fl. och II: 83 av

herr Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte

1. för igångsättning av lägenheter godkänna följande bostadsbyggnads
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

3

plan under perioden 1969—1973 som mål och riktpunkt för det totala bostadsbyggandet

(inkl. icke statsbelånade bostadshus):

år

1969

103 000 +

konjunkturreserv

5 000

1970

108 000 +

10 000

1971

111 000 +

»

10 000

1972

114 000 +

10 000

1973

115 000 +

»

10 000,

2. medge att statliga bostadslån för nybyggnad samt konjunkturreserv

redan innevarande år fördelas och beviljas för följande antal lägenheter:

år 1969

92 000 +

konj unkturreserv

5 000

» 1970

90 000 +

»

10 000

» 1971

80 000 +

»

10 000

» 1972

70 000 +

10 000

* 1973

60 000 +

10 000,

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om utökning, med anlitande av

konjunkturreserven, av den under punkt 1 och 2 föreslagna planen respektive

ramen, om utvecklingen av samhällsekonomi och arbetsmarknad skulle

göra en sådan ökning möjlig,

4. beträffande bostadsbyggandets struktur och geografiska fördelning i

skrivelse till Kungl. Maj :t uttala

a. att erforderliga åtgärder bör vidtagas för att successivt öka småhusbyggandets

andel av bostadsproduktionen, vilket den väntade utvecklingen av

efterfrågan motiverar, med en riktpunkt tills vidare att uppnå 40 % år 1973,

b. att bostadsproduktionen i takt med tillgängliga mark- och planeringsresurser

bör inriktas på områden där bostadsbristen är störst eller eljest

skulle bli besvärande samt att ansträngningar bör göras för att minska efterfrågetrycket

i storstadsområdena genom en aktiv lokaliseringspolitik

som ger sysselsättning utanför dessa områden, samt

c. erinra om riksdagens uttalande år 1966 angående fördelningen mellan

små och stora lägenheter och målsättningen för utrymmesstandarden,

5. i syfte att nedbringa boendekostnaderna

a. hemställa att Kungl. Maj :t tillsätter en parlamentarisk utredning, i vilken

även representanter för bygg- och bostadsmarknadens parter ingår,

med uppgift att undersöka byggnadsindustrins och byggnadsmaterialindustrins

produktivitets- och prisutveckling, dessa branschers konkurrensförhållanden

samt hur rationaliseringsvinster bäst kan komma de boende till

godo och att ange riktlinjerna för ett permanent verksamt organ för dessa

frågor,

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 50

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

b. hemställa att Kungl. Maj :t vidtager sådana åtgärder att alla ifrågakommande

kreditinstitut erhåller lika möjligheter att använda AP-medel

för en ökad integrerad bostadsfinansiering,

c. uttala att totalentreprenad som upphandlingsform i ökad utsträckning

bör prövas,

d. besluta att låneunderlaget för statliga bostadslån höjs så att det sammanfaller

med pantvärdet,

e. besluta att låneunderlag och pantvärde för flerfamiljshus därutöver

skall kunna höjas till den i preliminär låneansökan uppgivna produktionskostnaden

under förutsättning av att en från konkurrenssynpunkt effektiv

upphandling skett för ifrågavarande projekt, dock att denna höjning för att

eliminera riskerna för kostnadsstegrande effekt inte procentuellt får överstiga

den genomsnittliga överkostnad som redovisas för liknande projekt

inom samma region det föregående året,

f. uttala sig för en lindring av gällande parkeringsnormer så att biluppställningsplatser

endast behöver utbyggas för det aktuella behovet med möjligheter

till senare utbyggnad allteftersom behovet ökat i framtiden samt att

systemet med obligatorisk biluppställningsplats för hyresgäster utan bil bör

upphöra,

6. besluta att byggandet av friliggande småhus inte begränsas av de årliga

låneramarna utan att statligt bostadslån generellt skall kunna utgå till

denna form av småhusbebyggelse, förutsatt att övriga lånevillkor är uppfyllda,

7. besluta att räntan på nu amorteringspliktiga tilläggslån skall fastställas

till 6 % mot nuvarande 4 % samt att denna subventionsminskning skall

träda i kraft fr. o. m. den 1 juli 1969,

8. beträffande den statliga låneverksamheten utöver vad som föreslås i

punkterna 5. d. och e.

a. fastställa den övre lånegränsen i fråga om bostadslån till kommun eller

allmännyttigt bostadsföretag till 100 % av låneunderlaget inom 100 % av

pantvärdet, under förutsättning att kommun ställer borgen för lånet i inteckningsläget

mellan 95 och 100 %,

b. fastställa den övre lånegränsen för enskilt byggda flerfamiljshus till

90 % av låneunderlaget inom 90 % av pantvärdet,

c. fastställa den övre lånegränsen för servicehus byggda av enskilda bostadsföretag

till 95 % av låneunderlaget inom 95 % av pantvärdet,

d. besluta att kapitalkostnaderna för de statliga lånen till lokaler som är

att anse som bostadskomplement fr. o. m. 1 juli 1969 omfördelas i tiden i

likhet med lånen till bostäder, dock att basannuiteten för lokaler bestämmes

till 6 %,

e. besluta att inkomststrecket för förbättringslån för åldringsbostäder

fr. o. m. den 1 juli 1969 höjs med 2 000 kr. till 8 000 kr. i beskattningsbar

inkomst,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

5

dels de likalydande motionerna I: 524 av herr Bengtson m. fl. och II: 428

av herr Hedlund m. fl. vari hemställts

1. att riksdagen måtte uttala sig för att det garanterade programmet för

åren 1971—1973 ej skall förbehållas vissa regioner utan kunna fördelas

över hela landet,

2. att riksdagen måtte uttala att vid den regionala fördelningen hänsyn

tas till det förhållandet att standardhöjning och förnyelse av bostadsbeståndet

är nödvändiga även på orter som inte statistiskt räknas som klart expansiva,

3. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om åtgärder för

att stimulera till en sådan ökning av småhusbyggandet att småhusandelen

blir i överensstämmelse med konsumenternas krav,

4. att riksdagen måtte besluta att byggande av småhus med statliga bostadslån

skall ske fritt utöver de av riksdagen fastställda ramarna under

uppfyllande av lånevillkoren i övrigt,

5. att riksdagen måtte medgiva att övre lånegränsen för statligt lån för

småhus som bebos av låntagaren höjes till 95 % och till 90 % för enskilt

ägda flerfamiljshus och godkänna A^ad som i motionerna anförts angående

kommunal borgen,

6. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning

a. angående bostadsmiljöns betydelse för den sociala anpassningen,

b. angående riktlinjer för lösandet av bostadsbebyggelsens bullerproblem,

7. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att servicekommittén
a.

tillföres en bredare parlamentarisk, regional och kommunal representation,

b. genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag att även utreda serviceproblemen

för områden utanför tätorter,

8. att riksdagen måtte besluta om höjning av inkomststrecket för beviljande

av förbättringslån till 8 000 kr. i beskattningsbar inkomst från den

1 juli 1969,

9. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning

och förslag angående höjning av räntefritt stående förbättringslån och stående

del av förbättringslån till 15 000 kr., samt

10. att riksdagen i övrigt måtte beakta vad i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 67 av herr Mattsson och II: 79 av herrar

Gustavsson i Alvesta och Johansson i Växjö vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att igångsättning av småhusbyggen i områden

utanför de tre storstadsregionerna får ske utöver den bostadsbyggnadsplan

som fastställs av riksdagen,

dels de likalydande motionerna I: 108 av herr Lidgard och II: 204 av herrar

Enarsson och Fridolfsson i Stockholm vari hemställts

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

att riksdagen måtte besluta att räntan på nu amorteringspliktiga tilläggslån

fastställes till 6 procent, mot nuvarande 4 procent, samt att förändringen

skall träda i kraft den 1 juli 1969,

dels de likalydande motionerna I: 110 av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och

II: 205 av herrar Enarsson och Ringaby vari hemställts

att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Maj :ts förslag att till Lånefonden

för kommunala markförvärv anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 536 av herr Nils-Eric Gustafsson m. tl.

och II: 602 av herrar Elmstedt och Josefson i Arrie vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att förbättringslån må kunna utgå till de låginkomstgrupper

som fram till den 1 juli 1968 var berättigade till sådana lån,

dels de likalydande motionerna I: 537 av herr Hansson och II: 643 av herr

Lindkvist vari föreslagits att riksdagen hos Kungl. Maj :t

a. begär översyn av gällande regler för bostadslån för konstnärlig utsmyckning

med beaktande av de synpunkter som berörts i motionerna, samt

b. åtgärder för en vidgad information om bostadslån för konstnärlig utsmyckning,

dels de likalydande motionerna I: 545 av fru Landberg och herr Augustsson

samt II: 629 av herr Johansson i Norrköping m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att Kungl. Maj :t

i tillämpningsföreskrifterna till kungl. kungörelsen 1962:538 utfärdar bestämmelse

att länsbostadsnämnd må ompröva förbättringslåns uppdelning

i amorteringsdel och räntefri stående del i de fall, där lantagarens ekonomiska

förhållande sedan lånet beviljades har undergått avsevärd och varaktig

försämring,

dels de likalydande motionerna I: 547 av herr Herbert Larsson och II: 642

av herr Lindkvist vari hemställts att riksdagen måtte besluta

a. att särskilt räntelån kan utgå för småhus med bostadsrätt och hyresrätt,

som belånats enligt kungörelsen om räntelån av den 5 oktober 1962,

samt

b. att sådant särskilt räntelån utgår med belopp motsvarande räntetillägg

enligt bostadslånekungörelsen av den 1 september 1967,

dels de likalydande motionerna I: 551 av herr Mattsson m. fl. och II: 618

av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning i

syfte att främst genom statliga lån underlätta upprustningen av äldre småhus,

dels de likalydande motionerna I: 583 av herr Svanström och fröken Pehrsson

samt II: 612 av herrar Glimnér och Polstam vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sadan ändring

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

7

av »Kungörelsen om förbättringslån» att den omfattar jämväl lån för installation

av telefon,

dels de likalydande motionerna I: 587 av herr Tistad m. fl. och II: 645 av

herr Mattsson m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att kommuner

inom turist- och fritidsområden måtte erhålla en så stor andel av

bostadskvoten att man inom kommunen utöver det normala tillskottet av

helårsbostäder också erhåller möjlighet att nybygga helårsbostäder i motsvarande

grad som helårsbostäder övergår till fritidsbostäder, i enlighet

med vad i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 591 av herrar Åkerlund och Brundin

samt II: 677 av herr Åkerlind m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att den försöksvis

tillämpade metoden att fördela låneramarna i m2 våningsyta icke får utnyttjas

till förfång för det avsedda småhusbyggandet,

dels motionen II: 616 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén

i Träknmla vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om skyndsam översyn

av bostadslånekungörelsens bestämmelser angående lån till ombyggnad

av kulturhistoriskt märklig byggnad i enlighet med motionens syfte,

dels motionen II: 644 av herrar Lindkvist och Svenning vari hemställts

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära att bostadslån som beviljats

för begränsade bostadsförbättringar i flerfamiljshus får utbetalas förskottsvis.

Utskottets yttrande

Riktlinjer för bostadsproduktionen m.m. Tidigare riksdagar har behandlat

de riktlinjer för bostadsproduktionen som är uttryck för statsmakternas

inställning till dessa frågor.

I fråga om bostadsbyggandets geografiska fördelning har 1967 års riksdag

(SU 1967:100, s. 14) bekräftat den uppfattningen att kraftigare

produktionsinsatser behövdes i områden med bostadsbrist och att vid

fördelning av lånemedel särskild hänsyn borde tas till bostadsbristen i

storstadsområdena och andra tätorter samt till det bostadsbehov som uppkommer

i samband med näringslivets expansion. Det har också betonats

angelägenheten att vid den regionala fördelningen även ta hänsyn till de

näringspolitiska betingelserna och samhällets lokaliseringspolitiska mål.

Kungl. Maj :t har till årets riksdag anmält vad chefen för inrikesdepartementet

anfört angående den regionalpolitiska utvecklingsplaner ingen.

Utskottet behandlar i annat sammanhang vad sålunda anmälts.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

I motioner till årets riksdag tas upp vissa förslag angående den regionala

fördelningen av byggandet, förslag som lagts fram tidigare och senast

behandlats av 1968 års riksdag. Sålunda har i motionerna I: 65 och

11:83 föreslagits ett riksdagens uttalande att bostadsproduktionen bör

inriktas på områden där bostadsbristen är störst eller eljest skulle bli

besvärande, ett yrkande som 1968 års riksdag fann innebära en anslutning

till de av statsmakterna antagna riktlinjerna. Hemställan i motionerna

1: 524 och II: 428 om ett uttalande att hänsyn bör tas till behovet av standardhöj

ning och förnyelse även i orter som inte statistiskt räknas som klart

expansiva förelädes även 1968 års riksdag som fann att inte heller detta

torde avse ett avsteg från gällande riktlinjer och noterade att anmärkning

inte framförts om att fördelningsbesluten inte följde antagna riktlinjer.

