Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1969/70 till regional utveckling, m. m., jämte motioner.

1969-04-29 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:57, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1969/70 till regional utveckling, m. m., jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

1

Nr 57

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för

budgetåret 1969/70 till regional utveckling, m. m., jämte

motioner.

(3:e avd.)

Propositionen

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1, bilaga 13 (utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1969)

dels (s. 92—147) anmält för riksdagen vad departementschefen anfört

till statsrådsprotokollet angående den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen,

dels (punkterna C 1—C 2, s. 147—152 och V: 1, s. 236—237) föreslagit

riksdagen att

1. godkänna de ändrade grunder för lokaliseringsstöd som förordats i

statsrådsprotokollet,

2. på driftbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1969/70 anvisa

a. till Lokaliseringsbidrag ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

b. till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av

5 000 000 kr.,

3. besluta att ramen för lokaliseringslån under den femåriga försöksperioden

vidgas till 900 000 000 kr.,

4. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd till Lokaliseringslån

för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 000 kr.,

5. bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1969/70 bevilja lokaliseringslån

med högre belopp än som anvisats under anslaget.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 258 av herr Axelson och II: 295 av herr

Eriksson i Arvika vari hemställts

att riksdagen vid behandlingen av inrikesdepartementets huvudtitel

måtte uttala att karlstadsregionen tillhör de områden som bör ifrågakomma

som alternativ till storstäderna i samband med lokalisering av olika

verksamheter,

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

dels de likalydande motionerna I: 368 av herr Per Jacobsson och II: 132

av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär sådan ändring av bestämmelserna

för statens lokaliseringspolitik att rörelsekapital kan inräknas

i stödnnderlaget vid beslut i lokaliseringsärenden,

dels de likalydande motionerna I: 370 av herr Per Jacobsson och II: 434

av herr Larsson i Umeå m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär en sådan ändring av villkoren

för lokaliseringspolitiken att stöd kan utgå till sådana servicenäringar

i orter i glesbygden som bedöms som nödvändiga för att en rimlig servicenivå

skall upprätthållas,

dels de likalydande motionerna I: 522 av herr Bengtson in. fl. och II: 626

av herr Hedlund m. fl. i vad avser hemställan

a. att riksdagen måtte besluta att förstärkt lokaliseringspolitik må kunna

tillämpas i glesbygdsområden med stora sysselsättningssvårigheter enligt

i motionerna angivna grunder,

b. att två arbetsmarknadskonsulenter anställs hos arbetsmarknadsstyrelsen

med speciella uppgifter för glesbygderna i enlighet med motionerna,

dels de likalydande motionerna I: 525 av herr Bengtson in. fl. och II: 625

av herr Hedlund m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam parlamentarisk

utredning angående utformningen av en landstingskommunal

samhällsplanering till grund för resursfördelning och utveckling i länen, i enlighet

med vad i motionerna har anförts,

dels de likalydande motionerna I: 527 av herr Bengtson m. fl. och II: 623

av herr Hedlund m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av

inrikesdepartementets huvudtitel måtte

1. besluta vid punkt C 1. Lokaliseringsbidrag, att anslaget till Lokaliseringsbidrag

för budgetåret 1969/70 skall uppföras som förslagsanslag,

2. anvisa under Kapitalbudgeten, V:l. Lokaliseringslån, till Lokaliseringslån

för budgetåret 1969/70 ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.,

3. besluta att ramen för lokaliseringsstödet under den femåriga försöksperioden

skall vidgas till 1 250 milj. kr., varav 1 000 milj. kr. skall utgöra lokaliseringslån

och 250 milj. kr. lokaliseringsbidrag,

4. medge att i stödunderlaget för lokaliseringsbidrag må kunna inräknas

utgifter för företagsrådgivning i enlighet med vad i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna 1:534 av herr Nils-Eric Gustafsson och

II: 651 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. vari hemställts

att riksdagen måtte medge att de särskilda glesbygdsanslagen må kunna

användas för teleservice i glesbygdskommuner enligt i motionerna angivna

grunder,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969 3

dels de likalydande motionerna 1:540 av herr Paul Jansson in. fl. och

II: 628 av fru Hörnlund m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att åtgärder snarast

vidtages för att ge planeringsråden den beslutsmässiga ställning som

föreslogs i länsförvaltningsutredningens betänkande,

dels de likalydande motionerna I: 559 av herr Thorsten Larsson in. fl.

och II: 619 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om åtgärder för

en regional samordning av läns- och kommunalplanering som förhindrar

en ensidig koncentrationsbildning i enlighet med vad i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 552 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och

II: 599 av herr Dockered m. fl. vari föreslagits

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag

snarast till utbyggande av planeringsrådens sammansättning och verksamhetsformer

i enlighet med vedertagna demokratiska principer och med förstärkt

landstingsinflytande i stället för centralt utsedda ledamöter, samt

att därvid måtte övervägas klara kompetensbestämmelser och ett verkligt

inflytande i planeringsråden på planerings-, indelnings- och lokaliseringsfrågor

i en omfattning som kan befinnas lämplig,

dels de likalydande motionerna I: 553 av herr Ferdinand Nilsson in. fl.

och II: 672 av herr Vigelsbo m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte begära

att stödområdesindelningen i lokaliseringspolitiken avskaffas, samt

att lokaliseringslån och bidrag på grundval av lokala myndigheters prövning

och utan onödiga centralbyråkratiska inskränkningar måtte på ett

rättvist sätt komma näringslivet inom de landsdelar till godo, där sysselsättnings-

och befolkningspolitiska förhållanden så påfordrar, varvid glesbygdernas

svårigheter särskilt beaktas,

dels de likalydande motionerna 1:560 av herr Johan Olsson och 11:605

av herr Eriksson i Bäckmora vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning

och förslag ang. inrättande av centraler på hantverkets och övriga servicenäringars

område under medverkan av arbetsmarknadsmyndigheterna

i syfte att dels tillgodose den fasta befolkningens behov samt dels turistoch

fritidslivets önskemål och därigenom skapa ett förbättrat underlag för

en rimlig servicestandard också i områden med vikande befolkningsunderlag,

dels de likalydande motionerna I: 581 av herrar Svanström och Nils Theodor

Larsson samt II: 597 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. vari hemställts
1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 57

