Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1969/70 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

1969-03-25 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1969/70 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten

för budgetåret 1969/70 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte motioner.

(4:e avd.)

SJÄTTE HUVUDTITELN

Kommunikationsdepartementet m. m.

1. Kommunikationsdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts i propositionen nr 1, bilaga 8, framlagda förslag (punkterna A 1—A 3,

s. 19 20 i utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 3 januari 1969) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Kommunikationsdepartementet ett förslagsanslag

av 8 365 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av

4 350 000 kr., därav 1 550 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 260 000 kr.

Länsstyrelserna m. m.

2. Länsstyrelserna m. fl. anslag. Kungl. Maj:t har (punkt B, s. 21—

76) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till Länsstyrelserna

ett förslagsanslag av 346 025 000 kr., till Lokala skattemyndigheterna

ett förslagsanslag av 109 475 000 kr. och till Kronofogdemyndigheterna

ett förslagsanslag av 103 670 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:607 av herr Göran Karlsson m. fl. och

II: 706 av herr Lothigius m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta

att till Länsstyrelserna för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av

346 100 000 kr.

Utskottet. Under förevarande punkt erinrar departementschefen om det

omfattande utredningsarbete som pågår på länsstyrelseområdet. Sålunda

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

är de år 1967 avgivna betänkandena om den statliga länsförvaltningen, om

skatteförvaltningen och om ny länsindelning under beredning inom Kungl.

Maj :ts kansli. Länsdemokratiutredningens nyligen lämnade principbetänkande

remissbehandlas f. n. På Kungl. Maj :ts uppdrag i maj 1967 undersöker

statskontoret organisationen, arbetsformerna och personalbehovet för

länsstyrelserna. Uppdraget har senare utvidgats till att omlatta även de

lokala skattemyndigheterna. Statskontoret beräknas under år 1969 komma

med förslag rörande landskanslierna. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

(CFU) har nyligen lämnat ett förslag om bl. a. datamaskinanläggningarna

vid länsstyrelserna. Även detta förslag övervägs inom Kungl.

Maj :ts kansli.

Framställningar om personalökningar hos berörda myndigheter bör enligt

departementschefen bedömas med hänsyn till önskvärdheten att resultaten

av de överväganden som föranleds av dessa olika utredningar avvaktas.

Behov föreligger vidare att åstadkomma en större rörlighet i fråga

om dispositionen av de personella resurserna så att länsstyrelsen får större

möjligheter att successivt och smidigt anpassa sig till de ständigt ändrade

kraven på dessa tjänster. I syfte att förstärka länsstyrelsens möjligheter att

prioritera, planera och samordna de olika aktiviteterna inom verket och

dess underordnade myndigheter har Kungl. Maj :t i annat sammanhang meddelat

vissa föreskrifter.

Med hänsyn till arbetsbelastningen har dock vissa personalförstärkningar

befunnits erforderliga. Sammanlagt föreslås därför inrättandet av ca 30

tjänster på länsstyrelserna varjämte vissa mindre personalförstärkningar

föreslås för kronofogdemyndigheternas del.

De olika anslagen till länsstyrelserna föreslås sammanföras till ett anslag

benämnt Länsstyrelserna. För nästa budgetår föreslås för länsstyrelserna,

de lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna en

medelsanvisning av sammanlagt 539,9 milj. kr. innebärande en ökning i förhållande

till innevarande budgetår med 146,5 milj. kr.

Utskottet har vid sin prövning av dessa frågor funnit sig böra godta

Kungl. Maj :ts förslag och tillstyrker följaktligen den förordade medelsanvisningen.

Härav följer att utskottet inte kan biträda det i motionerna

1:607 och 11:706 framställda yrkandet om en uppräkning av anslaget

till länsstyrelserna med 75 000 kr. för inrättande av en byrådirektörstjänst

för vattenvård vid länsstyrelsen i Jönköpings län. Utskottet finner det

dock i och för sig önskvärt att därest möjligheter skulle befinnas föreligga

att inom anslagets ram i en eller annan form tillgodose motionärernas

syfte så också sker.

I statsrådsprotokollet har även i korthet redogjorts för läget i fråga om

oljeskyddsberedskapen. Vad departementschefen därvid anfört ävensom

vad i övrigt under förevarande punkt förordats har inte givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

3

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 607 och II: 706 till Länsstyrelserna

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

346 025 000 kr.,

2. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av

109 475 000 kr.,

b. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av

103 670 000 kr.

Planväsendet

3. Statens planverk: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna C 1—C 3, s. 77—82) och hemställer
att

riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens planverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag

av 19 454 000 kr.,

2. till Statens planverk: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag

av 1 685 000 kr.,

3. till Bidrag till upprättande av regionplaner m. in. ett

reservationsanslag av 1 000 kr.

Vägväsendet

4. Allmän översikt över vägväsendet. Anslagen till vägväsendet. Före behandlingen

av de skilda anslagen har Kungl. Maj :t (s. 83—98) lämnat en

allmän översikt över vägväsendet.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1969/70 under

de skilda väganslagen m. m. innebär

att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter anvisas ett förslagsanslag

av 3 796 000 kr. (punkt D 1, s. 98—99),

att till Drift av statliga vägar anvisas ett reservationsanslag av 768 200 000

kr. (punkt D 2, s. 99—100),

att till Byggande av statliga vägar anvisas ett reservationsanslag av

700 000 000 kr. (punkt D 3, s. 100—101),

att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator anvisas ett förslagsanslag

av 99 500 000 kr. (punkt D 4, s. 101—102),

att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator anvisas eli

reservationsanslag av 301 600 000 kr. (punkt D 5, s. 102—103),

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. anvisas ett reservationsanslag

av 53 700 000 kr. (punkt D 6, s. 103—104) och att under budgetåret

1969/70 statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.,

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reservationsanslag

av 23 600 000 kr. (punkt D 7, s. 104—105),

att till Tjänster till utomstående anvisas ett förslagsanslag av 8 000 000

kr. (punkt D 8, s. 105)

samt att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond anvisas

ett förslagsanslag av 1 000 kr. (punkt D 9, s. 105—106).

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:603 av herrar Dahlén och Bengtson

samt II: 690 av herrar Hedlund och Wedén i vad avser hemställan att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att Kungl. Maj :t vid kommande

års budgetarbete måtte beräkna resurser för vägändamål av sådan

omfattning, att dels någon omprövning av väghållningsansvaret inte ifrågakommer,

dels senare års ackumulerade eftersläpning såvitt rör vägbyggnad

och underhåll undanröjes,

dels de likalydande motionerna I: 70 av herr Sveningsson m. fl. och II: 86

av herrar Enarsson och Ringaby vari hemställts att riksdagen vad gäller

väganslagens användning måtte uttala nödvändigheten av en mera rättvis

fördelning mellan olika kategorier av de allmänna vägarna i syfte att en

skälig del av anslagen kommer vägarna under beteckningen »övriga länsvägar»

till godo,

dels motionen I: 200 av herr Karl Pettersson vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att de i motionen framförda

önskemålen om ökade anslag till svaga broar och vägavsnitt, med säiskilt

beaktande av förändrade transporter på grund av nedläggningen av

huvudflottlederna i Indalsälven och Ljungan, framföres till vägverket för

alt beaktas vid fördelning av utgående vägbyggnadsanslag,

dels de likalydande motionerna I: 598 av herr Bengtson m. fl. och II: 691

av herr Hedlund in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte till Byggande

av statliga vägar under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1969/70 anvisa

ett reservationsanslag av 706 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1:374 av herr Lindblad och 11:362 av

herr Westberg i Ljusdal vari hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling

av punkten D 3., Byggande av statliga vägar, under sjätte huvudtiteln

för budgetåret 1969/70 anvisa ett med 6 miljoner kronor höjt reservationsanslag

att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1: 601 av herr Vilhelm Erik Carlsson och

11:686 av herr Enarsson vari hemställts att riksdagen måtte uttala, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

5

Dalsland och norra Bohuslän skall tillföras området där medelsanvisningar

om 40 respektive 20 miljoner kronor får disponeras enligt departementschefens

förslag,

dels de likalydande motionerna I: 315 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och

II: 358 av herrar Persson i Heden och Mattsson vari hemställts att Bidrag

till drift av kommunala vägar och gator måtte utgå med högst 85 procent

av skälig verklig kostnad, samt att anslagsbeloppen till nyssnämnda ändamål

måtte justeras nedåt i överensstämmelse härmed utan att därmed

verksamheten i avsedd omfattning behöver reduceras,

dels motionen II: 710 av herrar Nilsson i Lönsboda och Berndtsson vari

hemställts att riksdagen må vid behandlingen av kommunikationsdepartementets

huvudtitel punkt D 6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för

budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 56,7 miljoner kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna I: 316 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och