De nämnda motionernas allmänna syfte står inte i motsättning till vad

riksdagen tidigare uttalat i frågan. Kungl. Maj :t har ställt ramarna till

bostadsstyrelsens förfogande utan att ange andra grunder för fördelningsbesluten

än de som ligger i antagna riktlinjer. Enligt vad utskottet inhämtat

har bostadsstyrelsens fördelning av huvudramarna godkänts genom enhälliga

plenarbeslut. Enligt utskottets mening speglar fördelningsbesluten

väl antagna riktlinjer. Därigenom har en inriktning skett på områden

med bostadsbrist och på expansiva orter enligt vad som framhålls i motionerna

I: 65 och II: 83. Vidare har hänsyn tagits till det i motionerna I: 524

och 11:428 understrukna behovet av standardhöjning och förnyelse av

bostadsbeståndet även på orter som inte statistiskt räknas som expansiva.

I motionerna har inte heller visats på beslut rörande fördelningen inom

länen där riktlinjerna skulle ha frångåtts. Med hänsyn till det anförda

är enligt utskottets mening motionernas syften tillgodosedda och någon

riksdagens åtgärd inte erforderlig. Utskottet avstyrker motionerna i denna

del.

Motionerna 1:587 och 11:645 avstyrks med hänvisning till utskottets

yttrande i motsvarande fråga till 1967 års riksdag (SU 1967: 100, s. 14).

Med den geografiska fördelningen sammanhänger även det krav på ett

uttalande som stryker under vikten av en aktiv lokaliseringspolitik för att

minska efterfrågetrycket i storstadsområdena som lagts fram i motionerna

1:65 och 11:83. 1968 års riksdag avslog ett liknande yrkande med

hänsyn till att ett sådant syfte redan låg i gällande riktlinjer för lokaliseringsstödet

och att det tillgodosetts även genom vad 1965 års riksdag yttrat

om angelägenheten av att vid fördelning av lånemedlen också ta hänsyn

till de näringspolitiska betingelserna och samhällets lokaliseringspolitiska

mål.

Riksdagen har som tidigare år att i andra sammanhang ta ställning till

regionalpolitiska frågor, däribland även frågor om en aktiv lokaliseringspolitik.

Det faktum att sysselsättningslokaliseringen påverkar de lokala bostadsbehoven

har fått uttryck bl. a. i riksdagens ovan angivna uttalande om

angelägenheten av att hänsyn tas till de näringspolitiska betingelserna och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

9

samhällets lokaliseringspolitiska mål. Syftet med motionerna 1:65 och

TI: 83 i denna del är därför redan tillgodosett.

Vad avser fördelningen på hustyper har även i år i motioner lagts fram

förslag som syftar till ett ökat småhusbyggande. Tidigare riksdagar har

vid flera tillfällen bekräftat att denna fördelning bör ankomma på vederbörande

lokala instanser i den mån låneanspråken inte helt kan tillgodoses

inom disponibla ramar. I motionerna 1: 55 och II: 64 föreslås ett uttalande

för åtgärder för att successivt öka småhusbyggandet till att motsvara konsumenternas

faktiska behov medan hemställan i motionerna I: 524 och

11:428 angetts syfta till en sådan ökning av småhusbyggandet som svarar

mot konsumenternas krav. I motionerna I: 65 och II: 83 har målet för

ökningen med utgångspunkt i den väntade utvecklingen av efterfrågan tills

vidare preciserats till 40 procent av lägenhetsantalet i nyproduktionen.

För perioden 1962—1967 har småhusandelen i nyproduktionen tämligen

stabilt legat på något under 30 procent. Slutligen har fördelningsfrågan

även berörts i motionerna 1:591 och 11:677 där ett uttalande föreslås

om att den försöksvis använda metoden att fördela låneramarna i kvadratmeter

våningsyta inte får utnyttjas till förfång för det avsedda småhusbyggandet.

Förslag i flera motioner om att småhus fritt får byggas

utanför planerna tar utskottet upp härefter (s. 16) i utlåtandet.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna. Fördelningen bör enligt gällande

riktlinjer, mot vilka i denna del invändning inte riktats i motionerna,

fortfarande göras av de lokala myndigheterna i den mån anspråken inte

kan tillgodoses inom låneramarna.

Ett statsmakternas uttryck för målsättningen för en fördelning på småhus

och flerfamiljshus kan inte bli meningsfullt eftersom hänsyn alltid måste

tas till varierande lokala behov och produktionsläget. Särskilt gäller detta

en i procent för hela riket angiven fördelning.

Metoderna för den regionala fördelningen binder inte de lokala myndigheternas

fördelning på hustyper. Erfarenheterna av de försöksvis använda

fördelningsmetoderna bör avvaktas innan ett uttalande görs.

Statsmakternas uttryck för uppfattningen om den lämpliga inriktningen

på lågenhctstyper går tillbaka på uttalanden vid 1966 och 1967 års riksdagar

som innebar att den fördelning mellan små och stora lägenheter som

då utvecklats i allt väsentligt borde bibehållas de närmaste åren. Det underströks

att en alltför ensidig inriktning på lägenheter med färre rum

kunde medföra bristfenomen av annan art. Inom en given resursram

var det mer angeläget att öka antalet rum än golvytan per rum. Möjliga

standardhöjningar borde hellre tas ut i form av ett ökat rumsantal än

genom en höjning av utrustningsstandarden.

1968 års riksdag godkände ett departementschefens understrykande av

att återhållsamhet i fråga om rumsytorna är starkt befogad för att byggnadskostnaderna

skall kunna begränsas, ett understrykande som bedömdes

förenligt med antagna riktlinjer.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Departementschefen redovisar nu i statsrådsprotokollet (s. 217) vissa

inhämtade uppgifter angående åtgärder som vidtagits eller kommer att

vidtas för att minska byggnadskostnader och hyror. Genomgående har angetts

att lägenhetsytorna kommer att begränsas, något som i viss utsträckning

kunde ske utan försämring av lägenheternas funktionsduglighet. Flertalet

av uppgiftslämnarna ansåg att en sänkning av utrustningsstandarden

inte var ett lämpligt medel att minska hyrorna.

Utvecklingen av rumsantalet i lägenheter i under perioden 1962—1967

statligt belånade flerfamiljshus redovisas i propositionen (s. 206). Därav

framgår bl. a. att år 1967 andelen lägenheter med fyra eller fler rum och

kök har minskat från 18 till 15 procent. Vidare har bostadsstyrelsen redovisat

de liknande tendenser på en förskjutning mot en ökad andel smålägenheter

som kan utläsas ur den planerade produktionen enligt de

kommunala bostadsbyggnadsprogrammen. I fråga om småhusen kan dock

konstateras en fortsatt förskjutning mot en större andel lägenheter om

fem eller flera rum och kök.

Statsmakternas uttalanden om den som önskvärd bedömda inriktningen

av lägenhetstyperna i fråga om rumsantal, ytor och utrustningsstandard

har gått ut från bostadspolitiska målsättningar angående i första hand utrymmesstandarden

mätt i rumsantal och en bedömning av efterfrågan med

hänsyn till såväl dessa målsättningar som demografiska beräkningar och

effekten av antagna produktionskostnader och hyror. Den i någon mån ändrade

produktionsinriktningen får anses helt föranledd av hyresnivån för

de nyproducerade lägenheterna och den konstaterade förändringen i efterfrågan

på de större lägenheterna.

Riksdagen föreslås i motionerna 1:65 och 11:83 erinra om 1966 års

riksdags ovan refererade uttalande om fördelningen och målsättningen

för utrymmesstandarden. Motionerna utgår från de tendenser mot mindre

rumsantal som kan utläsas ur 1967 års belåning av flerfamiljshus och de

kommunala bostadsbyggnadsplanerna.

Utskottet har vid sin behandling av lägenlietsfördelningen inte funnit

anledning till en annan bedömning än den som uttrycks i gällande riktlinjer.

Den lokala bedömningen av den faktiska efterfrågesituationen som

främst ett uttryck för möjligheterna och beredvilligheten att i ett visst

konjunkturläge disponera medel för bostadshyra måste dock påverka

den aktuella byggplaneringen. De åtgärder som statsmakterna vidtagit

såväl i syfte att sänka byggkostnaderna som genom att ge ett delvis bostadsanknutet

konsumtionsstöd till barnfamiljerna avser att motverka

att de tendenser som motionärerna åberopat blir bestående. Dessa för

utvecklingen grundläggande åtgärder behandlas i annat sammanhang.

Utskottet vill även i detta sammanhang stryka under den nämnda slutsatsen

att skäl inte finns att frångå gällande riktlinjer. Därigenom får

syftet med motionerna 1: 65 och II: 83 i denna del anses helt tillgodosett.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

11

Miljöfrågor tas upp i motionerna 1:524 och 11:428 genom hemställan

om utredning angående bostadsmiljöns betydelse för den sociala anpassningen

och om riktlinjer för att lösa bostadsbebyggelsens bullerproblem.

Utskottet kan dela motionärernas uppfattning att miljöfrågorna bör tas

upp som en mycket betydelsefull del i den bostadspolitiska målsättningen.

Frågorna ägnas också uppmärksamhet i olika berörda organ.

Utredningsyrkandet i de föreliggande motionerna utgår särskilt från

en betoning av ungdomens situation och från behovet av gemensamhetslokaler.

Utskottet erinrar om att sakkunniga tillkallats för utredning rörande

bostäder för ungdom samt rörande statens ekonomiska stöd till allmänna

samlingslokaler. De mål i övrigt som ställts upp i motionerna beaktas

också fortlöpande i planeringssammanhang. Med hänsyn härtill avstyrks

bifall till begäran om utredning av boendemiljöfrågorna.

Husens ljudisolering har varit föremål för flera undersökningar. Krav

på ljudisolering har tagits in i bindande föreskrifter enligt byggnadsstadgan

och som råd och anvisningar. Dessa krav och kraven på störningsfrihet

från gator m. m. beaktas i planeringen och även i samband med bostadslångivningen.

En föreslagen riksdagens åtgärd kan inte anses påkallad.

Chefen för inrikesdepartementet har våren 1967 tillkallat sakkunniga

för att behandla vissa frågor angående service i bostadsområden — servicekommittén.

Bland de tio sakkunniga ingår två riksdagsledamöter och en

representant för kommunförbundet. Förslag har väckts i motionerna I: 524

och II: 428 som syftar till att kommittén tillförs en bredare parlamentarisk,

regional och kommunal representation och till att utredningsuppdraget

skall avse även service utanför tätorter.

Enligt utskottets mening kan med de uppgifter kommittén ålagts invändning

inte riktas mot principerna för urvalet av sakkunniga. Frågan om

den service som inte knyter an till bebyggelseplaneringen bör som hittills

behandlas inom arbetsgruppen för glesbygdsfrågor. Motionerna 1:524 och

II: 428 avstyrks därför i nu upptagna hänseenden.

Kostnaderna inom bostadsbyggandet m. m. Som utskottet även berört i

mba d med behandlingen av bostadsbyggandets inriktning på lägenhetstyper

har kostnadsfrågorna tagits upp i propositionen och där beretts avsevärt

utrymme. Detta får ses mot bakgrund av den ökning av kostnaderna

som ägde rum under perioden 1960—1966 och som för en nybyggd trerumslägenhet

motsvarade 65 procent. Av denna kostnadsstegring kunde omkring

hälften återföras till en höjd utrymmes- och utrustningsstandard

1 lägenheterna och den yttre miljön medan återstoden kunde härledas ur

höjda lönekostnader och materialpriser.

Trenden har brutits år 1967 då en lägre kostnad per in2 lägenhetsyta

kunde redovisas än under år 1966. Kostnaderna för första halvåret 1968 ut
2

■ — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 50

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

tryckta per m2 lägenhetsyta ligger närmare 2 procent över motsvarande kostnad

år 1967. De lägenheter som byggdes 1968 är emellertid genomsnittligt

sett mindre än de som byggdes 1967 —• 71,5 m2 mot 74,8 in2. Eftersom mindre

lägenheter blir dyrare per in2 blir en jämförelse efter kostnad per in2 lägenhetsyta

inte rättvisande. Om hänsyn tas till förändringen ligger kostnaderna

för första halvåret 1968 på samma nivå som 1967.

Departementschefen har tagit upp ett antal förslag som syftar till att

vidmakthålla och ytterligare stärka pressen på byggnadskostnaderna. Vidare

har i motionerna 1:65 och 11:83 lagts fram förslag i syfte att nedbringa

boendekostnaderna, förslag som delvis berör byggnadskostnadernas

andel därav.

1 propositionen har först angivits betydelsen av ytterligare åtgärder för

att främja byggandets rationalisering mot bakgrund av förslag

som byggindustrialiseringsutredningen lagt fram (SOU 1968:43). Departementschefen

anför att enligt en allmänt omfattad mening kännetecknas

industriellt byggande inte av en särskild byggteknik eller en bestämd

förtillverkningsgrad. Väsentligt är i stället att hela produktionsprocessen

är industriellt organiserad, att upprepningseffekten tas till vara

och att byggkomponenterna tillverkas i långa serier. En ökad industrialisering

har ägt rum inom stora delar av byggnadsindustrin och främjats

genom bl. a. beslut och åtgärder från statsmakternas sida.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen (s. 220) anfört i anslutning

till diskussionen om projektstorleken som ett medel att främja

byggandets industrialisering.

Utredningens förslag att byggarbetsnämnd skall ge preliminär rekommendation

om igångsättningstidpunkt ungefär två år i förväg har lett till

att arbetsmarknadsstyrelsen och bostadsstyrelsen påbörjat en översyn

av rutinerna för verksamheten.