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om ökat företagsstöd

till sysselsättningssvaga områden i östra Götaland i enlighet med vad som

anförts i motionerna,

dels de likalydande motionerna I: 592 av herrar Österdahl och Svanström

samt 11:617 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén i Träkumla

vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala, att nyetablering

av företag och utveckling av redan befintligt näringsliv på Gotland — liksom

turist- och fritidsnäringarna — stöds med lån och bidrag som om länet

ingick i stödområde,

dels motionen II: 348 av herrar Antby och Berndtsson vari hemställts

att riksdagen må vid behandlingen av inrikesdepartementets huvudtitel

uttala att trestadsområdet (Trollhättan — Uddevalla — Vänersborg) tillhör

de områden som bör ifrågakomma som alternativ till storstadsområdena

i samband med lokaliseringen av olika verksamheter,

dels motionen II: 350 av herr Lundberg i vad avser hemställan

att riksdagen måtte besluta att lokaliseringsmedel till storplanering av

turistområden och anläggningar för träning och rekreation får disponeras

i erforderlig omfattning,

dels motionen II: 670 av herr Westberg i Ljusdal vari hemställts

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts förslag om ändrade

grunder för lokaliseringsstöd måtte besluta att totalramen för lokaliseringsstödet

vidgas från tidigare bestämda 1 miljard kr. till 1,1 miljard kr. men

att fördelningen sker med 250 miljoner kr. till lokaliseringsbidrag och

850 miljoner kr. till lokaliseringslån.

Utskottets yttrande

Regionalpolitikens mål och medel. Termen regionalpolitik har kommit

till användning som beteckning för såväl strävandena att förena ett effektivare

resursutnyttjande och ökad ekonomisk tillväxt med förbättrad jämvikt

i den näringsgeografiska utvecklingen som åtgärder för att trygga

acceptabla levnadsförhållanden i orter och regioner där en långsiktig bedömning

ger vid handen att en vikande utveckling är ofrånkomlig.

Målet för de förstnämnda strävandena har preciserats av statsmakterna

(prop. 1964: 185, BaU 48) och refererats i statsverkspropositionen (bil. 13,

s. 92—93). 1968 års lokaliseringsutredning arbetar enligt sina direktiv utifrån

den förutsättningen att dessa målsättningar inte ändras.

Som ett centralt medel för att fullfölja en regionalpolitik i vid mening

framstår — och det har redan 1964 lagts fast — en aktiv samhällsplanering

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969 5

som kan utmynna i konkreta planer och program och bli vägledande för de

offentliga investeringarnas regionala fördelning. Medlen för att direkt påverka

näringslivets lokaliseringsbeslut utgörs främst av det hittills försöksvis

tillämpade lokaliseringsstödet med dess stimulanssyfte men även av

andra investeringsstiinulanser m. m. inom den ekonomiska politikens ram.

Glesbygdsåtgärderna i här använd mening — de som inriktas på orter och

områden som bedöms få en vikande utveckling — spänner över flera olika

områden, främst socialpolitiken och trafikpolitiken men även t. ex. sysselsättningspolitiken.

Planeringsarbetet är som ett centralt medel för regionalpolitiken

av grundläggande betydelse för övriga åtgärder — inte minst de

som syftar till att påverka utvecklingen i glesbygdsområden — och även

föi en råd övriga samhällsbeslut i fråga om bostadsbyggandets fördelning,

kommunikationer, samhällets service in. in.

Skilda uppfattningar om vilka orter och regioner som kan bedömas som

utvecklingsbara måste i första hand prövas inom den regionala planeringens

ram. Resultaten av denna planering får under beaktande även av den faktiska

utvecklingen — utom annat — tjäna till ledning för de statliga fördelningsbesluten

och den kommunala ekonomiska och fysiska planeringen.

Regional samhällsplanering. Som ett av medlen för att nå de mål för

lokaliseringspolitiken som godtogs av 1964 års riksdag (prop. 1964: 185,

BaU 48) har — som nämnts — angivits en aktivare samhällsplanering

som kunde utmynna i konkreta planer och handlingsprogram.

Länsstyrelserna, förstärkta med de till dem knutna planeringsråden

fick år 1967 Kungl. Maj :ts uppdrag att genomföra en försöksplanering med

lokaliseringspolitisk inriktning. I statsverkspropositionen lämnas en redovisning

av läns planering 1967 — den nu genomförda första etappen i en

regionalpolitisk utvecklingsplanering.

I statsrådsprotokollet anges att inom inrikesdepartementet övervägs i

vilka former den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen bör fortsätta.

Utskottet har med tillfredsställelse noterat vad som anförts om en uppföljning

av resultaten genom en rullande utvecklingsplanering.

Kungl. Maj :t har den 28 mars 1969 uppdragit åt länsstyrelserna att tillsammans

med planeringsråden utarbeta regionalpolitiska handlingsprogram

för länen som en fortsättning pa den nämnda första etappen i planeringen

som utmynnade i målsättningar för kommunblocken fram till år 1980.

Handlingsprogrammens syfte är att närmare belysa vilka offentliga insatser,

främst i form av samhällsinvesteringar, som blir behövliga om utvecklingen

sammanfaller med den regionalpolitiska målsättningen. De skall

också belysa vad som behöver göras i regioner med vikande befolkningsutveckling

för att trygga goda levnadsförhållanden för den kvarboende

befolkningen.

Departementschefen har utfärdat närmare anvisningar för den fortsatta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

planeringsverksamheten. Denna får sin tyngdpunkt i en kartläggning av de

offentliga investeringar som beräknas bli behövliga under perioden 1970—

1975 och en regional prioritering av dessa investeringar.

Handlingsprogrammen utarbetas först i en preliminär version. Efter

remiss till kommunblockens samarbetsnämnder och landstingens förvaltningsutskott

skall programmen få sin slutliga form. Redovisningen till departementschefen

beräknas ske under våren 1971.