II: 359 av herrar Persson i Heden och Mattsson vari hemställts att till Bidrag

till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1969/70 anvisas ett

reservationsanslag av 63,03 milj. kr. att avräknas mot automobiiskattemedel;

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1969''TO

anvisas ett reservationsanslag av 32,03 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedel;

ävensom att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa om utredning avseende dels ett vidgat intagande till allmänt underhåll

av mera trafikerade enskilda vägar, dels att genom bidrag av automobilskattemedel

åstadkomma förbättrad vägstandard åt det omfattande

nät av enskilda vägar som tjänar motortrafikens växande krav så att lokaltrafiken

tillfredsställer fritidsfolkets önskan att snabbt och trafiksäkert

komma ut till glesbygd smiljö,

dels motionen II: 220 av herr Oskarson m. fl. vari yrkats att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl, Maj d med beaktande

av vad i motionen anförts vidtager åtgärder för att planering, projektering

och utbyggnad av E 6 till fyrfilig motorväg mellan Varberg och Fjärås

bedrives i en takt som sammanfaller med den successivt ökade trafikbelastning

som bl. a. betingas av industrialiseringen av Väröbackahalvön,

dels de likalydande motionerna 1:602 av herrar Eric Carlsson och

Nils Nilsson samt 11:696 av herr Jonasson vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning av frågan om en

mellanriksväg via Dalarna och Värmland till lämplig isfri hamn i Norge

enligt i motionerna anförda riktlinjer,

dels motionen 11: 383 av fru Ryding m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att en plan utarbetas för en

förbättring av vägnätet i Värmlands län enligt de i motionen ställda förslagen,

dels de likalydande motionerna I: 121 av herr Werner och II: 140 av fru

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

Ryding in. fl. i vad avser hemställan att frågan om anläggandet av motorväg

genom landets sydöstra delar utredes, förslagsvis genom en successivt

genomförd omläggning av riksväg 15,

dels de likalydande motionerna I: 377 av herr Strandberg m. fl. och II: 705

av herrar Lothigius och Petersson i Gäddvik vari yrkats att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en allsidig och förutsättningslös

utredning rörande vägväsendets framtida finansiering, varvid särskilt

större kapitalkrävande investeringar beaktas,

dels de likalydande motionerna 1:8 av herr Skårman m. fl. och 11:7

av herr Eriksson i Arvika in. fl. vari yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning av den enskilda väghållningens

organisation,

dels de likalydande motionerna I: 265 av herr Hjorth och II: 215 av herr

Ekström vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

om en utredning av det enskilda vägväsendets organisation,

dels de likalydande motionerna 1:264 av herr Axelson och 11:300 av

herr Eriksson i Arvika vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa att bestämmelserna ändras så att statsbidrag också

måtte utgå till administrativa kostnader när det gäller driften av enskilda

vägar,

dels de likalydande motionerna I: 613 av herrar Ernst Olsson och Svanström

samt //: 685 av herrar Elmstedt och Larsson i Borrby vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att

bidrag till enskild vägs liårdgöring må utgå i samma omfattning och på

samma villkor som övriga bidrag till det enskilda vägnätet,

dels de likalydande motionerna I: 321 av herr Sveningsson in. fl. och

11:436 av herrar Oskarson och Enarsson vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att en undersökning av samtliga

allmänna vägars tillstånd snarast kommer till stånd,

dels motionen II: 21b av herr Börjesson i Glömminge vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag och

åtgärder för att erhålla ett på längre sikt mera hållbart och snyggt stängsel

vid ombyggnad av allmänna vägar,

dels de likalydande motionerna I: 58 av herrar Sveningsson och Vilhelm

Erik Carlsson samt 11:65 av herrar Oskarson och Nilsson i Agnäs vari

hemställts att riksdagen beslutar uppdra åt Kungl. Maj :t att vidta åtgärder

som leder till att spridning av enbart salt på vägar och gator kommer

till restriktiv användning, samt att forskning rörande vägsaltets skadeverkningar

och möjligheterna att få fram ett ersättningsmedel ges ökad

prioritet,

dels de likalydande motionerna 1:596 av herr Bengtson och 11:709 av

herrar Magnusson i Nennesholm och Persson i Heden vari hemställts att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

7

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag

om åtgärder i syfte att undvika användning av salt på vägar,

dels de likalydande motionerna 1: 608 av herrar Axel Kristiansson och

Svanström samt II: 695 av herrar Johansson i Skärstad och Polstam vari

hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t

begära a) att försöksverksamhet snarast inledes med anläggande av särskilda

filer för den långsamma trafiken i enlighet med de i motionerna

anförda riktlinjerna samt b) att vägsträckor där omkörning kan ske markeras

med särskilda skyltar,

dels motionen II: 681 av herr Bengtsson i Landskrona m. fl. vari yrkats

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t

ger statens vägverk eller annan lämplig myndighet i uppdrag att uppsätta

hj älptelefoner vid motorvägar och motortrafikleder samt vid vägar i glesbygd.

Utskottet. I sin framställning om anslag för nästa budgetår har vägverket

förutsatt en övergång till programbudget fr. o. in. budgetåret 1969/70.

Departementschefen förklarar sig inte nu beredd att ta ställning till när

en sådan övergång skall ske men anser att verket bör fortsätta sin planering

med sikte på att längre fram övergå till programbudget. Som en förberedelse

härtill anses av departementschefen en fortsatt anslagsrevision böra

ske. Med vissa av formella och praktiska skäl motiverade ändringar av

verkets förslag föreslås därför bl. a. en minskning av vägväsendets elva

anslag till nio samt ändrade benämningar m. m. av anslagen. Vad i samband

därmed anförts har inte gett utskottet anledning till erinran eller

särskilt uttalande.

Vägverket har också tagit upp frågan om väghållningsansvarets fördelning

mellan stat och kommun och därvid anfört bl. a. att en omfördelning

av väghållningsansvaret i riktning mot att staten övertar väghållningen

på infartsleder och leder av förbifartskaraktär i tätorterna, medan

kommunen svarar för väghållningen beträffande övriga vägar och gator

inom tätorten eller tätorterna, skulle medföra vissa fördelar. Framför allt

skulle det bli lättare att tidsmässigt samordna ny- eller ombyggnad av

landsbygds- resp. tätortsdelen av större trafikleder, som går genom kommuner

som är väghållare. Verket har vidare framhållit att de samlade vägoch

gatubyggnadsbehoven i och mellan tätortsregionerna synes komma

att nå en sådan omfattning att, om inte övriga investeringsbehov nästan

helt skall lämnas åsido, investeringsanslagen till den statliga väghållningen

måste öka minst i samma takt som den genomsnittliga årliga ökningen

av samtliga statliga investeringar i vägar och gator åren 1958—1967, dvs.

med ca 9 % per år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

Skulle eu sådan ökning av medelstilldelningen inte kunna genomföras

torde enligt vägverkets mening möjligheterna till investeringar i vägar och

gator utanför de egentliga tätortsregionerna och lederna mellan dessa bli

så små, att den statliga väghållningen inte kommer att kunna fylla sina

uppgifter inom den totala väghållningen. Behov skulle då uppstå av att

överföra delar av det mera finmaskiga vägnätet utanför de större tätortsregionerna

från staten till kommunerna och att koncentrera den statliga

väghållningsverksamheten till primärlederna huvudsakligen i och mellan

tätortsregionerna.

Departementschefen förklarar sig f. n. inte beredd att ta ställning i denna

fråga.

I anledning härav har i motionerna I: 603 och II: 690 (p. TV) hemställts

att Kungl. Maj :t vid kommande års budgetarbete måtte beräkna resurser

för vägändamål av sådan omfattning att någon omprövning av väghållningsansvaret

inte ifrågakommer.

Såsom departementschefen framhållit är konsekvenserna i olika hänseenden

av en sådan ändrad ansvarsfördelning svåra att överblicka utan en

mera ingående bedömning av alla betydelsefulla faktorer i sammanhanget.

Frågan övervägs f. n. i departementet. I avvaktan på resultatet härav kan

utskottet inte finna det motiverat att från riksdagens sida nu göra ett

uttalande i frågan.

I nämnda motioner hemställes vidare att Kungl. Maj :t vid kommande års

budgetarbete måtte beräkna resurser för vägändamål av sådan omfattning

att senare års ackumulerade eftersläpning rörande vägbyggnad och vägunderhåll

undanröjes.

Utskottet finner det inte heller lämpligt att genom ett uttalande från

riksdagens sida i förevarande hänseende föregripa den budgetbehandling

som under hösten skall ske i fråga om anslagen för budgetåret 1970/71.