Utskottet förutsätter liksom departementschefen att utredningens synpunkter

beaktas vid översynen.

I fråga om ökad samverkan mellan byggherrar har departementschefen

betonat att efterfrågestrukturen har väsentlig betydelse för möjligheterna

att rationalisera byggandet och nå låga kostnader i bostadsproduktionen.

Utskottet vill stryka under att en primär möjlighet att — trots regelmässigt

små bostadsprojekt och byggherrar som inte bygger kontinuerligt

—- åstadkomma långa serier och utnyttja upprepningseffekterna förutsätter

att byggherrarnas beställningar samordnas i viss utsträckning. Särskilda

åtgärder för att nå en ökad samordning inom byggherreledet är därför

angelägna. Både kommunala och statliga myndigheter bör som departementschefen

anfört aktivt arbeta för en sådan utveckling.

Departementschefen förordar att bostadsstyrelsen, som har att närmare

överväga formerna för hur samverkan skall främjas i samband med låne
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969 13

fördelningen, också bör få i uppdrag att svara för centrala informations- och

kontaktåtgärder.

Utskottet delar den av departementschefen anförda meningen och förutsätter

att åtgärder och resultat på lämpligt sätt även redovisas för riksdagen.

I anslutning till en redovisning av utredningens synpunkter på formerna

för upphandling av stora bostadsprojekt och dess rekommendation att totalentreprenad

kommer till ökad användning har departementschefen som

sin mening anfört att det är angeläget att arbetet på att utveckla denna entreprenadform

intensifieras och att det givetvis är av värde att under detta

arbete entreprenadformen används i inte alltför ringa omfattning. I motionerna

1:65 och II: 83 har riksdagen föreslagits uttala att totalentreprenad

som upphandlingsform i ökad utsträckning bör prövas.

En renodlad totalentreprenad torde hittills inte ha kommit till användning

vid något tillfälle. Utskottet ansluter sig till vad departementschefen

anfört om vikten av att denna entreprenadform utvecklas och kommer till

användning för att erfarenheter skall kunna vinnas. Syftet med motionerna

I: 65 och II: 83 i denna del torde få anses redan därigenom i erforderlig

utsträckning tillgodosett.

I de nämnda motionerna I: 65 och II: 83 hemställs även om en parlamentarisk

utredning med uppgifter att undersöka byggnadsmaterialindustrins

produktivitets- och prisutveckling, dessa branschers konkurrensförhållanden

samt hur rationaliseringsvinster bäst kan komma de boende till godo

och att ange riktlinjerna för ett permanent verksamt organ i dessa frågor.

Till bankoutskottet har hänvisats motionerna I: 910 och II: 1044 vari

bl. a. föreslagits en branschutredning i anslutning till näringspolitiska rådet

med uppgift att kartlägga koncentrationen i byggnadsmaterialbranschen

samt lägga fram planer för främjandet av konkurrensen på byggnadsmaterialmarknaden.

Den utredning som föreslås i de här behandlade motionerna 1: 65 och

II: 83 tar närmast sikte på att få fram underlag för en bedömning av totalproduktivitetens

förändringar i bostadsbyggandet i syfte att uppkomna

rationaliseringsvinster skall slå igenom i byggnadskostnaderna och ytterst

komma de boende till godo. Även om utskottet helt ansluter sig till motionärernas

syfte kan en utredning med föreslagen konstruktion inte anses

som det lämpligaste medlet att nå detta syfte. Utskottet avstyrker därför

motionerna i denna del.

Ur bl. a. byggnadskostnadssynpunkter härleds även förslaget i motionerna

1: 65 och II: 83 att riksdagen skulle uttala sig för en lindring av kravet på

till fullt antal utbyggda parkeringsplatser och för att systemet med obligatorisk

bilplats för hyresgäst utan bil bör upphöra.

Parlceringsutredningens förslag (SOU 1968:18) och däröver angivna

remissyttranden prövas enligt vad utskottet erfarit nu inom kommunikationsdepartementet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr ÖO ur 1969

Enligt utskottets mening bör ett ställningstagande till parkeringsnormerna

och deras återverkan på förutsättningarna för bostadslån anstå till

dess utredningsförslaget beretts. Den koppling av bostad och bilplats som

avtalsmässigt sker i vissa fall har direkt samband med utbudet av bilplatser

och sålunda också med parkeringsnormerna. Förslaget i motionerna

1: 65 och II: 83 om ett riksdagens uttalande avstyrks.

Planeringen av byggandet tas upp i propositionen mot bakgrund

av de förslag som delegationen för bostadsfinansiering lagt fram.

Detta förslag innebär att bostadsbyggnads planen skall innehålla dels ett

garanterat program som något understiger vad som bedöms möjligt att

uppnå, dels en projektreserv som gör det möjligt att öka byggandet upp till

den ursprungligen bedömda nivån men även därutöver om konjunkturutvecklingen

blir svagare än förutsett. Departementschefen har funnit förslaget

värt att pröva och förordar en successiv övergång till ett sådant system.

Den bostadsbyggnadsplan som läggs fram i propositionen innebär följande.

För år 1969 fastställs en bostadsbyggnadsplan som skall anses som

riktpunkt för vad som med beaktande av konjunkturutvecklingen bör vara

möjligt att igångsätta. Denna plan är således inte jämförbar med vare sig

1968 års minimiplan eller den typ som delegationen förordat. För år 1970

preliminärt fastställd bostadsbyggnadsplan ändras inte. Åtgärder för planering

och fördelning av en projektreserv för nämnda år anmäls dock. För

år 1971 fastställs en bostadsbyggnadsplan enligt delegationens förslag innebärande

både ett garanterat program och en projektreserv. Slutligen fastställs

för åren 1972 och 1973 garanterade program enligt delegationens

modell. De garanterade årsprogrammen innefattar garanti att lämna statslån

och avser sålunda endast den statsbelånade delen av bostadsbyggnadsplanen

som därutöver innefattar lägenheter i privatfinansierade hus.

I motionerna 1: 65 och II: 83 hälsas med tillfredsställelse det nämnda förslaget

såvitt det innebär en övergång till en femårig planeringsperiod kompletterad

med en projektreserv. Förslagen i de nämnda motionerna om

bostadsbyggnadsplan m. m. innebär i övrigt bl. a. följande. En femårig

bostadsbyggnadsplan bör sättas upp som mål för det framtida bostadsbyggandet

och ange inriktningen för den långsiktiga bostadsplaneringen. För

det statsbelånade byggandet inom denna plan bör garanteras vissa lägenhetsramar.

Såväl totalplanerna som garantiramarna bör kompletteras med

konjunkturreserver för vart och ett av de fem åren. Kungl. Maj :t föreslås

äga disponera dessa då utvecklingen av samhällsekonomi och arbetsmarknad

gör detta möjligt.

Kungl. Maj :ts förslag till bostadsbyggnadsprogram för åren 1971—1973

har till syfte endast att utgöra underlag för en långsiktig planering av bo
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

15

stadsbyggandet i orter där en sådan planering är behövlig och meningsfull,

d. v. s. i första hand områden med klart expansivt näringsliv.

Utskottet delar meningen att förslaget om en övergång till en bostadsbyS§na<isplan

med ett garanterat program för det statsbelånade byggandet

och en preciserad projektreserv kan vara värt att pröva. En övergång bör

dock som departementschefen förordat ske successivt och inte omedelbart,

vilket skulle ligga i ett bifall till motionerna 1: 65 och II: 83.

Vidare ansluter sig utskottet till meningen att konkret garanterade projektreserver

till statslåneramar inte synes erforderliga för de två sista åren

i en utvidgad planeringsperiod. Till samma slutsats leder det förhållandet

att garantiramarna för de senaste åren även enligt motionerna synes vara

utmätta för att täcka de orter och regioner som departementschefen avsett.

Den i motionerna förordade bostadsbyggnadsplanen för det totala byggandet

under åren 1969—1973 syftar, liksom Ivungl. Maj :ts förslag till planer

för åren 1969 och 1970, till att vara en riktlinje för vad som med beaktande

av konjunkturutvecklingen bör vara möjligt att igångsätta. Mot denna

bakgrund har utskottet inte funnit anledning frångå sin i utlåtande till

1968 års riksdag anförda uppfattning om olämpligheten av en femårig planeringsperiod

med riktpunkter för den totala igångsättningen. Den med planeringsperiodens

längd ökande osäkerheten i konjunkturbedömningen skulle

göra ett bifall till motionerna i denna del inte meningsfullt. Detta stryks

ytterligare under av förslaget i motionerna att överföra konjunkturreserverna

vid garantiramen för statslån oförändrade till planen för det totala

byggandet.

Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda motionerna 1: 65 och

II: 83 såvitt avser principerna för beslut om bostadsbyggnadsplaner m. m.

Förslaget i motionerna I: 524 och 11:428 om att den garanterade ramen

för statslån under åren 1971—1973 skall fördelas över hela landet står i

motsättning till Kung], Maj :ts förslag och de nämnda motionerna I: 65 och

11:83. Förslaget är inte förenat med hemställan om höjning av de avsedda

ramarna för att täcka dessa nya ändamål.

En utvidgning av garantiramen för planeringsperiodens sista år till att

täcka samtliga kommunblock skulle enligt utskottets mening kunna medföra

risk för en oriktig regional fördelning utan att någon egentlig fördel

i planeringshänseende skulle uppstå. Utskottet avstyrker därför motionerna

I: 524 och II: 428 i denna del.

I anslutning till planeringsfrågorna tar utskottet upp de motionsförslag

som syftar till ett småhusbyggande utom låneramarna. Sålunda föreslås i

motionerna 1:524 och II: 428 att inga låneramar skall begränsa byggandet

av småhus med statliga bostadslån. I motionerna I: 67 och II: 79 förs motsvarande

yrkande fram, dock begränsat till småhus utanför de tre storstadsregionerna.

Slutligen föreslås i motionerna 1:65 och 11:83 en mot
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

svarande utvidgning, där emellertid begränsad till friliggande småhus.

Motionerna syftar till ökning av småhusbyggandets andel av nyproduktionen

och torde indirekt avse att påverka även riktlinjerna för den regionala

fördelningen. Utskottet har inte heller funnit skäl att i denna form

förorda sådana syften i vad de kan innebära avvikelser från vad statsmakterna

beslutat och utskottet förut här ovan föreslagit. Med hänsyn härtill

och då inte heller planeringsmässigt i nuvarande läge åtgärderna skulle

medföra övervägande fördelar avstyrks motionerna i denna del.

I fråga om bostadsfinansieringen tar departementschefen

upp tre av delegationen framförda huvudönskemål.

Det första är att bostadsbyggandets andel av kreditutbudet skall svara

mot bostadsbyggnadsplanerna. Departementschefen ansluter sig till delegationens

uppfattning att det ännu är för tidigt att avgöra om systemet

med överenskommelser med kreditgivarna fungerar på en stramare kreditmarknad.

Systemet bör därför prövas ytterligare innan andra åtgärder

övervägs.

Utskottet har till 1967 och 1968 års riksdagar yttrat att fördelarna med

en statlig to tal finansiering är så påtagliga att de borde avstås endast av

mycket tungt vägande skäl och finner inte anledning att heller nu frångå

denna principiella uppfattning. Emellertid har utskottet ingen invändning

mot förslaget att nu tillämpade former ytterligare prövas för att — om

metoden visar sig ohållbar — överväga andra former för bostadsbyggandets

kreditför sör j ning.

Det andra av delegationens önskemål är att uppdelningen på byggnadslån

och fastighetslån elimineras. Departementschefen har erinrat om att

de förhandlingar med kreditinstituten som inletts avser även denna fråga

och att utgången därav bör avvaktas. Vidare erinras om att frågan berörts

i utredningen om formerna för samarbete mellan postbanken och Sveriges

Kreditbank.

Delegationen har i sitt förslag tagit upp frågan om integrerad kreditgivning

för bostadskreditkassans del, förslag som förutsätter förhandsavtal

med allmänna pensionsfonden om dess placeringar i kassans obligationer.

I motionerna I: 65 och II: 83 har, i angivet syfte att nedbringa bostadskostnaderna,

förordats åtgärder för att alla ifrågakominande kreditinstitut

får lika möjligheter att använda medel från allmänna pensionsfonden för

en ökad integrerad bostadsfinansiering.

En närmare genomgång av frågan om integrerad kreditgivning i andra

kreditinstitut än bostadskredilkassan har inte gjorts av delegationen.

Denna har antagit att om en sådan kreditgivning introduceras av kassan

andra kreditinstitut söker utveckla ett likartat handlingsmönster. Motionerna

bör på bl. a. denna grund inte påkalla någon riksdagens åtgärd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

17

Utskottet har ingen erinran mot vad departementschefen anfört.

Delegationens tredje önskemål rör kreditgivningens former och villkor

och syftar till att dessa utformas så att de främjar ett rationellt byggande

och underlättar genomförandet av stora fleråriga projekt. Även på denna

punkt hänvisar departementschefen till förhandlingarna mellan delegationen

och kreditgivarna.