I detta sammanhang bör även erinras om att länsplaneringens resultat

torde få betydelse bl. a. i det samarbete om industrilokaliseringen, till vilket

inbjudits Sveriges industriförbund.

Enligt utskottets mening torde den fortsatta utvecklingen av försöksverksamheten

med en långsiktig kommunal investeringsplanering vara en

förutsättning för samordnade planer som kan möjliggöra en konkret samverkan

mellan stat, kommun och näringsliv — en samverkan som är nödvändig

för samlade insatser i lämpliga orter och regioner.

I motionerna 1:549 och 11:619 förordas åtgärder för en regional samordning

av läns- och kommunalplaneringen.

Utskottet kan i och för sig ansluta sig till att en samordning av regionalplaneringen

inom vissa områden skulle vara önskvärd även ur andra

synpunkter än de i motionerna angivna. En riksdagens åtgärd för att åstadkomma

en organisatorisk samordning av planeringen inom vissa grupper

av län bör emellertid enligt utskottets mening inte företas nu — sådana

bedömningar torde böra anstå i avvaktan på de överväganden vartill förslag

i samband med frågan om ändrad länsindelning kan föranleda. Det

bör även noteras att de rimliga resultat som uppnåtts i länsplanering 1967

tyder på att man i länen tagit betydande hänsyn till förhållanden i angränsande

län. Motionerna avstyrks med hänsyn till det anförda.

I flera motioner har tagits upp frågan om huvudmannaskapet för lånsplaneringen

m. m. Sålunda förordas i motionerna 1:525 och 11.625 en

skyndsam parlamentarisk utredning som skulle syfta till att denna planering

lades på landstinget som huvudman — principiellt i överensstämmelse

med länsdemokratiutredningens förslag. I motionerna 1:540 och

11:628 förs fram förslaget att ge planeringsråden de beslutsmässiga funktioner

som föreslogs i länsförvaltningsutredningens betänkande i avvaktan

på ett ställningstagande till de förslag som lagts fram av länsindelnings-,

länsförvaltnings- och länsdemokratiutredningarna. Härtill anknyter förslagen

i motionerna I: 552 och II: 599 om utbyggande av planeringsrådens

sammansättning och verksamhetsformer m. in.

I fråga om representationen vill utskottet erinra om att fyra av de nio

ledamöterna utses av Kungl. Maj :t och fem ledamöter av landstinget. Vidare

torde enligt utskottets mening överväganden om en ändring av huvudmannaskapet

i och för sig inte medföra behov av eu särskild utredning. De planeringsformer

som nu utvecklas torde kunna med små justeringar läggas till

grund även för en landstingskommunal planering. Utskottet avstyrker

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 196!)

7

motionerna I: 525 och II: 625 med hänsyn till det anförda och till att enligt

utskottets mening någon ändrad ordning i vart fall inte bör prövas förrän

länsindelnings-, länsförvaltnings- och länsdemokratiutredningarna — varav

den sistnämnda fortfarande remissbehandlas — ytterligare beretts för beslut.

Enligt vad utskottet erfarit övervägs inom kommunikationsdepartementet

åtgärder som täcker syftet med hemställan i motionerna 1: 540 och II: 628

samt i allt väsentligt även motionerna I: 552 och II: 599. En riksdagens åtgärd

är därför inte erforderlig.

K u n g 1. M a j : t s anmälan till riksdagen av vad departementschefen

anfört till statsrådsprotokollet angående den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen

har delvis ovan berörts i samband med frågor om

planeringens vidareutveckling. Anmälan avser i övrigt de slutsatser vartill

den nu genomförda delen av den regionala politiska utvecklingsplaneringen

— länsplanering 1967 — enligt departementschefens mening bör föranleda.

Utskottet erinrar i detta sammanhang om att bankoutskottet i sitt

utlåtande nr 30 behandlar ett antal motioner rörande lokaliserings- och regionalpolitik

som har ett ofta direkt samband med av departementschefen

upptagna frågor.

Departementschefen har framhållit att de regionalpolitiska målsättningarna

i den försöksvis genomförda planeringen givetvis inte kan få bindande

verkningar men att de ändå tjänar sitt syfte att bilda ett allmänt vägledande

underlag för de skilda länsorganens avvägningar och beslut. Denna uppfattning

kan utskottet helt dela.

Anmälan berör vidare de medel genom vilka samhället kan påverka den

regionala utvecklingen. Utskottet ansluter sig även till den anförda meningen

att andra medel än lokalisering av offentlig verksamhet samt ett statligt

lokaliseringsstöd måste tillgripas där en väsentligt ändrad utveckling

anses nödvändig.

Förutsättningarna för insatser genom statlig eller halvstatlig företagslokalisering

kan ännu inte överblickas. Åtgärder övervägs inom den av

chefen för industridepartementet tillkallade delegationen för statlig industrietablering.

Utskottet emotser med stort intresse resultatet av dessa överväganden

och av den verksamhet i andra former som tjänar samma syfte.

Utskottet delar den uppfattning som — närmast mot bakgrund av storstadstillväxten

—- innebär att vissa åtgärder i decentraliserande syfte kan

och bör vidtas i avvaktan på de utredningar som pågår i anslutning till

expertgruppen för regional utredningsverksamhet. Som departementschefen

anfört bör en väsentligt ökad lokalisering utanför huvudstadsregionen

övervägas vid en tillväxt av den statliga centralförvaltningen.

Vad departementschefen anfört rör i centrala delar även i övrigt riktlinjer

för ett statligt stöd för vissa strävanden och målsättningar som kommit

till uttryck i de regionala utredningarna.

Utskottet kan helt ansluta sig till vad som anförts om att de strävanden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

bör stödjas som syftar till att länka en del av den väntade totala expansionen

till växtkraftiga stadsregioner på skilda håll i landet och i vissa fall ytterligare

koncentrera utbyggnadsresurserna för att skapa attraktiva befolkningscentra.