Motionerna i fråga avstyrks därför även i denna del.

1 motionerna I: 70 och II: 86 har hemställts att riksdagen vad gäller väganslagens

användning måtte uttala nödvändigheten av en mera rättvis

fördelning mellan olika kategorier av de allmänna vägarna i syfte att en

skälig del av anslagen kommer »övriga länsvägar» till godo.

Såsom i statsrådsprotokollet framhållits fortsätter de senaste årens utveckling

mot en allt starkare koncentration av trafiken till riksvägarna och

de genomgående länsvägarna. Samtidigt ökar trafiken i de större tätortsregionerna.

Insatserna på vägbyggnadsområdet har i betydande utsträckning

skett med beaktande av angivna förhållanden. Utbyggnaden av de

europavägar och övriga riksvägar som har särskilt stark trafik har getts

hög prioritet. Väsentliga insatser har gjorts på de delar av vägnätet som

är av betydelse för näringslivets transporter. Särskild uppmärksamhet

har ägnats upprustningen av broar som begränsat möjligheterna att få

längre sammanhängande transportsträckor med god bärighet. Det s. k.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

9

tunga vägnätet, dvs. vägar upplåtna för 10 tons axeltryck och 16 tons

boggltryck, har utvidgats så att det nu omfattar 81 % av riksvägarna och

35 % av de genomgående länsvägarna. För det allmänna vägnätet som

helhet är motsvarande andel 18 %.

Utskottet delar med hänsyn bl. a. till angivna förhållanden departementschefens

uppfattning att den hittillsvarande inriktningen av vägbyggandet

bör bibehållas samt avstyrker följaktligen motionerna i fråga.

Ej heller kan utskottet med beaktande av det anförda finna det motiverat

att riksdagen på sätt i motionen 1:200 yrkats hos Kungl. Maj :t gör en

särskild framställning rörande de i motionen framförda önskemålen om

ökade anslag till svaga broar och vägavsnitt — med speciellt beaktande av

förändrade transporter på grund av nedläggningen av huvudflottlederna

i Indalsälven och Ljungan. Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om

de undersökningar och utredningar som inom vägverket fortlöpande bedrivs

i samråd med vederbörande myndigheter och organisationer m. m.

rörande bl. a. ändringar i transportbehovet för olika näringsgrenar och

landsdelar i syfte att erhålla underlag för bedömningen av verkets investeringsverksamhet.

Vid sin behandling av medelstilldelningen till väg- och gatubyggandet redogör

departementschefen inledningsvis för utfallet av investeringarna

inom denna sektor under femårsperioden 1963—1967 samt beräknade utgifter

för åren 1968 och 1969. I anslutning härtill erinras om att beredskapsarbeten

under senare år utgjort en betydande del av de totala investeringarna

i landsbygdens vägnät. Beredskapsarbeten har nästan helt

avsett företag i flerårsplanerna, varigenom åtskilliga sådana kommit till

utförande tidigare än beräknat.

Med tillstyrkande av vägverkets förslag att uttrycket underhåll av väg

ersätts med uttrycket drift av väg framhåller departementschefen att de

ökade krav som ställs på vägnätet på grund av framför allt trafikökningen

motiverar en ökning av anslagen till vägdriften. Anslaget till drift av

statliga vägar föreslås därför — med bortseende från de höjningar som

föranleds av ändrad anslagsredovisning, tillägg för pensions- och hyreskostnader

m. m. — skola uppräknas med ca 40 milj. kr. till 768,2 milj. kr.

Utskottet finner den sålunda föreslagna anslagshöjningen välmotiverad och

tillstyrker densamma.

Anslagstilldelningen till det statliga vägbgggandet bör enligt departementschefen

bibehållas på nuvarande nivå och upptas med ett belopp

av 700 milj. kr., varav för byggande av riksvägar 438,7 milj. kr., för byggande

av länsvägar 147,0 milj. kr., byggande av ödebygdsvägar 5,9 milj.

^r-» byggande av storbroar 60,6 milj. kr. och administration 47,8 milj. kr.

Ramen för medelsförbrukningen beräknas jämväl till 700 milj. kr.

Utskottet har vid sin prövning av denna anslagsfråga funnit sig böra

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 6

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

godta Kungl. Maj :ts förslag. Härav följer att utskottet avstyrker det

i motionerna 1:598 och 11:691 framställda yrkandet om en höjning av

anslaget till 706,3 milj. kr. i syfte att möjliggöra en ökning med 6,3 milj. kr.

av det för länsvägar avsedda anslagsbeloppet samt yrkandet i motionerna

I: 374 och II: 362 om en höjning av anslaget med 6 milj. kr., vilka enligt

motionärerna bör avsättas för vägbyggande i Gävleborgs län. Utskottet

anser sig dock kunna utgå från att de av motionärerna åberopade förhållandena

i nämnda län — jämte andra inverkande faktorer av vikt såsom

trafikens intensitet och sammansättning m. m. — även fortsättningsvis vederbörligen

beaktas vid medelsfördelningen.

Kungl. Maj :ts förslag att på samma sätt som skett för innevarande

budgetår — 40 milj. kr. av det statliga vägbyggnadsanslaget och 20 milj.

kr. av det statliga vägdriftanslaget tilldelas Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län

att användas under särskilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter

— tillstyrks av utskottet. Däremot kan utskottet inte finna det

motiverat att , på sätt i motionerna 1: 601 och II: 686 föreslagits, Dalsland

och norra Bohuslän skall tillföras det område där systemet med förenämnda

medelsanvisning skall tillämpas. Motionerna i fråga avstyrks därför.

Anslaget till bidrag till drift av kommunala vägar och gator bör i enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag tas upp med 99,5 milj. kr., innebärande en

höjning med realiter 5 milj. kr. Utskottet avstyrker följaktligen de i motionerna

1:315 och 11:358 framställda yrkandena att bidrag till ifrågavarande

vägar och gator måtte utgå med högst 85 procent av kostnaderna

samt att anslagsbeloppen till nämnda ändamål måtte justeras nedåt i överensstämmelse

härmed.

Den av Kungl. Maj :t med hänsyn till den ökade belastningen på tätorternas

väg- och gatunät med realiter ca 30 milj. kr. till 301,6 milj. kr. höjda

medelsanvisningen till byggande av vägar och gator tillstyrks likaledes av

utskottet.

Till bidrag till drift av enskilda vägar m. m. har i propositionen föreslagits

ett anslag av 53,7 milj. kr. I anledning härav har i motionen II: 710

yrkats en höjning av anslaget till 56,7 milj. kr., medan i motionerna I: 316

och II: 359 yrkats en höjning till 63,03 milj. kr.

Utskottet har för sin del funnit sig böra godta Kungl. Maj :ts förslag,

innebärande en höjning med 2,5 milj. kr., samt avstyrker därför motionen

II: 710 ävensom motionerna I: 316 och 11:359 i nu berörda del.

Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar föreslås av Kungl.

Maj :t till 23,6 milj. kr. medan i motionerna 1:316 och 11:359 föreslagits

en ökning till 32,03 milj. kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

11

Utskottet har funnit sig böra godta Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker

följaktligen förenämnda motioner i denna del.

Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar avseende vägväsendet i övrigt tillstyrks

av utskottet ävensom vad i samband därmed anförts och förordats av departementschefen.

Det totalbelopp som avses skola täckas av automobilskattemedlen skulle

enligt uppgift som utskottet erhållit från kommunikationsdepartementet

uPP§å till ca 2 438 milj. kr. I förhållande till motsvarande på riksstaten för

innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca 250

milj. kr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen beräknas till ca 2 988

milj. kr. skulle överskottet på vägväsendets specialbudget, vilket per den

30 juni 1968 uppgick till ca 800 milj. kr., komma att under budgetåret

öka med ca 550 milj. kr.

I motionen II: 220 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer

att åtgärder vidtages för att planering, projektering och utbyggnad av

E 6 till fyrfilig motorväg mellan Varberg och Fjärås bedrives i en takt

som sammanfaller med den successivt ökade trafikbelastning som bl. a.

betingas av industrialiseringen av Väröbackahalvön. Sådan planering och

projektering pågår emellertid enligt vad utskottet erfarit sedan länge genom

vägverkets försorg. Vad vidare utbyggnadsfrågorna beträffar torde

dessa böra behandlas i den för prövning av vägfrågor stadgade ordningen,

varför utskottet inte kan finna någon åtgärd i ämnet från riksdagens sida

påkallad. Motionen avstyrks följaktligen.

Av liknande skäl kan utskottet inte heller (jfr SU 1966:6 och 1968:6)

tillstyrka yrkandet i motionerna I: 602 och II: 696 att riksdagen hos Kungl.

