Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen framlagda förslag angående det statliga utvecklingsbiståndet jämte motioner.

1969-05-06 · 52 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 52 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:82, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen framlagda förslag angående det statliga utvecklingsbiståndet jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

1

Nr 82

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag angående det statliga utvecklingsbiståndet

jämte motioner.

(1 :a avd.)

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1, bilaga 5, littera C och bilaga 9, littera

E under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartements-

och finansärenden för den 3 januari 1969 framlagt förslag angående

det statliga utvecklingsbiståndet.

Som ett led i förverkligandet av den s. k. 1 %-planen för det svenska utvecklingsbiståndets

utbyggnad, som antogs av 1968 års riksdag, föreslås för

budgetåret 1969/70 en ökning av de sammanlagda bislåndsanslagen med

130 milj. kr. till ca 634 milj. kr. I förhållande till biståndsanslagen under

innevarande budgetår, ca 504 milj. kr., innebär förslaget en ökning med

drygt 25 %, såsom också förutsatts i planen.

Drygt 344 milj. kr. av nästa budgetårs anslag förutsätts falla på tredje

huvudtitelns biståndsanslag, som avser årsbidrag till vissa FN-organs biståndsprogram

samt kostnader för SIDA:s förvaltning, för dess utbildnings-,

rekryterings- och informationsverksamhet och för dess fältverksamhet i

olika länder. En betydande förstärkning av informationsverksamheten kring

u-ländernas problem föreslås.

Anslagen till det finansiella utvecklingsbiståndet, som avser bidrag till

multilaterala institutioner för utvecklingsfinansiering och till internationella

livsmedelsprogram samt svenska utvecklingskrediter, redovisas under

sjunde huvudtiteln och beräknas till 289 milj. kr. för nästa budgetår.

I enlighet med den metodik för en mera konkret framtidsplanering av

biståndsverksamhetens expansion, som antogs av fjolårets riksdag, föreslås

vidare att en ram för bidragsutfästelser, anslag och allmän planering fastställs

för en ny treårsperiod t. o. m. budgetåret 1971/72. Inom denna ram,

som föreslås bli ca 2 300 milj. kr. och är att betrakta som en minimiram

för de sammanlagda anslagen under de närmaste tre budgetåren, har anslagens

huvudsakliga fördelning på ändamål och verksamhetsformer så långt

som möjligt angetts men utrymme lämnats för framtida omdispositioner

eller eventuella nya insatser inom ramen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 82

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

Biståndsanslagens utveckling och fördelning på verksamhetsformer under

senare budgetår framgår av följande schematiska uppställning (beloppen i

milj. kr.):

Årsbidrag till internationella bi- ståndsprogram :

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

(förslag)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

59,8

70,2

80,9

80,9

96,2

FN:s barnfond (UNICEF)......

5,2

7,8

8,8

9,0

15,0

FN:s flyktingverksamhet ......

1,8

2,0

2,3

2,6

3.1

Intern, utv. fonden (IDA)......

41,4

51,8

51,8

72,4

87,9

Regionala banker ............

—

—

2,6

2,6

18,2

Intern, livsmedelspropram......

—

10,4

15,6

37,7

42,9

Fältverksamhet m. m.........

77,1

75,9

107,2

180,0

210,0

Utvecklingskrediter m. m.......

SIDA:s förvaltn., rekr., utbildn.

90,0

110,0

125,0

105,0

140,0

och information..............

8,0

9,3

10,1

13,5

20,3

Summa

283,3

337,4

404,3

503,7

633,6

1. Planeringsram m. m. Kungl. Maj :t har (bilaga 5, s. 14—18) föreslagit

riksdagen att fastställa den totala planeringsramen för utvecklingsbiståndet

för budgetåret 1970/71 till 764 000 000 kr. och för budgetåret 1971/72 till

894 000 000 kr.

Propositionen. I propositionen erinras om att statsmakterna våren 1968

fattat principbeslut om 1 %-målet för utbyggnad av det statliga utvecklingsbiståndet.

Målet skall nås genom successiva anslagshöjningar fram t. o. m.

budgetåret 1974/75. I planeringen skall man kunna utgå från att anslagshöjningen

i kronor räknat skall bli minst lika stor som föregående budgetår.

De årliga anslagshöjningarna får i övrigt bli beroende av den ekonomiska

utvecklingen. Det räknas dock med att de årliga ökningarna måste vara

minst 25 % på närmast föregående års anslagsbelopp för att målet skall nås

vid utsatt tidpunkt.

Enligt yrkanden i motioner till föregående års riksdag borde de årliga anslagsökningarna

på vägen till 1 %-målet motsvara en viss procentuell andel

av bruttonationalprodukten (BNP) i stället för att sättas i relation till föregående

års ökning. Förslaget innebär en betydande merbelastning under de

närmaste åren och är statsfinansiellt mindre flexibelt, önskemålet om långtidsplanering

är väl tillgodosett genom de tidigare antagna riktlinjerna, som

av departementschefen förordas för fortsatt tillämpning.

För budgetåret 1969/70 förordar departementschefen en total ökning av

biståndsanslagen med 130 milj. kr.

Planeringsramen för 1970/71 överstiger med 130 milj. kr. anslaget för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969 3

budgetåret 1969/70 samt ökar för budgetåret 1971/72 med ytterligare 130

milj. kr.

Av planeringsramens nära 2 300 milj. kr. (avseende budgetåren 1969/70—- 1971/72) förutsätts 920 milj. kr. bli ställda till internationella organs förfogande

medan 1 240 milj. kr. skulle avses för de egna direkta biståndsinsatserna.

Förvaltning, utbildning, rekrytering och information samt planeringsreserv

beräknas till sammanlagt 132 milj. kr.

Beträffande beteckningen huvudmottagarland anföres bl. a. att det sedan

några år använts om en grupp av länder som ansetts böra komma i fråga

för flera slag av insatser -— krediter, varugåvor, bistånd i form av personal

bekostad av Sverige •— och därjämte ett par länder till vilka huvudsakligen

kreditbistånd varit aktuellt. Ordet huvudmottagarland har inte getts

någon klar definition. Avsikten har inte varit att med detta urval göra en

politisk värdering av olika länder, och termen används i stort sett enbart i

syfte att ange var — inom ramen för koncentrationsprincipen — det direkta

svenska biståndet uttryckt i personal och kostnader faktiskt är eller håller

på att bli av jämförelsevis betydande omfattning. Nya insatser av större omfattning

eller principiell betydelse anmäls normalt i propositioner till riksdagen,

som därmed följer och kan påverka biståndsprogrammets utveckling

och inriktning.

Departementschefen anmäler att biståndsinsatser för Vietnam efter fientligheternas

upphörande bör kunna komma i fråga på olika områden. Kungl.

Maj :t bör inom ramen för tillgängliga medel bedöma omfattningen och inriktningen

av svenska insatser på grundval av de omständigheter, som råder

då aktiva återuppbyggnadsinsatser kan komma i fråga, och i sedvanlig ordning

redovisa åtgärder och framlägga förslag i ämnet för riksdagen.

Motionerna. Under förevarande punkt har utskottet behandlat vissa yrkanden

beträffande utvecklingsbiståndets utformning och inriktning m. m.

Ifrågavarande motionsyrkanden redovisas gruppvis med angivande av resp.

område till vilka de hänförts.

Beträffande biståndspolitikens utformning har utskottet

behandlat

dels de likalydande motionerna I: 171 av herr Werner och II: 182 av herr

Hermansson m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen uttalar sig för att

Sverige förändrar sin handelspolitik i enlighet med u-ländernas krav sådana

de uttrycks bl. a. i Alger-stadgan och av regeringen begär undersökning om

konkreta åtgärder i detta syfte och konsekvenserna av en sådan förändring,

dels de likalydande motionerna I: 310 av herr Virgin m. fl. och 11: 422 av

herr Holmberg m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa

att en parlamentarisk utredning tillsättes med uppdrag att utarbeta riktlinjer

för den långsiktiga utvecklingen av det svenska utvecklingsbiståndet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

på basis av hittills vunna erfarenheter och i samarbete med missionen och

andra frivilliga humanitära organisationer,

att i enlighet med vad som framföres i motionerna riktlinjer utarbetas

för samarbetet mellan näringslivet och de biståndsgivande myndigheterna,

att de principer och förslag beträffande u-landsbiståndet som i övrigt

framföres i motionerna måtte beaktas vid utformningen av den fortsatta

svenska biståndsinsatsen,

dels de likalydande motionerna 1:424 av herrar Bengtson och Dahlén

och 11:511 av herrar Wedén och Hedlund i vad avser hemställan att riksdagen

hos Kungl. Maj :t begär tillsättande av eu beredning med parlamentarisk

sammansättning vars uppgift i enlighet med i motionerna angivna

riktlinjer skall vara att göra en översyn av den svenska biståndspolitikens

principiella målsättning varvid bör beaktas såväl utformningen av det tekniska

och finansiella stödet som riktlinjerna för den svenska handelspolitiken

visavi u-länderna och förutsättningarna för det svenska näringslivets

och frivilligorganisationernas medverkan i svensk biståndspolitik.

Beträffande vägen till 1 %-m å 1 e t har ntskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 255 av fru Lindström m. fl. och II: 292

av herr Lindholm m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte beakta vad i

motionerna anförts (synpunkter på den årliga ökningstakten i u-hjälpen),

de/s de likalydande motionerna I: 310 av herr Virgin in. fl. och II: 422 av

herr Holmberg in. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att i motionerna intagen plan för uppnående av

1 %-målet för det svenska u-landsbiståndet budgetåret 1974/75 antages som

riktlinje för det svenska u-landsbiståndets fortsatta utveckling samt att biståndsmyndighetens

planering inrättas därefter,

dels de likalydande motionerna I: 424 av herrar Bengtson och Dahlén och

II: 511 av herrar Wedén och Hedlund i vad avser hemställan att riksdagen

hos Kungl. Maj :t begär tillsättande av en beredning med parlamentarisk

sammansättning vars uppgift i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer

skall vara att lägga fram förslag om nya riktlinjer för när det svenska ulandsbiståndet

skall nppnå en procent av bruttonationalprodukten.

Beträffande investeringsgarantier och industrialisering

har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 169 av herr Ottosson in. fl. och II: 183

av herr Hovhammar m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att

garantier skall ges för investeringar i u-länder utan den nu gällande begränsningen

till endast vissa länder,

dels de likalydande motionerna 1:424 av herrar Bengtson och Dahlén

och II: 511 av herrar Wedén och Hedlund i vad avser hemställan att riksdagen

hos Kungl. Maj :t måtte begära en översyn av reglerna för investeringsgarantierna

enligt i motionerna angivna riktlinjer,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969 5

dels de likalydande motionerna 1:427 av herrar Bengt Gustavsson och

Palm och 11: 499 av fru Lewén-Eliasson in. fl. vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Ivungl. Maj:t begär att frågan om en utvidgning av det svenska

biståndet till utvecklingsländernas industrialisering efter de linjer som

angivits i motionerna blir föremål för eu mer ingående utredning genom

SIDA:s försorg samt alt folkbildningsorganisationerna och de fackliga och

kooperativa rörelserna bereds tillfälle att deltaga i detta utredningsarbete,

dels de likalydande motionerna 1:441 av fröken Stenberg m. fl. och II:

Ml av herrar Nordstrandh och Wennerfors vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att länderbegränsningen för det svenska systemet med garantier

för vissa investeringar i u-länder avskaffas.

Beträffande biståndets länderin riktning in. in. har utskottet

behandlat

dels de likalydande motionerna I: 171 av herr Werner och II: 182 av herr

Hermansson in. il. i vad avser hemställan att riksdagen av regeringen begär

omprövning av biståndsverksamhetens huvudinriktning, varvid Vietnam och

Cuba bör bli s. k. huvudmottagarländer,

dels de likalydande motionerna 1:305 av herr Lindblad och 11:290 av

herrar Ahlmark och Ullsten i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse

tdl Kungl. Maj :t hemställer att vår u-hjälp till Zambia bör fortsätta att öka

mycket snabbt och att delta markeras genom att Zambia blir ett av de s. k.

huvudmottagarländerna för svensk u-landshjälp,

dels de likalydande motionerna 1: 424 av herrar Bengtson och Dahlén

och II: 511 av herrar Wedén och Hedlund i vad avser hemställan att riksdagen

måtte uttala sig för att det svenska biståndet til! Zambia utbygges,

dels de likalydande motionerna 1:435 av herr Nyman m. fl. och 11:420

av herrar Ahlmark och Romanus i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer att berörda myndigheter överväger lämpligheten

och möjligheten av att något land (ev. några länder) i Latinamerika

längre fram blir huvudmottagarland för svenskt internationellt bistånd,

dels de likalydande motionerna 1: HO av fröken Stenberg in. fl. och II:

502 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att Algeriet skall vara ett av de s. k. huvudmottagarländerna för statligt utvecklingsbistånd,

dels de likalydande motionerna I: 438 av fru Segerstedt Wiberg och II: 419

av herr Ahlmark i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer att berörda myndigheter överväger lämpligheten och möjligheten

av u-landshjälp i någon form till södra delen av Sudan.

Utskottet. Statsmakterna har våren 1968 fattat ett principbeslut om det

s. k. 1 %-målet för utbyggnaden av det statliga utvecklingsbiståndet. Till

grund för beslutet låg proposition 1968: 101. Propositionen innehöll omfattande

förslag till riktlinjer för den fortsatta biståndsverksamheten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

Förslagen i årets statsverksproposition beträffande biståndspolitikens

utformning är ett fullföljande av de sålunda fastlagda linjerna.

Sverige har vid den senaste UNCTAD-konferensen intagit en positiv hållning

till de handelspolitiska kraven i Alger-stadgan och uttryckt sin vilja att

verka för internationella åtgärder i dennas anda. Utskottet ansluter sig till

dessa strävanden. Vad beträffar ensidiga svenska åtaganden på tullområdet

bör beaktas att sådana i viss utsträckning kan medföra väsentliga sysselsättningsstörningar

utan att fördenskull ge u-länderna några mera betydande

fördelar. Utskottet ställer sig emellertid positivt till strävanden att

genom realistiska åtgärder från svensk sida ytterligare främja u-ländernas

handel.

I fråga om handelspolitiken mot u-länderna är det nordiska samarbetet

väl utvecklat. Det har resulterat bl. a. i initiativ i GATT till tullsänkningar

för tropiska produkter och gemensam modell för en lösning av preferensfrågan.

De nordiska länderna arbetade också inom Kennedy-ronden för att

i största möjliga utsträckning tillgodose u-ländernas intressen inom tullområdet.

Här liksom i fråga om preferenser är dock resultaten beroende på

vad de stora industriländerna är villiga att åtaga sig.

I fråga om ensidiga svenska åtgärder på handelsområdet vill utskottet erinra

om att alla skatter på tropiska produkter avskaffats i Sverige. Tullar

och avgifter belastar f. n. endast kaffe, kakaopulver, kakaomassa och kakaosmör

samt vegetabiliska oljor och fetter (de senare jordbruksreglerade).

Betydelsen av förbättrad marknadsföring och marknadsinformation för

u-länderna betonas från svensk sida. Utöver Sveriges bidrag via GATT:s

budget till International Trade Center (ITC) har stöd till detta center lämnats

i form av unilaterala åtaganden. Sveriges andel i form av unilaterala

bidrag till ITC:s totala budget uppskattas för 1968 till ca 15 % och för 1969

till ca 28 %.

Under hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna I: 171 och

II: 182 i vad de avser handelspolitikens utformning.

I motionerna I: 310 och II: 422 yrkas att en parlamentarisk utredning tillsätts

med uppdrag att utarbeta riktlinjer för den långsiktiga utvecklingen

av det svenska utvecklingsbiståndet på basis av hittills vunna erfarenheter

och i samarbete med missionen och andra frivilliga organisationer. Vidare

yrkas även att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att

riktlinjer utarbetas för samarbetet mellan näringslivet och de biståndsgivande

myndigheterna.

I motionerna I: 424 och II: 511 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj :t

begär tillsättande av en beredning med parlamentarisk sammansättning vars

uppgift bl. a. skall vara att göra en översyn av den svenska biståndspolitikens

principiella målsättning varvid bör beaktas saväl utformningen av det

tekniska och finansiella stödet som riktlinjerna för den svenska handels
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969 7

politiken visavi u-länderna och förutsättningarna för det svenska näringslivet

och frivilligorganisationernas medverkan i svensk biståndspolitik.

Frågan om den svenska biståndspolitikens utformning har varit föremål

för ett flertal utredningar. Senast har i proposition 1968: 101 framlagts riktlinjer

för den fortsatta biståndsverksamheten som riksdagen fastställt. Dessa

riktlinjer ansluter i stor utsträckning till statsmakternas beslut 1962 och i

vissa fall därefter. Det är sålunda fråga om principer grundade på successiva

erfarenheter. Under förhandenvarande omständigheter finner utskottet inte

tillräckliga skäl föreligga att nu tillsätta en utredning eller beredning med

sådana uppgifter som förordas i motionerna I: 310 och II: 422 samt 1:424

och II: 511. Utskottet avstyrker sålunda nämnda motioner såvitt nu är i fråga.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört är utskottet inte heller berett

att tillstyrka yrkandet i motionerna I: 310 och II: 422 om särskilt utarbetade

riktlinjer för samarbetet mellan näringslivet och biståndsmyndigheterna.