Utskottet avstyrker i samband härmed bifall till motionerna 1: 258 och

II: 295 samt II: 348 vari förts fram ytterligare tänkbara större stadsregioner

än de som i statsrådsprotokollet anförts som exempel från länsutredningarna.

Beslut av sådan karaktär bör inte fattas i detta sammanhang.

Härtill anknyter vad departementschefen anfört om att det i varje län

bör finnas minst en stadsregion med framtida spontan tillväxtkraft. Den

fortsatta planeringen för en prioritering av stödet för den framtida utvecklingen

bör enligt utskottets mening —- och som skett i målsättningarna för

flera län även utanför stödområdet — också omfatta i vart fall de sekundära

tätortsbildningarna och avse även de orter som erfordras som replipunkter

för glesbefolkade delar av landet. Det är enligt utskottets mening angeläget

att denna prioritering i den fortsatta planeringen preciseras så långt detta

är möjligt till ledning för statliga och kommunala organs överväganden och

beslut om tillväxtfrämjande investeringar och andra offentliga insatser.

I fråga om inriktningen i övrigt på skilda typer av block av sysselsättningsskapande

åtgärder har departementschefen dragit vissa slutsatser mot

bakgrund bl. a. av en jämförelse mellan dels de i målsättningarna liggande

anspråken på nya arbetstillfällen — 59 000 nya arbetstillfällen i båsnäringar,

dels industrisysselsättningen enligt prognos 2 — en ökning med 5 % till år

1980, dels långtidsutredningen som förutsätter en minskande sysselsättning

inom industrin.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört i detta sammanhang och noterar att någon direkt invändning

inte heller förts fram i motioner. Som tidigare angetts ingår härmed sammanhängande

överväganden i bankoutskottets utlåtande nr 30.

För ett stort antal glesbygdsblock har redovisats målsättningar som motiverats

med behovet av arbetstillfällen för att ge ett invånarunderlag så

stort att glesbygdsproblem undviks eller mildras. Utskottet får — med

hänvisning dock till vad som anförts om prioritering av vissa orter som

replipunkter för glesbefolkade delar av landet — ansluta sig till uppfattningen

att det är orealistiskt alt vänta en lösning huvudsakligen genom lokaliseringspolitiska

åtgärder. En vidareutveckling av glesbygdsstödet blir därför

nödvändig. Enligt utskottets mening bör det framstå som självklart att

det ekonomiska framåtskridande som främjas genom omstruktureringarna

i näringslivet får bära kostnaderna för att samhällsservicen bibehålls i

rimlig omfattning och en del av de kapitalförluster som måste drabba enskilda

människor i utflyttningsområden.

Vad utskottet yttrat i anledning av Kungl. Maj :ts anmälan bör riksdagen

som sin mening ge Kungl. Maj :t till känna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

9

Grunder för lokaliseringsstöd. Den femåriga försöksverksamheten med

ett statligt lokaliseringsstöd inleddes den 1 juli 1965. En översiktlig redovisning

av verksamheten t. o. m. november 1968 lämnas i statsrådsprotokollet

(s. 148—150).

Utskottet behandlar i detta sammanhang förslag som rör ändrade grunder

för lokaliseringsstödet under försöksperioden. Motioner som syftar till

förändringar först på längre sikt har hänvisats till bankoutskottet.

Lokaliseringsstödet är begränsat till direkta investeringar inom den

enskilda industrin och turisthotellnäringen. Kungl. Maj:ts förslag innebär

att möjlighet öppnas för lokaliseringsstöd till statliga företag efter beslut

av Kungl. Maj :t.

Utskottet ansluter sig till departementschefens åsikt att så många alternativa

lösningar som möjligt skall stå till buds för att få sysselsättningsskapande

lokaliseringar till stånd. På detta och övriga anförda skäl tillstyrker

utskottet bifall till förslaget.

Lokaliseringsstödet beräknas i princip på kostnader för byggnader, maskiner,

arbetsredskap och verktyg. I motionerna 1: 368 och II: 432 föreslås

att därutöver även rörelsekapital skall få räknas in i stödunderlaget. Hemställan

i motionerna I: 522 och II: 626 angående beslut om en förstärkt lokaliseringspolitik

i glesbygdsområden med stora sysselsättningssvårigheter

återförs — såvitt rör nämnda områden — även till åsikten att rörelsekapital

bör få räknas in i stödunderlaget.

Motsvarande yrkanden, framställda på liknande grunder, behandlades

senast av 1968 års riksdag. Med åberopande av vad utskottet då yttrade

(SU 1968: 63, s. 22) avstyrks bifall till motionerna I: 368 och II: 432 samt

I: 522 och II: 626, de två sistnämnda i nu behandlad del.

En utvidgning av stödunderlaget för lokaliseringsbidrag till att omfatta

även utgifter för företagsrådgivning föreslås i motionerna I: 527 och II: 623.

Förslaget anges avse stöd till uppbyggnad av rådgivning av teknisk, ekonomisk

och administrativ art. Det förut nämnda yrkandet i motionerna

1:522 och 11:626 om ett beslut angående förstärkt lokaliseringspolitik i

vissa områden berör även denna fråga. I motionerna anförs att lokaliseringsstöd

bör kunna utgå för rådgivning vid nyetablering och utvidgning

av företag.

Utskottet behandlar i sitt utlåtande nr 59 motionerna 1:593 och 11:652

om ett statligt stöd till företagareföreningarna för en förstärkt företagsrådgivning.

Förslaget i motionerna 1:527 och 11:623 har inte närmare preciserats.

Det torde få anses innefatta att lokaliseringsbidrag skulle utgå för vad

som kan betraktas som driftskostnader. Ett sådant stöd bör enligt utskottets

mening inte fogas in i de nuvarande försöksvis använda stödformerna. Förslaget

i motionerna 1:527 och 11:623 avstyrks därför liksom motionerna

I: 522 och II: 626 i vad de bär berörts.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

Möjlighet att ge lokaliseringsstöd även till serviceanläggningar i glesbygdernas

tätorter föreslås i motionerna I: 370 och II: 434. Det tidigare nämnda

i motionerna 1: 522 och II: 626 förordade beslutet om en förstärkt lokaliseringspolitik

avses även innefatta motsvarande utvidgning.