Maj :t anhåller om utredning av frågan om en mellanriksväg via Dalarna

och Värmland till lämplig isfri hamn i Norge. Utskottet vill dock erinra om

att frågan om en sådan mellanriksväg tagits upp inom Nordiska rådet och

föranlett en rekommendation i ämnet.

Utskottet finner det ej heller påkallat att från riksdagens sida på sätt

i motionen II: 383 yrkats hos Kungl. Maj :t begära utarbetandet av en särskild

plan för förbättring av vägnätet i Värmlands län. En omfattande planering

i detta syfte pågår f. ö. redan, varjämte under senare år genom beredskapsarbeten

en ökad vägutbyggnad i länet kunnat komma till stånd.

I motionerna I: 121 och II: 140 har yrkats att frågan om anläggandet

av motorväg genom landets sydöstra delar, förslagsvis genom en successivt

genomförd omläggning av riksväg 15, utredes. Enligt vad utskottet erfarit

har under de senaste åren en genomgripande ombyggnad skett av

nämnda riksväg varigenom planerade arbeten på densamma till huvudsakliga

delar slutförts. Någon motorvägsstandard har dock inte ansetts motive
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19GS

råd av trafikutvecklingen eller förhållandena i övrigt. Ytterligare erforderliga

vägarbeten inom området prövas i därför föreskriven ordning. Utskottet

avstyrker under hänvisning härtill motionerna i denna del.

I motionerna 1:377 och 11:705 har yrkats att riksdagen hos Kungl.

Maj :t måtte hemställa om en allsidig och förutsättningslös utredning rörande

vägvåscndets framtida finansiering. Enligt motionärerna bör därvid

lånefinansiering resp. avgiftsfinansiering i vad avser starkt kapitalkrävande

anläggningar såsom motorvägar och storbroar prövas antingen inom

pågående utredningars ram eller inom en ny utredning.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att frågan om avgiftsfinansiering

av vägar och broar senast utretts av 1900 års vägsakkunniga. I sitt

år 1962 avgivna betänkande härom (SOU 1962:26) framhöll de sakkunniga

att de fann grundregeln om att de för den allmänna samfärdseln

nödiga vägarna och förbindelserna i princip skall byggas genom det allmänna

och att avgifter inte får uttagas för deras begagnande helt riklig

samt i sig själv innebära stora fördelar. Dess tillämpning i praktiken ansågs

nämligen bl. a. innebära, att en angelägenhetsgradering av de för utbyggnad

aktuella företagen sker samt att sådana företag, vilkas tillkomst ej är

tillräckligt motiverade ur ekonomiska eller andra synpunkter, ej kommer

till stånd.

Även om behovet av en viss avgiftsfinansierad förbindelse vore så stort,

att en investering i och för sig sannolikt skulle vara företagsekonomiskt

lönsam, kunde vid bedömandet av härom uppkommande frågor dock inte

bortses från allmänna prioriteringsgrunder. För dess utförande måste nämligen.

kapitalmarknaden i motsvarande mån tas i anspråk —• kanske till

nackdel för andra viktiga investeringar. Avgörande för ställningstagandet

härvid borde till sist vara omfattningen av samhällets totala resurser,

vilka alltid måste framstå som begränsade. Frågan om avgiftsfinansiering

borde också ses mot bakgrunden av den totala motorfordonsbeskattningens

storlek.

De sakkunnigas förslag anmäldes i propositionen nr 191 till 1963 års

riksdag och lämnades utan erinran av såväl departementschefen som riksdagen

(S3LU 1,-rskr 424).

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om det utredningsarbete som

f. n. pågår inom dels utredningen rörande vägtrafikens kostnadsansvar

m. m., dels bilskatteutredningen. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar

och under hänvisning jämväl till vad i det föregående anförts avstyrker

utskottet således motionerna i fråga.

1 motionerna I: 8 och II: 7 samt I: 265 och II: 215 har yrkats att riksdagen

hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning av den enskilda väghållningens

organisation. De olägenheter som sammanhänger med denna torde

som motionärerna framhållit huvudsakligen vara betingade av föreskrif
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

13

terna i lagen om enskilda vägar. Riksdagen uttalade sig redan år 1967 för

en allmän översyn av förenämnda lag och enligt vad utskottet erfarit

är man nu inom kommunikationsdepartementet sysselsatt med att utarbeta

direktiv för en sådan översyn.

I anledning av motionärernas uttalande att kommunerna som väghållare

bör kunna åtnjuta statsbidrag till enskild väghållning vill utskottet

erinra om att möjligheter redan torde föreligga för kommun att i förekommande

fall uppbära för sådan väghållning utgående bidrag. Vidare må

framhållas att vägförvaltningarna under vissa villkor och i den mån resurserna

medger åtar sig att mot särskild ersättning biträda de enskilda väghållarna

med väghållningen. Slutligen vill utskottet erinra om att frågan om

ett förstatligande av den enskilda väghållningen eller — i liknande syfte —■

en samordning mellan statlig och enskild väghållning av såväl organisatoriska

som ekonomiska skäl inte befunnits möjlig att genomföra. Frågan

härom prövades bl. a. vid 1963 års riksdag i samband med de förbättringar

i bidragsgivningen som då beslutades. Under hänvisning till det anförda avstyrks

motionerna i fråga.

I motionerna I: 264 och II: 300 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer om sådan ändring av bidragsbeståmmelserna angående enskild

väghållning att statsbidrag måtte utgå också till administrativa kostnader

när det gäller driften av enskilda vägar. I anledning härav vill utskottet

erinra om att även enligt andra bidragskungörelser — exempelvis avseende

vatten- och avloppsanläggningar och hamnar samt städernas vägar och gator

—- förvaltningskostnader i princip ej är bidragsberättigade. Utskottet

som inte kan finna något undantag härifrån motiverat just beträffande den

enskilda väghållningen avstyrker bl. a. därför motionerna i fråga.

I motionerna I: 316 och II: 359 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer om vissa utredningar avseende dels ett vidgat intagande till allmänt

underhåll av mera trafikerade enskilda vägar, dels åstadkommande

av förbättrad vägstandard på det omfattande nät av enskilda vägar som

tjänar motor trafikens växande krav så att lokaltrafiken kan tillfredsställa

fritidsfolkets önskan att snabbt och trafiksäkert komma ut till glesbygdsmiljö.

I direktiven till den 1964 tillsatta vägplaneutredningen har det bl. a.

framhållits vara av grundläggande betydelse att de resurser som vårt land

totalt kan sätta in på väg- och gatuhållningen från alla synpunkter fördelas

så riktigt som möjligt. Det förutsätts därför att utredningen utarbetar

en totalplan över utbyggnadsbehoven som innefattar de allmänna vägarna

på landsbygden och de statsbidragsberättigade vägarna och gatorna i städerna.

Jämväl i fråga om de statsbidragsberättigade enskilda vägarna på

landsbygden bör utredningen enligt direktiven i grova drag söka ange ut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

byggnadsbehoven. Med beaktande av de sålunda meddelade direktivens innebörd

kan utskottet inte finna det motiverat att från riksdagens sida begära

en särskild översyn av det slag motionärerna yrkat. Under hänvisning

jämväl till de avsevärda förbättringar i bidragsgivningen på förevarande

område som beslutades vid 1963 års riksdag avstyrker utskottet

nämnda motioner i nu berörda delar.

Av sistnämnda skäl avstyrker utskottet även yrkandet i motionerna

I: 613 och II: 685 att riksdagen hos Kungl. Maj :t uttalar sig för att bidrag

till enskild vägs hårdgöring må utgå i samma omfattning och på samma

villkor som övriga bidrag till det enskilda vägnätet. Såsom motionärerna

själva framhållit kan f. ö. redan nu bidrag till arbeten av detta slag under

vissa förhållanden utgå.

I motionerna 1: 321 och II: 436 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t anhåller att en undersökning av samtliga allmänna vägars tillstånd

snarast kommer till stånd. Motionärerna har därvid bl. a. framhållit att det

är en beklaglig brist att en undersökning och kvalitetsbedömning rörande

landets samtliga vägar inte skett.

Kännedom om vägarnas standard bildar tillsammans med prognoser om

trafikens och transporternas utveckling det viktigaste underlaget för att

bedöma vilka åtgärder som krävs för att tillgodose trafikens krav på tillfredsställande

framkomlighet. Enligt vad utskottet erfarit är numera hela

riksvägnätet samt det primära länsvägnätet kvalitetsgraderat medan en

sådan gradering av det sekundära vägnätet inte ansetts motiverad eller

erforderlig. Beträffande det senare nätet har dock ett enklare förfarande

för ca en tredjedel av vägarnas längd kommit till stånd. I samband med

upprättandet av en särskild långtidsplan för vägunderhållet har vidare

gjorts en underhållsinventering av samtliga allmänna vägar i landet att

läggas till grund jämväl för vägplaneutredningens bedömningar. Ett intensivt

arbete pågår dessutom med uppläggandet av ett modernt vägregister

eller en s. k. databank med uppgifter bl. a. i berörda hänseenden. Under

hänvisning härtill kan utskottet inte finna någon särskild åtgärd i ämnet

från riksdagens sida påkallad och avstyrker därför motionerna.