Utskottet anser som delegationen och departementschefen att ett nytt

statligt kreditinstitut skulle utgöra den mest rationella lösningen för att få

en friktionsfri integrerad bostadsfinansiering, enligt delegationen i första

hand för stora fleråriga bostadsprojekt. Utskottet ansluter sig till meningen

att om förhandlingarna inte leder till godtagbara resultat bör andra förslag

övervägas på nytt.

Bostadslån. Vad först avser nybyggnad förs i motionerna 1:65 och

II: 83 fram förslag om beräkning av låneunderlaget som innebär dels att

låneunderlaget höjs att sammanfalla med pantvärdet, dels att löneunderlag

och pantvärde skall för flerfamiljshus kunna höjas att motsvara i preliminär

låneansökan uppgiven produktionskostnad under förutsättning av en

ur konkurrenssynpunkt effektiv upphandling och högst intill en viss överkostnadsnivå.

Låneunderlaget bestäms av lånemyndigheterna efter i huvudsak generella

beräkningsmetoder fastställda av Kungl. Maj :t. Bostadslånets storlek

beräknas som en procentuell andel av låneunderlaget. Inteckningssäkerheternas

förmånsrättsläge beräknas ur ett pantvärde, som fastställs genom

att till låneunderlaget läggs värdet av mark, byggnad eller annat som inte

ingår i låneunderlaget. Även dessa regler fastställs av Kungl. Maj :t. De

beräknade produktionskostnaderna är i princip avgörande för prövningen

om bostadslån skall vägras.

Syftet med förslaget i motionerna har angetts vara att sänka bostadskostnaderna.

En höjning av låneunderlaget till pantvärdets nivå skulle öka

det statliga bostadslånet. En höjning därutöver skulle såväl öka statslånets

storlek som medge att det kunde placeras mot inteckningar med sämre

förmånsrätt. Därigenom skulle behovet av lån mot inteckningar efter

statslånet och därmed kapitalkostnaderna minska.

Metoden att utmäta bostadslånets storlek och säkerhetsläge ur schablonberäknade

belopp som ortsvis varierar med en ortskoefficient har bl. a. sin

grund i syftet att genom ett belåningstak få en kostnadsåterhållande faktor.

Oavsett skilda uppfattningar om de reella effekterna av ett sådant

system kvarstår, enligt vad utskottet erinrade om till 1968 års riksdag,

en nödvändighet att iaktta vis återhållsamhet i fråga om risktagandet med

statsmedel.

Det i motionerna framförda förslaget skulle innebära en ordning som

medgav automatiska och successiva höjningar av lånenivån i takt med

kostnadsutvecklingen under ett tidigare år. Redan detta föranleder ut
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

skottet att avstyrka förslaget under erinran om Kungl. Maj :ts befogenheter

att meddela föreskrifter om beräkning av låneunderlag och pantvärde,

befogenheter som också utnyttjats bl. a. för att reducera vissa överkostnadseffekter.

Utskottet vill också framhålla att redan konstruktionen av låneunderlag

och pantvärde ur schablonbelopp medför att de belånade företagen till

viss del kommer att uppvisa överkostnader. Utvecklingen följs sedan år

1964 fortlöpande av en arbetsgrupp (låneunderlagsgruppen) som genom

undersökningar ger ett statistiskt underlag för omprövning av låneunderlagets

nivå. Någon omprövning av grunderna för låneunderlagets anpassning

till kostnadsutvecklingen bör inte ske innan möjligheterna att följa

utvecklingen ytterligare förbättrats.

Som angivits beräknas bostadslånets storlek till viss procentuell andel

av låneunderlaget. I konsekvens därmed har de övre lånegränserna, d. v. s.

de belopp i förmånsrättsordningen inom vilka inteckningssäkerhet skall

ställas, satts i procentuell relation till pantvärdet. Enligt gällande regler

godtas säkerheter i förhållande till pantvärdet upp till 100 procent för kommun,

allmännyttigt bostadsföretag m. fl., 95 procent för vissa bostadsrättsföreningar

med kommunal insyn, 90 procent för småhuslån till enskild och

i regel i övriga fall till 85 procent.

Förslag om ändring av de övre lånegränserna m. m. har lagts fram i motioner.

I motionerna 1: 55 och II: 64 föreslås att gränsen sätts vid 90 procent

för alla låneformer. Förslaget i fråga om kommun och allmännyttigt

bostadsföretag i motionerna 1:65 och 11:83 samt 1:524 och 11:428 torde

syfta till att den övre lånegränsen, 100 procent för allmännyttigt företag,

skall gälla endast nnder förutsättning av kommunens borgen för fem

procent av pantvärdet att gälla intill dess bostads- och räntelån kommer

att ligga inom 95 procent av pantvärdet. För enskilt ägda flerfamiljshus

föreslås i motionerna 1:65 och 11:83 samt 1:524 och 11:428 att gränsen

höjs till 90 procent. Vad angår enskilt ägda småhus föreslås i de sistnämnda

fyra motionerna lånegränsen höjd till 95 procent, enligt motionerna 1:524

och II: 428 i vad avser småhus utanför detaljplanerat område dock endast

under förutsättning av kommunal borgen för den del av bostadslånet som

motsvarar fem procent av pantvärdet. Slutligen torde förslaget i motionerna

1:65 och 11:83 innebära att lånegränsen sätts vid 95 procent för

servicehus om låntagaren är enskilt bostadsföretag. Förslagen torde, med

hänsyn bl. a. till att ändrade medelsramar inte förordats, inte innefatta

ändring beträffande bostadslånets storlek i förhållande till låneunderlaget.

I princip likartade yrkanden har framförts vid tidigare riksdagar. Utskottet

fann vid 1967 års riksdag (SU 1967:100, s. 45) det angeläget att

finansieringsförutsättningarna för de självkostnadsbestämda företagen inte

försämras, en uppfattning till vilken utskottet hänvisade år 1968 och som

utskottet även nu vidhåller.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

19

Vad angår lånegränsen för småhus bör erinras om de möjligheter kommunerna

har att efter särskild prövning teckna borgen för lån motsvarande

halva den förutsatta egna kapitalinsatsen inom låneunderlaget. De

ökade riskerna i vissa fall bör också beaktas, vilket även kommit till uttryck

i motionerna 1: 524 och II: 428.

Utskottet kan inte heller förorda en höjning för enskilda ägare av flerfamiljshus.

I detta sammanhang bör erinras om de höjningar av pantvärdet

som gjorts samt om möjligheterna i vissa fall att höja gränsen till 90 procent.

Servicehusbegreppet har inte definierats i motionerna 1: 65 och II: 83.

I avvaktan på förslag av servicekommittén, som även kommer att ta upp

finansieringsfrågor, är någon riksdagens åtgärd inte påkallad.

Till de ovan behandlade frågorna anknytes i viss mån Kungl. Maj :ts förslag

angående s. k. dubbelbelåning av fastighet som tillhör allmännyttigt

bostadsföretag.

Utskottet delar så till vida departementschefens uppfattning att en

finansiering av överkostnader genom lån mot inteckning med förmånsrätt

inom panivärdet inte bör vara en normal företeelse. Ett direkt förbud av den

i propositionen föreslagna innebörden skulle emellertid enligt utskottets

mening kunna medföra att de allmännyttiga bostadsföretagen drabbas av

ökade svårigheter att anskaffa kapital för att täcka uppkommande överkostnader.

Utskottet är inte övertygat om att den metod departementschefen

anvisar för att klara denna kapitalanskaffning innebär en generellt giltig

lösning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att förekomsten av överkostnader

kan vara en följd av den schablonartade uppbyggnaden av låneunderlag

och pantvärde. Att produktionskostnaden i enskilda fall överstiger

sistnämnda värden kan sålunda betingas av omständigheter som byggherren

inte råder över, onormala markberedningskostnader, särskilda saneringskostnader

m. m. Kostnader av sådant slag accepteras av länsbostadsnämnderna

intill en viss gräns i den meningen att de inte föranleder avslag

på ansökan om statligt bostadslån. Utskottet anser sig med hänsyn till

det anförda böra förorda departementschefens förslag endast med den

jämkningen att belåning av inteckning i statslånets förmånsrättsläge bör

— i de fall statslånet säkerställts genom kommunal borgen — kunna ske

i sådana fall då medgivande lämnats av länsbostadsnämnden och intill belopp

som nämnden godkänt. Det bör därvid vara tillräckligt att nämnden

genom en översiktlig bedömning finner de av byggherren redovisade överkostnaderna

godtagbara i den mening som utskottet nyss nämnt. Därmed

torde den föreslagna ordningen heller inte behöva medföra något större

mcrarbete för länsbostadsnämnderna.

Enligt nu gällande regler för bostadslån skall kostnaderna omfördelas i

tiden i huvudsak vad avser lån för nybyggnad av flerfamiljshus eller små3*

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 50

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

hus till uthyrning. På låntagarnas begäran får kostnaderna omfördelas i

fråga om bl. a. nybyggda enskilt ägda småhus. Omfördelningen avser ränta

och amortering på den del av fastighetskapitalet som motsvarar låneunderlaget

för bostäder vari räknas in låneunderlag för lokaler om det inte överstiger

10 000 kr. I motionerna I: 05 och II: 83 föreslås att omfördelningen

skall avse låneunderlaget för lokaler även i andra fall om lokalerna är att

anse som bostadskomplement. Basannuiteten för dessa lånedelar bör dock

enligt motionerna fastställas till 6 procent mot f. n. 5,1 procent för flerfamiljshus.

Bostadslån löper nu med 6,25 procent ränta och amorteras vid

nybyggnad under 30 år.

Förslaget i motionerna går ut ifrån ett inte ännu definierat servicelokalsbegrepp.

Med hänsyn bl. a. till servicekommitténs tidigare nämnda

arbete avstyrks motionerna även i denna del.

Vid beräkning av låneunderlag för nybyggnad av flerfamiljshus och

småhus som inte skall bebos av låntagaren får räknas in skälig kostnad

för konstnärlig utsmyckning intill 7 kr/m2 våningsyta. Beredningen av

låneansökan i denna del ligger inom den bostadstekniska granskning som

länsbostadsnämnden har att göra. Nämnden äger inhämta utlåtande av

länsarkitekten och en med honom samarbetande expert i fråga om bedömningen

av det konstnärliga värdet och kostnadernas skälighet. Utskottet

har vid 1967 års riksdag (SU 1967:100, s. 49) framhållit att i de flesta

fall bör beslut kunna fattas utan att yttrande inhämtas.

I motionerna 1:537 och 11:643 föreslås en översyn av reglerna för lån

för konstnärlig utsmyckning i syfte att förhindra att låneärendet i dess

helhet fördröjs och högre räntekostnader uppkommer på grund av prövningen

i denna del. Vidare förordas en vidgad information om dessa lånemöjligheter.

Utskottet delar motionärernas mening att låneprövningen i fråga om

konstnärlig utsmyckning naturligen inte bör få sådana konsekvenser som

motionärerna åberopat och som enligt uppgift även förekommit i låneärenden.

Utskottet förutsätter dock att bostadsstyrelsen med beaktande

bl. a. av vad utskottet enligt ovan tidigare anfört vidtar erforderliga administrativa

åtgärder som även bör innefatta information till kommuner och

byggherrar. Vad utskottet anfört bör i anledning av motionerna ges Kungl.

Maj :t till känna.

I fråga om lån för ombyggnad och annan förbättring har i motionerna

1:551 och 11:618 föreslagits utredning, lämpligen genom delegationen

för bostadsfinansiering, om att främst genom statliga lån underlätta

upprustning av äldre småhus.

Bostadslån kan enligt gällande regler utgå för ombyggnad eller annan

förbättring av småhus om arbetena inte är av ringa omfattning, i regel

för enfamiljshus inte understigande en kostnad av 4 000 kr. De generella

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

21

reglerna om att ett varaktigt behov av bostäderna skall föreligga och att

skäliga standardkrav skall tillgodoses gäller inte ombyggnad av småhus

intill ett låneunderlag av 20 000 kr. där lån kan ges även för temporär och

inte fullständig upprustning med beaktande i första hand av sociala hänsyn.

Vidare bör erinras om bl. a. möjligheter för vissa grupper att få förbättringslån.

Enligt utskottets mening är de statliga lånemöjligheterna i berört hänseende

sådana att ytterligare utvidgning därav inte kan anses påkallad.

Inte heller finns, med tanke bl. a. på möjligheterna att i dessa fall få bostadslånet

fördjupat, skäl för något särskilt uppdrag i fråga om fördelningen

av den allmänna kreditmarknadens låneutbud för ändamålet. Motionerna

avstyrks därför.

Vid ombyggnad av kulturhistoriskt märklig byggnad kan låneunderlaget

efter medgivande av Iiungl. Maj :t bestämmas till högre belopp än enligt

eljest gällande regler. Denna möjlighet öppnades efter överväganden om

olika åtgärder till stöd för byggnadsminnesvården i samband med införandet

av lagen om byggnadsminnen (prop. 1960: 161, 3LU 32) och syftade

till att överbrygga det hinder som lånetaksbestämmelserna eljest skulle

utgöra. De ökade lånemöjligheterna är dock inte begränsade till endast

byggnad som enligt lagen av riksantikvarien förklarats som byggnadsminne.