Utskottet erinrade i motsvarande sammanhang (SU 1968:63, s. 23) vid

föregående års riksdag om de medel som då anvisats under femte huvudtiteln

till stöd för kommunala serviceåtgärder i glesbygderna. Även för

nästa budgetår har under anslaget till Bidrag till social hemhjälp (prop.

1969: 1, bil. 7, s. 37—38) beräknats 5 milj. kr. för en fortsatt försöksverksamhet.

Med erinran därom och med hänvisning i övrigt till utskottets

nämnda utlåtande till 1968 års riksdag avstyrks motionsyrkandena i denna

del.

I motionen II: 350 har under hänvisning till motionen II: 415 hemställts,

såvitt nu är i fråga, att lokaliseringsmedel får disponeras i erforderlig omfattning

för storplanering av turistområden och anläggningar för träning

och rekreation. Motionen 11:350 i övrigt behandlas i utskottets utlåtande

nr 58.

Av medel som anvisats för allmänna beredskapsarbeten kan statsbidrag

under vissa förutsättningar utgå till kommuner för projektering av sådana

anläggningar och husbyggnadsarbeten som kan utföras för att motverka

arbetslöshet. För innevarande budgetår har förts upp för detalj planeringsbidrag

10 milj. kr.

Syftet i motionen II: 350 i nu behandlad del torde i viss mån kunna tillgodoses

genom detalj planeringsbidrag. I den mån lokaliseringsstöd beviljas

kan även projekteringskostnaden räknas in i stödunderlaget. Ändrade grunder

för lokaliseringsstödet i denna del torde inte vara påkallade.

I motionerna 1:553 och 11:672 föreslås att stödområdesindelningen avskaffas.

Motsvarande yrkande avseende tiden efter den nuvarande försöksperiodens

utgång den 30 juni 1970 har framställts i motioner som behandlas

av bankoutskottet.

Frågan om det lokaliseringspolitiska stödets geografiska avgränsning har

berörts vid de senaste riksdagarna. Statsutskottet fann vid 1968 års riksdag

(SU 1968:63, s. 21) det realistiskt att räkna med ett fortsatt behov av

punktvisa lokaliseringspolitiska insatser även utanför stödområdet och utgick

från att behovet som förut kunde tillgodoses inom ramen för gällande

riktlinjer. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om vad Kungl.

Maj :t anmält för riksdagen angående den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen.

Utskottet har inte funnit skäl att i detta sammanhang påkalla

någon riksdagens åtgärd.

Till dessa frågor knyter an förslagen i motionerna I: 581 och II: 597 samt

I: 592 och II: 617 om ett ökat stöd till vissa regioner utanför stödområdet,

varav i motionerna tas upp sysselsättningssvaga områden i östra Götaland.

Vad rör Gotland erinrar utskottet om den särskilda utredning om ser
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

II

viceproblemen som angetts i statsrådsprotokollet (s. 146). Utskottet avstyrker

med hänvisning till sitt yttrande angående stödområdesindelningen

någon riksdagens åtgärd i detta sammanhang.

I de nyssnämnda motionerna I: 553 och II: 672 har även framförts förslag

som syftar till ett ändrat beslutsförfarande. Sålunda förordas att lokala

kommunala och statliga myndigheter borde kunna medges att handha de

enskilda fallen.

Utskottet har inte funnit skäl tillstyrka förslaget. De lokala myndigheternas

synpunkter beaktas vid avgöranden om lokaliseringsstöd.

Den förstärkta lokaliseringspolitik i vissa glesbygdsområden som förordas

i motionerna 1:522 och 11:626 innefattar även ett förordande av

större möjligheter att ge lokaliseringsstöd över normalt högsta andel av

stödunderlaget. Enligt nu gällande ordning utgår stöd i regel inte med

högre belopp än som motsvarar två tredjedelar av investeringarna. Utskottet

fann vid 1968 års riksdag (SU 1968: 63, s. 21) inte skäl tillstyrka liknande

möjligheter att ytterligare differentiera stödet och till att 1968 års lokaliseringsutredning

hade att pröva denna fråga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna

I: 522 och II: 626 i denna del.

Ramar och anslag för lokaliseringsstöd. Kungl. Maj:t föreslår att ramen

för lokaliseringslån under den femåriga försöksperioden vidgas från 750

milj. kr. till 900 milj. kr. Förslaget i motionerna I: 527 och II: 623 avser i

denna del en vidgning av ramen till 1 000 milj. kr. Hemställan i motionen

II: 670 om en annan fördelning mellan lån och bidrag innebär att låneramen

skulle sättas till 850 milj. kr.

Ramen för lokaliseringsbidrag har satts till 250 milj. kr. Kungl. Maj :ts

förslag innebär att denna ram minskas till 200 milj. kr. Hemställan i motionerna

I: 527 och II: 623 samt II: 670 innebär en bidragsram om oförändrat

250 milj. kr.

Totalramen skulle enligt Kungl. Maj :ts förslag sålunda utgöra 1 100 milj.

kr. och ha samma storlek med en överflyttning av 50 milj. kr. från lån till

bidrag. Motionerna I: 527 och II: 623 innebär en vidgning av totalramen utöver

Kungl. Maj:ts förslag med 150 milj. kr., varav 100 milj. kr. för lån

och 50 milj. kr. för bidrag.

Enligt vad utskottet erfarit hade t. o. in. mars 1969 lämnats lån med ca

598 milj. kr. och bidrag med ca 146 milj. kr.

Större delen av den från ursprungligen 500 milj. kr. ökade låneramen

har tagits i anspråk. Utskottet har vidare tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag

om lokaliseringsstöd även till statliga företag. En utvidgning av ramen i

den omfattning som föreslås i propositionen tillstyrks därför.