I motionen 11:214 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller

om förslag och åtgärder för att erhålla ett på längre sikt mera hållbart och

snyggt stängsel vid ombyggnad av allmänna vägar. Då utskottet anser sig

kunna förutsätta att man inom vägverket vid prövning av uppkommande

frågor av detta slag vederbörligen beaktar synpunkter även av den art motionären

anfört torde någon åtgärd från riksdagens sida inte vara erforderlig,

varför motionen avstyrks.

I motionerna 1: 58 och II: 65 har yrkats att riksdagen beslutar uppdra åt

Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder som leder till att spridning av enbart salt

på vägar och gator kommer till restriktiv användning samt att forskningen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

15

rörande vägsaltets skadeverkningar och möjligheterna att få fram ett ersättningsmedel

ges ökad prioritet. Vidare har i motionerna I: 596 och II: 709

hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om utredning och förslag

om åtgärder i syfte att undvika användning av salt på vägar.

Utskottet är för sin del väl medvetet om de olägenheter som användning av

salt på vägarna i vissa hänseenden innebär. Under den gångna vintern

synes besvärligheterna till följd bl. a. av speciella väderleksförhållanden

samt brister i metodiken och den tekniska materielen ha varit särskilt stora

i åtminstone vissa delar av landet. Viss oklarhet synes också råda om i vilken

grad saltspridningen medför skadeverkningar i miljöhänseende m. m. Användningen

av salt — med eller utan sand — i halkbekämpande syfte är

dock som utskottet vid flera tillfällen tidigare (SU 1967:6 och 1968:6)

framhållit främst betingad av trafiksäkerhetsskäl jämte tekniska och ekonomiska

faktorer. Vägverket bedriver sedan länge en omfattande försöksoch

undersökningsverksamhet på området och följer enligt uppgift fortlöpande

utvecklingen i samarbete med bl. a. statens väginstitut och korrosionsinstitutet

och med beaktande jämväl av erfarenheterna utomlands.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes under hänvisning till

det anförda i vart fall f. n. inte erforderlig, varför motionerna i fråga avstyrks.

Utskottet förutsätter dock att verkets arbete på området intensifieras

i syfte inte minst att förbättra tillämpade metoder samt den tekniska

materielen så att olägenheter och eventuella skadeverkningar i möjligaste

mån motverkas.

I motionerna I: 608 och II: 695 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer att försöksverksamhet snarast inledes med anläggande av särskilda

filer för den långsamma trafiken samt att vägsträckor där omkörning

kan ske markeras med särskilda skyltar.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sina yrkanden framstår i

och för sig som välmotiverat. Det anses emellertid enligt vad utskottet erfarit

inom vägverket inte vara helt klart, att trafiksäkerheten enbart främjas

genom anläggande av föreslagna omkörningsfiler. Med ledning av verkets

uppfattning om det allmänna vägnätets standard bedöms vidare kostnaden

för ett genomförande på riksvägar och större länsvägar av omkörningsfiler

i den omfattning motionärerna avsett bli högst avsevärd. En viss

restriktivitet anses därför böra iakttagas vid punktvisa investeringar av

ifrågavarande karaktär då i annat fall det totala vägbyggnadsprogrammet

kan bli påverkat i ogynnsam riktning. I första hand bör sålunda vägbyggnadsmedlen

satsas på totalombyggnad av de större vägar som har nedsatt

framkomlighet.

På vägverket och till viss del trafiksäkerhetsverket torde dock ankomma

att fortlöpande pröva utvecklingen på området samt vidta härav föranledda

åtgärder. Vidare må erinras om att vägplaneutredningen jämlikt meddelade

direktiv har att utreda och överväga de med standardnormerna samman
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

hängande frågorna, varvid jämförelser skall göras med de normer som tilllämpas

i andra länder liksom med rekommendationer utfärdade av internationella

samarbetsorgan. Några särskilda åtgärder i ämnet från riksdagens

sida synes med hänsyn till det anförda ej erforderliga varför utskottet

avstyrker motionerna i fråga.

Vidkommande det i motionen II: 681 framförda yrkandet må framhållas

att, enligt vad utskottet erfarit, undersökningar inom vägverket pågår rörande

de praktiska förutsättningarna för placering av larmtelefoner utefter

motorvägarna och andra större vägar inom glesbygdsområden. Med beaktande

härav och då utskottet anser sig kunna utgå från att verket också

vidtar lämpliga åtgärder i syfte att ernå en tillfredsställande lösning av

frågan synes någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida inte

påkallad. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter ett förslagsanslag

av 3 796 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b. till Drift av statliga vågar ett reservationsanslag av

768 200 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 374 och II: 362 samt I: 598 och

II: 691 till Byggande av statliga vågar för budgetåret 1969/70

anvisar ett reservationsanslag av 700 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:315 och 11:358 till Bidrag till

drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1969/70

anvisar ett förslagsanslag av 99 500 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen,

4. att riksdagen till Bidrag till byggande av kommunala

vägar och gator för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 301 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

5. att riksdagen

a. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen II: 710 samt motionerna I: 316 och II: 359, de två

sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Bidrag till drift av enskilda

vägar m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 53 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

17

b. medger att under budgetåret 1969/70 statlig lånegaranti

för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för

vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.,

6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 316 och II: 359, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av enskilda

vågar för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 23 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

7. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Tjänster till utomstående ett förslagsanslag av

8 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b. till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

8. att riksdagen avslår motionerna 1:603 och 11:690 i

vad de avser väghållningsansvarets fördelning mellan stat

och kommun,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 603 och II: 690 i

vad de avser undanröjande av den ackumulerade eftersläpningen

i fråga om vägbyggnad och underhåll,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 70 och II: 86,

11. att riksdagen avslår motionen I: 200,

12. att riksdagen avslår motionerna I: 601 och II: 686,

13. att riksdagen avslår motionen II: 220,

14. att riksdagen avslår motionerna 1:602 och 11:696,

15. att riksdagen avslår motionen II: 383 i vad den avser

utarbetande av en plan för förbättring av vägnätet i Värmland,

16. att riksdagen avslår motionerna I: 121 och II: 140 i

vad de avser utredning rörande anläggande av motorväg

genom landets sydöstra delar, förslagsvis genom en successivt

genomförd omläggning av riksväg 15,

17. att riksdagen avslår motionerna I: 377 och II: 705,

18. att riksdagen avslår motionerna I: 8 och II: 7,

19. att riksdagen avslår motionerna I: 265 och II: 215,

20. att riksdagen avslår motionerna I: 264 och II: 300,

21. att riksdagen avslår motionerna 1:316 och 11:359 i

vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t,

22. att riksdagen avslår motionerna I: 613 och II: 685,

23. att riksdagen avslår motionerna I: 321 och II: 436,

24. att riksdagen avslår motionen II: 214,

25. att riksdagen avslår motionerna 1: 58 och II: 65,

26. att riksdagen avslår motionerna I: 596 och II: 709,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

27. att riksdagen avslår motionerna I: 608 och II: 695,

28. att riksdagen avslår motionen II: 681.

Trafiksäkerhet

5. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt E 1, s. 107—110) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsverk:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag

av 7 970 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 196 av herr Bengtson m. fl. och II: 219

av fru Nettelbrandt m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning beträffande trafiksäkerheten

syftande till i första hand en sänkning av olycksfrekvensen med 50 % fram

till mitten av 1970-talet på i motionerna angivna grunder,

dels motionen II: 682 av herrar Bengtsson i Landskrona och Björk i

Påarp vari yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa att expertgrupper tillsättes regionvis i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i motionen anförts i syfte att tillskapa en ökad

trafiksäkerhet på sikt,

dels de likalydande motionerna I: 618 av herr Palm och II: 702 av herr

Lindahl vari yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller att organisationen

och planeringen av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet blir föremål

för utredning med beaktande av de synpunkter som anförts i motionerna.

Utskottet. Kungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker alltså att

under förevarande anslagsrubrik anvisas ett förslagsanslag av 7 970 000

kr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med

4 290 000 kr.