Orkandet i motionerna I: 310 och II: 422 i vad avser principer och förslag

i övrigt avstyrks av utskottet.

Beträffande vägen till 1 %-målet erinrades i prop. 1968: 101 om

att det från statsmakternas sida redan vid upprepade tillfällen uttalats att det

svenska utvecklingsbiståndet borde bringas att uppnå en sådan volym att

anslagen till biståndsändamål på statens budget skulle motsvara 1 % av

bruttonationalprodukten.

För att lägga en fastare grund för biståndsverksamhetens fortsatta utbyggnad

och ge planeringsarbetet nödvändiga hållpunkter föreslogs ett principbeslut

av innebörd att vägen till 1 %-målet skulle tillryggaläggas på sju

år och målet sålunda nås budgetåret 1974/75.

Målsättningen innebär att statsmedel för utvecklingsbiståndet nämnda

budgetår skulle uppgå till 1 % av BNP till marknadspris enligt svensk definition.

Vid beräkningen av detta belopp borde avdrag göras för sådana

amorteringar, räntebetalningar och andra återbetalningar som hänförde sig

till tidigare svensk biståndsgivning.

För att det angivna målet skulle uppnås framstod enligt propositionen

anslagshöjningar på i genomsnitt 25 % per år som behövliga. Långtidsplanen

innebar inte något ställningstagande till de årliga anslagshöjningarna.

Dessa fick bli beroende av den ekonomiska utvecklingen. För att ge stadga

åt planeringen förutsattes dock anslagshöjningen i kronor varje budgetår

bli minst lika stor som under närmast föregående budgetår.

Utskottet biträdde propositionens förslag men förutsatte att budgetåret

1974/75 för 1 %-målets uppnående var en minimimålsättning. Om det allmänna

budgetläget så tillät borde en snabbare ökningstakt eftersträvas.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Förslagen i årets statsverksproposition innebär ett fullföljande av 1 %-pla
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

nen. Uppräkningen av anslagen till utvecklingsbiståndet innebär en förhöjning

med drygt 25 %.

I motionerna 1: 255 och II: 292 har hemställts att riksdagen måtte beakta

vad i motionerna anförts. Motionärerna anknyter till ett förslag till föregående

års riksdag att de årliga anslagsökningarna borde motsvara en viss procentuell

andel av BNP i stället för att sättas i relation till föregående års anslag.

Kungl. Maj :t har enligt riksdagens önskemål tagit upp förslaget till

behandling. Den föreslagna metoden anses innebära en betydande merbelastning

de närmaste åren och vara statsfinansiellt mindre flexibel än den

nuvarande metoden. Stabiliseringspolitiska skäl talar enligt propositionen

för att man bibehåller en viss rörelsefrihet. Önskemålet om långtidsplanering

anses väl tillgodosett genom den nuvarande metoden. Departementschefen

förordar därför en fortsatt tillämpning av de tidigare antagna riktlinjerna

vilka anses förena målmedveten planmässig expansion med ett rimligt mått

av flexibilitet.

Motionärerna uttalar farhågor för att en genomsnittshöjning av anslaget

av 25 % om året kommer att vara otillräcklig och kräva ett engångslyft

sista året av tidsplanen. Med varje penningvärdeförsämring på mer än 2 %

anses en sådan risk följa. Någon bestämd beräkningsmetod tillämpad på

u-hjälpsanslaget förordas inte. Det vore dock enligt motionärernas mening

mycket olyckligt om det slutliga genomförandet av 1 %-programmet skulle

sättas i fara inför en chockhöjning i slutskedet.

Utskottet hyser förståelse för den i motionerna I: 255 och II: 292 anförda

synpunkten att det vore olyckligt om det slutliga genomförandet av 1 %- planen skulle sättas i fara inför en chockhöjning i slutskedet. Utskottet finner

det emellertid inte möjligt att fastställa vilken form av upptrappning

av biståndsanslagen som vore bäst ägnad att förhindra en sådan utveckling.

Olika antaganden kan göras om tillväxttakten och om prisförändringar i

den svenska ekonomin. Den lämpligaste fördelningen av anslagshöjningarna

på olika budgetår betingas i viss utsträckning av vilka antaganden som framstår

som mest realistiska. Utskottet vill emellertid understryka vikten av

att den fortsatta budgetplaneringen tar hänsyn till önskemålen om en någorlunda

jämn höjning av biståndsanslagen. Vad utskottet sålunda anfört i

anledning av motionerna I: 255 och II: 292 bör ges Kungl. Maj :t till känna.

I motionerna 1:310 och 11:422 har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa att i motionerna intagen plan för uppnåendet

av 1 %-målet för det svenska u-landsbiståndet budgetåret 1974/75 antages

som riktlinje för biståndets fortsatta utveckling samt att biståndsmyndighetens

planering inrättas därefter. Planen förutsätter en ökningstakt för

det offentliga biståndet med 25 % och inbegriper dessutom en plan för tillväxten

av det privata kapitalflödet till u-länderna som också förutsätter

en årlig ökningstakt av 25 %. För detta krävs enligt motionärerna inte endast

en ökning av det statliga bidraget utan även mer målmedvetna åtgärder

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969 9

än hittills i syfte att stimulera det svenska näringslivets insatser i u-länderna.

Utskottet hade att vid 1968 års riksdag ta ställning till yrkanden av i

huvudsak samma innebörd. Utskottet hänvisar till sitt utlåtande över dessa

yrkanden (SU 1968: 128). Därutöver vill utskottet framhålla, att den i motionerna

I: 310 och II: 422 intagna planen för uppnående av 1 %-målet syns

mindre lämplig som riktlinje för biståndets fortsatta utveckling även på

grund av att den enligt uttalande i motionerna i viss utsträckning skall kombineras

med en bindning av'' Sveriges biståndsinsatser till det svenska näringslivet.

Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan principiell förändring

av den svenska biståndspolitiken, vilken kan befaras leda till en väsentlig

minskning av biståndets värde ur mottagarländernas synpunkt. Motionerna

1:310 och II: 422 avstyrks därför såvitt nu är i fråga.

I motionerna I: 424 och II: 511 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj :t

begär tillsättande av en beredning med parlamentarisk sammansättning vars

uppgift i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer skall vara att lägga

fram förslag om nya riktlinjer för när det svenska u-landsbiståndet skall

uppnå en procent av bruttonationalprodukten.

Som utskottet i det föregående redovisat antog riksdagen 1968 en långtidsplan

för utvecklingen av det svenska u-landsbiståndet. Utskottet fann

det i detta sammanhang befogat att, mot bakgrunden av de statsfinansiella

förutsättningar som kunde förutses, ansluta sig till propositionens förslag

att fastställa budgetåret 1974/75 som det år då 1 %-målet senast skulle ha

uppnåtts. Utskottet förutsatte emellertid att detta förslag vore att betrakta

som en minimimålsättning. Därav följde att i den man det allmänna budgetläget

så tilläte en snabbare ökningstakt borde eftersträvas. Utskottet vidhåller

sin 1968 redovisade uppfattning. Motionerna 1:424 och 11:511 innebär

intet yrkande till vårriksdagen om anslagsökningar för budgetåret 1969/

70 utöver Kungl. Maj :ts förslag. Det i motionerna framförda förslaget att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle begära initiativ till överläggningar

mellan de fyra riksdagspartierna om en ny plan för en snabbare stegring

av biståndsanslagen kan utskottet inte ansluta sig till. Såsom tidigare

framhållits innebär yrkandet från ett av de fyra riksdagspartier, som här

avses, att Sveriges biståndsinsatser i viss utsträckning skall bindas till det

svenska näringslivet, vilket kan befaras leda till en väsentlig minskning av

biståndets värde ur mottagarländernas synpunkt. Ett samförstånd på denna

grundval måste utskottet bestämt avvisa.

Utskottet kan inte heller godta den i motionerna I: 424 och II: 511 framförda

tanken på förhandlingar mellan regeringen och oppositionspartierna

om stöd för en lämplig metod för biståndsanslagens finansiering. Detta

förslag synes bygga på antagandet att en snabbare stegring av biståndsanslagen

skall kunna åvägabringas antingen genom nedskärning av andra statliga

utgifter eller genom specialdestination av vissa nya statsinkomster till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

biståndsändamål. En metodik av det ena eller andra slaget kan utskottet —

mot bakgrund av praxis i andra budgetfrågor — inte för sin del förorda. En

förutsättning för enighet om en snabbare stegring av biståndsanslagen är

enligt utskottets mening att en långtgående samstämmighet samtidigt skall

kunna uppnås mellan de fyra berörda partierna om budgetpolitiken och den

ekonomiska politiken i dess helhet under de närmaste budgetåren. En sådan

samstämmighet finner utskottet föga sannolik. Utskottet avstyrker därför

motionerna I: 424 och II: 511 i vad de avser yrkandet om en beredning med

parlamentarisk sammansättning med uppgift att lägga fram förslag om nya

riktlinjer för när det svenska u-landsbiståndet skall uppnå en procent av

bruttonationalprodukten.

Bestämmelser om investeringsgarantier har meddelats i kungörelse

den 6 juni 1968 (SFS 447) och kungl. brev samma dag. I brevet föreskrivs

att garantigivningen skall bedrivas enligt de riktlinjer som uppdragits

i prop. 1968: 101 och statsutskottets utlåtande nr 128 samma år.

Exportkreditnämnden har enligt uppgift mottagit ett antal förfrågningar

om möjligheterna till garantier och villkoren härför. Någon formell ansökan

om investeringsgaranti har dock ännu ej inkommit till nämnden.

I motionerna I: 169 och II: 183 hemställs att riksdagen måtte besluta att

garantier skall ges för investeringar i u-Iänder utan den nu gällande begränsningen

till vissa länder.

Motionärerna anser att länderbegränsningen minskat systemets värde och

konstaterar att någon ansökan ännu inte inkommit till exportkreditnämnden.

Det borde närmast vara en fördel om samma länderram gällde för investerings-

och exportkreditgarantier avseende u-länder. Begränsningen anses

även strida mot de principer om en generell och icke-diskriminerande behandling

av u-länderna som Sverige i olika sammanhang givit uttryck för.

Även i motionerna I: 441 och II: 341 hemställs att riksdagen skall avskaffa

den gällande länderbegränsningen beträffande investeringsgarantier. Motionärerna

menar att länderbegränsningen är inkonsekvent så till vida att Sverige

bl. a. vid UNCTAD II utfäst sig att motverka åtgärder som verkar diskriminerande

mot vissa u-länder.

Motionerna I: 424 och II: 511 har i förevarande fråga yrkande om att riksdagen

hos Kungl. Maj :t måtte begära en översyn av reglerna för investeringsgarantier

enligt i motionerna angivna riktlinjer.

Utskottet vill erinra om sitt uttalande vid behandlingen av förevarande

fråga vid 1968 års riksdag. Bestämmelserna om statliga garantier för investeringar

i u-länderna har ännu inte varit i tillämpning under ett år. Någon

formell ansökan om investeringsgaranti har ännu ej inkommit. Mot bakgrund

av nämnda förhållanden finner utskottet ej tillräckliga skäl föreligga

att nu företaga en ändring eller översyn av reglerna för investeringsgarantier.

Motionerna I: 169 och II: 183, I: 441 och II: 341 samt I: 424 och II: 511,

de två sistnämnda såvitt nu är i fråga, avstyrks därför.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

11

I motionerna I: 427 och II: 499 behandlas frågan om det svenska biståndet

till u-ländernas industrialisering. Motionärerna hemställer att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att frågan om utvidgning av det

svenska biståndet till utvecklingsländernas industrialisering efter de linjer

som angivits i motionerna blir föremål för en mer ingående utredning genom

SIDA:s försorg samt att folkbildningsorganisationerna och de fackliga

och kooperativa rörelserna bereds tillfälle att deltaga i detta utredningsarbete.

Motionerna berör bl. a. den fackliga medverkan som förekommit vid utformningen

av villkoren för investeringsgarantierna. Denna medverkan bör

enligt motionärernas mening också utvidgas att omfatta även bidrag till utveckling

av statliga företag och medverkan i övrigt där privat kapital ej är

berett till insats.

Motionerna berör enligt utskottets mening svåra och för u-länderna vitala

problem.

Ett villkor för att en investering i ett u-land skall kunna erhålla statlig

garanti är, som utskottet framhöll vid behandlingen av frågan om investeringsgarantier

vid 1968 års riksdag, att den klart kan väntas bidra till den

ekonomiska utvecklingen i landet. Företaget som erhåller garantier skall

vidare ge de anställda tillfredsställande arbets- och anställningsvillkor och

visa en positiv inställning till fackföreningsverksamhet vid arbetsplatserna.

De fackliga organisationerna i Sverige har som motionärerna anfört medverkat

vid villkorens detaljutformning och är representerade i exportkreditnämnden

som handlägger ansökan. Det finns enligt utskottets mening starka

skäl som talar för att den fackliga medverkan också utsträcks till att gälla

en mer fortlöpande prövning av det svenska biståndets effekter pa näringsliv

och arbetsmarknad i utvecklingsländerna.

Utskottet kan ansluta sig till motionärernas synpunkt att SIDA bör kunna

medverka till projekt på det industriella området även i de fall då sådana

projekt visserligen bedöms vara av stor betydelse från utvecklingsstrategisk

synpunkt men måhända inte kommer till stånd pa grund av att de pa kort

sikt inte bedöms som tillräckligt lönsamma. En dylik medverkan kan bl. a.

tänkas ta formen av bidrag till konsument- eller producentkooperativ verksamhet

eller till uppbyggnad av företag med andra ägandeformer.

Ett utvecklat samarbete mellan SIDA och de fackliga, kooperativa och

folkbildningsinriktade organisationerna anser utskottet vara angeläget och

av stort värde.

Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionerna 1: 427 och II: 499

bör ges Kungl. Maj :t till känna.

Beträffande biståndets länderinriktning har departementschefen

— med anledning av att riksdagen vid behandlingen av prop. 1968:

101 (SU 128 s. 16, rskr 302) även uttryckt önskemål om förtydligande av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

innebörden av begreppet huvudmottagarland för det svenska biståndet _

i statsverkspropositionen anfört följande.

Fördelningen av de biståndsinsatser, som beräknas bli genomförda under

nästa budgetår — liksom åtaganden och planering i övrigt för de närmast

följande åren följer i huvudsak det mönster, som beskrevs i prop.

1968: 101, under hänsynstagande till statsutskottets av riksdagen godkända

uttalanden i anslutning härtill. SIDA har med hänsyn till kravet på största

möjliga effektivitet i biståndsgivningen förordat, att det direkta biståndet

tills vidare alltjämt koncentreras till den krets av länder, som i prop. 1968:

101 betecknas såsom huvudmottagarländer, med de modifikationer som bedöms

befogade av statsmakterna.

De insatser som görs direkt av SIDA eller med anlitande av olika förvaltningsorgan

inom FN-kretsen och bland icke-statliga organisationer kommer

ett betydande antal länder därutöver till godo. Principen om länderkoncentration

tillämpas inte heller beträffande familjeplanering och humanitär

hjälp. Av kända skäl är insatserna för Botswana, Lesotho, Swaziland och

Zambia i tillväxt. Zambia mottar i stigande grad svensk biståndspersonal,

och landet kommer att ha betydande fördel av den för svenskt bistånd osedvanligt

stora kredit, som i samverkan med IDA och Världsbanken lämnas

Tanzania för byggande av en del av vägen mellan de båda ländernas huvudstäder.

Däremot övervägs inga svenska krediter direkt till Zambia. Vad angår

Sudan har hittills endast förekommit bistånd i form av utvecklingskrediter

till landets vattenförsörjningsprogram. Fortsatt kreditgivning torde få

bli beroende av de resultat som pågående konsultstudier ger och av andra

överväganden rörande ändamålsenligheten av fortsatt svenskt bistånd.

Beteckningen huvudmottagarland har sedan några år använts om en

grupp av länder som ansetts böra komma i fråga för flera slag av insatser

krediter, varugåvor, bistånd i form av personal bekostad av Sverige —

och därjämte ett par länder till vilka huvudsakligen kreditbistånd varit aktuellt.

Ordet huvudmottagarland har inte getts någon klar definition. Avsikten

har inte varit att med detta urval göra en politisk värdering av olika

länder, och ordet används i stort sett enbart i syfte att ange i vilka länder

— inom ramen för koncentrationsprincipen — det direkta svenska biståndet

uttryckt i personal och kostnader faktiskt är eller håller på att bli av

jämförelsevis betydande omfattning. Nya insatser av större omfattning

eller principiell betydelse anmäls normalt i propositioner till riksdagen, som

därmed följer och kan påverka biståndsprogrammets utveckling och inriktning.

Utskottet noterar med tillfredsställelse den alltmer ökande hjälpen till Zambia.

En fortsatt utveckling av insatserna får anses önskvärd. Yrkandet i motionerna

1:424 och 11:511 i vad avser uttalande om hjälpen till Zambia

får med det anförda anses tillgodosett.