Den begränsade åtgången av bidragsmedel bör medföra att bidragsramen

sänks enligt vad som angetts i statsrådsprotokollet till 200 milj. kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

Utskottet avstyrker i enlighet med det anförda motioner om annan ändring

av ramarna än vad Kungl. Maj :t föreslagit.

Kungl. Maj :ts förslag innefattar vidare medelsanvisning för lokaliseringslån

med 200 milj. kr. och för lokaliseringsbidrag med 10 milj. kr. För försöksperioden

t. o. m. innevarande budgetår har anvisats sammanlagt 550

milj. kr. för lån och 190 milj. kr. för bidrag.

I motionerna 1: 527 och II: 623 har föreslagits att för lån anvisas 300

milj. kr. eller 100 milj. kr. mer än enligt Kungl. Maj :ts förslag. Motionsyrkandet

i denna del torde förutsätta bifall till förslag om ytterligare vidgning

av låneramen. Vidare föreslås i motionerna att anslaget för bidrag anvisas

som förslagsanslag och inte som reservationsanslag.

Kungl. Maj :ts förslag torde täcka medelsbehovet för lokaliseringslån.

En ändrad anslagsbeteckning för anslag till lokaliseringsbidrag avstyrks.

Stödåtgärder i glesbygder m. m. Inom regionpolitikens ram ligger inte

endast strävanden att stimulera tillväxten i utvecklingsbara regioner och

orter utan även strävanden att undvika eller mildra de särskilda svårigheter

som uppkommer för befolkningen i områden där en vikande utveckling

är ofrånkomlig. Skilda uppfattningar om möjligheten och lämpligheten

att inrikta ett sysselsättningsskapande stöd på ett visst område ändrar

inte detta förhållande.

Förslag i motionerna I: 522 och II: 626 om ändrade grunder för lokaliseringsstödet

i glesbygder har särskilt behandlats av utskottet (s. 9—11).

Det särskilda stödet till glesbygderna spänner över flera områden och

avser bl. a. socialpolitiska och trafikpolitiska åtgärder. Under elfte huvudtiteln

föreslår Kungl. Maj :t att det även för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag

om 5 milj. kr. för att försöksvis stimulera till nya sysselsättningsmöjligheter

i glesbygder i form av hemarbete. Utskottet tillstyrker

detta förslag.

Ett i motionerna I: 522 och II: 626 framlagt förslag tar sikte på att två

arbetsmarknadskonsulenter bör anställas vid arbetsmarknadsstyrelsen. Dessa

skulle biträda företagen i glesbygdsområdena, bereda frågor om statliga

och kommunala industribeställningar och även handha uppgifter för hemarbetet.

Anslagsfrågan behandlas i utskottets utlåtande nr 58 i samband med

anslag till arbetsmarknadsstyrelsen.

Utskottet erinrar om att en central samrådsgrupp hos kommerskollegium

med representanter för olika berörda myndigheter centralt handhar verksamheten

för hemarbete. Även regionalt finns liknande sambandsgrupper.

Enligt utskottets mening bör frågan prövas inom arbetsgruppen för glesbygdsfrågor,

vilket enligt vad utskottet erfarit torde ske utan någon riksdagens

åtgärd.

I motionerna 1: 560 och II: 605 förordas utredning och förslag om att inrätta

servicecentraler under medverkan av arbetsmarknadsmyndigheterna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969 13

Centralerna skulle samordna servicen från främst hantverkets sida för

såväl den fasta befolkningen som för turist- och fritidslivet.

Arbetsgruppen för glesbygdsfrågor har att behandla härmed sammanhängande

frågor. Något särskilt utredningsuppdrag synes inte erforderligt.

Ett riksdagens medgivande att de särskilda glesbygdsanslagen får användas

för teleservice i glesbygdskommuner föreslås i motionerna 1:534 och

11:651. Motionerna tar sikte på att allmänna telefonkiosker skall kunna

finansieras på detta sätt i de fall televerket inte bedöms skola bära kostnaden.

Enligt utskottets mening bör frågan prövas av glesbygdsgruppen.

Utskottet har ingen erinran mot att anslaget för särskilda stödåtgärder

enligt Kungl. Maj :ts bestämmande försöksvis kommer till användning även

för andra närliggande ändamål än de hittills förutsatta.

Utskottets hemställan

Utskottet erinrar om att till den regionala utvecklingen anknytande frågor

bl. a. behandlas i dess utlåtanden nr 58 och 59 samt i bankoutskottets utlåtande

nr 30 och hemställer

1. beträffande regional samordning av läns- och kommunplaneringen

att riksdagen avslår motionerna 1: 549 och II:

619,

2. beträffande huvudmannaskapet för länsplaneringen

in. m. att riksdagen avslår motionerna 1:525 och 11:625,

I: 540 och II: 628 samt I: 552 och II: 599,

3. beträffande vissa stadsregioner att riksdagen avslår

motionerna 1: 258 och II: 295 samt II: 348,

4. beträffande Kungl. Maj :ts anmälan till riksdagen att

riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad

utskottet anfört,

5. beträffande lokaliseringsstöd till statliga företag att

riksdagen godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet,

6. beträffande vissa grunder för lokaliseringsstödet att

riksdagen

a. vad angår rörelsekapital som stödunderlag avslår motionerna

1: 368 och II: 432 samt 1: 522 och II: 626, de två

sistnämnda såvitt nu är i fråga,

b. vad angår utgifter för företagsrådgivning som stödunderlag

avslår motionerna 1:527 och 11:623 samt 1:522

och II: 626, samtliga såvitt nu är i fråga,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

c. vad angår vissa serviceanläggningar avslår motionerna

1: 370 och 11:434 samt 1:522 och 11:626, de två sistnämnda

såvitt nu är i fråga,

7. beträffande lokaliseringsstöd för storplanering av turistområden

att riksdagen avslår motionen II: 350 såvitt

nu är i fråga,

8. beträffande stödområdesindelningen att riksdagen avslår

motionerna I: 553 och II: 672 såvitt nu är i fråga,

9. beträffande stöd till vissa regioner utanför stödområdet

att riksdagen avslår motionerna 1:581 och 11:597

samt I: 592 och II: 617,

10. beträffande beslutsförfarandet att riksdagen avslår

motionerna 1: 553 och II: 672 såvitt nu är i fråga,

11. beträffande lokaliseringsstödets högsta andel av stödunderlaget

att riksdagen avslår motionerna 1:522 och II:

626 såvitt nu är i fråga,

12. beträffande beslut om förstärkt lokaliseringspolitik

att riksdagen avslår motionerna 1: 522 och II: 626 såvitt

nu är i fråga och i vad de ej behandlats under 6 eller 11,

13. beträffande ramar för lokaliseringsstödet under den

femåriga försöksperioden att riksdagen

a. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna I: 527 och II: 623 samt II: 670, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, beslutar att ramen för lokaliseringslån

vidgas till 900 000 000 kr.,

b. med avslag å motionerna 1:527 och 11:623 samt II:

670, samtliga såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört om ramen för lokaliseringsbidrag,

14. beträffande anslag för lokaliseringsstödet att riksdagen

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna 1:527 och 11:623, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Lokaliseringslån på kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd ett investeringsanslag av 200 000 000 kr.,

b. till Lokaliseringsbidrag på driftbudgeten under elfte

huvudtiteln ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

15. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att under budgetåret

1969/70 bevilja lokaliseringslån med högre belopp

än som anvisats under anslaget,

16. beträffande arbetsmarknadskonsulenter att riksdagen

avslår motionerna 1: 522 och II: 626 såvitt nu är i fråga,

17. beträffande servicecentraler att riksdagen avslår motionerna

1: 560 och II: 605,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

15

18. beträffande viss teleservice att riksdagen avslår motionerna

I: 534 och II: 651,

19. att riksdagen

a. till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret

1969/70 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

b. som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört om användning av anslaget.

Stoekholm den 29 april 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Rikard Svensson

<s), Axel Andersson (fp), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Per

Jacobsson (fp), Ottosson (m), Bengt Gustavsson (s), Herbert Larsson (s),

Nyman (fp), Wååg (s), Kaijser (m), fru Lilly Ohlsson (s), herr Thorsten

Larsson (ep) och fru Elvy Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Almgren (s), Mellqvist

(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Bergman (s), Mattsson (ep), Enskog

(fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Fagerlund (s), Eskel (s), fru Holmberg (s),

fröken Ljungberg (m), herrar Nilsson i Kristianstad (s), Mundebo (fp) och

Sjönell (ep).

Reservationer

1. beträffande regional samordning av läns- och kommunplaneringen av

herr Thorsten Larsson (ep).

2. beträffande vissa grunder för lokaliseringststödet under försöksperioden

av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Thorsten

Larsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Enskog (fp),

Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp) och Sjönell (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Motsvarande

yrkanden» och slutar med »behandlad del» bort utgå,

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Förslaget i»

och slutar med »här berörts» bort utgå,

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Utskottet

erinrade» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Det förhållande att utredning pågår om det fortsatta lokaliseringsstödet

bör inte hindra att försöksverksamheten, som även skett, får nya former

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

så snart underlag därför finns. Enligt utskottets mening bör därför Kungl.

Maj :t snarast vidta åtgärder för att förslagen i motionerna I: 370 och II: 434,

I: 522 och II: 626 samt I: 527 och II: 623 angående rörelsekapital, företagsrådgivning

och vissa serviceanläggningar snarast prövas. De i motionerna

anförda synpunkterna bör beaktas i försöksverksamheten. Även en viss

tids erfarenhet kan ge ytterligare och förbättrat underlag för de beslut som

statsmakterna har att fatta vid kommande riksdagar. Vad utskottet härom

anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

»6. beträffande vissa grunder för lokaliseringsstödet att

riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad

utskottet anfört

a. vad angår rörelsekapital som stödunderlag i anledning

av motionerna I: 368 och II: 432 samt I: 522 och II: 626,

de två sistnämnda såvitt nu är i fråga,

b. vad angår utgifter för företagsrådgivning som stödunderlag

i anledning av motionerna I: 527 och II: 623 samt

I: 522 och II: 626, samtliga såvitt nu är i fråga,

c. vad angår vissa serviceanläggningar i anledning av

motionerna 1:370 och 11:434 samt 1:522 och 11:626, de

två sistnämnda såvitt nu är i fråga,»

3. beträffande stödområdesindelningen av herrar Axel Andersson (fp),

Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), fru Elvy Olsson

(ep), herrar Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo

(fp) och Sjönell (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Frågan

om» och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:

»Särskilda stödåtgärder är erforderliga i ett flertal block utanför stödområdet.

Även om en prioritering av lokaliseringsstödet inte generellt sätter

dessa block före blocken i stödområdet bör dock nuvarande praxis att

utanför stödområdet endast motverka akuta, mer omfattande sysselsättningsstörningar

avlösas med att stödområdesindelningen upphör. Avvägningar

angående prioritering av stödet bör kunna göras förutsättningslöst

med beaktande av länsplaneringens resultat. En sådan ordning bör snarast

införas och läggas till grund för de mer definitiva planeringsprinciper

som riksdagen torde komma att få ta ställning till. Utskottet tillstyrker på

anförda skäl bifall till motionerna I: 553 och II: 672 i denna del.»