Motionen II: 616 utmynnar i förslag om en skyndsam översyn av bostadslånebestämmelserna

i denna del. Syftet med översynen skulle vara dels att

överflytta beslutanderätten från Kungl. Maj :t till länsbostadsnämnden, dels

att låneunderlagshöjningen skulle ersättas av en direkt subvention i avskrivningslånets

form, dels att bestämmelserna skulle avse inte bara den

aktuella kulturhistoriskt märkliga byggnaden utan även de omgivande

byggnader som påverkar miljöbilden.

I fråga om beslutanderätten har utskottet förutsatt att departeinentsutredningen

kommer att pröva även denna art av Kungl. Maj :ts beslut.

Utskottet har inte funnit skäl att frångå de överväganden som godtogs i

samband med införandet av lagen om byggnadsminnen enligt vilka det inte

skulle förutsättas någon nämnvärd ökning av det allmännas engagemang.

I de flesta aktuella fall torde vidare de inom skäliga anspråk ökade miljövärdena

motsvaras av ökad hyresbetalningsvillighet. De särskilda insatser

som på vissa håll kan bedömas erforderliga bör behandlas utanför bostadslångivningens

ram.

Vad slutligen angår en utvidgning av nu gällande regler även till närliggande

byggnader kan utskottet i och för sig dela uppfattningen att ökade

krav i många fall kan ställas på stadsbilden i en äldre miljö. Utskottet förordar

att motionen i denna del överlämnas till saneringsutredningen, vilket

bör ges Kungl. Maj :t till känna.

Även ombyggnad av flerfamiljshus kan numera stödjas med bostadslån

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

utan att byggnaderna fyller ett varaktigt behov och får nybyggnadsstandard.

Avsikten är att rusta upp ett äldre bostadsbestånd i avvaktan på att det

ersätts genom nybyggnad eller genomgripande ombyggnad efter en avvägning

av ekonomiska och bostadssociala skäl och utan att en planerad eller

önskvärd sanering försenas eller försvåras. Dessa bostadslån utökas i allmänhet

genom fördjupning till att täcka hela lånebehovet.

Förslag har väckts i motionen 11:644 om att nämnda bostadslån skulle

få utbetalas i förskott för att undvika upptagande av byggnadskreditiv. Motsvarande

framställning har gjorts hos Kungl. Maj :t från bostadsstyrelsens

sida.

Kungl. Maj :t har redan enligt nu gällande regler viss befogenhet att meddela

bestämmelser om utbetalning i förskott av preliminärt beviljat bostadslån.

Förskottsutbetalning enligt förslaget skulle inte medföra annan belastning

på statsbudgeten än den framflyttning av utbetalningar om ca 40 milj.

kr. som sker vid genomförandet.

Enligt utskottets mening skulle förskottsutbetalning i här aktuella fall

leda till en förenklad finansiering av begränsad upprustning av flerfamiljshus.

En ändrad utbetalningsform i och för sig påverkar inte reglerna för

verksamheten. Enligt utskottets mening bör föreslagen möjlighet öppnas,

vilket med bifall till motionen bör ges Kungl. Maj :t till känna.

Äldre låneformer. I motionerna 1: 65 och II: 83 samt 1: 108 och II: 204

förs fram det senast av 1968 års riksdag behandlade förslaget att räntan på

amorteringspliktiga tilläggslån skall höjas till 6 procent. Vid bifall därtill

skulle statens ränteintäkter öka med 16 milj. kr. Utskottet fann 1968 bl. a.

(SU 1968: 100, s. 14) att statens agerande måste bindas av det genom långivningen

grundade avtalsförhållandet och att en eventuell ovisshet om

avtalsläget bör lända låntagaren till fördel.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå sin tidigare redovisade uppfattning

i frågan. Vidare skulle en ändring av räntan leda till en ändring

av gällande beslut om generell hyreshöjning och kunna rubba förutsättningarna

för det avtal mellan hyresmarknadens parter som ligger till grund

för nämnda beslut. Utskottet avstyrker motionsförslagen.

I statsrådsprotokollet redovisas departementschefens överväganden i fråga

om stadigvarande uthyrning av hus med egnahemslån. Vad sålunda anförts

har inte gett utskottet anledning till erinran.

Räntelån. Förslag har lagts fram i motionerna 1:547 och 11:642 om att

införa ett särskilt räntelån för småhus som inte bebos av låntagaren och

som fått bostadslån enligt 1962 års kungörelse. Räntebidrag kunde utgå

för flerfamiljshus även retroaktivt från bottenlånens upptagande medan de

för småhus utgick för tiden fr. o. m. det halvårsskifte som kom närmast

efter utbetalning av statslånet. Motionärerna anser att denna skillnad mellan

småhus och flerfamiljshus har missgynnat småhusen och att detta

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

23

bör kompenseras genom det föreslagna särskilda räntelånet som tills vidare

skulle läggas till låneskulden. Den totala lånesumman har beräknats

till 15 milj. kr.

Utskottet har funnit det i motionerna framförda förslaget böra prövas

ytterligare. Ivungl. Maj :t bör därför äga — om vid en allsidig prövning övervägande

skäl talar därför — meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Vad utskottet anfört härom föreslås riksdagen som sin mening ge Kungl.

Maj :t till känna.

Förbättringslån och invalidbostadsbidrag. Kungl. Maj :t föreslår att bestämmelserna

om förbättringslån för temporära bostäder får gälla

tills vidare och sålunda även efter den avsedda femårsperiod som går ut

med innevarande budgetår. Utskottet ansluter sig till förslaget.

Vidare föreslår Kungl. Maj :t att den inkomstgräns som gäller för erhållande

av förbättringslån höjs från 6 000 till 7 000 kr. beskattningsbar inkomst

fr. o. m. den 1 juli 1969. I motionerna I: 65 och II: 83 samt I: 524 och

II: 428 föreslås att inkomstgränsen sätts till 8 000 kr. i enlighet med bostadsstyrelsens

förslag. Styrelsens förslag grundades bl. a. på en beräkning av

stegringen i konsumentprisindex som motsvarade en höjning till 7 200 kr.

Kungl. Maj :t har tagit hänsyn även till numera gällande regler om särskilda

skatteavdrag för bl. a. folkpensionärer.

Undantag från regeln om inkomstgräns kan medges redan nu i de fall

där inkomsten efter prövningstillfället kan väntas sjunka eller där sökanden

genom sjukdom, invaliditet eller liknande förhållande belastas med stor

försörjningsbörda eller arbetsinsats.

Enligt utskottets mening kompenserar Kungl. Maj :ts förslag väl de ändrade

förhållandena. En höjning därutöver bör med tanke på stödets art av

övervägande kapitalsubvention och angelägenheten av att i första hand stödja

de mest behövande inte göras. Undantagsregeln möjliggör vidare att hänsyn

i vissa fall kan tas även till andra uttryck för stödbehovet än den beskattningsbara

inkomsten. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker

motionerna.

Storleken av räntefria stående lån eller del av lån bestäms med hänsyn

bl. a. till stödbehovet i första hand som det kommer till uttryck i den beskattningsbara

inkomsten men även i de omständigheter som enligt ovan kan

föranleda undantag från inkomstgränsen.

Förslag läggs fram i motionerna I: 545 och II: 629 om en omprövning av

lånet med hänsyn till under lånetiden inträffade förändringar så att vid

behov ett ränte- och amorteringsbärande lån kan helt eller delvis överföras

till räntefritt stående lån. Enligt uppgifter i bostadsstyrelsens anslagsframställning

uppgick de genomsnittliga lånebeloppen för lägenhet under föregående

år till 6 759 kr. för räntefri stående del och till 3 465 kr. för räntebärande

avskrivningsdel.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Med hänsyn bl. a. till det relativt låga belopp som amorteringsdelarna i

genomsnitt utgör och till att som anförts hänsyn redan kan tas till en förutsebar

inkomstutveckling har utskottet inte funnit övervägande skäl att

tillstyrka motionerna.

Vidare föreslås i motionerna 1: 524 och II: 428 att riksdagen begär prövning

och förslag om en höjning av det högsta belopp som i de flesta fall

gäller för räntefritt stående lån eller del av lån från 10 000 kr. till 15 000 kr.

Med hänvisning bl. a. till vad som ovan anförts om de genomsnittliga lånebeloppen

och till möjligheterna att få bostadslån avstyrks motionerna i

denna del.

Riksdagen godkände 1966 (prop. 1966: 1, bil. 13, SU 38, s. 21—22) ändrade

bestämmelser för förbättringslån varigenom stödet i fortsättningen förbehölls

pensionärer och handikappade samt vissa grupper som kunde anses

därmed jämställda. Övriga grupper hänvisades till bostadslåneformen. Utskottet

strök under att genom viss förlängning av amorteringstiden för bostadslån

i dessa fall årskostnaderna sannolikt i många fall kunde begränsas

till belopp som nära anslöt till kostnaden för motsvarande förbättringslån.

I motionerna 1: 536 och II: 602 torde föreslås som vid tidigare riksdagar

en återgång till före den 1 juli 1966 gällande förhållanden.

Utskottet har inte funnit vad i motionerna anförts kunna grunda ett ändrat

ställningstagande. De grupper av inte pensionerade och inte handikappade

ägare till bostadshus m. fl. som motionärerna avser torde enligt tidigare

överväganden kunna erhålla erforderligt lånestöd i andra former.

Förbättringslån till kostnad för installation av telefon föreslås i motionerna

I: 583 och II: 612. Utskottet har i sitt utlåtande nr 5 detta år i anledning

av förslag om statliga bidrag för sådana kostnader yttrat att det i

de fall varom det även nu är fråga bör ankomma på kommunen att vid behov

svara för sådana kostnader i enlighet med vad som anförts i prop. 1964: 85.

Utskottet avstyrker med åberopande av det anförda motionerna.

Kungl. Maj :t har i fråga om invalidbostadsbidrag föreslagit

att sådana bidrag skall kunna utgå även till synskadade och inte som nu

endast till rörelsehindrade. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts

förslag.

Tomträttslån och markförvärvslån. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

att godkänna en vidgning av tomträtlslångivningen så att lån skall få utgå

även för mark som bebyggs med bostadshus finansierade utan stöd av

statligt bostadslån. Merutgifterna beräknas till 10 milj. kr. för helt år.

Utskottet tillstyrker förslaget och har ingen erinran mot vad som i samband

därmed anförts till statsrådsprotokollet.

Utskottet yttrar sig nedan i anslagssammanhang över förslaget i motionerna

1:110 och II: 205 som innebär avveckling av lånefonden för kommunala

markförvärv.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

25

Bostadsbyggandets omfattning in. m. Knngl. Maj :ts förslag om bostadsbyggandets

omfattning har utformats med hänsyn till den successiva

övergång till ändrade planeringsramar som utskottet ovan behandlat.

För år 1969 föreslås riksdagen uttala sig för en bostadsbyggnadsplan om

103 000 lägenheter. Detta innebär att som riktlinje för vad som bör vara

möjligt att igångsätta det förordas en ökning av gällande preliminära plan

med 10 000 lägenheter som inte skall bindas i fråga om fördelningen på

statsbelånat och helt privatfinansierat byggande. Ramen för statslån bör

därför fortfarande motsvara 89 000 lägenheter och kunna vidgas genom

beslut av Kungl. Maj :t.

Förslaget i motionerna I: 65 och II: 83 innebär för år 1969 som mål och

riktpunkt lika med Kungl. Maj :ts förslag 103 000 lägenheter varav 92 000

lägenheter skulle ingå i ramen för statslån. Utökningar av plan och ram

skall ankomma på Kungl. Maj :t inom en för båda fallen till 5 000 lägenheter

angiven konjunkturreserv.

Förslagen för år 1970 innebär enligt propositionen att den preliminärt

fastställda bostadsbyggnadsplanen om 95 000 lägenheter nu inte ändras

liksom att ändring inte heller föreslås av den av 1968 års riksdag godtagna

ramen för statslån om 89 000 lägenheter. Vidare anmäls avsikten att meddela

bestämmelser om projektreserv för år 1970, en reserv som enligt vad

departementschefen anfört skulle omfatta 8 000 lägenheter.

Förslaget i motionerna innebär en riktpunkt för målsättningen om 108 000

lägenheter varav 90 000 motsvaras av årsramen för statliga lån. Härtill

kommer till Kungl. Maj :ts förfogande en konjunkturreserv om 10 000 lägenheter.

För år 1971 föreslås i propositionen ett garanterat program för byggande

med statliga lån av 60 000 lägenheter samt bemyndigande för Kungl.

Maj :t att förordna om en projektreserv. Denna reserv har av departementschefen

angetts till 10 000 lägenheter. Garantin för att statslån skall ställas

till förfogande avses kunna i dess helhet fördelas på områden med klart

expansivt näringsliv — projektreserven dock i den omfattning och takt

som befinns ändamålsenlig.

De nämnda motionerna innebär för år 1971 att som riktpunkt för byggandet

anges 111 000 lägenheter varav 80 000 motsvaras av garanti för

att statslån beviljas. Härutöver kommer i båda avseendena en konjunkturreserv

om 10 000 lägenheter.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag föreslås riksdagen för åren 1972—1973

garantera statslån för 50 000 lägenheter årligen. Även garantiramar bör

i syfte att utgöra underlag för planeringen kunna genast fördelas på områden

med klart expansivt näringsliv.