Med anledning av att ett flertal motioner har yrkanden om att vissa län
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

der skall bli s. k. huvudmottagarländer för svenskt bistånd vill utskottet

erinra om att begreppet huvudmottagarland endast har innebörden att vederbörande

land i betydande omfattning erhåller svenskt bistånd. Vid bedömning

av frågor huruvida ytterligare länder genom riksdagsbeslut skall

ges utfästelser om bistånd i betydande omfattning vill utskottet hänvisa till

sitt utlåtande nr 128 vid 1968 års riksdag, enligt vilket den principiella ämnes-

och länderkoncentrationen bör bibehållas i framtiden. Ett sådant fasthållande

vid koncentration sprincipen vore dock enligt nämnda utlåtande

inte liktydigt med en obetingad fastlåsning vid nuvarande ämnes- och länderkrets

för det direkta biståndet. Varken en ytterligare begränsning eller

en viss

ämnen borde på förhand uteslutas, och en försiktig utvidgning av kretsen

av huvudmottagarländer kunde bli möjlig, när ökningen av biståndsresurserna

efter hand blir så betydande som förutses i den av 1968 års riksdag

antagna planen, utan att biståndets effektivitet fördenskull eftersätts.

Utskottet fasthåller vid sin 1968 deklarerade ståndpunkt beträffande länderkoncentrationen

och understryker särskilt behovet av försiktighet vid

en utvidgning av kretsen av huvudmottagarländer. Beslut om upptagande av

nya huvudmottagarländer måste föregås av grundliga analyser, som klarlägger

förutsättningarna för svenskt bistånd i större omfattning. Sådana analyser

kan i praktiken endast utföras av statliga myndigheter.

I vilken mån myndigheterna skall kunna åtaga sig ett sådant analysarbete

betingas självfallet av deras tillgång på planeringsresurser. Det förtjänar

i detta sammanhang understrykas, att ett studium av ett lands allmänna

förutsättningar att mottaga svenskt bistånd jämte en kartläggning

av svenska personella resurser in. in. ofta förutsätter betydande arbetsinsatser.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om behovet av studier i

syfte att fastställa vilka kriterier som framstår som särskilt väsentliga i

samband med val av huvudmottagarland. Enligt vad utskottet erfarit pågår

studier av detta slag inom ramen för biståndsberedningens arbete.

Utskottet vill vidare hänvisa till den praxis som redan förekommer att biståndsmyndigheten

försöksvis engagerar sig i vissa delprojekt i nya länder

genom samarbete med FN-organ som redan är verksamma inom landet i

fråga. Biståndsmyndigheten kan därigenom successivt vinna erfarenheter

av lämpligheten av direkta svenska biståndsinsatser i större skala, utan att

man fördenskull hos vederbörande lands regering väcker förväntningar om

att Sverige skall binda sig för ett omfattande, långsiktigt bistånd. Utskottet

förordar en sådan mera pragmatisk handlingslinje framför formliga beslut

om att ett visst land skall betecknas som huvudmottagarland. Också vid en

sådan mera försiktig framgångslinje bör givetvis det allmänna kravet på

länderkoncentration beaktas.

Med hänsyn till att yrkandena i motionerna I: 171 och II: 182, I: 305 och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

II: 290, I: 435 och II: 420 samt I: 440 och II: 502 avser ställningstagande till

nya huvudmottagarländer utan föregående utredning och till att viss oklarhet

alltjämt råder om kriterier för val av huvudmottagarländer avstyrker

utskottet de nämnda yrkandena. I vilken utsträckning svenska engagemang

i vissa delprojekt genom samarbete med olika FN-organ bör inledas i något

eller några av de föreslagna länderna torde få bli föremål för Kungl. Maj :ts

prövning med hänsyn tagen till föreliggande planeringsresurser och till principen

om länderkoncentration.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda sålunda motionerna

I: 171 och II: 182 i vad avser yrkandet att riksdagen av regeringen skulle

begära omprövning av biståndsverksamhetens huvudinriktning, varvid Vietnam

och Cuba bör bli s. k. huvudmottagarländer. Det bör erinras om att bistånd

på familjeplaneringsområdet till Cuba f. n. övervägs. Likaledes pågår

undersökning av multibiprojekt tillsammans med UNESCO därstädes.

I fråga om Vietnam har i statsverkspropositionen i såväl bil. 5 som bil. 9

anmälts att biståndsinsatser efter fientligheternas upphörande bör komma

i fråga på olika områden. Eftersom dessa insatser förutsätts ingå i en samlad

nordisk eller internationell aktion syns det för närvarande opåkallat att i

detta sammanhang införa begreppet »huvudmottagarland» vilket närmast

för tanken till bilateralt bistånd.

Yrkandet i motionerna I: 305 och II: 290 om Zambia som s. k. huvudmottagarland

kan utskottet under hänvisning till vad utskottet förut anfört inte

heller biträda.

Även hemställan i motionerna I: 435 och II: 420 om något (ev. några) länder

i Latinamerika som huvudmottagarland avstyrks. Utskottet vill dock erinra

om de insatser som redan görs. Biståndet till Cuba har redan berörts.

Familjeplaneringsbistånd lämnas till bl. a. Costa Rica, Guatemala, El Salvador

och Trinidad. Undersökning om förutsättningarna för utvidgning av

dessa insatser pågår.

Under hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört avstyrks vidare

yrkandet i motionerna I: 440 och II: 502 att riksdagen måtte besluta

att Algeriet skall vara ett av huvudmottagarländerna för statligt utvecklingsbistånd.

I motionerna 1:438 och 11:419 har hemställts att berörda myndigheter

skall överväga möjligheten och lämpligheten av u-landshjälp i någon form

till södra delen av Sudan.

Som motionärerna angivit bevakar SIDA möjligheterna att medverka till

att bistånd kommer de områden och folkgrupper till godo, som drabbas av

de konflikter, vilka sedan generationer härjat områdena i nuvarande södra

Sudan. Utskottet finner därmed syftet i motionerna 1:438 och 11:419 tillgodosett

och avstyrker motionerna såvitt nu är i fråga.

Utskottet ansluter sig till den planeringsram som redovisas i propositionen

och har ingenting att erinra mot den fördelning i stort av resurserna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

som föreslås eller mot medelsberäkningen. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse

att departementschefen aviserat biståndsinsatser för Vietnam

efter fientligheternas upphörande. Utskottet förutsätter att dessa insatser

skall bli av betydande storleksordning och att de inte skall behöva inkräkta

på planerade insatser i andra länder. Enligt vad utskottet inhämtat behöver

inga problem av denna art befaras, bl. a. med hänsyn till den avsevärda tid

som krävs för planering av mera omfattande biståndsinsatser.

Vad i propositionen anförts under förevarande punkt har inte i vidare mån

an som framgått av det föregående givit utskottet anledning till särskilda

uttalanden.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 171 och II: 182 i vad

de avser handelspolitikens utformning,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 310 och II: 422 samt

I. 424 och II: 511 i vad de avser förslag om översyn av riktlinjerna

för den svenska biståndspolitiken,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:310 och 11:422 i

vad de avser riktlinjer för samarbetet mellan näringslivet

och de biståndsgivande myndigheterna,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 310 och II: 422 i vad

de avser vissa principer och förslag att beaktas vid utformningen

av den fortsatta svenska biståndsinsatsen,

5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 255 och II:

292 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört om den årliga ökningstakten i u-landsbiståndet,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 310 och II: 422 i vad

de avser en plan för vägen till 1 %-målet,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 424 och II: 511 i vad

de avser nya riktlinjer för vägen till 1 %-målet,

8. att riksdagen beträffande förslag om ändringar i reglerna

för det svenska systemet för investeringsgarantier i

u-länderna avslår motionerna I: 169 och II: 183, I: 441 och

11:341 samt I: 424 och II: 511, de två sistnämnda såvitt nu

är i fråga,

9. att riksdagen i anledning av motionerna 1:427 och

II: 499 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört om biståndet till u-ländernas industrialisering,

10. att riksdagen i anledning av motionerna 1:424 och

II. 511 i vad de avser biståndet till Zambia som sin mening

ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

11. att riksdagen avslår motionerna I: 171 och 11:182 i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

vad de avser Vietnam och Cuba som huvudmottagarländer,

12. att riksdagen avslår motionerna 1:305 och 11:290 i

vad de avser Zambia som huvudmottagarland,

13. att riksdagen avslår motionerna 1:435 och 11:420 i

vad de avser land i Latinamerika som huvudmottagarland,

14. att riksdagen avslår motionerna I: 440 och II: 502 om

Algeriet som huvudmottagarland,

15. att riksdagen avslår motionerna 1:438 och 11:419 i

vad de avser hjälp till södra Sudan,

16. att riksdagen med bifall till Ivungl. Maj ds förslag fastställer

den totala planeringsramen för utvecklingsbiståndet

för budgetåret 1970/71 till 764 milj. kr. och för budgetåret

1971/72 till 894 milj. kr.

2. Vissa FN-organs biståndsprogram. Ivungl. Maj :t har (bilaga 5, punkt

C 1, s. 18—22) föreslagit riksdagen att

a) medge att Sverige utfäster sig att lämna allmänna bidrag till Förenta

Nationernas utvecklingsprogram (UNDP) med det beräknade motvärdet av

sammanlagt 61,5 milj. dollar eller 319 800 000 kr. under verksamhetsåren

1969—1971, fördelade med 96 200 000 kr. (18,5 milj. dollar) på budgetåret

1969/70, 109 200 000 kr. (21 milj. dollar) på budgetåret 1970/71 och

114400 000 kr. (22 milj. dollar) på budgetåret 1971/72;

b) medge att Sverige utfäster sig att lämna allmänna bidrag till Förenta

Nationernas barnfond (UNICEF) med sammanlagt 65 000 000 kr. under

verksamhetsåren 1969—1971, fördelade med 15 000 000 kr. på budgetåret

1969/70, 20 000 000 kr. på budgetåret 1970/71 och 30 000 000 kr. på budgetåret

1971/72;

c) medge att Sverige utfäster sig att lämna allmänna bidrag till Förenta

Nationernas flyktingkommissariat (UNHCR) med det beräknade motvärdet

av sammanlagt 1,6 milj. dollar eller 8 320 000 kr. under verksamhetsåren

1970—1972, fördelade med 2 080 000 kr. (400 000 dollar) på budgetåret

1969/70 och 3 120 000 kr. (600 000 dollar) på vart och ett av budgetåren

1970/71 och 1971/72

d) medge att Sverige lämnar ett allmänt bidrag av 1 000 000 kr. till Förenta

Nationernas hjälporganisation för Palestina-flyktingar (UNRWA) för

verksamhetsåret 1970;

e) till Vissa FN-organs biståndsprogram för budgetåret 1969/70 anvisa

ett anslag av 114 280 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 92 460 000 kr.

Förslagen innebär en höjning av anslaget med ca 21,8 milj. kr. och av

ramen med ca 173 milj. kr.

För UNDP förordas en höjning av anslagsbeloppet med 5,2 milj. kr. och

av ramen med ca 44 milj. kr. De sammanlagda förhandsutfästelserna om

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

17

bidrag till UNDP för 1969 har tills vidare stannat vid lägre belopp än totalbidragen

för 1968. Uppsatta mål om bidragstillskott för 1969 och 1970 kan

sannolikt inte uppnås såvida inte de stora industrinationerna ger kraftigt

ökat stöd.

UNICEF föreslås få sitt bidrag höjt med 6 milj. kr. till 15 milj. kr. motiverat

inte minst av växande engagemang på familjeplaneringens område.

Extrabidrag har lämnats för sådana projekt i Indien och Pakistan. För

1970 och 1971 föreslås utfästelser om 20 resp. 30 milj. kr.

FN:s program för flyktingbistånd föreslås få bidrag i enlighet med fjolårets

planeringsram (UNHCR 2 080 000 kr. och UNRWA 1 000 000 kr.). I

propositionen erinras om att betydande extrabidrag lämnats och även nästa

år förutsätts kunna lämnas från anslaget till fältverksamhet. För UNHCR

förordas bidragsutfästelser om 3 120 000 kr. för 1970 och 1971.

På grund av UNRWA :s speciella ställning förordas ej någon flerårsutfästelse.

Lägst 1 milj. kr. bör beräknas inom planeringsramen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

1. att riksdagen medger att Sverige utfäster sig att lämna

allmänna bidrag till Förenta Nationernas utvecklingsprogram

(UNDP) med det beräknade motvärdet av sammanlagt

61,5 milj. dollar eller 319 800 000 kr. under verksamhetsåren

1969—1971, fördelade med 96 200 000 kr. (18,5

milj. dollar) på budgetåret 1969/70, 109 200 000 kr. (21 milj.

dollar) på budgetåret 1970/71 och 114 400 000 kr. (22 milj.

dollar) på budgetåret 1971/72;

2. att riksdagen medger att Sverige utfäster sig att lämna

allmänna bidrag till Förenta Nationernas barnfond

(UNICEF) med sammanlagt 65 000 000 kr. under verksamhetsåren

1969—1971, fördelade med 15 000 000 kr. på budgetåret

1969/70, 20 000 000 kr. på budgetåret 1970/71 och

30 000 000 kr. på budgetåret 1971/72;

3. att riksdagen medger att Sverige utfäster sig att lämna

allmänna bidrag till Förenta Nationernas flyktingkommissariat

(UNHCR) med det beräknade motvärdet av sammanlagt

1,6 milj. dollar eller 8 320 000 kr. under verksamhetsåren

1970—1972, fördelade med 2 080 000 kr. (400 000 dollar)

på budgetåret 1969/70 och 3 120 000 kr. (600 000 dollar)

på vart och ett av budgetåren 1970/71 och 1971/72;

4. att riksdagen medger att Sverige lämnar ett allmänt

bidrag av 1 000 000 kr. till Förenta Nationernas hjälporganisation

för Palestina-flyktingar (UNRWA) för verksamhetsåret

1970;

5. att riksdagen till Vissa FN-organs biståndsprogram för

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 82

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln

anvisar ett anslag av 114 280 000 kr.

3. Fältverksamhet. Kungl. Maj:t har (bilaga 5, punkt C 2, s. 22—38) föreslagit

riksdagen att till Fältverksamhet för budgetåret 1969/70 anvisa ett

reservationsanslag av 210 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 180 000 000 kr.

Propositionen. SIDA har i sin planering för nästa och följande budgetår

utgått från dels den inriktning av det svenska utvecklingsbiståndet på ämnesområden,

mottagarländer och organisationer samt biståndsområden som

anges i prop. 1968: 101, dels den volym i pengar som statsmakterna beslutat

om, respektive förutskickat. En insatsvolym vars årskostnad för 1969/70

grovt beräknas till ca 260 milj. kr. planeras. Normala förskjutningar medför

att medelsbehovet sannolikt blir ca 20 procent lägre, dvs. omkring 210

milj. kr.

Biståndsbehov utanför fältverksamhetens i SIDA:s anslagsframställning

konkret skisserade program som efterkrigsbistånd till Vietnam, varuleveranser,

plötsliga nödsituationer eller svenska stimulansinsatser för internationella

biståndsprogram kan påkalla utbetalningar av ytterligare medel

under budgetåret.

En reservation på något eller några tiotal miljoner kan anses nödvändig

och naturlig med hänsyn till fältverksamhetens omfattning och olika osäkerhetsfaktorer.

Till fältverksamhet beräknas ett anslag av 210 milj. kr.

Av beräknade kostnader för fältverksamheten budgetåret 1969/70 kommer

drygt hälften att användas i de s. k. huvudmottagarländerna, dvs.

Etiopien (15%), Kenya (8%), Tanzania (9%), Tunisien (6%) samt

Indien (9 %) och Pakistan (8 %). En relativ ökning av utbetalningarna

beräknas komma Kenya, Tanzania och Tunisien till del.

Familjeplanering och livsmedelsförsörjning beräknas få 23 procent vardera,

utbildning 31, förvaltningsbistånd o. d. 12 samt humanitära insatser

m. m. 11 procent.

Departementschefen har ingenting att erinra mot SIDA:s beräkningar av

medelsbehovet.

Motionerna. De motionsyrkanden som närmast berör fältverksamheten har

grupperats i anslutning till den ordningsföljd, i vilken de olika verksamhetsområdena

redovisats i propositionens återgivande av SIDA:s anslagsframställning.

Ifrågavarande motionsyrkanden behandlas av utskottet i det följande

gruppvis med angivande av de respektive ämnesområden, till vilka de

hänför sig.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

19

Beträffande familj eplanering (prop. nr 1, bil. 5, s. 31—32) har

utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:310 av herr Virgin m. fl. och 11:422

av herr Holmberg m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att ett familjeplaneringsinstitut inrättas i

enlighet med de riktlinjer som anges i motionerna,

dels de likalydande motionerna I: 435 av herr Nyman in. fl. och 11: 420

av herrar Ahlmark och Romanus i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer att kontakt tas med regeringen i Costa

Rica för att diskutera ett mycket omfattande svenskt stöd till projekt för

familjeplanering i detta land.

Beträffande humanitärt bistånd m. in. (prop. nr 1, bil. 5, s.