I de båda likalydande motionerna I: 196 och II: 219 har bl. a. hemställts

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en utredning rörande trafiksäkerheten

syftande till i första hand en sänkning av olycksfrekvensen med

50 % fram till mitten av 1970-talet.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att trafiksäkerhetsfrågorna

ingående behandlades av utskottet i såväl dess utlåtande nr 89 vid 1967 års

riksdag som dess utlåtande nr 6 (p. 9) vid fjolårets riksdag. Det framhölls

därvid att utskottet fann det angeläget att man söker få ett mer samlat

grepp på trafiksäkerhetsfrågorna. Kungl. Maj :ts förslag om inrättande

fr. o. m. den 1 januari 1968 av ett trafiksäkerhetsverk m. in. syftade bl. a.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

19

härtill. Utskottet redovisade också i sina förenämnda utlåtanden en råd åtgärder

som vidtagits eller planerats i samma syfte samt hänvisade till pågående

utrednings- och undersökningsverksamhet på trafiksäkerhetsområdet.

I anslutning till det nu anförda må vidare erinras om att nyligen — som

ett led i samordningen av trafiksäkerhetsarbetet — bildats en planeringsnämnd

vid trafiksäkerhetsverket med representanter för de statliga myndigheter

som arbetar med arbetarskydd, bebyggelseplanering, väghållning,

skolväsende, trafikövervakning, fordonskontroll, trafikreglering, förarutbildning,

information, sjukvård, forskning, materialprovning, miljövård och

försvar samt representanter för landstings- och kommunförbunden och AB

Svensk bilprovning. Nämnden har i ett gemensamt arbetsprogram redovisat

de nya åtgärder för ökad trafiksäkerhet som de medverkande myndigheterna

samt vissa andra myndigheter och organisationer för närvarande avser att

genomföra eller initiera under tiden den 1 januari 1969—den 30 juni 1970.

Vidare har inhämtats uppgifter rörande de frågor som är föremål för utredningar

inom olika departement. Programmet omfattar elva olika arbetsområden

och avser åtgärder med sikte på trafikanten, fordonet och vägen (gatan)

samt berör vidare rättsregler av olika slag, trafikövervakning och trafikdirigering

samt beredskap för att ta hand om dem som skadas i trafiken

jämte undersökning och forskning m. m.

Med beaktande bl. a. av det anförda kan utskottet i vart fall f. n. inte

finna det motiverat att på sätt i motionerna föreslagits från riksdagens

sida begära en särskild utredning i dessa frågor. Utskottet vill dock i likhet

med motionärerna understryka frågornas stora vikt samt förutsätter att

därest av förhållandena så befinnes påkallat eller eljest önskvärt en översyn

i en eller annan form kommer till stånd. Utskottet avstyrker följaktligen

i nu berörda del motionerna i fråga.

I motionen II: 682 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer

att expertgrupper tillsätts regionvis i syfte att tillskapa en ökad trafiksäkerhet

på sikt. Då även härmed sammanhängande frågor enligt vad

utskottet erfarit av trafiksäkerhetsverket tagits upp i det förenämnda arbetsprogrammet

torde någon åtgärd i ämnet från riksdagens sida inte vara

påkallad, varför motionen i fråga avstyrks.

I motionerna 1:618 och II: 702 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t anhåller att organisationen och planeringen av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet

blir föremål för utredning med beaktande av de synpunkter

som anförts i motionerna. Bl. a. bär därvid framhållits att de överläggningar

som under hösten 1968 ägt rum för en gränsdragning mellan statens

trafiksäkerhetsverk och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

inom den del av trafiksäkerhetsarbetet som omfattas av information

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

och upplysning knappast skapat erforderlig klarhet i arbetsplaneringen.

Tillkomsten av trafiksäkerhetsverket förklaras visserligen ha betytt en förstärkning

av insatserna för en ökad trafiksäkerhet men intrycket av en

splittrad användning av resurserna anses dock kvarstå. Det framhålls

också att forskningen är förlagd till olika organ samt att den borde samordnas

för tillgodogörande av vunna erfarenheter.

Utskottet vill beträffande sistnämnda fråga erinra om att 1964 års transportforskningsutredning

lagt fram ett betänkande benämnt Transportforskningens

organisation (SOU 1908: 34) berörande även forskningen på trafiksäkerhetens

område. Förslagen i betänkandet är f. n. efter sedvanlig remissbehandling

under beredning inom Kungl. Maj :ts kansli. Vad beträffar uttalandena

i övrigt anser utskottet det i likhet med motionärerna vara av

största vikt att insatserna på förevarande område samordnas och att alla

möjligheter tillvaratas att för bekämpning av trafikolyckorna effektivisera

trafiksäkerhetsarbetet. Inte minst med hänsyn till de knappa ekonomiska

och personella resurserna finner utskottet angeläget att så sker. Utskottet

anser därför det av motionärerna aktualiserade spörsmålet i en eller annan

form böra prövas av Kungl. Maj :t samt härav eventuellt föranledda förslag

om möjligt böra redovisas redan i nästkommande års statsverksproposition.

Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj :t till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 7 970 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 196 och II: 219 i

vad de avser utredning rörande trafiksäkerheten,

3. att riksdagen avslår motionen II: 682,

4. att riksdagen i anledning av motionerna I: 618 och

II: 702 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört beträffande de i motionerna upptagna frågorna.

6. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet ro. fl. anslag. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 2—E 4, s. 110—113)

och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 12 248 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Registrering av motorfordon ett förslagsanslag av

1 000 kr.,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

21

3. till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

järnvägskorsningar ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.,

att avräknas mot automobil skattemedlen.

7. Trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj :t har (punkt E 5, s. 114—116)

föreslagit riksdagen att till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1969/

70 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 196 av herr Bengtson m. fl. och II: 219

av fru Nettelbrandt m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte vid

sin behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 1, bilaga 8, till Trafiksäkerhetsforskning

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av

3 994 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna I: 626 av herr Strandberg och II: 719 av

fru Sundberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att till

Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1969/70 anvisa ett i förhållande

till departementschefens förslag med 400 000 kronor förhöjt reservationsanslag

av 3 400 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Till förevarande ändamål har Kungl. Maj :t för nästa budgetår

föreslagit en medelsanvisning av 3 000 000 kr. I anledning härav har

i motionerna I: 196 och II: 219 yrkats en höjning av anslaget till av trafiksäkerhetsrådet

begärda 3 994 000 kr., medan i motionerna I: 626 och II: 719

yrkats en höjning med 400 000 kr. i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet finner det i likhet med motionärerna angeläget att trafiksäkerhetsrådet

ges ökade resurser för sin betydelsefulla verksamhet. Den av

Kungl. Maj :t föreslagna medelstilldelningen bör dock möjliggöra en viss

ökning av forskningsinsatserna på trafiksäkerhetens område. I anslutning

härtill må också erinras om de under punkten 5 i det föregående omnämnda

förslagen från transportforskningsutredningen vilka f. n. är föremål för

prövning inom Kungl. Maj :ts kansli. I avvaktan på resultatet härav och

under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 5 anfört rörande

vidtagna åtgärder och pågående verksamhet på trafiksäkerhetsfältet har utskottet

funnit sig kunna godta Kungl. Maj :ts förslag angående medelsberäkningen.

Motionerna I: 196 och II: 219 i berörda del samt motionerna I: 626

och II: 719 avstyrks följaktligen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:196 och 11:219, nämnda motioner

i vad de avser medelsanvisningen, samt I: 626 och

II: 719 till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1989/70

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

8. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 6, s. 116—118) och hemställer
att

riksdagen till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för hudgetåret 1960/70 anvisar

ett anslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjöfart

9. Handelsflottans pensionsanstalt m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 2—F 6, s. 123—127) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Handelsflottans pensionsanstalt ett anslag av 1 000

kr.,

2. till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag av

575 000 kr.,

3. till Bidrag till vissa resor av sjöfolk ett förslagsanslag

av 325 000 kr.,

4. till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond ett förslagsanslag

av 5 650 000 kr.,

5. till Understöd åt skårgårdsrederier m. m. ett förslagsanslag

av 600 000 kr.

Institut m. m.

10. Transportnämnden. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt

G 1, s. 128—129) och hemställer

att riksdagen till Transportnämnden för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 767 000 kr., därav tre

fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

11. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader.

Kungl. Maj :t har (punkt G 2, s. 129—133) föreslagit riksdagen att

till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 15 999 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:625 av herr Strandberg och 11:715 av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

23

herr Petersson i Gäddvik m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att åtgärder vidtages syftande till ökad samordning

av verksamheten inom SMHI och den militära väderlekstjänsten.

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen om

15 999 000 kr. tillstyrks av utskottet.

