Utlåtande i anledning av motioner angående statsbidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering.
1969-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:52, Utlåtande i anledning av motioner angående statsbidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1969
1
Nr 52
Utlåtande i anledning av motioner angående statsbidrag till Riksförbundet
för kriminalvårdens humanisering.
(3:e avd.)
I de likalydande motionerna 1: 261 av herr Hansson och II: 296 av fru
Gradin m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att tilldela Riksförbundet
för kriminalvårdens humanisering ett anslag på 100 000 kr. för
att möjliggöra en effektivisering av förbundets sociala verksamhet.
Vidare har i de likalydande motionerna I: 314 av fru Elvy Olsson och herr
Lindblad samt II: 294 av herr Ahlmark m. fl. hemställts att riksdagen under
justitiehuvudtiteln måtte bevilja Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering
ett anslag av 100 000 kr. för budgetåret 1969/70.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från kriminalvårdsstyrelsen som därvid avstyrkt
bifall till motionärernas hemställan under hänvisning till i huvudsak följande
omständigheter.
Fritids- och kontaktverksamheten är att betrakta som en värdefull och
integrerande del av behandlingen på anstalt. En strävan bör vara att tillvarata
de intagnas fritid på ett bättre sätt än vad nuvarande resurser medger.
Styrelsen har sökt engagera ideella organisationer såsom folkbildningsrörelsen,
idrottsföreningar, religiösa samfund, nykterhetsrörelsen och Röda
korset för fritids- och kontaktverksamheten vilket fört till att ett mycket
stort antal enskilda medborgare frivilligt medverkat i det praktiska kriminalvårdsarbetet.
Styrelsen lämnar i detta sammanhang vissa uppgifter om
olika organisationers medverkan i fritidsverksamheten vid anstalter. Av
200 år 1968 anordnade studiecirklar har fyra helt bekostats och organiserats
av Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering. Under en slumpvis
vald vecka år 1969 var föreningar av skilda slag aktiva i fritidsverksamheten
vid 66 tillfällen varav i tio fall initiativet synts vara att tillskriva
förbundet. I fråga om brevkontakter har förbundet varit aktivare även om
verksamheten torde vara att beteckna som tämligen blygsam, åtminstone
sett i relation till förbundets angivna medlemstal.
Styrelsen erinrar om att den redan tidigare föreslagit att särskilda nämn
1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 52
2
Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1969
der för fritids- och kontaktverksamheten skulle inrättas vid anstalterna.
Vidare framhåller styrelsen att resurser även i form av hd- och deltidsanställda
fritidsledare behövs. Det synes inte kriminalvårdsstyrelsen rimligt
att statsbidrag beviljas en utomstående organisation för dess insatser på
kriminalvårdens område innan den statliga organisationens egna elementära
krav blivit tillgodosedda.
Mot bakgrund av att bidrag yrkats i form av stöd till förbundets verksamhet
i allmänhet har styrelsen även under åberopande av vissa vid yttrandet
fogade handlingar m. m. funnit anledning att allvarligt ifrågasätta förbundets
målsättning och syfte — särskilt i fråga om eventuell avsikt att uppmana
till strejk och därmed till brott mot behandlingslagen. Det påpekas
att åberopade handlingar innehåller ett försåtligt utnyttjande av den goodwill
som det kollektivavtalsrättsliga strejkbegreppet tillvunnit sig.
Slutligen har styrelsen i en vid yttrandet fogad promemoria anfört vissa
synpunkter i fråga om arbetsvägran vid Norrtälje- och Hallanstalterna, om
förtroenderåd vid anstalterna och om arbetsersättning till intagna in. m.
Utskottet. Motionerna grundas närmast på att riksförbundet saknar medel
för vissa angelägna projekt, nämligen anställandet av en reseombudsman
och en kurator samt inrättande av ett centralt kansli. Om ekonomiskt stöd
inte beviljas skulle förbundets sociala verksamhet löpa risk att helt stagnera
eller gå tillbaka.
Enligt utskottets mening förtjänar även den på frivillighetens väg uppbyggda
fritids- och kontaktverksamheten vid anstalterna ett statligt ekonomiskt
stöd. De insatser på området som gjorts av skilda organisationer,
bland dem riksförbundet, måste anses vara mycket värdefulla. Motionernas
yttersta syfte anges också vara att få resurser för att utvidga den sociala
verksamheten.
Enligt utskottets mening bör därför medel anvisas i sådant allmänt syfte
och i den omfattning som föreslås i motionerna. Kungl. Maj :t förutsätts
ställa dessa medel till kriminalvårdsstyrelsens förfogande att användas för
ändamål som kan främja de frivilliga insatserna vid anstalterna och om det
är lämpligt även inom frivården.
Med hänsyn till de redovisade insatserna får riksförbundets konkreta sociala
verksamhet förutsättas få andel i dessa medel och därigenom möjlighet
till en avsedd effektivisering. Motionernas syfte får därmed väsentligen anses
tillgodosett.
Kungl. Maj:t torde vid kommande förslag om medelsanvisning för kriminalvården
få ta ställning till anslagsformerna för ett fortsatt stöd i detta
syfte. Sedan erfarenheter vunnits bör resultatet av verksamheten redovisas
för riksdagen.
Utskottet hemställer
Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1969
3
att riksdagen i anledning av motionerna I: 261 och 11:296
samt I: 314 och II: 294 till Frivillig kontaktverksamhet
m. m. för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under andra
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Stockholm den 18 april 1969
På statsutskottets vägnar:
BIRGER ANDERSSON
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),
Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), fru Wallentheim
(s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (m), Bengt Gustavsson
(s), Herbert Larsson (s), Eric Peterson (fp), Thorsten Larsson (ep)
och Nils-Eric Gustafsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Almgren (s), Bergman (s), Mattsson
(ep), Nordstrandh (m), Alemyr (s), Nilsson i Tvärålund (ep), Gustafsson
i Uddevalla (s), Fagerlund (s), Källstad (fp), fröken Ljungberg (m), herrar
Jönsson i Arlöv (s), Mundebo (fp), fru Ludvigsson (s), herrar Zachrisson
(s) och Sundman (ep).
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:156 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående statsbidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering. a1 i texten