34—35) har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 99 av herr Werner och II: 118 av herr

Hermansson m. fl. vari hemställts att riksdagen för materiellt stöd i olika

former såsom förslagsanslag måtte anvisa dels 50 miljoner kr. till Sydvietnams

Nationella Befrielsefront, dels 50 miljoner kr. till Demokratiska

Republiken Vietnam,

dels de likalydande motionerna I: 171 av herr Werner och II: 182 av

herr Hermansson m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen av regeringen

begär undersökning om nationella och sociala befrielserörelsers mest angelägna

behov av stöd samt förslag till riksdagen om sådant stöd,

dels de likalydande motionerna I: 304 av herr Dahlén m. fl. och II: 334

av herr Wedén m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen som sin mening

måtte uttala att regeringen tar initiativ till ökade humanitära insatser i

Biafra och att statliga medel härför utlovas samt att initiativet tas i kontakt

med övriga nordiska länder,

dels de likalydande motionerna I: 404 av herr Werner och II: 465 av

herr Hermansson i vad avser hemställan att riksdagen för materiellt stöd i

olika former såsom förslagsanslag måtte anvisa dels 10 milj. kr. till PAIGC,

dels 10 milj. kr. till FRELIMO och andra befrielserörelser att fördelas genom

CONCP,

dels de likalydande motionerna I: 424 av herrar Bengtson och Dahlén

och II: 511 av herrar Wedén och Hedlund i vad avser hemställan att riksdagen

hos Kungl. Maj :t måtte begära förslag till studiestipendieringsprogram

för flyktingar från Afrika m. m.,

dels de likalydande motionerna 1:433 av fröken Mattson och 11:496

av herr Hellström m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte giva till känna vad i motionerna anförts beträffande anslaget

till fältverksamhet för styrelsen för internationell utveckling,

dels motionen II: 179 av herr Ahlmark vari hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att berörda myndigheter undersöker

förutsättningarna för stöd i former som i motionen anförts till

2f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 82

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

institutioner, som betjänar den f. n. utanför landets gränser bosatta delen

av befolkningen i s. k. Portugisiska Guinea liksom att SIDA också bemyndigas

lämna dylikt stöd ur anslaget för afrikansk flyktingutbildning.

Beträffande gåvobistånd i form av svenska varor (prop.

nr 1, bil. 5, s. 35—36) har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 309 av herrar Johan Olsson och Sundin

och II: 340 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående svensk

livsmedelshjälp till u-länderna i enlighet med vad i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 434 av herrar Yngve Nilsson och Schött

och II: 495 av herr Hedin m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t uppdrager åt SIDA att snarast

vidtaga åtgärder avseende forskning och försök i syfte att inom ramen

för den statliga biståndsverksamheten väsentligt öka Sveriges livsmedelshjälp

till u-länderna i form av fiskprodukter.

Beträffande bidrag till enskilda svenska organisationers

biståndsverksamhet (prop. nr 1, bil. 5, s. 36—37) har utskottet

behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 422 av herr Ingvar Andersson och

II: 512 av herrar Werner och Oskarson vari hemställts att riksdagen måtte

besluta att till Fältverksamhet för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 220 000 000 kr.,

dels de likalydande motionerna 1:426 av fru Diesen m. fl. och 11:507

av herr Petersson i Gäddvik m. fl. vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att sådana åtgärder

vidtages att SIDA tillförsäkras möjligheter att inom ramen för anslaget

till fältverksamhet förmedla utvecklingsbistånd genom enskilda organisationer,

bl. a. missionen, till ett belopp av lägst 12 milj. kr.,

att riksdagen måtte uttala sig för minst samma procentuella ökning av

anslaget »Bidrag till enskilda organisationers biståndsverksamhet» som av

den totala hjälpvolymen till utvecklingsländerna,

dels motionen II: 76 av herr Wildund i Stockholm vari hemställts att

riksdagen ville uttala sig för en uppmjukning av reglerna 2.3.3, 2.3.4 och

2.4 i SIDA:s PM den 15 augusti 1968 angående u-landsbistånd genom enskilda

organisationer på sätt i motionen närmare angivits med syfte att

därigenom öka stimulanseffekten av utvidgningen av detta bistånd till att

omfatta även bidrag till dessa organisationers kostnader för frivilligarbetare

i u-landstjänst,

dels motionen 11:493 av herr Ericson i Örebro och fru Hjelm-Wallén

vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

21

om utredning och förslag beträffande stödet till de idéburna folkrörelsernas

biståndsarbete i de underutvecklade länderna.

Beträffande stipendier och kursverksamhet (prop. nr 1, bil.

5, s. 37 38) har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 4-25 av

herr Brundin m. fl. och II: 500 av fru Mogård vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att SIDA måtte erhålla uppdrag

att utreda förutsättningarna för en ökad utbildning av stipendiater från

u-länder till arbetsledare och förmän inom industriell verksamhet.

Utskottet. Länderkoncentrationsprincipen tillämpas ej när det gäller f am

i 1 j eplanering. Sverige medverkar vid tillskapandet av nya instrument

för operativ och samordnad verksamhet på familjeplaneringsområdet

genom internationella organ och spelar dessutom eu huvudroll vid mobiliseringen

av de finansiella resurser som skall möjliggöra dessa organs aktivitet

på fältet. För nästa budgetår beräknar SIDA kunna utnyttja inemot 8 milj.

kr. för sådan finansiering.

Frivilliga organisationer, främst IPPF och de stora amerikanska stiftelserna,

är alltjämt ledande krafter i det aktiva internationella arbetet. Det

svenska stödet till IPPF — 3 milj. kr. per år och särskilda bidrag därutöver

— och samarbetet med andra organ av samma karaktär är av väsentlig betydelse

för fältarbetets utveckling.

SIDA stöder f. n. direkt — finansiellt och i någon mån personellt -— ett

dussintal länders familj eplaneringsprogram och indirekt, genom internationella

kanaler, ett tjugotal. Inom något år beräknas det indirekta och direkta

svenska engagemanget komma att omfatta ca 35 länder.

Det svenska stödet till forskning, konferenser och internationell informationsverksamhet

är under utbyggnad.

SIDA bistår härutöver svenska enskilda organisationer i familj eplaneringsinsatser.

Familjeplaneringsprogrammets kostnader har successivt stigit från drygt

1 milj. kr. för sex år sedan och beräknas nu enligt vad utskottet inhämtat

till drygt 35 milj. kr.

I motionerna 1:310 och 11:422 har yrkats att ett familjeplaneringsinstitut

inrättas.

Motionsyrkande av samma innebörd behandlades även vid 1968 års riksdag

(SU 1968:128).

Stödet till forskning är som redan framhållits under utbyggnad. En mycket

viktig väg är förbättring av de kontraceptiva metoderna genom att stödja

preventivmedelsforsimning. De lämpliga formerna för en ökad satsning på

sådan forskning undersöks f. n. Förslag har framlagts om inrättande av ett

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

internationellt forskningsråd inom området i anslutning till Karolinska

institutet.

Utskottet vill även erinra om att förberedelser pågår för att i samarbete

med andra bidragsgivare bygga upp ett familj eplaneringsinstitut i ett u-Iand.

Mot bakgrunden av vad sålunda anförts är utskottet inte berett att tillstyrka

motionerna I: 310 och II: 422 i vad de avser förslag om inrättande av

ett familj eplaneringsinstitut.

I motionerna 1: 435 och II: 420 har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställer att kontakt tas med regeringen i Costa Rica för att

diskutera ett mycket omfattande svenskt stöd till projekt för familjeplanering

i detta land.

Enligt vad utskottet inhämtat har SIDA för innevarande år beviljat anslag

för stöd till familjeplaneringsprogram i Costa Rica, El Salvador och

Guatemala. SIDA har enligt uppgift för avsikt att även i fortsättningen

stödja familjeplaneringsprogrammet i Costa Rica. Bistånd kommer även att

lämnas till familj eplaneringsprogram i flera latinamerikanska länder som

anmält intresse för att erhålla sådant stöd.

Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat sig för den starka satsning

på familjeplanering som sker inom den svenska biståndsverksamheten. Den

utvidgning av programmet som nu sker till flera länder i Latinamerika

finner utskottet tillfredsställande. Då syftet i motionerna I: 435 och II: 420

sålunda i det väsentliga tillgodosetts avstyrks motionerna såvitt nu är i fråga.

De kostnadsmässigt största posterna för humanitärt bistånd avser

flyktingprogrammen genom FN (UNRWA och UNHCR) Sverige lämnar

utöver det ordinarie bidragit till UNRWA extra bidrag som stöd främst till

yrkesutbildning av flyktingar. Till UNHCR lämnar Sverige särskilda bidragför

flyktingutbildning utöver det ekonomiska stöd som ges till ordinarie program.

Den helt övervägande delen av flyktingkommissariens aktiviteter är

numera förlagd till den fattiga delen av världen och då främst till Afrika.

Under innevarande budgetår förstärks stödet till övrig flyktingutbildning

varvid särskilt följderna av utvecklingen i Rhodesia och andra länder i södra

Afrika samt i Kongo och Sudan beaktas.

Vidare genomförs en större hjälpinsats på sjukvårdens område för Nordvietnam.

Därutöver fortsätter det humanitära biståndet till Vietnams olika

delar. Internationella röda korset har fått bidrag som stöd för planeringen

av humanitärt bistånd till hela Vietnam efter krigshandlingarnas upphörande.

Genom Svenska röda korset, Rädda barnen och Luther hjälpen lämnas bidrag

till offren för Nigeria-Biafra-konflikten.

Vid genomförande av hjälp till offren för naturkatastrofer sker samarbete

med olika FN-organ, Röda korset och andra frivilliga organisationer.

Statens stöd genom SIDA till frivilliga organisationers arbete inom sjukoch

hälsovården kommer att ökas ytterligare.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

23

Utgifterna väntas öka från 25 milj. kr. innevarande budgetår till 28,5 milj.

kr. budgetåret 1969/70.

I motionerna I: 99 och II: 118 har hemställts att riksdagen för materiellt

stöd i olika former såsom förslagsanslag måtte anvisa dels 50 milj. kr. till

Sydvietnams Nationella Befrielsefront, dels 50 milj. kr. till Demokratiska

Republiken Vietnam,

Utskottet vill erinra om att Röda korset erhållit bemyndigande att utnyttja

upp till 10 milj. kr. för sjukhusutrustning och läkemedel i Vietnam. Utrikesministern

har i riksdagen meddelat att Nordvietnam skall erbjudas en

svensk gåva av konstgödsel till ett beräknat värde av 10 milj. kr. Vid samma

tillfälle uttalade utrikesministern även att man skall söka genomföra biståndsinsatser

av betydelse för landets försörjning i såväl Nord- som Sydvietnam

så snart striderna i stort sett upphört. De åtgärder och uttalanden

som redovisats och som utskottet vill stödja visar att beredvillighet och beredskap

finns både för insatser i nuvarande läge och omfattande biståndsinsatser

för återuppbyggnad efter krigets slut. Utskottet förväntar att Kungl.

Maj :t utnyttjar de ytterligare möjligheter som kan erbjuda sig att genomföra

biståndsinsatser i Vietnam före stridshandlingarnas avslutande men

är inte berett att precisera storleken av Sveriges åtaganden i detta avseende.

Utskottet är sålunda inte berett att tillstyrka motionerna I: 99 och II: 118.

I motionerna I: 171 och II: 182 yrkas att riksdagen av regeringen begär

undersökning om nationella och sociala befrielserörelsers mest angelägna

behov av stöd samt förslag till riksdagen om sådant stöd.

I motionerna I: 404 och II: 465 har hemställts att riksdagen för materiellt

stöd i olika former såsom förslagsanslag måtte anvisa dels 10 milj. kr. till

PAIGC, dels 10 milj. kr. till FRELIMO och andra befrielserörelser att fördelas

genom CONCP.

Motionerna I: 433 och II: 496 bär yrkande att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte giva till känna vad i motionerna anförts beträffande anslaget

till fältverksamhet. Det är enligt motionärernas mening motiverat att

Sverige ger ett verksamt stöd till utvecklingen i de befriade områdena i

Portugisiska Guinea inom ramen för vår biståndspolitik och att ett anslag

om minst 100 000 kr. ställs till PAIGC :s förfogande för verksamheten under

budgetåret 1969/70.

I motionen II: 179 har yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa att berörda myndigheter undersöker förutsättningarna för

stöd i former som i motionen anförts till institutioner, som betjänar den f. n.

utanför landets gränser bosatta delen av befolkningen i s. k. Portugisiska

Guinea, liksom att SIDA också bemyndigas lämna dylikt stöd ur anslaget för

Afrikansk flyktingutbildning.

Utskottet erinrar om att svenskt humanitärt stöd eller utbildningsstöd

till medlemmar av vissa befrielserörelser i södra Afrika redan utgår dels genom

bidrag till olika FN-program, dels genom anslag'' till Mozambique In
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

stiiuLe i Tanzania. Utskottet kan i princip tillstyrka ytterligare insatser av

detta slag med beaktande av att utformningen av svenskt statligt bistånd ej

kan tillåtas komma i konflikt med den folkrättsliga regeln att ingen stat har

rätt att ingripa i en annan stats inre angelägenheter.

Vad avser befrielserörelser i Afrika torde humanitärt bistånd och utbildningsstöd

inte behöva komma i konflikt med den nämnda folkrättsliga regeln

i de fall då FN entydigt tagit ställning mot förtryck av folk, som eftersträvar

nationell frihet. Detta kan anses vara fallet beträffande Sydvästafrika,

Rhodesia och de under Portugals överhöghet stående områdena i

Afrika. Vad avser hjälp till apartheidpolitikens offer kan sådan hjälp motiveras

bl. a. med FN:s uttryckliga fördömande av den sydafrikanska apartheidpolitiken.

Det kan vidare framhållas att statligt finansierat humanitärt bistånd, som

genom Röda korset och därmed jämförliga hjälporganisationer förmedlas

till olika befolkningsgrupper i länder vilka befinner sig i inbördeskrig, inte

syns möta betänkligheter från folkrättslig synpunkt. Detta påpekande har

även tillämpning i fråga om den pågående svenska humanitära biståndsverksamheten

i Vietnam och Nigeria.

Enligt vad utskottet erfarit pågår undersökningar av de praktiska möjligheterna

att bringa humanitärt och utbildningsmässigt bistånd till offren

för den kamp som under ledning av Partido Africano da Independencia da

Guinée Cabo Verde (PAIGC) bedrives i syfte att befria Portugisiska Guinea

från portugisiskt övervälde. Utskottet ställer sig — med hänvisning bl. a.

till det stöd som redan utgår till Mocambique Institute — positivt till dylikt

stöd, i den mån de praktiska problemen går att lösa, och förutsätter att

Kungl. Maj :t skall utnyttja de möjligheter som härvidlag kan uppstå.

Med anledning av yrkandet i motionerna I: 171 och II: 182 angående undersökning

av nationella och sociala befrielserörelsers behov av stöd vill

utskottet erinra om att en grundläggande förutsättning för svenska statliga

insatser i u-länder är att dessa godkänns och välkomnas av mottagarlandets

centrala myndigheter. Statliga insatser med syfte att stödja oppositionsrörelser,

som vill störta landets regering, skulle komma i konflikt med den

förut nämnda folkrättsliga princip, som förbjuder inblandning i ett annat

lands inre angelägenheter. Utskottets påpekande om de speciella förutsättningarna

för stöd åt vissa befrielserörelser i Afrika ger inte underlag för

generella krav på statliga stödåtgärder till rörelser och organisationer, som

betecknas som nationella eller sociala befrielserörelser. Motionerna avstyrks

därför såvitt nu är i fråga.

Med hänvisning till att det väsentliga syftet med motionerna I: 404 och

II: 465, I: 433 och II: 496 samt motionen II: 179 angående stöd till PAIGC

syns tillgodosett avstyrks nämnda motioner, de två förstnämnda såvitt nu

är i fråga.

Vad beträffar yrkandet i motionerna I: 404 och II: 465 angående anslag

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

25

på 10 milj. kr. till FRELIMO förutsätter utskottet att Kungl. Maj :t prövar

möjligheten och lämpligheten av fortsatt stöd till verksamheten vid Mocambique

Institute och avstyrker sålunda motionerna i denna del.

I motionerna 1:424 och 11:511 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t begär ett studiestipendieringsprogram för flyktingar från Afrika m. m.

Enligt vad utskottet erfarit lämnar Sverige — utöver den flyktinghj älp

till vilken motionärerna hänvisar — ett avsevärt stöd till flyktingutbildning

i Afrika. Stipendier lämnas till studier på olika nivåer och vid skolor av

olika slag. Huvuddelen av detta utbildningsstöd lämnas som stipendier till

studier vid afrikanska utbildningsanstalter. Flyktingar från de av motionärerna

nämnda delarna av Afrika erhåller merparten av hjälpen. Tilldelning

av medel sker i samförstånd med den s. k. flyktingberedningen. Motionernas

syfte kan därför anses i huvudsak tillgodosett varför utskottet avstyrker

motionerna I: 424 och II: 511 såvitt nu är i fråga.

I motionerna 1: 304 och II: 334 har hemställts att regeringen skall ta initiativ

till ökade humanitära insatser i Biafra och att statliga medel härför

skall utlovas.

Utrikesutskottet har i sitt utlåtande nr 1 behandlat övriga yrkanden i

nämnda motioner. Då nämnda utlåtande i sak täcker även förevarande del

av hemställan erfordras inte någon riksdagens vidare åtgärd.