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

»8. beträffande stödområdesindelningen att riksdagen

med bifall till motionerna I: 553 och II: 672, såvitt nu är i

fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört,»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

17

4. beträffande lokaliseringsstödets högsta andel av stödunderlaget av

herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Thorsten

Larsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Enskog (fp),

Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp) och Sjönell (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Med hänvisning»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Möjligheten att bevilja lokaliseringsstöd med högre belopp än som motsvarar

två tredjedelar av investeringarna synes inte ha kommit till användning

i erforderlig omfattning. Denna möjlighet bör snarast tillämpas främst

för orter i det norrländska inlandet där investeringar får verkan även för

omgivande glesbygd. En sålunda utvidgad tillämpning — till vilken möjligheter

redan finns — bör inte avvakta pågående utredning. Vad utskottet

anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

»11. beträffande lokaliseringsstödets högsta andel av låneunderlaget

att riksdagen i anledning av motionerna I: 522

och II: 626, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

5. beträffande ramar för lokaliseringsstödet av herrar Axel Andersson

(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), fru Elvy

Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep),

Mundebo (fp) och Sjönell (ep) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med »Större delen»

och på s. 12 slutar med »Kungl. Maj :t föreslagit» bort ha följande

lydelse:

»Större delen av den från ursprungliga 500 milj. kr. ökade låneramen

har tagits i anspråk. Utskottet har vidare tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslagom

lokaliseringsstöd även till statliga företag. Redan detta motiverar en

ökning av låneramen.

Härutöver måste emellertid beaktas att klyftan mellan utvecklingen i

olika regioner förstorats och att de investeringsstödjande insatserna måste

förstärkas för att denna utveckling skall kunna brytas och de godtagna

målsättningarna förverkligas i snabbare takt. Behovet av åtgärder i sådant

syfte är så stort och trängande att ett lånestöd måste kunna ställas till förfogande

som medger intensifierade insatser och även rörelsefrihet i fråga

om differentierade insatser. För en sådan intensifiering talar vidare behovet

av att genom en mer aktiv lokaliseringspolitik motverka de överhettningstendenser

som kan skönjas inom vissa områden. Låneramen bör därför sättas

högre än enligt Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet tillstyrker motionerna I: 527

och II: 623 i vad de avser en vidgning av ramen till 1 000 milj. kr. och avstyrker

motionen II: 670 i motsvarande del.

Den begränsade åtgången av bidragsmedel torde mer vara en följd av

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

en viss restriktivitet i utvecklad praxis än av en bedömning av efterfrågan

eller stimulanseffekten av bidragsdelen. De nämnda intensifierade insatserna

bör kunna ta form även av en ökad bidragsgivning.

Medelsramen för bidragsstödet har inte varit föremål för annat riksdagens

konkreta beslut än 1964 års riksdags (Bali 1964:41) godkännande

av riktlinjer vari ingick en bidragsram om 800 milj. kr. Den vid samma

tillfälle godkända ramen för lån har därefter vidgats genom beslut av

riksdagen. Motionerna får i denna del såvitt angår en riksdagens åtgärd

anses helt tillgodosedda, vilket bör ges Kungl. Maj:t till känna.»

dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

»13. beträffande ramar för lokaliseringsstödet under den

femåriga försöksperioden att riksdagen

a. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 527 och II: 623 och med avslag å motionen

II: 670, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar alt

ramen för lokaliseringslån vidgas till 1 000 000 000 kr.,

b. i anledning av motionerna 1:527 och 11:623 samt II:

670, samtliga såvitt nu är i fråga, som sin mening ger

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

6. beträffande anslag för lokaliseringsstödet av herrar Axel Andersson

(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), fru Elvy

Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep),

Mundebo (fp) och Sjönell (ep) som -—- vid bifall till reservationen 5 — anser

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Kungl.

Maj :ts förslag» och slutar med »lokaliseringsbidrag avstyrks» bort ha följande

lydelse:

»Intensifierade lokaliseringspolitiska insatser inom en vidgad låneram

torde medföra behov av en ökad medelsanvisning för lokaliseringslån. Ökade

insatser på bidragssidan inom den ram som riksdagen år 1964 ställt till

Kungl. Maj :ts förfogande kan komma att medföra behov av ett medgivande

att bevilja bidrag av den typ som 1966 års riksdag (SU 1967: 112) lämnat

och av medelsanvisning för att täcka ytterligare utbetalningar. Utskottet

förutsätter att Kungl. Maj :t i sådant fall föreslår detta i samband med förslag

om anslag på tilläggsstat.»

dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

»14. beträffande anslag för lokaliseringsstödet att riksdagen

med bifall till Knngl. Maj :ts förslag och i anledning

av motionerna 1:527 och 11:623, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Lokaliseringslån på kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969

19

b. med hänvisning till vad utskottet anfört till Lokaliseringsbidrag

på driftbudgeten under elfte huvudtiteln ett

reservationsanslag av 10 000 000 kr.,»

7. beträffande arbetsmarknadskonsulenter av herr Thor sten Larsson

(ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep)

och Sjönell (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet

erinrar» och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:

»De uppgifter som följer av anslagen till det särskilda glesbygdsstödet

bör centralt samordnas med uppgiften att biträda företag i glesbygdsområden

och att bereda de härtill nära anknytande frågorna om stimulanser till

företag inom sådana områden genom industribeställningar in. in. Utskottet

delar därför den i motionerna 1: 522 och II: 626 framförda uppfattningen

att två glesbygdskonsulenter bör anställas vid arbetsmarknadsstyrelsen.»

dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

»16. beträffande arbetsmarknadskonsulenter att riksdagen

i anledning av motionerna I: 522 och II: 626, såvitt nu

är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad

utskottet anfört,»

8. beträffande servicecentraler av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson

(fp), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), fru Elvy Olsson (ep),

herrar Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp)

och Sjönell (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Arbetsgruppen

för» och slutar med »inte erforderligt» bort ha följande lydelse.

»Utskottet bär (s. 8) konstaterat att en vidareutveckling av glesbygdsstödet

blir nödvändigt. Samhällsservicen måste bibehållas i rimlig omfattning

även i orter och områden med vikande utveckling. Hantverkets och den

privata servicesektorns tjänster måste även kunna erbjudas invånarna i

glesbygdsområden. Som i motionerna I: 560 och II: 605 framhålls skulle

en del vara att vinna på en samordning av tillgängliga resurser. Den föreslagna

åtgärden att utreda och begära förslag om inrättande av servicecenttraler

under medverkan av arbetsmarknadsmyndigheterna tillstyrks därför.

»

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

»17. beträffande servicecentraler att riksdagen med bifall

till motionerna I: 560 och II: 605 som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet s. 1 i texten