Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1969/70 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

1969-03-11 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1969/70 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten

för budgetåret 1969/70 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte motioner.

(4:e avd.)

1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I proposition nr 1 har

Kungl. Maj:t (bilaga 8, s. 159—162 i utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1969) lämnat en sammanfattande redogörelse

för kommunikationsverkens investeringar, avseende postverkets, televerkets, statens

järnvägars och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets

fond.

Den för budgetåret 1969/70 förordade investeringsverksamheten framgår av

följande tabell. Som jämförelse har i denna även upptagits beloppen för den

hösten 1968 beräknade förbrukningen under budgetåret 1968/69.

Postverket .........................

Televerket, exkl. rundradio ..........

Statens järnvägar ....................

Luftfartsverket .....................

Förrådsfonden ......................

Sjöfartsverket ......................

Summa

1968/69

1969/70

Enl. prop.

Verkens

Förordat av

1968: 1 m. m.

förslag

milj. kr.

dep.chefen

21,1

45,7

39,2

592,4

662,3

592,0

417,5

385,0

366,5

26,8

39,9

35,0

60,7

67,0

54,4

26,5

29,5

26,7

1145,0

1 229,4

1113,8

I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av de faktiska investeringarna

under budgetåren 1968/69 och 1969/70. Därav framgår även beräkningen

av de för investeringarnas genomförande erforderliga anslagsbeloppen.

Siffrorna anger milj. kr.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

Investe-

rings-

utgifter

Av verken plane- rade investe- ringsutgifter

Av departements- chefen beräknade

investeringsutgifter

Reserva-

tioner

den

30/6

Anslag

Förslag

Beräk- nade

reserva- tioner

d.30/6

1967/68

1968/69

1969/70

1968/69

1969/70

1968

1968/69

1969/70

1969

Postverket .......

Televerket exkl.

16,1

37,8

45,7

21,1

39,2

1,6

21,6

41,0

2,1

rundradio ......

588,4

661,3

662,3

592,4

592,0

59,9

585,4

598,3

52,9

Statens järnvägar . .

414,9

428,5

385,0

417,5

366,5

41,9

396,6

382,2

21,0

Luftfartsverket ....

16,3

24,2

39,9

26,8

35,0

17,5

17,3

30,5

8,0

Förrådsfonden ....

43,0

60,2

67,0

60,7

54,4

4,8

55,9

59,8

0

Sjöfartsverket .....

20,8

27,4

29,5

26,5

26,7

0,8

25,7

29,4

0

Summa

1 099,5

1 239,4

1 229,4

1145,0

1113,8

126,5

1102,5

1141,2

84,0

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:628 av herr Sveningsson och 11:714 av

herr Petersson i Gäddvik vari yrkats att riksdagen måtte besluta att för budgetåret

1969/70 till Posthus, Teleanläggningar, Järnvägar, Flygplatser, Vägmaskiner,

Sjöfartsmateriel m. m. anvisa ett investeringsanslag om 1 091,2 milj. kronor —

ett i förhållande till departementchefens förslag 50 milj. kr. lägre belopp,

dels de likalydande motionerna 1:375 av fröken Lundbeck och II: 713 av herr

Oskarson m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om utredning av frågan angående gemensam nordisk taxetariff för

de statliga kommunikationsmedlen.

Utskottet. I den av 1968 års riksdag godkända planen för investeringarna inom

kommunikationsverkens fonder beräknades den totala medelsförbrukningen —

exklusive anslaget till rundradioanläggningar å televerkets fond — under innevarande

budgetår uppgå till 1 101,0 milj. kr. I anledning av främst vissa beställningar

i sysselsättningsfrämjande syfte har sedermera genom skilda beslut av

Kungl. Maj:t ramarna för samtliga fonder utom postverkets höjts med tillhopa

37,5 milj. kr. Vad gäller luftfartsverkets fond förutses dessutom en ytterligare

höjning av investeringsramen med 6,5 milj. kr. för täckande av viss del av kostnaden

för markförvärv för den blivande flygplatsen vid Sturup. Den totala investeringsomslutningen

under berörda fonder beräknas därmed under budgetåret 1968/

69 uppgå till 1 145,0 milj. kr. Med hänsyn till befintliga medelsreservationer erfordras

ej någon ytterligare medelsanvisning från riksdagens sida för att den sålunda

förutsatta medelsförbrukningen skall kunna uppnås.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verkstyrelserna räknat

med en medelsförbrukning om sammanlagt 1 229,4 milj. kr. Departementschefen

har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter funnit medelsförbrukningen

böra begränsas till 1 113,8 milj. kr. Detta innebär en ökning med 12,8 milj. kr.