Beträffande gåvobistånd i form av svenska varor har i

motionerna I: 309 och II: 340 hemställts om utredning angående svensk livsmedelshjälp

till u-länderna.

Motionerna I: 434 och II: 495 innehåller förslag om uppdrag åt SIDA att

snarast vidtaga åtgärder avseende forskning och försök i syfte att inom

ramen för den statliga bidragsverksamheten väsentligt öka Sveriges livsmedelshjälp

till u-länderna i form av fiskprodukter.

Utskottet har även tidigare haft att ta ställning till förslag om användning

av livsmedel i utvecklingsbiståndet. Senast vid 1968 års riksdag avstyrktes

motioner med sådan innebörd (SU 1968:128).

Utskottet vill vidare erinra om att betydande leveranser av svenska livsmedel

sker inom ramen för WFP och 1967 års konvention om livsmedelshjälp.

Sålunda levereras vete, vetemjöl, torrmjölk, fiskkonserver m. m.

Bistånd på livsmedelsförsörjningens område måste primärt inriktas på

att utöka mottagarlandets egen produktion, överförande av tekniskt kunnande

liksom bistånd med bevattningsanläggningar, konstgödsel och tekniska

hjälpmedel måste därför prioriteras.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört avstyrks motionerna

I: 309 och II: 340 ävensom motionerna I: 434 och II: 495.

I fråga om bidrag till enskilda svenska organisationers

biståndsverksamhet har i motionerna 1:426 och 11:507

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

hemställts dels att SIDA tillförsäkras möjligheter att inom ramen för anslaget

till fältverksamhet förmedla utvecklingsbistånd till enskilda organisationer,

bl. a. missionen, till ett belopp av lägst 12 milj. kr., dels att riksdagen

måtte uttala sig för minst samma procentuella ökning av medlen för

bidrag till enskilda organisationers biståndsverksamhet som av den totala

hjälpvolymen till u-länderna.

I motionen II: 76 har hemställts att riksdagen ville utttala sig för en uppmjukning

av reglerna 2.3.3., 2.3.4. och 2.4 i SIDA:s PM den 15 augusti 1968

angående u-landsbistånd genom enskilda organisationer på sätt i motionen

angivits med syfte att därigenom öka stimulanseffekten av detta bistånd till

att omfatta även bidrag till dessa organisationers kostnader för frivilligarbetare

i u-landstjänst.

I motion II: 493 hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om utredning och förslag beträffande stödet till de idéburna folkrörelsernas

biståndsarbete i de underutvecklade länderna.

I motionerna I: 422 och II: 512 har hemställts att riksdagen måtte besluta

att till Fältverksamhet för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 220 milj. kr. Höjningen med 10 milj. kr. skulle tillföras anslagsposten

Bistånd till enskilda svenska organisationers biståndsverksamhet, vilken

skulle räknas upp från 7 till 17 milj. kr.

Förevarande motioner innehåller förslag om utvidgningar av den statsbidragsgivning

genom SIDA till enskilda organisationers u-landsverksamhet,

vartill medel beräknas under fältverksamhetsanslaget.

Föregående år behandlade riksdagen utförligt reglerna för bidragsgivningen

och uttalade därvid sin anslutning till den utvidgning av bidragsmöjligheterna

som då planerades. Numera kan bidrag lämnas även till vissa driftkostnader

i ett inledande skede av en enskild organisations u-landsarbete.

Bidrag har börjat lämnas till viss i enskild regi bedriven verksamhet av

fredskårstyp. Beträffande sådan verksamhet uttalade förra årets riksdag att

det framstod som angeläget att SIDA:s prövning av sådana insatsers värde

för mottagarlandet bleve lika noggrann som beträffande andra biståndsinsatser.

Bidrag har beviljats i växande omfattning. Från en nivå av i genomsnitt

1 å 2 milj. kr. per år 1962—1965 har de senaste åren ca 5 milj. kr. årligen beviljats.

Då det gäller investeringar i byggnader sker utbetalningen av beviljat

bidrag naturligen över en tidsrymd av flera år. Volymen av utbetalningar

var förra budgetåret drygt 4 milj. kr. och väntas innevarande budgetår nå

eu volym av ca 6 milj. kr. Under detta budgetår har nya bidrag med drygt

5 milj. kr. beviljats, och ytterligare beslut om bidrag kan komma att fattas

under våren sedan inneliggande ansökningar färdigbehandlats. Det har vitsordats

att ingen ansökan hittills behövt avvisas på grund av medelsbrist och

att den för ändamålet upptagna anslagsposten, vars belopp motsvarar det

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

27

förutsedda utbetalningsbehovet under budgetåret, inte begränsar Kungl.

Maj :ts respektive SIDA:s möjlighet att bevilja bidrag.

Bland dem som sökt och beviljats bidrag befinner sig organisationer av

mycket skiftande slag, men missionsorganisationer överväger starkt. Av

organisationer med folkrörelseanknytning, vilkas verksamhet välkomnas av

mottagarländerna som ett led i deras utvecklingsansträngningar, har ansökningar

förekommit främst från kooperationen och betydande belopp har anvisats.

På folkbildningsområdet förekommer ett samarbete mellan Sverige

och vissa u-länder inom ramen för den vanligen i offentlig regi bedrivna

vuxenundervisningen; därvid har i viss utsträckning den inom de enskilda

organisationerna tillgängliga erfarenheten kunnat utyttjas. Stöd till skolning

på ideologiskt-politiska folkrörelsers område har förekommit endast i obetydlig

utsträckning. Internationell skolningsverksamhet på arbetsmarknadsorganisationernas

område stöds av Sverige genom internationella arbetsorganisationen

(ILO); för enskild sådan verksamhet har inga ansökningar

om statsbidrag förekommit.

Utskottet bär funnit att bidragsgivningen till svenska enskilda organisationers

u-landsarbete skett i enlighet med de riktlinjer och intentioner, som

angivits i statsmakternas beslut, och att en ytterligare ökning av bidragsvolymen

är möjlig inom ramen för tillgängliga och nu av Kungl. Maj :t föreslagna

anslag. De bidrag till enskilda organisationers upplysningsverksamhet

i u-landsfrågor, som nu kommer att lämnas och varom utskottet uttalar sig

i annat sammanhang, kan förväntas öka förutsättningarna för olika organisationers

engagemang i biståndsarbetet såväl i hemlandet som i sinom tid

i u-Iänderna. Enligt vad utskottet funnit utbygges SIDA:s samarbete med

enskilda organisationer av olika slag successivt på ett sätt som är berikande

för alla parter.

Då de förevarande motionernas syften i väsentlig grad torde vara tillgodosedda,

finner utskottet någon ytterligare riksdagens åtgärd inte vara påkallad

med anledning av motionsyrkandena. De förenämnda motionerna avstyrks

därför.

Beträffande stipendie- och kursverksamheten har i motionerna

I: 425 och II: 500 hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla, att SIDA måtte erhålla uppdrag att utreda förutsättningarna

för en ökad utbildning — i kursform i Sverige — av stipendiater från u-länder

till arbetsledare och förmän inom industriell verksamhet.

SIDA delar enligt vad utskottet erfarit den principiella uppfattning som

redovisas i motionerna och har — inom ramen för nu pågående översyn av

stipendiatverksamheten — uppmärksamheten riktad på den fråga som upptagits

i motionerna.

Syftet med motionerna är enligt utskottets mening tillgodosett i den ut
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

sträckning som är möjlig. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 425 och

II: 500.

Departementschefens förslag under anslaget tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 310 och II: 422 i vad

de avser inrättande av ett familj eplaneringsinstitut,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 435 och II: 420 i vad

de avser stöd till familjeplanering i Costa Rica,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 99 och II: 118 om

anslag till Demokratiska Republiken Vietnam och till Sydvietnams

Nationella Refrielsefront,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 171 och II: 182 i

vad de avser undersökning angående stöd till nationella och

sociala befrielserörelser,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 404 och II: 465 i

vad de avser anslag till PAIGC och FRELIMO,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 433 och II: 496 om

stöd till PAIGC,

7. att riksdagen avslår motionen II: 179 om hjälp till

flyktingar från Portugisiska Guinea,

8. att riksdagen avslår motionerna I: 424 och II: 511 i

vad de avser förslag till studiestipendieringsprogram för

flyktingar från Afrika,

9. att motionerna I: 304 och II: 334 i vad de avser ökade

humanitära insatser i Riafra inte föranleder någon riksdagens

vidare åtgärd,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 309 och II: 340 om

utredning angående livsmedelshjälp till u-länderna,

11. att riksdagen avslår motionerna I: 434 och II: 495 om

livsmedelshjälp i form av fiskprodukter,

12. att riksdagen avslår motionerna I: 426 och II: 507 i

vad de avser bidrag för budgetåret 1969/70 till enskilda organisationers

biståndsverksamhet,

13. att riksdagen avslår motionerna 1:426 och 11:507 i

vad de avser procentuell ökning av bidraget till enskilda

organisationers biståndsverksamhet,

14. att riksdagen avslår motionen II: 76 om uppmjukning

av vissa bidragsregler för bidragen till enskilda organisationer,

15. att riksdagen avslår motionen 11:493 om stödet till

de idéburna folkrörelsernas biståndsarbete,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

29

16. att riksdagen avslår motionerna I: 425 och II: 500 om

ökad stipendiatutbildning,

17. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 422 och II: 512 till Fältverksamhet

för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 210 000 000 kr.

4. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet.

Kungl. Maj :t har (bilaga 5, punkt C 3, s. 38—42) föreslagit riksdagen att

till Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 5 302 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 650 000 kr.

Propositionen. SIDA beräknar rekryteringen av fältpersonal budgetåret

1969/70 till ca 450 personer. Nya vägar med bl. a. viss decentralisering av

rekryteringen bör prövas. Möjligheten att upprätta en reservkår för biståndsverksamheten

övervägs. Förberedelsekurser för biståndspersonal och

fredskårsdeltagare anordnas. Språkutbildningen utökas och försöken med

kompletterande fackutbildning fortsätter.

I enlighet med av riksdagen 1968 uttalat önskemål (SU 1968: 128 s.

50—51) har SIDA presenterat ett program för upplysningsverksamheten

budgetåret 1969/70 som kan betraktas som inledningen till successivt vidgad

verksamhet. Planeringen fortsätter. Intresset för u-landsfrågor synes

öka. Inom opinionsbildningen förekommer två tendenser: å ena sidan en

kontinuerlig upplysningsverksamhet, å andra sidan en mera politisk-ideologisk

debatt.

Statens informationsverksamhet bör inriktas på att stimulera till, stödja

och bidra till en allsidig debatt om u-ländernas problem.

Behov av service på informationsområdet föreligger.

Framställningen av informationsmaterial till skolor, intresseorganisationer,

massmedia m. fl. har kraftigt utökats men täcker ändå inte behoven.

Utställningsverksamhet förordas. Kurs- och stipendiatverksamheten betraktas

främst som utbildning av vidareinformatörer.

Frågan om i vilken utsträckning bidrag skall kunna lämnas till de frivilliga

organisationernas informationsverksamhet är under utredning.

Effektbedömningar kommer att ingå i informationsverksamheten i fortsättningen.

Departementschefen finner det angeläget att SIDA fortsätter sitt utredningsarbete

och senast i samband med sin anslagsframställning för budgetåret

1970/71 inkommer med förslag till långtidsplan för informationsverksamhetens

framtida riktlinjer och omfattning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

Motionerna. I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 98 av herrar Blomquist och Brundin

och II: 119 av herr Werner m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att under tredje huvudtiteln C 3 Bekrytering och utbildning av fältpersonal

samt informationsverksamhet för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 5 502 000 kr.,

dels de likalydande motionerna 1: 428 av herr Nils-Eric Gustafsson och

II: 501 av herrar Nilsson i Agnäs och Larsson i Norderön vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om en utredning om utbildning

av svensk u-landspersonal i enlighet med vad som i motionerna

anförts,

dels de likalydande motionerna I: 436 av herr Ottosson m. fl. och II: b91

av herr Björck i Nässjö m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att av anslaget för budgetåret 1969/70 för Fältverksamhet på 210 000 000

kr. skall 1 000 000 kr. avsättas för rese- och studiestipendier avseende besök

i u-länder av svenska ungdomar i enlighet med de riktlinjer som angivits

i motionerna.

Utskottet. I motionerna I: 428 och II: 501 har hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om en utredning om utbildning av svensk

u-landspersonal på hälso- och sjukvårdsområdet i enlighet med vad som anförts

i motionerna.

Traditionella undervisningsmetoder är enligt motionerna dyrbara och

långsamma och bör ersättas av radio- och TV-undervisning. Praktisk möjlighet

för snabb och effektiv undervisning i sjuk- och hälsovård finns sålunda

och om vår insats skall nå bästa resultat måste personal med rätt utbildning

utsändas. En utredning med sikte på utbildningens omfattning och uppläggning

bör komma till stånd. Det bör vidare utrönas om utbildningen kan

förläggas till Solviks folkhögskola eller om Sveriges Badio i samarbete med

missionen kan ordna utbildningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att behovet av undervisning i

hälso- och sjukvård i u-länderna är mycket stort. Enligt vad utskottet erfarit

följer SIDA med uppmärksamhet utvecklingen på undervisningsområdet

även när det gäller utnyttjande av radio och TV. Så snart det kan anses möjligt

att nå praktiska resultat kommer SIDA att ta upp frågan om kompletterande

utbildning av fältpersonal på området.

Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionerna

I: 428 och II: 501.

I motionerna I: 98 och II: 119 har hemställts om en ökning av förevarande

anslag med 200 000 kr. Härigenom kunde en starkare satsning på informations-

och upplysningsverksamheten via radio och TV åstadkommas. Den

produktionsform som använts för trafikupplysningsprogrammen borde kunna

anlitas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

31

Enligt vad utskottet inhämtat har SIDA och Sveriges Radio vid en gemensam

överläggning diskuterat olika möjligheter till utökning av den aktuella

u-landsinformationen via radio och TV.

Frågan om hur SIDA:s samarbete med Sveriges Radio skall kunna utvidgas

är vidare enligt uppgift föremål för behandling inom ramen för den fortsatta

planeringen av en vidgad information kring u-ländernas problem.

Motionernas syfte torde sålunda i stort sett vara tillgodosett inom ramen

för pågående och planerad verksamhet. Utskottet är därför icke berett att

tillstyrka motionerna I: 98 och II: 119.

I motionerna I: 438 och II: 491 har föreslagits att av anslaget för budgetåret

1969/70 till Fältverksamhet 1 000 000 kr. skall avsättas för rese- och

studiestipendier avseende besök i u-länder av svenska ungdomar.

Syftet med stipendierna skulle vara att stimulera ungdomens intresse för

u-landsproblemen. De erfarenheter stipendiaterna erhåller kan spridas till

andra genom föredrag, reseberättelser etc.

Med hänsyn till det ändamål motionerna anger har utskottet upptagit yrkandet

till behandling under förevarande anslag.

SIDA ordnar enligt vad utskottet erfarit sedan flera år tillbaka en eller två

kursresor per år till olika huvudmottagarländer bl. a. för representanter från

ungdomsorganisationer. SIDA har också varit behjälplig vid liknande resor

som arrangerats av andra organisationer. Den bidragsgivning till enskilda

organisationers informationsverksamhet som avses att starta under 1969/70

torde också i viss mån komma att innefatta kursresor till u-länder. Med

hänsyn till vad sålunda anförts avstyrks motionerna I: 436 och II: 491.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 428 och II: 501,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 436 och II: 491,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 98 och II: 119 till Rekrytering

och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet

för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag av 5 302 000 kr.

5. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA). Kungl. Maj :t har (bilaga

5, punkt C 4, s. 43—46) föreslagit riksdagen att till Styrelsen för internationell

utveckling (SIDA) för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslagav

14 982 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 882 000 kr.

Sedan statsmakterna fattat beslut om utbyggnad av den svenska statliga

biståndsgivningen till 1 % av bruttonationalprodukten och angivit planeringsramar

har SIDA inlett en mera detaljerad planering. En väsentligt

större del av SIDA:s resurser måste ägnas åt översiktlig och tämligen lång
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

siktig planering av biståndsinsatser, vilket även medför behov av personalförstärkningar.

Den föreslagna intensifieringen av informationsverksamheten

kräver personalökning.

Strävan att decentralisera en växande del av bi ståndsförvaltningen fortsätter.

Ett fortgående utvecklings- och utredningsarbete bedrivs inom SIDA

för att stärka kapaciteten för svenskt bistånd. Detta kan ske bl. a. genom

att höja personalens tjänstbarhet, överlåta vissa funktioner på organ utanför

SIDA samt förbättra den interna organisationen och rationalisera kontakterna

med andra myndigheter.

Ett genomförande av 1-procentplanens biståndsprogram kräver enligt

departementschefen administrativ kapacitet som svarar mot behoven. Givna

normer för beräkning av behoven finns ej. Vissa biståndsformer ställer

större krav på den centrala biståndsadministrationen än andra. Storleken

av de faktiska administrationskostnaderna för varje biståndsform måste

prövas oavsett var dessa uppkommer. Resultatet av en sådan beräkning

måste komma att inverka på biståndsprogrammets och därmed den svenska

biståndsförvaltningens utformning.