Motionerna innefattar även för dessa år målsättningar för den totala

igångsättningen om 114 000 respektive 115 000 lägenheter varav 70 000

respektive 60 000 lägenheter skulle garanteras statslån. Härtill kommer

konjunkturreserven om 10 000 lägenheter för år.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

För år 1989 synes förslagen i propositionen och i motionerna 1:65 och

II: 83 reellt skilja sig endast såvitt gäller den garanti för statslån som redan

nu beslutas och inte lämnas till Kungl. Maj :ts senare bedömande. En projekt-

eller konjunkturreserv för innevarande år torde inte få någon praktisk

funktion. Vad beträffar åren 1970—1973 är förslagen inte direkt jämförbara.

Utskottet har tidigare godtagit Kungl. Maj :ts förslag till principiell uppbyggnad

av bostadsbyggnadsplan och garantiramar m. m. Enligt utskottets

mening kan invändning inte heller riktas mot Kungl. Maj :ts förslag

rörande omfattningen av bostadsbyggandet, förslag som fortfarande håller

nyproduktionen på en mycket hög nivå.

I detta sammanhang bör tas upp förslaget i motionerna 1: 55 och II: 64

om en utredning i syfte att begränsa avgång från lägenhetsbeståndet, en

utredning som bör ges även kommunal representation. Yrkandet grundas

på uppgifter från 1960 och 1965 års bostadsräkningar som visade att ungefär

hälften av nyproduktionen motiverades av avgångna lägenheter.

Kungl. Maj :t har i december 1968 tillkallat en saneringsutredning som

bl. a. skall undersöka frågor om upprustning och modernisering av äldre

bostadsområden samt pröva om någon reglering behövs för att hindra

att användbara bostadshus rivs när nuvarande bestämmelser om tillståndstvång

upphör med utgången av detta år.

Utskottet finner mot bakgrund av det nu inledda utredningsarbetet inte

skäl tillstyrka motionerna i denna del.

I fråga om medelsram för nybyggnad under år 1969 har inte framställts

annat förslag än Kungl. Maj :ts.

Medelsramarna för ombyggnad in. m. för åren 1969 och 1970 svarar mot

bostadsstyrelsens beräkningar.

Vad angår ramen för förhandsbesked om bostadslån har endast framförts

Kungl. Maj :ts förslag.

Anslag. Kungl. Maj :ts förslag om anslag till Lånefonden för bostadsbyggande

understiger bostadsstyrelsens förslag. Hänsyn har därvid tagits till

utbetalningarna under innevarande år, till diskontosänkningen i oktober

1968 och till höjningen av bostadslåneräntan för år 1969 från 6 till 6,25

procent. Diskontot har i februari 1969 höjts med 1 procent.

Diskontohöjningen i februari 1969 liksom utskottets förslag om utbetalning

i förskott av vissa lån skulle med tillämpade beräkningsmetoder i

och för sig föranleda till att anslag anvisades utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Med hänsyn emellertid till osäkerheten i beräkningsgrunderna, bl. a. även

i fråga om utbetalningstakten, avstår utskottet från ett sådant förslag

och förutsätter att Kungl. Maj :t föreslår anvisning av eventuellt erfordeligt

anslag på tilläggsstat.

Anslag till Lånefonden för kommunala markförvärv föreslås av Kungl..

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

27

Maj:t anvisas med oförändrat 30 milj. kr. i avvaktan på ytterligare erfarenheter

rörande medelsbehovet. I motionerna I: 110 och II: 205 har hemställts

om avslag på denna begäran. Hemställan grundas på att lånefonden

bör avvecklas.

Långivningen för kommunala markförvärv bör fortsätta enligt beslutade

riktlinjer. Medelsanvisningen bör beräknas i första hand på grundval av

den efterfrågan som visas. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och

avstyrker motionerna.

Mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning i övrigt har inte framställts

någon erinran.

Utskottets hemställan

Utskottet erinrar om att med byggandets rationalisering sammanhängande

frågor behandlas i bevillningsutskottets utlåtande nr 30 och hemställer

1. beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning

att riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83 samt 1: 524

och 11:428, samtliga såvitt nu är i fråga,

2. beträffande vikten av en aktiv lokaliseringspolitik att

riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83 såvitt nu är

i fråga,

3. beträffande bostadsbyggandet inom turist- och fritidsområden

att riksdagen avslår motionerna I: 587 och II: 645,

4. beträffande fördelningen på hustyper att riksdagen

avslår motionerna 1:55 och 11:64, 1:65 och 11:83, 1:524

och II: 428 samt I: 591 och II: 677, de sex förstnämnda såvitt

nu är i fråga,

5. beträffande inriktningen på lägenhetstyper att riksdagen

avslår motionerna 1: 65 och II: 83 såvitt nu är i fråga,

6. beträffande miljöfrågor att riksdagen avslår motionerna

I: 524 och II: 428 såvitt nu är i fråga,

7. beträffande servicekommittén att riksdagen avslår motionerna

1: 524 och II: 428 såvitt nu är i fråga,

8. beträffande upphandling av stora bostadsprojekt att

riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83 såvitt nu är

i fråga,

9. beträffande utredning angående byggnadsmaterialindustrin

att riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83

såvitt nu är i fråga,

10. beträffande parkeringsplatser att riksdagen avslår

motionerna 1: 65 och II: 83 såvitt nu är i fråga,

11. beträffande principerna för bostadsbyggnadsplanen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

att riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83 såvitt nu

är i fråga,

12. beträffande fördelning av garantiramarna att riksdagen

avslår motionerna I: 524 och II: 428 såvitt nu är i fråga,

13. beträffande småhusbyggande utom låneramarna att

riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83, 1: 524 och

II: 428 samt I: 67 och II: 79, de fyra förstnämnda såvitt nu

är i fråga,

14. beträffande bostadsbyggandets andel av kreditutbudet

samt kreditgivningens former och villkor att riksdagen

som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört,

15. beträffande uppdelningen på byggnadslån och fastighetslån

att riksdagen avslår motionerna 1:65 och 11:83

såvitt nu är i fråga,

16. beträffande beräkning av låneunderlaget att riksdagen

avslår motionerna I: 65 och II: 83 såvitt nu är i fråga,

17. beträffande övre lånegränserna att riksdagen avslår

motionerna I: 55 och II: 64, I: 65 och II: 83 samt I: 524 och

II: 428, samtliga såvitt nu är i fråga,

18. beträffande s. k. dubbelbelåning att riksdagen i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag angående ändring i fråga

om villkoren för bostadslån som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande omfördelning av kostnaderna för vissa lokaler

att riksdagen avslår motionerna I: 65 och II: 83 såvitt

nu är i fråga,

20. beträffande konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

att riksdagen i anledning av motionerna 1: 537 och

11:643 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad

utskottet anfört,

21. beträffande upprustning av äldre småhus att riksdagen

avslår motionerna 1:551 och 11:618,

22. beträffande ombyggnad av kulturhistoriskt märklig

byggnad m. m. att riksdagen i anledning av motionen II: 616

som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört,

23. beträffande utbetalning i förskott av vissa bostadslån

att riksdagen med bifall till motionen II: 644 som sin

mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande ränta på tilläggslån att riksdagen avslår

motionerna I: 65 och II: 83 samt I: 108 och II: 204, de

två förstnämnda såvitt nu är i fråga,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

29

25. beträffande särskilt räntelån för vissa småhus att

riksdagen i anledning av motionerna 1: 547 och II: 642 som

sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande ändring av bestämmelserna om inkomstgräns

för förbättringslån att riksdagen med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag och med avslag å motionerna 1: 65 och II: 83

samt 1: 524 och II: 428, nämnda motioner såvitt nu är i

fråga, godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet,

27. beträffande omprövning av förbättringslån att riksdagen

avslår motionerna I: 545 och II: 629,

28. beträffande höjning av högsta belopp för vissa förbättringslån

att riksdagen avslår motionerna 1: 524 och II:

428 såvitt nu är i fråga,

29. beträffande förbättringslån till andra än pensionärer

och handikappade m. fl. att riksdagen avslår motionerna

I: 536 och II: 602,

30. beträffande förbättringslån för installation av telefon

att riksdagen avslår motionerna 1:583 och 11:612,

31. beträffande ändring av bestämmelserna om förbättringslån

och invalidbostadsbidrag i vad de ej behandlats

under 26—30 att riksdagen godkänner vad som förordats i

statsrådsprotokollet,

32. beträffande ändring i fråga om villkoren för tomträttslån

att riksdagen godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet,

33. beträffande utredning om avgång från lägenhetsbeståndet

att riksdagen avslår motionerna 1: 55 och II: 64 såvitt

nu är i fråga,

34. beträffande lägenhetsramar för bostadsbyggandets

omfattning m. m. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts

förslag och med avslag å motionerna I: 65 och II: 83, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga

a. uttalar sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1969 om

103 000 lägenheter,

b. uttalar sig för en preliminär bostadsbyggnadsplan för

år 1970 om 95 000 lägenheter,

c. medger att bostadslån för nybyggnad beviljas för högst

följande antal lägenheter

år 1969 89 000

» 1970 89 000

» 1971 60 000

» 1972 50 000

» 1973 50 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

d. medger att Kungl. Maj :t får meddela bestämmelser om

projektreserv för åren 1970 och 1971,

e. bemyndigar Kungl. Maj:t att under de förutsättningar

som angetts i statsrådsprotokollet besluta om ökning av

den under c upptagna ramen för långivningen såvitt gäller

år 1969,

35. beträffande medelsramar för långivningen att riksdagen
a.

medger att räntefria förbättringslån beviljas med högst

100 000 000 kr. under ettvart av åren 1969 och 1970,

b. bemyndigar Kungl. Maj :t att vid behov besluta om ökning

av den under a upptagna ramen för långivningen under

år 1969,

c. medger att beslut om bostadslån för nybyggnad meddelas

intill ett belopp av 1 720 000 000 kr. under år 1969,

d. medger att beslut om bostadslån för ombyggnad samt

räntebärande förbätiringslån meddelas intill ett belopp av

170 000 000 kr. under vart och ett av åren 1969 och 1970,

e. bemyndigar Kungl. Maj :t att under de förutsättningar

som angetts i statsrådsprotokollet besluta om ökning av den

under d upptagna ramen för långivningen såvitt gäller år

1969 samt den under c upptagna ramen,

36. beträffande förhandsbesked om bostadslån för hus

som skall byggas med tillämpning av industriella produktionsmetoder

att riksdagen

a. medger att förhandsbesked meddelas för högst 10 000

lägenheter under vart och ett av åren 1970—1974,

b. bemyndigar Kungl. Maj :t att under de förutsättningar

som angetts i statsrådsprotokollet besluta om ökning av

den under a upptagna ramen,

37. beträffande markförvärvslån att riksdagen med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna I: 110

och II: 205 till Lånefonden för kommunala markförvärv för

budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder

anvisar ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.,

38. beträffande anslag i vad de ej behandlats under 37

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Räntebidrag på driftbudgeten under elfte huvudtiteln

ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.,

b. till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet på

driftbudgeten under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag av

110 000 000 kr.,

c. till Lånefonden för bostadsbyggande på kapitalbudgeten

s. 31 Kontrollera mot PDF

tatsutskottets utlåtande nr 50 år 1969 31

under statens utlåningsfonder ett investeringsanslag av

1 400 000 000 kr.,

d. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder

ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

e. till Räntefria lån till bostadsbyggande på kapitalbudgeten

under fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag

av 20 000 000 kr.,

39. att riksdagen avslår här upptagna motioner till den

del de ej blivit under 1—38 särskilt berörda eller behandlas

i annat utskottsutlåtande.

Stockholm den 15 april 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet bär närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Axel Andersson

(fp), Virgin (m), Ivar Johansson (ep), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson

(s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson (fp), Bengt Gustavsson (s),

Nyman (fp), Kaijser (in), Högström (s), fru Lilly Ohlsson (s), herrar

Thorle Nilsson (s) och Nils-Eric Gustafsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Bergman (s), Mattsson

(ep), Johansson i Norrköping (s), Nilsson i Tvärålund (ep), Fagerlund (s),

fru Holmberg (s), herr Blomkvist (s), fröken Ljungberg (m), herrar Jönsson

i Arlöv (s), Nilsson i Kristianstad (s), Mundebo (fp), Sjönell (ep), fru

Gradin (s) och herr Ullsten (fp).

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Reservationer

1. beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning av herrar Axel

Andersson (fp), Virgin (m), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),

Nyman (fp), Kaijser (m), Nils-Eric Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson

(ep), Nilsson i Tvärålund (ep), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo

(fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »De nämnda»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Utskottet har uppfattningen att en inriktning av bostadsbyggandet mot

de s. k. bristorterna och de i statistisk mening expansiva orterna inte får

tolkas så att de numerärt mindre expansionsbehoven och behovet av bostadsförnyelse

på andra orter inte tillräckligt beaktas. Utskottet finner det

otillfredsställande att vissa kommuner kan bli helt utan tilldelning av lägenheter.

