Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående statsbidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering.

1969-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:52, Utlåtande i anledning av motioner angående statsbidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1969

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av motioner angående statsbidrag till Riksförbundet

för kriminalvårdens humanisering.

(3:e avd.)

I de likalydande motionerna 1: 261 av herr Hansson och II: 296 av fru

Gradin m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att tilldela Riksförbundet

för kriminalvårdens humanisering ett anslag på 100 000 kr. för

att möjliggöra en effektivisering av förbundets sociala verksamhet.

Vidare har i de likalydande motionerna I: 314 av fru Elvy Olsson och herr

Lindblad samt II: 294 av herr Ahlmark m. fl. hemställts att riksdagen under

justitiehuvudtiteln måtte bevilja Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering

ett anslag av 100 000 kr. för budgetåret 1969/70.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från kriminalvårdsstyrelsen som därvid avstyrkt

bifall till motionärernas hemställan under hänvisning till i huvudsak följande

omständigheter.

Fritids- och kontaktverksamheten är att betrakta som en värdefull och

integrerande del av behandlingen på anstalt. En strävan bör vara att tillvarata

de intagnas fritid på ett bättre sätt än vad nuvarande resurser medger.

Styrelsen har sökt engagera ideella organisationer såsom folkbildningsrörelsen,

idrottsföreningar, religiösa samfund, nykterhetsrörelsen och Röda

korset för fritids- och kontaktverksamheten vilket fört till att ett mycket

stort antal enskilda medborgare frivilligt medverkat i det praktiska kriminalvårdsarbetet.

Styrelsen lämnar i detta sammanhang vissa uppgifter om

olika organisationers medverkan i fritidsverksamheten vid anstalter. Av

200 år 1968 anordnade studiecirklar har fyra helt bekostats och organiserats

av Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering. Under en slumpvis

vald vecka år 1969 var föreningar av skilda slag aktiva i fritidsverksamheten

vid 66 tillfällen varav i tio fall initiativet synts vara att tillskriva

förbundet. I fråga om brevkontakter har förbundet varit aktivare även om

verksamheten torde vara att beteckna som tämligen blygsam, åtminstone

sett i relation till förbundets angivna medlemstal.

Styrelsen erinrar om att den redan tidigare föreslagit att särskilda nämn
1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1969

der för fritids- och kontaktverksamheten skulle inrättas vid anstalterna.

Vidare framhåller styrelsen att resurser även i form av hd- och deltidsanställda

fritidsledare behövs. Det synes inte kriminalvårdsstyrelsen rimligt

att statsbidrag beviljas en utomstående organisation för dess insatser på

kriminalvårdens område innan den statliga organisationens egna elementära

krav blivit tillgodosedda.

Mot bakgrund av att bidrag yrkats i form av stöd till förbundets verksamhet

i allmänhet har styrelsen även under åberopande av vissa vid yttrandet

fogade handlingar m. m. funnit anledning att allvarligt ifrågasätta förbundets

målsättning och syfte — särskilt i fråga om eventuell avsikt att uppmana

till strejk och därmed till brott mot behandlingslagen. Det påpekas

att åberopade handlingar innehåller ett försåtligt utnyttjande av den goodwill

som det kollektivavtalsrättsliga strejkbegreppet tillvunnit sig.

Slutligen har styrelsen i en vid yttrandet fogad promemoria anfört vissa

synpunkter i fråga om arbetsvägran vid Norrtälje- och Hallanstalterna, om

förtroenderåd vid anstalterna och om arbetsersättning till intagna in. m.

Utskottet. Motionerna grundas närmast på att riksförbundet saknar medel

för vissa angelägna projekt, nämligen anställandet av en reseombudsman

och en kurator samt inrättande av ett centralt kansli. Om ekonomiskt stöd

inte beviljas skulle förbundets sociala verksamhet löpa risk att helt stagnera

eller gå tillbaka.

Enligt utskottets mening förtjänar även den på frivillighetens väg uppbyggda

fritids- och kontaktverksamheten vid anstalterna ett statligt ekonomiskt

stöd. De insatser på området som gjorts av skilda organisationer,

bland dem riksförbundet, måste anses vara mycket värdefulla. Motionernas

yttersta syfte anges också vara att få resurser för att utvidga den sociala

verksamheten.

Enligt utskottets mening bör därför medel anvisas i sådant allmänt syfte

och i den omfattning som föreslås i motionerna. Kungl. Maj :t förutsätts

ställa dessa medel till kriminalvårdsstyrelsens förfogande att användas för

ändamål som kan främja de frivilliga insatserna vid anstalterna och om det

är lämpligt även inom frivården.

Med hänsyn till de redovisade insatserna får riksförbundets konkreta sociala

verksamhet förutsättas få andel i dessa medel och därigenom möjlighet

till en avsedd effektivisering. Motionernas syfte får därmed väsentligen anses

tillgodosett.

Kungl. Maj:t torde vid kommande förslag om medelsanvisning för kriminalvården

få ta ställning till anslagsformerna för ett fortsatt stöd i detta

syfte. Sedan erfarenheter vunnits bör resultatet av verksamheten redovisas

för riksdagen.

Utskottet hemställer

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1969

3

att riksdagen i anledning av motionerna I: 261 och 11:296

samt I: 314 och II: 294 till Frivillig kontaktverksamhet

m. m. för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under andra

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Stockholm den 18 april 1969

På statsutskottets vägnar:

BIRGER ANDERSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),

Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), fru Wallentheim

(s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (m), Bengt Gustavsson

(s), Herbert Larsson (s), Eric Peterson (fp), Thorsten Larsson (ep)

och Nils-Eric Gustafsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Almgren (s), Bergman (s), Mattsson

(ep), Nordstrandh (m), Alemyr (s), Nilsson i Tvärålund (ep), Gustafsson

i Uddevalla (s), Fagerlund (s), Källstad (fp), fröken Ljungberg (m), herrar

Jönsson i Arlöv (s), Mundebo (fp), fru Ludvigsson (s), herrar Zachrisson

(s) och Sundman (ep).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:156 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående statsbidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering. a1 i texten