Departementschefen noterar att SIDA har sin uppmärksamhet riktad på

möjligheterna att rationalisera verksamheten och sänka administrationskostnadernas

andel av biståndsanslagen samt erinrar om sitt uttalande i prop.

1968: 101 att administrativa reformer kan visa sig påkallade nnder pågående

kraftiga expansion av biståndsverksamheten.

Genom den kartläggning av kommande arbetsuppgifter och erforderliga

administrativa funktioner som ingår i SIDA:s planering av biståndet inom

ramen för 1-procentplanen har en säkrare grundval erhållits för att bedöma

den mest ändamålsenliga utformningen av den svenska biståndsförvaltningen.

Denna bedömning sker i nära samverkan mellan statskontoret

och SIDA och torde enligt propositionen i tid för nästa års budgetbehandling

avsätta ytterligare resultat.

I avvaktan härpå beräknar departementschefen medel för ytterligare 30

tjänster varvid hänsyn tagits till SIDA:s personalbehov avseende informationsverksamheten.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling

(SIDA) för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 14 982 000 kr.

6. Finansiellt utvecklingsbistånd. Kungl. Maj :t har (bilaga 9, punkt E 1,

s. 82—94) föreslagit riksdagen att

a) godkänna de av departementschefen föreslagna riktlinjerna för finansiellt

utvecklingsbistånd,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

33

b) medge att Sverige förbinder sig att för vart och ett av åren 1969 och

1970 bidraga till Internationella livsmedelsprogrammet med högst 1 000 000

dollar utöver de tidigare utfästelserna,

c) till Finansiellt utvecklingsbistånd för budgetåret 1969/70 anvisa ett

reservationsanslag av 289 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört under de två reservationsanslagen

Multilateralt utvecklingsbistånd och Bilateralt utvecklingsbistånd med

112 672 000 kr. resp. 105 000 000 kr. eller sammanlagt 217 672 000 kr.

Propositionen. Sammanslagningen av anslagen syns enligt propositionen

naturlig med tanke på det nära samband som råder mellan multilaterala

och bilaterala insatser i fråga om finansiellt bistånd. Det är också svårt

att med exakthet förutsäga medelsbehovet på det finansiella biståndsanslagets

delområden. Ett gemensamt anslag ger en ökad flexibilitet som bör

medge ett rationellare och snabbare utnyttjande av anslagen.

Multilateralt finansiellt utvecklingsbistånd utnyttjas för bidrag till Internationella

utvecklingsfonden (IDA), Asiatiska utvecklingsbanken, Internationella

livsmedelsprogrammet (WFP) och för bistånd enligt 1967

års konvention om livsmedelshjälp. Det förordas att medelsbehovet även

för andra regionala utvecklingsbanker fr. o. m. budgetåret 1969/70 redovisas

under denna anslagspost.

Reservationen på anslaget vid utgången av budgetåret 1967/68, ca 61,1

milj. kr., var till huvuddelen bunden av gjorda utfästelser.

Internationella utvecklingsfonden (IDA), det ledande multilaterala organet

för utvecklingsfinansiering på mycket förmånliga villkor, är beroende

av årliga kapitalbidrag från industriländerna. Våren 1968 lades fram förslag

till överenskommelse om påfyllnad under en treårsperiod av totalt 1,2 miljarder

dollar. Sverige skulle tillskjuta 29 640 000 dollar i form av ordinarie

och extra bidrag inom nyssnämnda beloppsram, varjämte Sverige skulle lämna

extra bidrag utanför ramen med 21 360 000 dollar (prop. 1968: 101 och

prop. 1968: 102 SU 128). Överenskommelsen har inte trätt i kraft främst

emedan den inte godkänts av USA, vilket tvingat IDA till allvarlig nedskärning

av verksamheten. IDA har därför tagit upp frågan om förskottsinbetalning

av bidragen. Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj :t att inbetala

de svenska bidragen inom ramen 1,2 miljarder dollar utan hinder av att den

allmänna påfyllnadsöverenskommelsen inte trätt i kraft (prop. 1968:167,

SU 181). Med stöd av detta bemyndigande inbetalas ifrågavarande bidrag

för innevarande budgetår. Med hänsyn till rådande osäkerhet om IDA:s

framtida verksamhet har det ansetts naturligt att inte binda sig för inbetalning

av de återstående bidragen. Läget i detta avseende har inte ändrats.

Det anses därför naturligt att avvakta händelseutvecklingen. Endast om

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

frågan om bidragen lämnas öppen kan Sverige driva en aktiv och flexibel

förhandlingslinje till IDA:s förmån.

Medelsbehovet uppgår till ca 51,1 milj. kr. för ordinarie och extra bidrag

inom ramen 1,2 miljarder dollar och till ca 36,8 milj. kr. för extra bidrag

utom ramen.

För delpost till Sveriges andel i Asiatiska utvecklingsbanken erfordras

2 587 000 kr.

Under 1968 har olika former för samarbete diskuterats med både Afrikanska

utvecklingsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken.

Internordiska överläggningar ledde i augusti 1968 fram till ett nordiskt

memorandum till Afrikanska utvecklingsbanken om bidrag tillsammans

med övriga länder. Utsikterna till positiv inställning i en bredare krets givarländer

anses begränsade men en svensk finansiell insats kan bli aktuell

1970.

Interamerikanska utvecklingsbanken och den svenska utvecklingsfonden

bar samfinansierat ett stort vattenförsörjningsprojekt i Brasilien som helt

tagit fondens resurser (5 milj. dollar) i anspråk. Under hänvisning till den

restriktiva upphandlingspolitik som banken inlett ansåg sig föredragande

statsrådet (prop. 1968:101, s. 125) icke vara beredd att ta ställning till påfyllnad

av fonden. Någon ändring i förhållandena synes inte ha inträtt.

Kraftiga invändningar har från svensk sida rests mot denna politik som klart

avviker från tidigare principer på vilka Sveriges positiva inställning till Interamerikanska

utvecklingsbanken baserades. Det går inte att nu säga något

definitivt om möjligheterna till en tillfredsställande lösning av problemen.

För behov främst i samband med bidrag till Afrikanska utvecklingsbanken

beräknas ca 15,6 milj. kr.

En höjning av bidraget till Internationella livsmedelsprogrammet (WFP)

förutskickades i prop. 1968: 101. Programmet expanderar och bidragsmålet

har inte kunnat uppnås. Ytterligare expansion övervägs genom förmedling av

gödningsämnen och andra produktionsmedel för jordbruket.

En svensk bidragsökning frigör ett lika stort belopp från USA, som för

WFP tillämpar »matching contribution», och innebär att Sverige behåller

sin plats som en av de största bidragsgivarna.

En höjning av bidraget med 1 milj. dollar till 4 milj. dollar förordas varjämte

utfästelsen för 1970 bör höjas till samma nivå.

Medelsbehovet uppgår till ca 20,9 milj. kr.

Enligt 1967 års konvention om livsmedelshjälp skall Sverige 1968/69—

1970/71 tillhandahålla u-länderna 54 000 ton spannmål årligen. Någon

skyldighet för givarlandet att betala frakt- och administrationskostnader i

samband med leveranserna föreligger inte. Sverige har träffat överenskommelse

med WFP om att denna organisation skall administrera de svenska

veteleveranserna varigenom de integreras i WFP:s normala program. Sverige

bestrider vidare frakt- och administrationskostnaderna genom ett sär
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

35

skilt bidrag beräknat till 20 % av åtagandet enligt konventionen.

Medelsbehovet beräknas till ca 22 milj. kr.

Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd omfattar numera medel för utvecklingskrediter

och projektförberedelser i samband med dessa, sedan gåvobiståndet

hänförts till tredje huvudtitelns anslag till fältverksamhet.

Den övervägande delen av reservationsmedlen motsvaras av avtalsbundna

kreditåtaganden. Genom bemyndigandet att ingå åtaganden som är avsedda

att infrias först under kommande budgetår nås bättre balans mellan anslag

och utbetalningar men betydande kreditåtaganden måste täckas av omedelbart

tillgängliga medel varför även framdeles relativt stora reservationer

kan komma att redovisas.

Det framhålles att kreditavtal redan före den första utbetalningen har betydande

värde för låntagaren som säkerhet för att uppkommande betalningsförpliktelser

kan mötas.

Åtagandena inom kreditbiståndet ökade kraftigt 1967/68 genom att fem

kreditavtal om sammanlagt 146 milj. kr. ingicks. Krediterna till Tunisien

på 15 milj. kr. för industri- och turistprojekt samt till Etiopien på 30 milj.

för samfinansiering med Världsbanken och IDA av ett större vägprojekt

anmäldes i prop. 1968: 101 liksom två krediter till Indien om sammanlagt

75 milj. kr., den ena på 30 milj. kr. för kapitalvaruimport, den andra på 45

milj. kr. för import av industriförnödenheter. Den senare är avsedd att utnyttjas

parallellt med liknande krediter från IDA. En kredit om 26 milj.

kr. avsedd för lån till jordbruksmekanisering och pumpbevattning m. m. i

Pakistan lämnas tillsammans med en IDA-kredit och aviserades i prop.

1968:101.

Innevarande budgetår har kreditavtal slutits med Kenya om en kredit på

19 milj. kr. som tillsammans med en lika stor kredit från IDA finansierar

första fasen i Kenyas program för att öka avkastningen av kreatursstammen.

I Tunisien skall Sverige med en kredit om 26 milj. kr. gemensamt med

Världsbanken finansiera ett program för utbyggnad av dricksvattenförsörjningen.

Under innevarande budgetår väntas ytterligare ett avtal slutas med

Tunisien om utnyttjande av resterande belopp från tidigare krediter, ca 1,9

milj. kr., för ett dricksvattenprojekt knutet till nyssnämnda program.

Vidare väntas inom kort avtal om finansiering tillsammans med IDA och

Världsbanken av en del av den viktiga huvudvägen mellan Dar es Salaam

i Tanzania och Zambias kopparbälte, den s. k. Tan-Zam-vägen, med svenskt

kreditåtagande om 78 milj. kr. Emellertid aktualiseras endast hälften av detta

belopp om IDA:s resurser fylls på i tidigare avsedd omfattning. En ytterligare

kredit till Tanzania om 15 milj. kr. för industrifinansiering beräknas

vara klar för avtal inom kort.

Turkiet, som tidigare erhållit en kredit för sin första femårsplan om 26

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

milj. kr., har fått utfästelse om kreditbistånd — företrädesvis av programkaraktär

— med 15,6 milj. kr. för sin andra femårsplan.

Ytterligare kreditprojekt som förbereds av SIDA och kan resultera i avtal

innevarande budgetår är bl. a. finansiering tillsammans med Världsbanken

av ett telekommunikationsprojekt i Etiopien samt ett siloprojekt i Pakistan,

som är en del av det spannmålslagringsprojekt som utgjorde första samfinansiéringsoperationen

med IDA.

Vidare väntas avtal om finansiering av siloprojekt i Indien. Fortsatt kreditgivning

till Sudan är avhängig av pågående konsultstudier.

Departementschefen övergår så till planerna för budgetåret 1969/70 och

medelsbehoven härför. SIDA:s planering av fortsatt kreditbistånd är huvudsakligen

inriktad på huvudmottagarländerna. Vad utrikesministern anfört

om biståndsinsatser för Vietnam understrykes. Utrymme bör finnas under

såväl tredje som sjunde huvudtitelns biståndsanslag för sådana insatser

sedan kriget upphört.

I planeringen för 1969/70 har SIDA lagt huvudvikten vid vatten- och livsmedelsförsörjning

samt basinvesteringar t. ex. för främjande av utbildning

och utveckling av industri och turism. Således planeras krediter för spannmålslagring

i Tanzania och för vattenförsörjning i Kenya, Pakistan och

Tanzania. Fortsatt finansiering av den tunisiska utvecklingsbanken SNI

övervägs och preliminära diskussioner har förts med IDA angående samfinansiering

av ett utbildningsprojekt i Uganda. SIDA:s planeringsinriktning

tillstyrkes och bör tillämpas med flexibilitet och full hänsyn tagen till

mottagarländernas behov och prioriteringar.

En stor del av den svenska kreditgivningen sker således i samfinansieringsoperationer

med Världsbanken och IDA. Vidare torde den svenska andelen

av den totala utländska finansieringen av projekten bli högre, vilket

speglar IDA:s akuta brist på medel. U-länderna har genom IDA:s medelsbrist

i ökad utsträckning hänvisats till lån på marknadsmässiga villkor

från Världsbanken. Genom sina samfinansieringsoperationer med Världsbanken

har Sverige i viss utsträckning bidragit till att begränsa de negativa

verkningarna av nedskärningen av lDA:s resurser. Som exempel nämnes

vattenförsörj ningsproj ektet i Tunisien och Tan-Zam-vägen, där upplåningen

på marknadsmässiga villkor kunnat begränsas.

På grund av de direkta fördelarna för huvudmottagarländerna och den

bättre integreringen av det svenska biståndet i dess internationella sammanhang

förordas fortsatt stark satsning på samfinansiering med IDA och

Världsbanken.

I propositionen framhålles att de svenska biståndsinsatserna integreras

i det internationella biståndsmönstret också genom svenskt deltagande i

konsultativa grupper och konsortier. Som exempel nämnes OECDrs Turkietkonsortium,

den konsultativa gruppen för Tunisien och den nybildade kon
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969 37

sultativa gruppen för Östafrika. Sverige har blivit medlem av konsortierna

för Indien och Pakistan.

Vidare erinras om att problemen i samband med u-ländernas svåra skuldsituation

berörts i prop. 1968: 101. Svenska utvecklingskrediter har lämnats

på internationellt sett gynnsamma villkor och obundna i fråga om upphandlingskälla.

År 1967 förlängdes löptiden för normala utvecklingskrediter från

20 till 25 år och den ainorteringsfria perioden från 5 till 10 år och Kungl.

Maj :t fick rätt att tillämpa de nya villkoren även på redan lämnade krediter.

De nya villkoren har nyligen erbjudits Indien, Pakistan, Sudan, Tanzania,

Tunisien och Turkiet beträffande 11 äldre krediter.

Departementschefen förordar att s. k. ID A-villkor (50 års återbetalningstid,

varav de 10 första amorteringsfria, 3/4 % »administrationsavgift»)

också fortsättningsvis skall kunna komma i fråga för vissa svenska utvecklingskrediter

som inte har direkt samband med kreditgivning från IDA.

Ytterligare möjligheter till lindring av kreditvillkoren har ifrågasatts av

SIDA och departementschefen anser att detta bör kunna aktualiseras vid

medverkan avseende våra utvecklingskrediter i internationella skuldkonsolideringsaktioner,

dvs. överenskommelser om betalningsanstånd.

Bemyndigandet att göra kreditåtaganden i avräkning mot framtida anslag

har utnyttjats i viss utsträckning och beräknas för budgetåret 1969/70 uppgå

till ca 100 milj. kr. Icke avtalsbunden reservation vid slutet av innevarande

budgetår beräknas till 20 milj. kr.

Med hänsyn till detta och till fullmakten att ingå åtaganden i avräkning

mot framtida anslag beräknas att en medelsanvisning av 140 milj. kr. skall

medge nya utvecklingskrediter i en omfattning som svarar mot SIDA:s

aktuella planering. Härav beräknas högst 5 milj. kr. för projektförberedelser

och projektkontroll. För budgetåren 1970/71 och 1971/72 bör planeringen

inriktas på anslag av omkring 170 resp. 210 milj. kr.

Motionerna. I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 171 av herr Werner och II: 182 av herr

Hermansson m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen i princip uttalar sig

för att u-ländernas skulder avskrives och av regeringen begär nödvändiga

åtgärder för att genomföra denna princip,

dels de likalydande motionerna 1:305 av herr Lindblad och II: 290 av

herrar Ahlmark och Ullsten i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer, att regeringen överväger att till Zambia ge den

typ av mjuka krediter som bl. a. Tanzania redan erhåller inom ramen för

den svenska u-landshjälpen,

dels de likalydande motionerna 1:424 av herrar Bengtson och Dahlén

och II: 511 av herrar Wedén och Hedlund i vad avser hemställan

att riksdagen måtte uttala sig för ett svenskt initiativ till inrättande av en

3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 82

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

miljardfond för u-ländernas livsmedelsförsörjning i enlighet med i motionerna

angivna riktlinjer,

att riksdagen i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer hos Kung].

Maj :t måtte begära förslag om inrättande av en fond för förinvesteringsstudier.

Utskottet. I motionerna I: 424 och II: 511 har föreslagits att Sverige skulle

ta initiativ till en miljardfond mot världssvälten inom ramen för FAO:s

livsmedelsprogram till vilken Sverige skulle utfästa sig att i första hand bidra

med 100 milj. kronor årligen.

Motionsyrkanden av samma innebörd har framförts under en rad av år.

Senast har frågan behandlats 1968 (SU 1968: 128). Under hänvisning till vad

utskottet då anförde avstyrks motionerna 1:424 och 11:511 såvitt nu är i

fråga.

I motionerna 1:424 och 11:511 har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte begära förslag om inrättande av en fond för förinvesteringsstudier.

I motioner till 1968 års riksdag hemställdes om inrättande av en fond för

s. k. förinvesteringsstudier i enlighet med en framställning härom som gemensamt

avgivits av Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund.