Även i kommuner som fått liten eller ingen tilldelning av lägenheter

kan det finnas ett etablerat näringsliv som för att kunna fortleva

kräver ett gott bostadsbestånd. Till detta måste hänsyn tagas vid den geografiska

fördelningen av bostadsbyggandet. Sådana hänsynstaganden står

i god överensstämmelse med strävandena mot ett decentraliserat samhälle

med en bättre balans och en jämnare fördelning av sysselsättningen. Om

man genom regionalpolitiska och lokaliseringspolitiska åtgärder kan dämpa

den starka tillväxten i de nuvarande storstadsregionerna, vilket även chefen

för inrikesdepartementet framfört som angeläget i årets statsverksproposition,

skulle bostadssituationen i dessa lättare kunna lösas. Utskottet vill

i sammanhanget betona att även den befolkningsomflyttning som förekommer

inom en region eller en kommun kan framkalla ett inte oväsentligt bostadsbyggnadsbehov.

Vad utskottet här anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.

»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning;

att riksdagen med bifall till motionerna 1:65 och II: 83- samt 1: 524 och II: 428, samtliga såvitt nu är i fråga, som

sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

2. beträffande fördelningen på hustyper av herrar Axel Andersson (fp),

Virgin (m), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser

(m), Nils-Eric Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson (ep), Nilsson i

Tvärålund (ep), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp), Sjönell (ep),

och Ullsten (fp) som anser att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

33

dels den. del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Utskottet

avstyrker» och slutar med »uttalande görs» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den i motionerna framförda uppfattningen att småhusen

borde utgöra en större andel av lägenhetsproduktionen. Andelen småhus

i nyproduktionen bör enligt utskottets mening ökas så att den bättre motsvarar

konsumenternas faktiska efterfrågan. För många, inte minst bland

barnfamiljerna, torde småhusen representera den bästa bo miljön. Även

om kommunerna har att besluta om lånefördelningen inom kvoten så bör

statsmakterna uttrycka sin allmänna uppfattning i denna fråga genom ett

riksdagens uttalande. Vad utskottet här anfört bör ges Kungl. Maj :t till

känna.»

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

»4. beträffande fördelningen på hustyper att riksdagen

med bifall till motionerna I: 55 och 11: 64, I: 65 och II: 83,

I: 524 och II: 428 samt I: 591 och II: 677, de sex förstnämnda

såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t

till känna vad utskottet anfört,»

3. beträffande miljöfrågor av herrar Axel Andersson (fp), Virgin (m),

Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (m), NilsEric

Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund

(ep), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten

(fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Utredningsyrkandet

i» och slutar med »anses påkallad» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att bostadsmiljöns betydelse

för den sociala anpassningen inte tillräckligt beaktas. Många sociala problem

torde bottna i brister i bostadsmiljön. De i motionerna aktualiserade

frågorna om utformningen av såväl själva bostadsområdena som de omgivande

områdena är av väsentlig betydelse. Utredningar har tillkallats för

att utreda vissa frågor som har samband med bostadsmiljön. Den i motionerna

aktualiserade frågan om bostadsmiljöns betydelse för den sociala

anpassningen har inte varit föremål för särskild utredning. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att en förutsättningslös utredning bör komma

till stånd för att studera de olika samhälls- och boendemiljöernas inverkan

på människornas anpassning för att därmed få ett mera samlat grepp på

detta område.»

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

»6. beträffande miljöfrågor att riksdagen i anledning av

motionerna I: 524 och II: 428, såvitt nu är i fråga, som sin

mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

4. beträffande servicekommittén av herrar Axel Andersson (fp), Virgin

Cm), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (in),

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Nils-Eric Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund

(ep), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten

(fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Enligt

utskottets» och slutar med »upptagna hänseenden» bort ha följande lydelse:

»Kommittén har centrala och omfattande uppgifter. Ett genomförande

av förslag om utbyggd service kommer att kräva betydande politiska insatser

även från kommunernas sida. En bredare parlamentarisk och kommunal

representation i kommittén är därför redan nu motiverad. Uppgiften

att förbättra och likställa boendeservicen utanför tätorterna kan inte läggas

på glesbygdsgruppen med dess samordnande och mer allmänna funktion.

Servicekommitténs uppdrag bör utvidgas till att röra även dessa

frågor. Kommittén bör därför ges även regional förankring. Utskottet tillstyrker

sålunda motionerna 1:524 och 11:428 i denna del.»

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

»7. beträffande servicekommittén att riksdagen med bifall

till motionerna 1:524 och 11:428, såvitt nu är i fråga,

som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet

anfört,»

5. beträffande projektstorleken av herrar Nils-Eric Gustafsson (ep) och

Nilsson i Tvärålund (ep).

6. beträffande utredning angående byggnadsmaterialindustrin av herrar

Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp),

Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo

(fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Till bankoutskottet»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Byggnadskostnaderna har stigit starkt under 1960-talet. Under perioden

1961—1966 ökade kostnaderna med ca 70 procent. Ungefär hälften av

denna ökning beror på standardhöjningar av olika slag och ungefär hälften

på löne- och materialprishöjningar, stegring av arkitekt- och konsultarvoden

etc. Det finns f. n. inte tillräckligt underlag för att bedöma totalproduktivitetens

förändringar inom bostadsbyggandet.

Utskottet anser därför, som förordats av bl. a. bostadsstyrelsen, att byggnads-

och byggnadsmaterialindustrins produktivitets- och prisutveckling

bör bli föremål för en särskild utredning. Denna utredning bör även granska

konkurrensförhållandena samt undersöka hur rationaliseringsvinster

bäst kan komma de boende till godo. Utredningen bör vara parlamentariskt

sammansatt och bestå även av representanter för bygg- och bostadsmarknadens

olika parter. Ett av utredningens syften bör vara att dra upp riktlinjerna

för ett permanent verksamt organ med uppgift att undersöka produktivitets-

och prisutveckling, rationaliseringsvinster etc.»

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

35

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

»9. beträffande utredning angående byggnadsmaterialindustrin

att riksdagen med bifall till motionerna I: 65 och

11:83, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

7. beträffande principerna för bostadsbyggnadsplanen av herrar Axel

Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Mundebo (fp) och Ullsten

(fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Utskottet

delar» och slutar med »bostadsbyggnadsplaner m. m.» bort ha följande

lydelse:

»Utskottet finner det vara värdefullt att uppnå en mera långsiktig planering

av bostadsbyggandet. Detta kan bl. a. öka förutsättningarna för

en effektivare bostadsproduktion och bättre sysselsättningsplanering.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en successiv övergång till ett system med

femårigt garanterat program, kompletterat med en projektreserv för de

första åren. Det garanterade programmet bör enligt förslaget avse endast

den statsbelånade delen av bostadsbyggnadsplanen.

Utskottet anser att riksdagen bör fastställa ett garanterat program,

kompletterat med en projektreserv. Detta överensstämmer också med de

riktlinjer delegationen för bostadsfinansiering förordat. Enligt utskottets

mening bör riksdagen dels uttala sig för en bostadsbyggnadsplan som uppsätts

som mål för det framtida bostadsbyggandet och som inriktning för

den långsiktiga bostadsplaneringen, dels besluta om ramar för det statsbelånade

byggandet (garanterat program) kompletterat med projektreserv.

Detta system bör ge större möjligheter till rationell planering, särskilt när

det gäller stora projekt med flerårig byggtid.»

dels utskottets hemställan under It bort ha följande lydelse:

»11. beträffande principerna för bostadsbyggnadsplanen

att riksdagen med bifall till motionerna 1: 65 och II: 83,

såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till

känna vad utskottet anfört,»

8. beträffande fördelning av garantiramarna av herrar Ivar Johansson

(ep), Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep)

och Sjönell (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »En utvidgning»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»De svårigheter som förenas med en långsiktig planering är enligt utskottets

mening inte större för områden utanför expansiva tätorter än för

dessa tätorter. En garantiram av föreslagen typ tjänar sitt syfte bättre om

den kan fördelas över hela landet och därmed ge underlag även för en vidgad

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

planerad samverkan. Kungl. Maj :t bör därför vidta åtgärder för att möjliggöra

att alla kommunblock i enlighet med förslaget i motionerna I: 524

och II: 428 kan få andel i garantiramarna för även de senare åren i planeringsperioden.

»

dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

»12. beträffande fördelning av garantiramarna att riksdagen

med bifall till motionerna 1: 524 och II: 428, såvitt

nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet anfört,»

9. beträffande småhusbyggande utom låneramarna av

a. herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),

Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund

(ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 15 börjar med »Motionerna

syftar» och på s. 16 slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening torde fördelningen av arbetskraft och kapital

inte nämnvärt påverkas av att friliggande småhus får byggas fritt. Härmed

skulle även fördelningssvårigheterna för ett stort antal kommuner minska

och ett steg tas mot en anpassning till efterfrågan i valet mellan hustyper.

Utskottet förordar att bostadslån lämnas för uppförande av dessa hus

enligt motionerna 1:65 och 11:83 samt 1:524 och 11:428 utan avräkning

mot låneramarna men utan ändring av de krav som lånevillkoren innehåller.

Därmed torde syftet med motionerna I: 67 och II: 79 vara i väsentliga

delar tillgodosett.»

dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

»13. beträffande småhusbyggande utom låneramarna att

riksdagen med bifall till motionerna 1:65 och 11:83 och i

anledning av motionerna 1:524 och 11:428 samt 1:67 och

II: 79, de fyra förstnämnda såvitt nu är i fråga, som sin mening

ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

b. herr Kaijser (m) och fröken Ljungberg (m).

10. beträffande bostadsbyggandets andel av kreditutbudet samt kreditgivningens

former och villkor av herrar Axel Andersson (fp), Virgin (m), Ivar

Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (m), Nils-Eric

Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep),

fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp)

som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »bostadsbyggandets kreditförsörjning» bort ha följande

lydelse:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

37

»Utskottet ansluter sig till den av delegationen för bostadsfinansiering anförda

meningen att systemet med överenskommelser med kreditgivarna bör

prövas ytterligare. Dessa överenskommelser har hittills lett till en gynnsam

utveckling av kreditförsörjningen.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »på nytt» bort ha följande lydelse:

»Den nuvarande kreditgivningens utformning kan genom överenskommelser

med kreditinstituten anpassas till att tjäna en friktionsfri integrerad

kreditgivning även för de stora fleråriga projekten. Utskottet utgår från att

förhandlingarna fortsätter även i sådant syfte.»

11. beträffande uppdelningen på byggnadslån och fastighetslån av herrar

Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp),

Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo

(fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »En närmare»

och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ersättas med text av följande lydelse

:

»För att underlätta finansieringen och nedbringa kostnaderna för i synnerhet

stora fleråriga byggnadsprojekt är det angeläget att förhandlingar

kommer till stånd med olika kreditinstitut i syfte att åstadkomma smidigare

förfarande beträffande avlyftsmekanismen under byggnadstiden.

En ökad integrerad finansiering, d. v. s. ett förenhetligande av byggnadslån

och fastighetslån, är en lösning som bör prövas. Delegationen för bostadsfinansiering

har med bostadskreditkassan gått igenom förutsättningarna för

en integrerad kreditgivning. Möjligheterna för en sådan kreditgivning bör

prövas även med andra kreditinstitut. Kungl. Maj :t bör i anslutning härtill

vidtaga sådana åtgärder att alla ifrågavarande kreditinstitut erhåller lika

möjligheter att använda AP-medel för en sådan integrerad bostadsfinansiering.

»

dels utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

»15. beträffande uppdelningen på byggnadslån och fastighetslån

att riksdagen med bifall till motionerna 1:65 och

II: 83, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t

till känna vad utskottet anfört,»

12. beträffande beräkning av låneunderlaget av herrar Axel Andersson

(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Mundebo (fp) och Ullsten (fp) som

anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med »Det i» och på

s. 18 slutar med »ytterligare förbättrats» bort ha följande lydelse:

»Bostadslångivningen bör vara så utformad att den medverkar till att

reducera boendekostnaderna. Det nuvarande systemet medför att många

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

lägenheter produceras till kostnader som överstiger pantvärdet och vissa

kostnader måste betalas med hög ränta och kort amorteringstid, vilket har

en starkt höjande effekt på hyrorna i nyproduktionen.

Bostadspolitiska kommittén föreslog 1966 att låneunderlag, pantvärde och

godkänd produktionskostnad skulle slås samman till ett enda belopp. De år

1967 fattade besluten rörande lånesystemet innebar emellertid endast att

pantvärdet höjdes något, medan låneunderlaget förblev oförändrat.

Utskottet anser att riksdagen nu bör besluta att låneunderlaget höjs så att

det sammanfaller med pantvärdet. För flerfamiljshus bör låneunderlag och

pantvärde därutöver kunna höjas till den i låneansökan uppgivna produktionskostnaden,

förutsatt att en från konkurrenssynpunkt effektiv upphandling

skett. Denna höjning får dock inte överstiga den genomsnittliga överkostnad

som redovisas för under föregående år igångsatta lägenheter i flerfamiljshus.

Detta system bör medverka till en minskning av kapitalkostnaderna

i nybyggda hus och torde inte innebära risker för kostnadshöjningar.»

dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

»16. beträffande beräkning av låneunderlaget att riksdagen

med bifall till motionerna 1: 65 och II: 83, såvitt nu är

i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört,»

13. beträffande övre lånegränserna av

a. herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),

Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund

(ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med »I princip»

och på s. 19 slutar med »inte påkallad» bort ha följande lydelse:

»önskemålet att underlätta för den enskilde och särskilt för barnfamiljerna

att få bostad i småhus kan på ett verksamt sätt tillgodoses genom att

övre lånegränsen höjs till 95 %. Det är vidare angeläget att belåningen underlättas

för enskilda företag inte minst för att en effektiv konkurrens mellan

företagen ur såväl produktions- som förvaltningssynpunkt skall möjliggöras.