jämfört med beräkningarna i 1968 års statsverksproposition av medelsförbrukningen

för motsvarande ändamål under innevarande budgetår och en minskning

med 31,2 milj. kr. om jämförelse sker med de hösten 1968 gjorda beräkningarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

3

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen i statsrådsprotokollets

inledande översikt lämnat en sammanfattande redogörelse för

investeringsbehoven inom de olika verken samt i korthet berört investeringarnas

inriktning för nästa budgetår.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta Kungl. Maj:ts förslag beträffande

investeringsverksamhetens totala omslutning samt dess fördelning de skilda

verken emellan. Till frågan om anvisande av de anslag som erfordras för investeringsplanens

genomförande återkommer utskottet under respektive punkter i det

följande.

Beträffande det i motionerna I: 628 och II: 714 framställda yrkandet om en

minskning med sammanlagt 50 milj. kr. av medelsanvisningen under här ifrågavarande

fonder får utskottet anföra följande.

Såsom av propositionen framgår och av motionärerna jämväl framhållits har

anslagen för nästa budgetår under dessa fonder beräknats så, att de jämte förutsedda

behållningar vid budgetårets ingång skall motsvara den föreslagna medelsförbrukningen

och därutöver ge en marginal om ca 10 %. En så stor marginal finner

emellertid motionärerna — under hänvisning bl. a. till att statsutgifterna i möjligaste

mån måste begränsas — ej försvarbar och hemställer därför om förenämnda

minskning av den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att den tillämpade formen för anslagsredovisningen

— innebärande främst att de olika investeringsanslagen under varje

kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag — i princip beslutades

redan vid 1962 års riksdag och tillämpats fr. o. m. budgetåret 1963/64. På respektive

kollektivanslag skulle enligt förenämnda beslut en viss marginal utöver ramen

finnas tillgänglig för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda

skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande budgetår. Vid sin behandling

av dessa frågor fann utskottet den föreslagna omläggningen innebära avsevärda

fördelar ur anslagstekniska synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna det

därmed angivna syftet, nämligen att för de affärsdrivande verkens och förrådsfondens

del skapa ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar som av

Kungl. Maj:t fastställes. Då utskottet för sin del inte kan finna skäl föreligga att

nu frångå denna uppfattning och anslagsmarginalen ej heller synes böra minskas

på sätt motionärerna föreslagit avstyrks motionerna i fråga.

Vidkommande den i motionerna I: 375 och II: 713 begärda utredningen rörande

gemensamma nordiska taxetariffer för de statliga kommunikationsverken

vill utskottet erinra om att de med en samordning de nordiska länderna emellan

av bl. a. post-, järnvägs- och teletaxorna sammanhängande frågorna alltsedan Nordiska

rådets inrättande varit föremål för stor uppmärksamhet i dess arbete samt

föranlett en rad rekommendationer och åtgärder. En redogörelse härför återfinns

bl. a. i rådets berättelse för dess verksamhet 1952—1961 (NU 1962: 8). Så sent

som vid fjolårets session antogs för övrigt en rekommendation om ytterligare

åtgärder för samordning i fråga om de av motionärerna särskilt omnämnda post1

* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 9

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

taxorna. Beslut har också nyligen fattats om visst gemensamt utredningsarbete på

transportpolitikens område. Slutligen må i sammanhanget nämnas att de med stöd

av Kungl. Maj:ts beslut den 29 december 1961 tillkallade sakkunniga för utredning

rörande riktlinjerna för affärsverkens pris- och taxepolitik, affärsverksutredningen,

nyligen avgivit förslag i ämnet (Affärsverken — ekonomi, konkurrens och

effektivitet, SOU 1968: 45—46), vilka förslag efter sedvanlig remissbehandling är

under beredning inom Kungl. Maj:ts kansli.