Under hänvisning till vad utskottet då anförde (SU 1968: 128)

avstyrks motionerna I: 424 och II: 511 såvitt nu är i fråga.

I motionerna I: 305 och II: 290 har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer att regeringen överväger att till Zambia ge den

typ av mjuka krediter som bl. a. Tanzania redan erhåller inom ramen för

den svenska u-hjälpen.

En fortsatt utveckling av biståndet till Zambia har förordats av utskottet.

Vid en prioritering för medelsfördelningen kan dock inte bortses från att

Zambia har en i förhållande till exempelvis Tanzania mer än dubbelt så stor

bruttonationalprodukt per capita eller att landet enligt Världsbankens bedömning

är i mindre behov av lån på mjuka villkor än flera andra u-länder.

Utskottet är därför inte berett att tillstyrka motionerna I: 305 och II: 290

i vad de avser s. k. mjuka krediter till Zambia.

I motionerna 1:171 och II: 182 har yrkats att riksdagen i princip uttalar

sig för att u-ländernas skulder avskrivs och av regeringen begär nödvändiga

åtgärder för att genomföra denna princip.

Uppmjukning av kreditvillkoren för äldre krediter har enligt redogörelse

i propositionen skett (1969: 1, bil. 9, s. 93).

SIDA har i sin anslagsframställning ifrågasatt ytterligare möjligheter till

lindring av kreditvillkoren. Departementschefen hänvisar till det bemyndigande

som erhållits från riksdagen för svensk medverkan avseende våra

utvecklingskrediter i internationella skuldkonsolideringsaktioner, dvs. överenskommelser

om betalningsanstånd (prop. 1968:101, SU 128, rskr 302).

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

39

De lättnader som SIDA ifrågasatt bör kunna aktualiseras i sådana sammanhang.

Utskottet delar departementschefens uppfattning och avstyrker motionerna

1:171 och II: 182 såvitt nu är i fråga.

Vad departementschefen förordat under förevarande punkt tillstvrkes.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 424 och II: 511 i vad

de avser ett svenskt initiativ till inrättande av en miljardfond

för u-ländernas livsmedelsförsörjning,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:424 och 11:511 i

vad de avser förslag om inrättande av en fond för förinvesteringsstudier,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:305 och 11:290 i

vad de avser s. k. mjuka krediter till Zambia,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 171 och II: 182 i

vad de avser att riksdagen i princip skall uttala sig för att

u-ländernas skulder avskrivs och av regeringen begär nödvändiga

åtgärder för att genomföra denna princip,

5. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet föreslagna

riktlinjerna för finansiellt utvecklingsbistånd,

6. att riksdagen medger att Sverige förbinder sig att för

vart och ett av åren 1969 och 1970 bidraga till Internationella

livsmedelsprogrammet med högst 1 000 000 dollar utöver

de tidigare utfästelserna,

7. att riksdagen till Finansiellt utvecklingsbistånd för

budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag av 289 000 000 kr.

Stockholm den 6 maj 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Rikard Svensson

(s), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s),

Ottosson (m), Bengt Gustavsson (s), Bengtson (ep), Herbert Larsson (s),

Nyman (fp), Högström (s), Dahlén (fp), fru Diesen (m), fru Elvy Olsson

(ep) och herr Lindblad (fp) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Almgren (s), Mellqvist

(s), Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Mattsson

(ep), Johansson i Norrköping (s), Enskog (fp), Alemyr (s), Antonsson

(ep), Blomkvist (s), Svanberg (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Petersson

i Gäddvik (m) och Ullsten (fp).

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

Reservationer

1. vid punkten 1 (Planeringsram m. in.) beträffande parlamentarisk utredning

om biståndspolitikens utformning av herrar Ottosson (in), Bengtson

(ep), Nyman (fp), Dahlén (fp), fru Diesen (in), fru Elvy Olsson (ep),

herrar Lindblad (fp), Bohman (m), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson

(ep), Enskog (fp), Antonsson (ep), Petersson i Gäddvik (m) och Ullsten

(fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Frågan om»

och slutar med »i fråga» bort ersättas med text av följande lydelse:

»I målsättningen för vår biståndspolitik heter det (prop. nr 1968: 101)

dels att utvecklingssamarbetet skall bidra till en höjning av de fattiga folkens

levnadsnivå, dels att det ''skall bidra till social och ekonomisk utjämning

och medverka till en samhällsutveckling i demokratisk riktning . Det

svenska biståndet strävar alltså inte enbart till en minskning av klyftan

mellan rika och fattiga länder utan också till en ekonomisk utjämning inom

u-länderna. En viktig fråga för det framtida biståndets utformning och

ekonomiska omfattning är enligt utskottet i vilken utsträckning de nuvarande

biståndsformerna leder till detta resultat.

För att kunna avgöra detta räcker det enligt utskottet inte med att begränsa

bedömningen till statligt tekniskt och finansiellt bistånd. Vi måste

se våra relationer med u-länderna som en helhet. Denna helhetssyn måste

_utöver det direkta statliga stödet över budgeten — också omfatta åtgärder

på det handelspolitiska området, näringslivets investeringar, missionens

och de humanitära organisationernas bidrag och samordning av alla

dessa insatser.

Utskottet delar det i motionerna I: 310 och II: 422 samt I: 424 och II: 511

framförda önskemålet att dessa och andra i motionerna berörda frågor blir

föremål för en allsidig belysning. På flera av hithörande områden torde

finnas behov av utredningar med uppgift att utarbeta långsiktiga riktlinjer

och som underlag för dessa en omfattande forskning om olika sidor i utvecklingsarbetet.

En genomgång av dessa problemställningar bör enligt utskottet

ske i en parlamentarisk beredning på sätt som föreslagits i motionerna

I: 424 och II: 511.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna 1:310 och

11:422 samt 1:424 och 11:511 i vad de avser förslag om

översyn av riktlinjerna för den svenska biståndspolitiken

som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört,»

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

41

2. vid punkten 1 (Planeringsram m. m.) beträffande riktlinjer för samarbetet

mellan näringsliv och biståndsgivande myndigheter av herrar Ottosson

(m), Bengtson (ep), Nyman (fp), Dahlén (fp), fru Diesen (in), fru

Elvy Olsson (ep), herrar Lindblad (fp), Bohman (m), Eliasson i Sundborn

(ep), Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson (ep), Petersson i Gäddvik (in)

och Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Med hänsyn»

och slutar med »och biståndsmyndigheterna» hort ersättas med text av följande

lydelse:

»Privata investeringar i u-länderna kan, om de utformas på ett sätt som

innebär ömsesidiga fördelar för u-landet och det investerande företaget, vara

av stor betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. U-länderna har

därför också i flera internationella sammanhang ■— bl. a. vid världshandelskonferensen

i New Delhi 1968 — uttryckt starkt intresse för sådana investeringar.

Detta gör det enligt utskottet angeläget med ett nära samarbete mellan

det svenska näringslivet och de biståndsgivande myndigheterna. Vidgade

möjligheter till gemensamma projekt för staten och enskilda företag eller

grupper bör, såsom motionärerna framhållit, prövas.

Detta kan t. ex. ske i ''paketprojektets’ form genom att t. ex. SIDA står för

vissa delar av projektet och företaget för en annan del. Det statliga biståndet

skulle kunna svara bl. a. för sådana infrastrukturella investeringar som kan

bli nödvändiga för att en ur utvecklingssynpunkt angelägen privat investering

skall kunna genomföras. Staten kan också medverka genom finansiering

av sådana följ dinvesteringar i samband med en företagsetablering som

inte är nödvändiga för lönsamheten men av andra skäl önskvärda från ulandets

synpunkt. En industrianläggning kan exempelvis kompletteras med

en yrkesskola eller vice versa, ett jordbruksprojekt med slakterier och mejerier

etc.

Dessa och andra i motionerna 1: 310 och II: 422 samt I: 424 och II: 511

nämnda problem aktualiserar frågan om formerna för samarbetet mellan

staten och näringslivet på biståndsområdet. Det kan övervägas att för ändamålet

inrätta ett särskilt samrådsorgan mellan näringslivsorganisationerna

och SIDA, där företagens roll i det svenska biståndsarbetet fortlöpande kan

diskuteras. Även på personalrekryteringsområdet bör ett fruktbärande samarbete

kunna komma till stånd.»

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av motionerna 1:310 och

II: 422 i vad de avser riktlinjer för samarbetet mellan näringslivet

och de biståndsgivande myndigheterna som sin

mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

3. vid punkten 1 (Planeringsram m. m.) beträffande vissa principer och

förslag för biståndsarbetet av herr Ottosson (in), fru Diesen (m), herrar

Bohman (m) och Petersson i Gäddvik (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Yrkandet i»

och slutar med »av utskottet» bort ha följande lydelse:

»Motionärerna har utöver de formella yrkanden utskottet behandlar i annat

sammanhang tagit upp en rad principer och förslag väl värda att beaktas

vid utformningen av den fortsatta svenska biståndsinsatsen. Motionerna

I: 310 och II: 422 tillstyrks därför, såvitt nu är i fråga.»

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen i anledning av motionerna 1:310 och

11:422 i vad de avser vissa principer och förslag att beaktas

vid utformningen av den fortsatta svenska biståndsinsatsen

som sin mening ger Ivungl. Maj:t till känna vad utskottet

anfört,»

4. vid punkten 1 (Planeringsram m. m.) beträffande plan för vägen till

1 %-målet av

a. herrar Bengtson (ep), Nyman (fp), Dahlén (fp), fru Elvy Olsson (ep),

herrar Lindblad (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog

(fp), Antonsson (ep) och Ullsten (fp) som anser att det stycke i utskottets

yttrande på s. 9 som börjar med »Utskottet hade» och slutar med »i

fråga» bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:310 och 11:422 framläggs en tidsplan för utvecklingsbiståndets

tillväxt, som förutsätter en årlig ökningstakt för det offentliga biståndet

med ca 25 % och det statliga 1 %-målets uppnående år 1974 eller

budgetåret 1974/75. Den inbegriper dessutom en prognos för tillväxten av

det privata kapitalflödet till u-länderna, vilken bygger på en genomsnittlig

ökning av 25 % per år. Utskottet avstyrker det föreliggande motionsyrkandet,

eftersom det liksom den av riksdagen 1968 antagna planen för utvecklingsbiståndet

förespråkar en alltför långsam ökningstakt för det statliga

utvecklingsbiståndet. Däremot delar utskottet de i motionerna framlagda

synpunkterna så till vida som det vid sidan av de biståndsinsatser som förutsätter

anslag över statsbudgeten bör vidtas mera energiska och planmässiga

åtgärder för att också främja och underlätta de privata och långfristiga

kapitalrörelserna till u-länderna, t. ex. i form av ur utvecklingssynpunkt

angelägna investeringar och företagsetableringar. För utvecklingsländerna

är det, som motionärerna påpekar, av central betydelse att kapitaltillflödet

-— både det offentliga och det privata — ökar. Utskottet är dock inte berett

att biträda motionernas uttalanden om att Sverige i ökad utsträckning

skulle binda sitt bistånd till svenska leveranser, eftersom detta kan befaras

leda till en väsentlig minskning av biståndets värde ur mottagarlandets synpunkt.

»

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

43

b. herr Ottosson (m), fru Diesen (m), herrar Bohman (m) och Petersson

i Gäddvik (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Utskottet

hade» och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:310 och 11:422 föreslås en tidsplan för utvecklingsbiståndet

som förutsätter en årlig ökningstakt för det offentliga biståndet

med ca 25 % per år, varigenom 1 %-målet uppnås 1974/75. Emellertid

inbegriper motionernas tillväxtplan också en prognos för ökningen av

det privata kapitalflödet till u-länderna, enligt vilken en genomsnittlig årlig

ökningstakt av 25 % bör kunna beräknas. Riktpunkten för denna kombinerade

tillväxtplan har varit att Sverige på detta sätt bör kunna nå det

internationellt vedertagna 1 %-målet, i vilket såväl det privata som det

offentliga biståndsflödet inräknas, redan under något av de båda första

åren av 1970-talet. Härför krävs emellertid inte endast en ökning av de

statliga biståndsinsatserna utan också mera målmedvetna åtgärder än

hittills i syfte att stimulera det svenska näringslivets insatser i u-länderna.

De privata investeringarnas utvecklingsfrämjande effekt erkänns alltmer

allmänt, något som även kom till uttryck vid UNCTAD II. Investeringarnas

ändamål, villkor och det antal arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter

de skapar är det väsentliga. Direkta företagsinvesteringar i u-länderna har

den viktiga fördelen att de utgör kapitaltillskott som inte ökar ländernas

skuldbörda. Från regeringens sida brukar framhållas att statsmakternas

möjligheter att påverka de privata kapitalrörelserna är alltför små för att

tas med i beräkningen i detta sammanhang. Utskottet vill för sin del anföra

att staten i själva verket förfogar över en rad medel varigenom näringslivets

investeringar och andra utvecklingsbefrämjande åtgärder skulle

kunna stimuleras och ökas. Sådant närmare samarbete mellan stat och

näringsliv har berörts i det föregående, och utskottet får anledning återkomma

till ämnet i samband med sin behandling av motioner om investeringsgarantier.

Hit hör även åtgärder på dubbelbeskattningens och den allmänna

företagsbeskattningens områden. Företagsinvesteringar i u-länderna

kan också verksamt främjas genom statligt stöd till s.k. förinvesteringsstudier

genom svenska konsultföretag. Mot denna bakgrund vill utskottet

förorda att riksdagen uttalar sig för en samlad plan för utvecklingsbiståndets

tillväxt av den innebörd som föreslagits i motionerna 1:310 och II:

422 och som förutsätter mera målmedvetna åtgärder än hittills i syfte

att stimulera det svenska näringslivets insatser i u-länderna.»

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

»6. att riksdagen i anledning av motionerna I: 310 och II:

422 i vad de avser plan för vägen till 1 %-målet som sin mening

ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

5. vid punkten 1 (Planeringsram m. m.) beträffande riktlinjer för vågen

till 1 %-målet av

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

a. herrar Bengtson (ep), Nyman (fp), Dahlén (fp), fru Elvy Olsson (ep),

herrar Lindblad (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog

(fp), Antonsson (ep) och Ullsten (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Som utskottet»

och på s. 10 slutar med »av bruttonationalprodukten» bort ha följande

lydelse:

»Utskottet vill erinra om att det när statsmakterna år 1962 fattade sitt

principbeslut att snarast möjligt söka uppnå en biståndsnivå om 1 % av

bruttonationalprodukten fanns förhoppningar om att detta etappmål skulle

nås under loppet av 1960-talet, som då hade proklamerats som ’FN:s utvecklingsårtionde’.

Ökningen av biståndsanslagen har dock hittills varit

mycket blygsam. Tidpunkten för uppnåendet av 1 %-målet har oavlåtligt

flyttats framåt.

Riksdagen antog 1968 en plan för utbyggnaden av utvecklingsbiståndet

som innebär att 1 %-målet uppnås budgetåret 1974/75. Det föreligger emellertid

enligt utskottets mening möjlighet att skapa statsfinansiella och samhällsekonomiska

förutsättningar för betydligt större anslag till u-hjälpen

än planen förutsätter. Då utskottet finner större svenska biståndsinsatser

till de fattiga länderna vara utomordentligt angelägna vill utskottet i enlighet

med förslaget i motionerna I: 424 och II: 511 förorda att initiativ tas av

Kungl. Maj :t till överläggningar mellan riksdagspartierna i syfte att nå

överenskommelse om en plan för en snabbare stegring av biståndsanslagen,

varvid den i nämnda motioner förordade målsättningen all 1 %-målet bör

uppnås senast budgetåret 1972/73 bör vara riktgivande. Dessa överläggningar

bör som påpekas i motionerna även kunna innefatta frågan om biståndets

finansiering. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna I: 424 och

II: 511 i vad de avser vägen till 1 %-målet.

Härav följer att utskottet i avvaktan på resultatet av de begärda överläggningarna

kan godta Kungl. Maj :ts anslagsäskanden för nästa budgetår under

utrikes- och finanshuvudtitlarna.»

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

»7. att riksdagen i anledning av motionerna 1:424 och

II: 511 anhåller

a. att Kungl. Maj :t tar initiativ till överläggningar mellan

de demokratiska partierna i syfte att nå överenskommelse

om riktlinjer för när det svenska biståndet skall uppnå en

procent av bruttonationalprodukten varvid den i motionerna

förordade målsättningen bör vara riktgivande,

b. att Kungl. Maj:t snarast möjligt och helst till 1969 års

höstsession förelägger riksdagen de förslag som kan föranledas

av överenskommelsen,»

b. herr Ottosson (in), fru Diesen (m), herrar Bohman (m) och Petersson

i Gäddvik (m) som — vid bifall till reservationen 4 b — anser att den del

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

45

av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Som utskottet» och på s. 10

slutar med »av bruttonationalprodukten» bort ha följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående förordat en plan varigenom 1 %-målet

kommer att uppnås 1974/75 samtidigt som det privata kapitalflödet till

u-länderna kraftigt befrämjas. I annat sammanhang har utskottet begärt

en parlamentarisk utredning om biståndspolitikens utformning i alla dess

olika aspekter. Av detta följer att utskottet inte är berett att tillstyrka motionerna

1:424 och 11:511, såvitt nu är i fråga.»