I motionerna 1:625 och 11:715 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t anhåller att åtgärder vidtas syftande till ökad samordning av verksamheten

inom institutet och den militära väderlekstjänsten. Utskottet finner

det för sin del angeläget att verksamheten i möjligaste mån samordnas

men vill dock erinra om det omfattande samarbete som bedrivs i syfte

att eliminera dubbelarbete. Sålunda har bl. a. tillskapats en gemensam arbetsgrupp

för beredning och föredragning av frågor rörande det fasta observationsnätet.

Vidare har i januari 1969 en revidering påbörjats av den tidigare

gällande överenskommelsen rörande samarbetet mellan institutet och

flygvapnet. Likaså har verksamheten den senaste tiden varit föremål för

fortlöpande studier från bl. a. statskontorets sida. Utskottet anser sig kunna

förutsätta att det sålunda pågående samarbetet kommer att fördjupas samt

att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer utvecklingen på området och

vidtar i anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder. Under hänvisning

härtill finner utskottet någon särskild framställning i ämnet från riksdagens

sida ej erforderlig och avstyrker därför motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/70

anvisar ett förslagsanslag av 15 999 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 625 och II: 715.

12. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av materiel

m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag

(punkterna G 3—G 14, s. 133—145) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Underhåll av materiel m. m. ett förslagsanslag av 972 000

kr.,

2. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Nyanskaffning av instrument m. m. ett reservationsanslag

av 300 000 kr.,

3. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Uppdragsverksamhct ett förslagsanslag av 3 600 000 kr.,

4. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

tut: Väderlekstjänst för luftfarten ett förslagsanslag av

7 998 000 kr.,

5. till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och

på Grönland m. m. ett förslagsanslag av 1 355 000 kr.,

6. till Statens våginstitut ett förslagsanslag av 3 307 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

7. till Statens väginstitut: Utrustning ett reservationsanslag

av 170 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

8. till Statens gentekniska institut: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 2 140 000 kr.,

9. till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 2 550 000 kr.,

10. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag

av 150 000 kr.,

11. till Statens brandinspektion ett förslagsanslag av

950 000 kr.,

12. till Statens brandskola ett förslagsanslag av 1 652 000

kr.

Diverse

13. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 1, s. 146—

149) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar för

drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett anslag av 215 000 000 kr.

14. Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.

Kungl. Maj :t har (punkt H 2, s. 149—150) föreslagit riksdagen att till

Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret

1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 9 935 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:120 av herrar Strandberg och Schött

samt II: 139 av herrar Petersson i Gäddvik och Nilsson i Agnäs vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att den generella gränsen för bidragsgivning

till icke lönsamma busslinjer höjes till 3 kronor per bidragsberättigad

vagnmil, samt att riksdagen till Ersättning till trafikföretag för drift av

icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1969/70 måtte anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna I: 266 av herrar Hubinette och Axel Georg

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

25

Pettersson samt II: 360 av herrar Ringaby och Andersson i Örebro vari

hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om sådan ändring av K. K. den 7 maj 1965 (nr 201) om statsbidrag

till viss linjetrafik på landsbygden, att bidrag fr. o. m. kalenderåret 1969

generellt medgives med upp till tre kronor per vagnmil bidragsgrundande

trafikarbete, samt att till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma

busslinjer för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av

12 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1:630 av herr Tistad in. fl. och 11:700

av herr Josefson i Arrie m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte till Ersättning

till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer under sjätte

huvudtiteln för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av

12 075 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär att

till ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för

nästa budgetår anvisas ett anslag av 9 935 000 kr. mot av transportnämnden

föreslagna 12 100 000 kr. Nämnden har vid sin beräkning av anslagsbehovet

utgått från en höjning av bidraget från 2: 50 till 3 kr. per vagnmil

bidragsgrundande trafikarbete.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna I: 120 och II: 139

samt 1:266 och 11:360 hemställts dels att den generella gränsen för bidragsgivning

till icke lönsamma busslinjer höjs till 3 kr. per vagnmil bidragsgrundande

trafikarbete dels att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1969/70 anvisas ett anslag av 12 milj. kr. resp. 12,1 milj. kr. I motionerna

1:630 och 11:700 har hemställts att anslaget bestäms till

12,075 milj. kr.

Utskottet vill erinra om att den generella maximigränsen för bidragsbeloppen

höjdes med 50 öre till 2:50 per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete

så sent som den 1 januari 1968. Vidare bär departementschefen

tillkallat en särskild sakkunnig att närmare undersöka formerna för den

ifrågavarande bidragsgivningen och därmed sammanhängande frågor. Med

hänsyn härtill och i avvaktan på resultatet av utredningen har utskottet

funnit sig böra godta Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker följaktligen

samtliga i ämnet väckta motioner.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:120 och II: 139, 1:266 och II:

360 samt I: 630 och II: 700 till Ersättning till trafikföretag

för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1969/70

anvisar ett reservationsanslag av 9 935 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

15. Driftbidrag till luftfartsverket m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna H 3—H 9, s. 151—158) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Driftbidrag till luftfartsverket ett anslag av

8 500 000 kr.,

2. till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

ett förslagsanslag av 104 000 000 kr., därav

2 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. ett förslagsanslag av 1 591 000 kr.,

4. till Beredskap för civil luftfart ett reservationsanslag

av 800 000 kr.,

5. till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap ett

reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

6. till Vissa kostnader i anledning av allmänna val ett förslagsanslag

av 500 000 kr.,

7. till Bidrag till förebyggande och släckning av brand

ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

Uppskjuten fråga

16. Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande i

fråga om Kungl. Maj:ts under punkten F 1 Sjöfartsverket m. m. framlagda

förslag vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 25 mars 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),

Rikard Svensson (s), Virgin (m), Ivar Johansson (ep), fru Wallentheim

(s), herrar Mårtensson (s), Bengt Gustavsson (s), Bengtson (ep), Herbert

Larsson (s), Wååg (s), Eric Peterson (fp), Strandberg (m), Nils Persson

(fp) och Lindblad (fp) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olofström

(s), Almgren (s), Mellqvist (s), Gustafson i Göteborg (fp), fru LewénEliasson

(s), herrar Bergman (s), Mattsson (ep), Johansson i Norrköping

(s), Enskog (fp), Lindahl (s), Antonsson (ep), Cassel (m), Eskel (s) och

Dahlgren (ep).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

27

Reservationer

1. vid punkten 4 (Allmän översikt över vägväsendet. Anslagen till vägväsendet)

beträffande anslaget till byggande av statliga vägar av herrar Ivar

Johansson (ep), Bengtson (ep), Eric Peterson (fp), Nils Persson (fp),

Lindblad (fp), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson (ep), Enskog (fp),

Antonsson (ep) och Dahlgren (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Utskottet

har» och på s. 10 slutar med »vid medelsfördelningen» bort ha följande

lydelse:

»Utskottet har vid sin prövning av denna anslagsfråga inte funnit sig

kunna godta Kungl. Maj :ts förslag. Såsom i motionerna 1:598 och 11:691

framhållits måste statens väghållningsansvar bibehållas i minst den omfattning

som nu gäller, varför det framstår som särskilt angeläget att riksdagen

beviljar det av vägverket äskade beloppet om 153,5 milj. kr. vad

avser byggande av länsvägar. Detta skulle innebära en höjning jämfört med

Kungl. Maj :ts förslag om 6,3 milj. kr. och här ifrågavarande anslag skulle

sålunda komma att uppgå till 706,3 milj. kr. Däremot anser sig utskottet

inte kunna tillstyrka att på sätt i motionerna I: 374 och II: 362 föreslagits

ökningen begränsas till 6 milj. kr. att avse endast vägbyggandet i Gävleborgs

län.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna 1:374 och 11:362 samt med bifall till motionerna

1: 598 och II: 691 till Byggande av statliga vågar

för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av

706 300 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,»

2. vid punkten 4 (Allmän översikt över vägväsendet. Anslagen till vägväsendet)

beträffande väghållningsansvarets fördelning mellan stat och

kommun av herrar Virgin (m), Ivar Johansson (ep), Bengtson (ep), Eric

Peterson (fp), Strandberg (m), Nils Persson (fp), Lindblad (fp), Bohman

(m), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson

(ep), Cassel (m) och Dahlgren (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Såsom departementschefen»

och slutar med »i frågan» bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Det kan enligt utskottets uppfattning inte anföras bärande skäl för en

ökning av kommunernas ansvar när det gäller väghållningen. Motiven för

ett bibehållande av statens ansvar i minst den omfattning som nu gäller är

däremot såsom motionärerna framhållit starka.