Detta bör ske genom en höjning av lånegränsen till 90 %.

Statens anspråk på säkerhet bör tillgodoses genom att kommunal borgen

krävs för belopp motsvarande 5 % av pantvärdet såvitt avser småhus utom

detaljplanerat område samt allmännyttigt bostadsföretag. Detta kan för de

sistnämnda företagen motiveras även med önskemålet av att kommunerna

påtar sig ett vidgat ansvar.

Det anförda bör med bifall i huvudsak till motionerna 1: 65 och II: 83 samt

1: 524 och II: 428 ges Kungl. Maj :t till känna. Därmed är motionerna 1: 55

och II: 64 delvis tillgodosedda.»

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

39

»17. beträffande övre lånegränserna att riksdagen med

bifall till motionerna I: 65 och II: 83 samt I: 524 och II: 428

och i anledning av motionerna 1: 55 och II: 64, samtliga såvitt

nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet anfört,»

b. herrar Virgin (m), Kaijser (m), Bohman (m) och fröken Ljungberg

(m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med »I princip»

och på s. 19 slutar med »inte påkallad» bort ha följande lydelse:

»De nuvarande övre lånegränserna diskriminerar vissa låntagarkategorier.

De bör därför ersättas med en enhetlig gräns i enlighet med förslaget i

motionerna I: 55 och II: 64 och sålunda vid 90 procent av pantvärdet. Därav

följer motsvarande förändringar i fråga om bostadslånets storlek. Motionerna

I: 65 och II: 83 samt I: 524 och II: 428 är därmed delvis tillgodosedda.»

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

»17. beträffande övre lånegränserna att riksdagen med

bifall till motionerna I: 55 och II: 64 och i anledning av motionerna

1:65 och 11:83 samt 1:524 och 11:428, samtliga

såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till

känna vad utskottet anfört,»

14. beträffande ä. 1c. dubbelbelåning av herrar Axel Andersson (fp), Virgin

(m), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (m),

Nils-Eric Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund

(ep), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten

(fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Utskottet

delar» och slutar med »för länsbostadsnämnderna» bort ha följande lydelse:

»Som departementschefen anfört ligger det i sakens natur att de inteckningar

inom pantvärdet som motsvaras av kommunens borgen för ett allmännyttigt

företags bostadslån inte bör belånas för att finansiera överkostnader.

Detta har även strukits under i tidigare interpellationssvar och betraktats

som en klar regel. Vad bankinspektionen anfört visar dock att denna

regel inte följts. Utskottet tillstyrker därför att förbudet mot sådan användning

av inteckningar tas in i lånekungörelsen och förutsätter att Kungl.

Maj :t vidtar åtgärder för att därmed inte förenliga lån snarast avvecklas.

Varje eftergift från reglerna måste betraktas som en ytterligare förmånsställning

för de allmännyttiga företagen.»

dels utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

»18. beträffande s. k. dubbelbelåning att riksdagen med

bifall till Kungl. Maj :ts förslag angående ändring i fråga om

villkoren för bostadslån godkänner A''ad i statrådsprotokollet

förordats,»

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

15. beträffande omfördelning av kostnaderna för vissa lokaler av herrar

Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Mundebo (fp) och

Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Förslaget i»

och slutar med »denna de!» bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser att det är väsentligt att få till stånd en snabbare utbyggnad

av boendeservice. Detta kan bl. a. ske genom en omfördelning av lånekostnaderna

för vissa lokaler. Utskottet föreslår att kapitalkostnaderna för

de statliga lånen till lokaler som är att anse som bostadskomplement fr. o. in..

1 juli 1969 även omfördelas i tiden i likhet med lånen till bostäder. Basannuiteten

bör dock i detta fall bestämmas till 6 procent.»

dels utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

»19. beträffande omfördelning av kostnaderna för vissa

lokaler att riksdagen med bifall till motionerna 1:65 och

II: 83, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t

till känna vad utskottet anfört,»

16. beträffande räntan på amorteringspliktiga tilläggslån av herrar Axel

Andersson (fp), Virgin (m), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (m),

Bohman (m), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp) och Ullsten (fp)

som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »avstyrker motionsförslagen» bort ha följande lydelse:

»Besluten om villkor för tilläggslån medger möjlighet att höja räntesatserna.

Om skäligheten av en höjd ränta torde inte råda några delade meningar.

Utskottet tillstyrker förslagen i motionerna I: 65 och II: 83 samt I: 108

och II: 204 om att höja räntan från 3,5 och 4 procent till 6 procent.»

dels utskottets yttrande under 24 bort ha följande lydelse:

»24. beträffande ränta på tilläggslån att riksdagen med

bifall till motionerna I: 65 och II: 83 samt I: 108 och 11:204,

de två förstnämnda såvitt nu är i fråga, som sin mening ger

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

17. beträffande särskilt räntelån av herrar Ivar Johansson (ep), Nils-Eric

Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep) och Sjönell (ep)

som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med

»Utskottet har» och slutar med »till känna» bort ha följande lydelse:

»Utskottet har funnit det i motionerna framförda förslaget och dess grunder

böra prövas ytterligare. Kungl. Maj :t bör därför äga meddela erforderliga

bestämmelser i ämnet och därvid även beakta de förhållanden som gäller

för småhus som bebos av låntagaren. Vad utskottet anfört bör riksdagen

som sin mening ge Kungl. Maj :t till känna.»

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

41

18. beträffande inkomstgräns för förbättringslån av herrar Axel Andersson

(fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Nils-Eric

Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp),

Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att

dels det styckte i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »Enligt

utskottets» och slutar med »avstyrker motionerna» bort ha följande lydelse:
»De

skäl som bostadsstyrelsen anfört för sitt förslag att höja inkomstgränsen

till 8 000 kr. synes övertygande. Höjningen motiveras inte enbart

med en stegring av konsumentprisindex utan även av de särskilda ekonomiska

påfrestningar som drabbar de äldre samt av önskemålet att nå en

större effekt i strävandena att rusta upp främst de äldres bostäder. Utskottet

tillstyrker därför motionerna 1:65 och 11:83 samt 1:524 och 11:428

i vad de rör denna fråga.»

dels utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

»26. beträffande ändring av bestämmelserna om inkomstgräns

för förbättringslån att riksdagen i anledning av Kungl.

Maj :ts förslag och med bifall till motionerna 1: 65 och II: 83

samt 1: 524 och II: 428, nämnda motioner såvitt nu är i

fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört,»

19. beträffande omprövning av förbättringslån av herr Johansson i Norrköping

(s).

20. beträffande höjning av högsta belopp för vissa förbättringslån av

herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),

Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund

(ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Med hänvisning»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Utskottet ansluter sig till det i motionerna 1:524 och 11:428 framförda

förslaget. En sådan höjning av maximibeloppet till 15 000 kr. skulle i

enskilda fall kunna vara avgörande för viljan och möjligheten att förbättra

bostadsstandarden. De genomsnittliga lånebeloppen tyder på att en sådan

reform inte skulle bli alltför kostnadskrävande.»

dels utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

»28. beträffande höjning av högsta belopp för vissa förbättringslån

att riksdagen med bifall till motionerna 1: 524

och II: 428, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

21. beträffande förbättringslån till andra än pensionärer och handikappade

m. fl. av herrar Ivar Johansson (ep), Nils-Eric Gustafsson (ep), Matts
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

son (ep), Nilsson i Tvärålund (ep) och Sjönell (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »andra former» bort ha följande lydelse:

»Även om ytterligare möjligheter att få statslån till förbättring av bostadshus

har öppnats kan dessa inte anses motsvara ens de ränte- och

amorteringsbärande förbättringslånen. Än mindre har någon alternativ lösning

anvisats för de låginkomstgrupper som tidigare kunde få ett räntefritt

och stående lån. I princip kan samma skäl åberopas för att stimulera

till en höjning av bostadsstandarden för låginkomstgrupperna som för

pensionärer och handikappade. Det förhållande att resurserna nu i ett

antal år koncentrerats på de sistnämnda grupperna gör en återgång till

tidigare sökandegrupper samhällsekonomiskt enklare. Utskottet tillstyrker

därför motionerna I: 536 och II: 602. Vid detta ställningstagande kan även

syftet med motionerna 1:551 och 11:618 anses i väsentlig mån tillgodosett.

»

dels utskottets hemställan under punkten 29 bort ha följande lydelse:

»29. beträffande förbättringslån till andra än pensionärer

och handikappade m. fl. att riksdagen med bifall till

motionerna 1:536 och 11:602 som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

22. beträffande lägenhetsramar för bostadsbyggandets omfattning m. m.

av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Mundebo

(fp) och Ullsten (fp) som — vid bifall till reservationen 7 —- anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »hög nivå» bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser — med hänsyn till den aktuella bostadssituationen —

att bostadsproduktionen bör ligga på en mycket hög nivå. Utskottet har

i samband med sin behandling av principerna för bostadsbyggnadsplanerna

förordat andra principer än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet anser

sålunda att riksdagen bör dels uttala sig för en bostadsbyggnadsplan som

uppsätts som mål för det framtida bostadsbyggandet och som inriktning

för den långsiktiga bostadsplaneringen, dels besluta om ramar för det

statsbelånade byggandet (garanterat program) kompletterat med projektreserv.

»

dels utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

»34. beträffande lägenhetsramar för bostadsbyggandets

omfattning m. m. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts

förslag och med bifall till motionerna 1: 65 och II: 83, nämnda

motioner såvitt nu är ifråga,

a. för igångsättning av lägenheter godkänner följande

bostadsbyggnadsplan under perioden 1969—1973 som mål

och riktpunkt för det totala bostadsbyggandet (inkl. icke

statsbelånade bostadshus):

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

43

år 1969 103 000 +

» 1970 108 000 +

» 1971 111 000 +

» 1972 114 000 +

» 1973 115 000 +

konjunkturreserv 5 000

10 000

10 000

10 000

10 000,

b. medger att statliga bostadslån för nybyggnad samt konjunkturreserv

redan innevarande år fördelas och beviljas

för följande antal lägenheter:

92 000 + konjunkturreserv 5 000

90 000 + » 10 000

80 000 + » 10 000

70 000 + » 10 000

60 000 + » 10 000,

c. bemyndigar Kungl. Maj :t att besluta om utökning, med

anlitande av konjunkturreserven, av den under a och b föreslagna

planen respektive ramen om utvecklingen av samhällsekonomi

och arbetsmarknad skulle göra en sådan ökning

möjlig,»

år 1969

» 1970

» 1971

» 1972

» 1973

23. beträffande fördelning av låneramarna av herrar Axel Andersson (fp),

Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson

(ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep)

och Ullsten (fp) som anser att efter det stycke i utskottets yttrande på s. 26

som börjar med »Utskottet har» och slutar med »hög nivå» bort införas ett

stycke med följande lydelse:

»Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t beaktar vad som i motionerna I:

524 och 11:428 anförts om separat fördelning av ramarna för pensionärsbostäder

och studentbostäder så att de kommunala och regionala skillnaderna

bättre kan beaktas.»

24. beträffande avgång från lägenhetsbeståndet av herr Kaijser (m) och

fröken Ljungberg (m).

25. beträffande lånefonden för kommunala markförvärv av herrar Virgin

(m), Kaijser (m), Bohman (m) och fröken Ljungberg (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar med »Långivningen

för» och slutar med »avstyrker motionerna» bort ha följande lydelse:

»Anslag till lånefonden för kommunala markförvärv innebär att motsvarande

belopp avskärs från den reguljära kreditmarknaden och den marknadsmässiga

kreditallokeringen. Effekten blir därutöver att en kommunal

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

förmögenhetsuppbyggnad sker genom statliga skatteuttag och att tendenserna

mot ett kommunalt markmonopol förstärks. Mot denna bakgrund

bör med bifall till motionerna I: 110 och II: 205 ytterligare anslag inte anvisas

och lånefonden därmed avvecklas.»

dels utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

»37. beträffande markförvärvslån att riksdagen med bifall

till motionerna I: 110 och II: 205 avslår Kungl. Maj :ts

förslag om medelsanvisning till Lånefonden för kommunala

markförvärv,»

Särskilt yttrande

av herrar Virgin (m), Kaijser (m), Bohman (m) och fröken Ljungberg

(m) som anfört:

»En helt ny bostads- och markpolitik är nödvändig. Den bör generellt

sett syfta till att i fri och öppen konkurrens utnyttja alla tillgängliga resurser

att till lägsta möjliga kostnader producera och förvalta det bostadsbestånd

konsumenterna i fritt val visar sig eftersträva. Former för kreditgivningen

bör skapas som såvitt möjligt kan anpassas till den fria marknadshushållningen

och utnyttja dess fördelar. Bostadsproduktionens omfattning

och inriktning såväl lokalt som med hänsyn till lägenhetsstorlek,

typer och standard skulle successivt bli mer beroende av konsumenternas

värderingar och efterfrågan och inte behöva fastställas enbart genom

i detalj fixerade beslut av statsmakterna. Fri konkurrens mellan olika

producerande och förvaltande företag bör underlättas.»

ESSELTE AB. STHL* 69

914109

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:141 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1969/70 till bostad a1 i texten