6. vid punkten 1 (Planeringsram m. m.) beträffande investeringsgarantier

av herrar Ottosson (m), Bengtson (ep), Nyman (fp), Dahlén (fp), fru

Diesen (m), fru Elvy Olsson (ep), herrar Lindblad (fp), Bohman (in),

Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson (ep),

Petersson i Gäddvik (in) och Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »avstyrks därför» bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Till grund för utformningen av förslaget om statliga garantier för investeringar

i u-länder låg en inom finansdepartementet utarbetad promemoria.

Flertalet remissinstanser reste allvarliga invändningar mot att systemet

endast skulle omfatta de s. k. huvudmottagarländerna för Sveriges

bilaterala utvecklingsbistånd. Denna begränsning befarades kraftigt komma

att minska systemets värde. Dessa farhågor synes bekräftade enär

ännu ingen ansökan om investeringsgaranti inkommit till exportkreditnämnden

som administrerar garantierna.

Ett grundläggande villkor för att statsmakterna genom investeringsgarantier

skall stödja en investering i ett u-land bör enligt utskottets mening

vara att den kan inordnas i landets utvecklingsplan och tjäna landets

sociala och ekonomiska framåtskridande. Därutöver krävs givetvis att

myndigheterna i vederbörande land finner investeringen önskvärd och därför

är beredda att ge sitt tillstånd till den. Utskottet kan dock inte finna

några skäl för att dessa kriterier inte i lika hög grad skulle kunna gälla

samtliga u-länder, varvid den gängse FN-definitionen om vilka länder som

räknas till u-länder bör tillämpas. Garantier bör ej kunna ges för investeringar

i de kolonialiserade områdena i Södra Afrika.

Utskottet vill även påtala att regeln om att det investerande företaget

skall ge de anställda tillfredsställande anställnings- och arbetsvillkor och

visa en positiv inställning till fackföreningsverksamhet torde förutsätta att

företaget också är huvuddelägare. Detta strider å andra sidan mot en förklarlig

önskan i u-länderna att huvudinflytandet i företagen skall tillförsäkras

inhemska intressen. Bestämmelserna torde på denna punkt behöva

förtydligas.

Vad utskottet anfört i förevarande fråga bör ges Kungl. Maj :t till känna.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

Utskottet tillstyrker sålunda motionerna I: 169 och II: 183, I: 441 och II:

341 samt I: 424 och II: 511.»

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

»8. att riksdagen beträffande förslag om ändringar i reglerna

för det svenska systemet för investeringsgarantier i

u-länderna i anledning av motionerna I: 169 och II: 183,

I: 441 och 11:341 samt I: 424 och II: 511, de två sistnämnda

såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till

känna vad utskottet anfört,»

7. vid punkten 1 (Planeringsram in. m.) beträffande planeringsramen

av herrar Ottosson (m), Bengtson (ep), Nyman (fp), Dahlén (fp), fru

Diesen (m), fru Elvy Olsson (ep), herrar Lindblad (fp), Bohman (m),

Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson (ep),

Petersson i Gäddvik (m) och Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med »Utskottet

ansluter» och på s. 15 slutar med »omfattande biståndsinsatser» bort ha

följande lydelse:

»Utskottet är berett att tills vidare godta den totala planeringsram för utvecklingsbiståndet

som redovisas i propositionen. Medel för den kommande

hjälpen till Syd- och Nord-Vietnam bör dock ställas till förfogande utanför

den planeringsram som riksdagen kan komma att fastställa. Utskottet vill

därvid hänvisa till sitt uttalande vid behandlingen av proposition 1968: 101

att svenskt bistånd till återuppbyggnaden i Vietnam snabbt kunde aktualisera

en väsentlig ökning av det totala svenska u-landsbiståndet. Utskottet

finner det angeläget att den svenska vietnamhjälpen får en effektiv inriktning

och blir av betydande omfattning. För att inte andra aktuella biståndsinsatser

därvid skall behöva senareläggas eller helt inställas vill utskottet

förorda att hjälpen till Vietnam lägges utanför den nu aktuella planeringsramen.

»

dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

»16. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

beträffande den totala planeringsramen för utvecklingsbiståndet

för budgetåren 1970/71 och 1971/72 som sin mening

ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.»

8. vid punkten 1 (Planeringsram m. in.) beträffande biståndets länderinriktning

av herr Dahlén (fp).

9. vid punkten 3 (Fältverksamhet) beträffande familjeplanering av herr

Ottosson (in), fru Diesen (m), herrar Bohman (m) och Petersson i Gäddvik

(m) som anser att

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

47

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med »Motionsyrkande

av» och på s. 22 slutar med »ett familjeplaneringsinstitut» bort ha

följande lydelse:

»Utskottet delar de synpunkter på familjeplaneringen som kommit till

uttryck i motionerna 1:310 och 11:422. Familjeplaneringen utgör ett område,

där svenska insatser har varit vägledande och bidragit till en gradvis

förändrad inställning i dessa frågor. Detta har varit en förutsättning

för ökande verksamhet också från andra länders sida. I växande utsträckning

har också utvecklingsländerna sökt bistånd från Sverige i sin strävan

att få befolkningsutvecklingen under kontroll.

Eu ökad inriktning av vår utvecklingshjälp till detta område är naturlig.

Det är vidare enligt utskottets mening angeläget att man genom

systematisk analys av verksamheten samt specialiserad forskning når en

fördjupad kunskap om hur resurserna bäst skall användas. Befolkningsproblemens

komplicerade natur, sociologiskt, pedagogiskt, religiöst och

kulturgeografiskt lika väl som praktiskt-medicinskt, utgör goda skäl för

den i olika sammanhang framförda tanken på ett särskilt familjeplaneringsinstitut

för tvärvetenskaplig forskning. Institutet skulle bl. a. kunna

fungera som rådgivare till SIDA och svara för de problem av forskningsoch

ulvecklingskaraktär, som aktualiseras i samband med en ökad svensk

insats i befolkningsfrågorna.

Avsaknaden av en sådan basorganisation har säkerligen varit till förfång

för de svenska familjeplaneringsprojekten. Vid sidan av forskning bör

en huvuduppgift för institutet vara utbildningen av svensk och utländsk

personal i befolkningsfrågor. Den forsknings- och utbildningsgrupp för hithörande

frågor som SIDA planerar finner utskottet vara ett steg i rätt

riktning. Behovet av en basorganisation motiverar dock inrättandet av ett

särskilt familjeplaneringsinstitut.

Förslag om inrättande av ett sådant institut bör snarast möjligt föreläggas

riksdagen. Motionerna I: 310 och II: 422 tillstyrks såvitt nu är i fråga.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av motionerna 1:310 och

11:422 i vad de avser inrättande av ett familjeplaneringsinstitut

som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört,»

10. vid punkten 3 (Fältverksamhet) beträffande familjeplanering i Costa

Rica av herrar Nyman (fp), Dahlén (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Lindblad

(fp), Enskog (fp) och Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med »Riksdagen

har» och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

»Utskottet finner det angeläget att den latinamerikanska kontinenten

uppmärksammas mer när det gäller det framtida svenska biståndet. Sveriges

särskilda erfarenheter på familjeplaneringsområdet och den exceptionellt

höga befolkningstillväxten i flera av de latinamerikanska länderna,

inte minst i det i motionerna nämnda Costa Rica, gör insatser på detta område

särskilt angelägna. Med beaktande av vad utskottet förut anfört beträffande

val av s. k. huvudmottagarländer finner utskottet det naturligt

att man vid planeringen av en framtida svensk biståndsverksamhet i Latinamerika

även överväger andra hjälpprogram.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna 1: 435 och

II: 420 i vad de avser stöd till familjeplanering i Costa Rica

som sin mening ger Ivungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört,»

11. vid punkten 3 (Fältverksamhet) beträffande studiestipendieringsprogram

av herrar Bengtson (ep), Nyman (fp), Dahlén (fp), fru Elvy Olsson

(ep), herrar Lindblad (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog

(fp), Antonsson (ep) och Ullsten (fp) som anser alt

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med »Enligt vad»

och slutar med »i fråga» bort ersättas med text av följande lydelse:

»En inventering nyligen av flyktingsituationen i de olika afrikanska

staterna visar att antalet flyktingar uppgår till ca 1,2 milj. Många av dessa

flyktingar lever under miserabla sociala förhållanden. Utbildningen utgör

ett särskilt svårt problem. De länder där flyktingarna vistas har samtliga

stora besvärligheter att klara sina egna utbildningsbehov. Många av

dem gör trots detta berömvärda insatser för att också kunna ge flyktingarna

skolundervisning.

Sverige stöder på olika sätt utbildning av flyktingar bl. a. genom bidragen

till UNWRA, UNCHR och genom stöd till det s. k. Mozambique

Institute. Dessutom lämnas stöd åt FN-programmet för den sydafrikanska

apartheidpolitikens offer.

Enligt utskottets mening talar dock många skäl för att Sverige ökar

sina insatser för att medverka till en lindring av det allvarliga flyktingproblemet.

Ett förslag till stipendieprogram för flyktingarna bör i detta syfte

föreläggas 1970 års riksdag.

Stipendierna bör företrädesvis avse utbildning vid afrikanska utbildningsanstalter.

Frågan huruvida programmet bör koncentreras till utbildning

på särskild nivå bör övervägas. Den i motionen nämnda flyktingkonferensen

i Addis Abeba 1968 uppehöll sig vid denna fråga och dess rekommendationer

bör därför beaktas. Programmet bör läggas upp i nära samarbete

med de internationella flyktingorganisationerna och med de afrikanska

organisationer som har erfarenhet på området.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

49

Vad utskottet anfört i anledning av motionerna I: 424 och II: 511 bör ges

Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

»8. att riksdagen i anledning av motionerna 1:424 och

11:511 i vad de avser förslag till studiestipendieringsprogram

för flyktingar från Afrika som sin mening ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

12. vid punkten 6 (Finansiellt utvecklingsbistånd) beträffande en miljardfond

för u-ländernas livsmedelsförsörjning av herrar Bengtson (ep),

Nyman (fp), Dahlén (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Lindblad (fp),

Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson (ep)

och Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar med »Motionsyrkanden

av» och slutar med »i fråga» bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Stora ansträngningar har nedlagts på att förbättra u-ländernas egen livsmedelsproduktion

genom bättre brukningsmetoder och bevattningsanläggningar,

traktorisering och konstgödsel. Vidare har avsevärda förbättringar

kunnat åstadkommas genom de nya sädessorter som framkommit under de

senare åren som ett resultat av många års forskning. Dessa framgångar är

givetvis mycket tillfredsställande.

Livsmedelssituationen måste dock fortfarande anses mycket kritisk. Proteinbristen

utgör fortfarande ett stort problem liksom lagrings- och distributionssvårigheterna.

Utvecklingen på jordbruksområdet kommer att vara

förgäves om man inte samtidigt kan hejda befolkningsexplosionen. En ojämn

inkomstfördelning och otillräckliga jordreformer gör situationen osäker för

huvuddelen av befolkningen i de flesta länderna. Risken att den gynnsamma

utvecklingen bryts av nya torkkatastrofer kvarstår också.

Behovet av ett effektivt bistånd på livsmedelsområdet är därför mycket

stort. Detta måste innebära fortsatta livsmedelssändningar så länge behov

därav föreligger och energiska insatser för att ytterligare förbättra jordbruks-

och forskningsmetoder. Vidare erfordras ansträngningar för att differentiera

produktionen till förmån för mer proteinrika grödor, en ökad satsning

på animalieproduktion samt kapitalhjälp för inköp av konstgödsel,

finansiering av bevattningsanläggningar, mekanisering och lagring.

Stora kapitalinsatser är sålunda nödvändiga dels för att göra det möjligt

för u-länderna att utveckla sin egen livsmedelsproduktion, dels därför att

risken för hungerkatastrofer fortfarande kvarstår.

Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motionerna 1:424 och 11:511 att

Sverige skall ta initiativ till uppbyggnad av en fond för u-ländernas livsmedelsförsörjning

inom ramen för FAO:s livsmedelsprogram. Målet för fon
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

dens storlek bör sättas till 1 miljard dollar per år. Sverige bör vara berett

att i första hand bidra med 100 milj. kr. årligen.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av motionerna 1:424 och

II: 511 i vad de avser ett svenskt initiativ till inrättande av

en miljardfond för u-ländernas livsmedelsförsörjning som

sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

»

13. vid punkten 6 (Finansiellt utvecklingsbistånd) beträffande fond för

förinvesteringsstudier av herrar Bengtson (ep), Nyman (fp), Dahlén (fp),

fru Elvy Olsson (ep), herrar Lindblad (fp), Eliasson i Sundborn (ep),

Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson (ep) och Ullsten (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar med »I motioner»

och slutar med »i fråga» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet vill i enlighet med yrkandet i motionerna 1:424 och 11:511

tillstyrka att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär förslag om inrättande av en

fond för förinvesteringsstudier. Kungl. Maj:t har i olika sammanhang påpekat

att behovet av stöd till sådana studier delvis tillgodoses redan inom

den nuvarande biståndsverksamhetens ram bl. a. i samband med projektförberedelser

och projektkontroll vid utvecklingskrediter. Behovet av bättre

finansieringsmöjligheter för dylika investeringsundersökningar är emellertid

f. n. ett av de stora problemen när det gäller investeringsprojekt i uländerna.

Utskottet finner det därför angeläget att den föreslagna fonden

kommer till stånd.

Fonden bör enligt utskottets mening förvaltas av SIDA som skulle kunna

erbjuda ett u-land att finansiera de utredningar som krävs för att klargöra

genomförbarheten av tänkbara investeringsprojekt. Medel ur fonden bör

anslås efter ansökan av vederbörande u-landsregering som har att styrka

att den ifrågasatta investeringen skulle vara av väsentligt intresse för landets

ekonomiska och sociala utveckling. Villkoren för fonden bör kunna vara

analoga med dem som föreskrivs för investeringsgarantier och de s. k. ugarantierna

inom exportkreditområdet. Fondens användande bör inte vara

knuten till förinvesteringsstudier genom svenska konsultföretag utan principen

om fri anbudsgivning bör gälla.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 424 och

II: 511 i vad de avser förslag om inrättande av en fond för

förinvesteringsstudier som sin mening ger Kungl. Maj:t till

känna vad utskottet anfört,»

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

51

14. vid punkten 6 (Finansiellt utvecklingsbistånd) beträffande s. k. mjuka

krediter till Zambia av herrar Nyman (fp), Dahlén (fp), Lindblad (fp),

Enskog (fp) och Ullsten (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med »En fortsatt»

och slutar med »till Zambia» bort ha följande lydelse:

»Sverige har enligt propositionen i samverkan med IDA och Världsbanken

beviljat en förhållandevis stor kredit för den s. k. Tan-Zam-vägen, vilken

kommer att ha viss betydelse för Zambias ekonomi. Zambia har dock inte

erhållit sin del av krediten på mjuka s. k. IDA-villkor utan kommer att få erlägga

ränta och amortering på vanliga kommersiella villkor. Detta på grund

av att landet enligt Världsbankens bedömning är i mindre behov av s. k.

mjukt kapital än flera andra u-länder.

FN-blockaden mot Rhodesia innebär dock enligt utskottets mening stora

påfrestningar på Zambias ekonomi. Landet har dessutom ett särskilt utsatt

läge. Utskottet vill därför tillstyrka yrkandet i motionerna I: 305 och II: 290

i vad de avser s. k. mjuka krediter till Zambia. Vad utskottet anfört bör ges

Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av motionerna 1: 305 och

II: 290 i vad de avser s. k. mjuka krediter till Zambia som

sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

»

Särskilt yttrande

vid punkten 3 (Fältverksamhet) beträffande bidrag till enskilda svenska

organisationers biståndsverksamhet av herrar Ottosson (m), Bengtson (ep),

Nyman (fp), Dahlén (fp), fru Diesen (m), fru Elvy Olsson (ep), herrar

Lindblad (fp), Bohman (m), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog

(fp), Antonsson (ep), Petersson i Gäddvik (m) och Ullsten (fp) som

anfört:

»Vi vill uttala vår stora uppskattning av insatser i biståndsarbetet som utföres

av missionen och andra enskilda organisationer. Dessa organisationer

med sin delvis mycket långa u-landserfarenhet kombinerad med ett starkt

personligt engagemang torde ha stora förutsättningar att även i fortsättningen

bidraga med effektiva insatser i biståndsarbetet. Det bör enligt utskottets

mening vara angeläget att genom statliga bidrag till byggnader och

tidsenliga hjälpmedel skapa bättre arbetsbetingelser och därmed större

effektivitet för de enskilda organisationer som arbetar med biståndsverksamhet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1969

Den utvidgning av bidragsmöjligheterna som SIDA föreslog 1968 och som

vann riksdagens bifall borde kunna utnyttjas för att ytterligare öka de enskilda

organisationernas drift- och startbidrag, fredskårsverksamhet m. m.

Reglerna härför borde sålunda utformas mindre restriktivt än för närvarande.

Yi förutsätter att SIDA väl tillvaratar möjligheterna att i ökad utsträckning

ställa medel till förfogande för de enskilda organisationernas

biståndsverksamhet.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1769 690027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om upphävande av lagen den 14 juni 1917 a1 i texten