Glest befolkade kommuner med förhållandevis långa vägsträckor inom

sina gränser men med låg skattekraft skulle drabbas särskilt hårt vid ett

förverkligande av den åsyftade förändringen i kostnadsansvaret. Redan nu

har många kommuner avsevärda ekonomiska svårigheter.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

Det måste också starkt ifrågasättas om en på anslagsknapphet beroende

omfördelning av väghållningsansvaret kan vara rationell. Maskinerna kan

knappast komma till lika effektiv användning vid en sådan organisation. De

totala vägkostnaderna kan inte förväntas bli lägre genom den föreslagna omorganisationen.

Tvärtom måste det befaras att de skulle stiga. Vad utskottet

sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

»8. att riksdagen med bifall till motionerna 1:603 och

II: 690, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.

Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande väghållningsansvarets

fördelning mellan stat och kommun,»

3. vid punkten 4 (Allmän översikt över vägväsendet. Anslagen till vägväsendet)

beträffande ackumulerad eftersläpning rörande vägbyggnad och

vägunderhåll av herrar Ivar Johansson (ep), Bengtson (ep), Eric Peterson

(fp), Nils Persson (fp), Lindblad (fp), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson

(ep), Enskog (fp), Antonsson (ep) och Dahlgren (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj :t bör vidare enligt utskottets uppfattning vid kommande budgetarbete

beräkna resurser för vägändamål av sådan omfattning att senare

års ackumulerade eftersläpning såvitt rör vägbyggnad och drift undanröjes.

Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

»9. att riksdagen med bifall till motionerna 1:603 och

II: 690, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört beträffande undanröjande

av den ackumulerade eftersläpningen i fråga om

vägbyggnad och underhåll,»

4. vid punkten 4 (Allmän översikt över vägväsendet. Anslagen till vägväsendet)

beträffande vägväsendets framtida finansiering av herrar Virgin

(m), Strandberg (m), Bohman (m) och Cassel (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet vill»

och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner i likhet med motionärerna lånefinansieringen utgöra

ett nödvändigt komplement till direktfinansieringen om det skall bli möjligt

att ge vägnätet en standardhöjning som tillfredsställande uppfyller

kraven på transportekonomi och trafiksäkerhet.

Det torde därför snarast böra utredas i vilken utsträckning ett lånefinansieringssystem

för motorvägar, tunnlar och storbroar kan avändas som

komplement till direktfinansiering.

Beträffande vissa större väg- och broföretag innebär deras tillkomst så

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

29

betydande fördelar för trafikanterna att dessa kan antagas vara beredda

att genom avgifter finansiera anläggningen helt eller delvis. Införandet av

ett sådant avgiftssystem synes vara enda möjligheten att inom överskådlig

tid få till stånd ett tillräckligt nät av motorvägar även i vårt land. Det kan

knappast resas några invändningar häremot från vare sig sakliga eller principiella

synpunkter.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att med stöd av Kungl. Maj :ts

bemyndigande chefen för finansdepartementet under 1965 tillkallat särskilda

sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen

och därmed sammanhängade frågor. I direktiven angavs som utgångspunkt

för utredningsarbetet att kostnaderna för vägväsendet och vägtrafikväsendet,

liksom nu i princip är fallet, skall bäras av vägtrafiken.

Att bestämma dessa kostnader syntes emellertid vara förenat med flera

djupgående problem av ekonomiskt och trafikpolitiskt slag. För att lösa

dessa problem har chefen för kommunikationsdepartementet tillkallat en

särskild expertundersökning, där utredningen bl. a. enligt direktiven bär att

pröva vilka kostnader för det allmänna som bör hänföras till vägtrafiken.

Även frågan hur dessa kostnader lämpligen bör fördelas på olika trafikantkategorier

skall övervägas av utredningen.

Det vore enligt utskottets uppfattning värdefullt om direktiven till dessa

utredningar kompletterades på sådant sätt att även frågan om en framtida

avgiftsfinansiering ingående kunde prövas, eller, om så inte skulle anses

lämpligt, att en ny utredning tillsätts för att ingående pröva denna fråga.»

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

»17. att riksdagen i anledning av motionerna 1:377 och

II: 705 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört beträffande utredning rörande vägväsendets

framtida finansiering,»

5. vid punkten 5 (Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader)

beträffande utredning rörande trafiksäkerheten av herrar Ivar Johansson

(ep), Bengtson (ep), Eric Peterson (fp), Nils Persson (fp), Lindblad (fp),

Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson (ep)

och Dahlgren (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Med beaktande»

och slutar med »i fråga» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Under senare år har ansträngningarna att minska olycksfrekvensen på

vägarna intensifierats. Även om betydelsen härav ingalunda skall förringas

måste det konstateras att olycksfrekvensen förblivit i stort sett oförändrad.

Det torde vara klart att åtgärder av skilda slag måste vidtas för ernående

av ett bättre trafiksäkerhetsresultat. Säkrare fordon, bättre utbildade förare

och högre standard på vägarna måste åstadkommas. Ingående undersökningar

bör också göras beträffande det sätt på vilket biltillverkarna mest

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

framgångsrikt kan förmås att inrikta arbetet på att vid vidareutvecklingen

av sina produkter i första hand ta hänsyn till trafiksäkerhetsfrågorna.

Målsättningen för trafiksäkerhetsarbetet måste vara att nedbringa antalet

dödade och svårt skadade. Det är därvid klart att de humanitära motiven

är grundläggande. Även tungt vägande ekonomiska skäl kan emellertid

anföras i detta sammanhang. Det är sålunda nödvändigt att trafiksäkerheten

ges högre prioritet än som hittills skett. En utredning av berörda

frågor synes bl. a. därför böra komma till stånd. Det synes utskottet som en

parlamentarisk utredning skulle kunna mera obundet än ett antal experter

rekommendera de lämpligaste åtgärderna i angivna syfte. Vad utskottet

härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till motionerna I: 196 och

11:219, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört om utredning rörande

trafiksäkerheten,»

6. vid punkten 7 (Trafiksäkerhetsforskning) beträffande medelsanvisningen

av herrar Virgin (nr), Ivar Johansson (ep), Bengtson (ep), Eric

Peterson (fp), Strandberg (in), Nils Persson (fp), Lindblad (fp), Bohman

(m), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson

(ep), Cassel (m) och Dahlgren (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »avstyrks följaktligen» bort ha följande lydelse:

»Av den av trafiksäkerhetsrådet begärda höjningen uppgår forskningsandelen

till 1 119 000 kr., varav departementschefen tillstyrker endast

125 000 kr. Med denna blygsamma höjning torde befintlig forskningskapacitet

inte kunna utnyttjas. Av trafiksäkerhetsrådets petita framgår att forskning

avsetts skola bedrivas bl. a. på en rad viktiga områden, berörande bl. a.

beskrivning och analys av trafikolyckor och trafik, fordonets tillförlitlighet

och säkerhet, miljö- och trafikplanering, vägar och trafikplatser, administration

och lagstiftning samt hjälpmedel för trafiksäkerhetsforskning. Dä

det även enligt utskottets uppfattning är angeläget att ökade resurser ställs

till rådets förfogande för dess betydelsefulla uppgifter på trafiksäkerhetsforskningens

område bör anslaget i dess helhet för nästa budgetår tas

upp med 3 994 000 kr. Utskottet tillstyrker således motionerna 1:196 och

11:219 i nu berörda del, varigenom jämväl yrkandet i motionerna 1:626

och II: 719 tillgodoses.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1:626 och 11:719 samt med bifall till motionerna

I: 196 och 11:219, nämnda motioner i vad de avser

medelsanvisningen, till Trafiksäkerhetsforskning för bud
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

31

getåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 3 994 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,»

7. vid punkten 14 (Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma

busslinjer) beträffande anslagsberäkningen av herrar Virgin (m), Ivar

Johansson (ep), Bengtson (ep), Eric Peterson (fp), Strandberg (m), Nils

Persson (fp), Lindblad (fp), Bohman (m), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson

(ep), Enskog (fp), Antonsson (ep), Cassel (m) och Dahlgren (ep) som

anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »väckta motioner» bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att ökade

medel ställs till förfogande för här ifrågavarande ändamål. Med tanke på den

stora betydelse som ersättningen till icke lönsam busstrafik måste tillmätas

bör sålunda den generella maximigränsen för statsbidrag enligt de nuvarande

reglerna fr. o. m. år 1969 höjas från 2: 50 kr. till 3 kr. per vagnmil

bidragsgrundande trafikarbete. Som följd därav bör den av departementschefen

föreslagna medelsanvisningen höjas till 12 milj. kr.

Genom vad utskottet sålunda föreslagit torde jämväl syftet med de i motionerna

1:266 och 11:360 samt 1:630 och 11:700 framställda yrkandena

vara tillgodosett.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1:266 och 11:360 samt 1:630 och 11:700 och

med bifall till motionerna I: 120 och II: 139 till Ersättning

till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för

budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av

12 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1969/70 s. 1 i texten