Med beaktande av vad sålunda anförts kan utskottet inte finna det motiverat

att från riksdagens sida begära en särskild utredning av det slag motionärerna förordat

och avstyrker därför motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag å motionerna I: 628 och II: 714

som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

beträffande investeringsplan för kommunikationsverken m. m.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 375 och II: 713.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 163—169) föreslagit riksdagen

att för budgetåret 1969/70 under postverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 41 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:199 av herr Karl Pettersson och II: 221 av

herr Petersson i Gäddvik m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla om snara åtgärder för förbättring av glesbygdernas postservice

i enlighet med vad i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna I: 621 av herr Karl Pettersson och II: 727 av

herr Åkerlind m. fl. vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa att åtgärder vidtages för förbättring av postförbindelserna i skärgård

och övrig glesbygd.

Utskottet. I sin framställning om anslag för nästa budgetår har postverket räknat

med en medelsförbrukning om 45,7 milj. kr., varav 20 milj. kr. avser tillbyggnaden

av postgirohuset i Stockholm.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

5

Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas till 39,2 milj. kr.,

vilket med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de i

statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna kräver en medelsanvisning

om 41,0 milj. kr. Förslaget möjliggör igångsättning av en nybyggnad för postkontoret

i Växjö samt en om- och tillbyggnad av posthuset i Ängelholm. I övrigt

medger den föreslagna medelstilldelningen bl. a. ny- och ersättningsanskaffning

av motorfordon samt övertagande i vissa fall av enskild busslinjetrafik.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig kunna godta den av Kungl.

Maj:t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning under nästa

budgetår. Den föreslagna fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål

tillstyrks också av utskottet liksom anslagsberäkningen.

I anledning av framställda yrkanden i dels motionerna 1:199 och 11:221

om snara åtgärder för förbättring av glesbygdernas postservice, dels motionerna

I: 621 och II: 727 om åtgärder för förbättring av postförbindelsema i skärgård

och övrig glesbygd får utskottet anföra följande.

I anslutning till 1964 års beslut om ändrad organisation av postverket (prop.

141, SU 136, rskr. 295) erinrades om att verket är ett allmännyttigt företag,

varmed anses följa en skyldighet i princip att bl. a. genom ett över hela landet

utbrett nät av postanordningar erbjuda erforderlig postal service ävensom att

uppehålla denna service också i områden i vilka rörelsen inte är bärkraftig. Vidare

framhölls att det är angeläget att verket söker utveckla, anpassa och differentiera

servicen på ett sådant sätt och i sådana former att den tillgodoser näringslivets

och allmänhetens önskemål och dessutom på ett naturligt sätt kan inpassas i verkets

organisations- och arbetsmönster.

Enligt vad utskottet erfarit pågår i enlighet härmed en omfattande verksamhet

inom verket i syfte att förbättra och rationalisera dess service gentemot allmänheten,

bl. a. genom en successiv utveckling och motorisering av lantbrevbäringen.

Inte minst för skärgårdarnas och glesbygdernas befolkning har åtgärder

i nämnda syfte vidtagits. Helt nyligen har också principbeslut fattats om ytterligare

förbättringar av lantbrevbäringen, innebärande bl. a. att kunderna får möjlighet att

kalla till sig vederbörande lantbrevbärare samt att postbanksservicen utökas.

En särskild servicekommitté inom verket arbetar f. ö. fortlöpande med frågor av

det slag motionärerna aktualiserat. Slutligen må nämnas att även den inom inrikesdepartementet

verksamma arbetsgruppen för glesbygdsfrågor i samråd med

postverket följer utvecklingen på området.

Någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida synes med hänsyn till det

anförda f. n. ej påkallad varför motionerna i fråga avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Posthus m. m. för budgetåret 1969/70

anvisar ett investeringsanslag av 41 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 199 och II: 221,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 621 och II: 727.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 170—186) föreslagit riksdagen

dels att för budgetgåret 1969/70 under televerkets fond anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 598 300 000 kr., dels att uppdra åt

fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av ytterligare rörelsemedel åt

televerket tillhandahålla verket en från 200 000 000 kr. till 325 000 000 kr. ökad

rörlig kredit.

I de likalydande motionerna I: 263 av herr Axelson och II: 357 av herrar Jonsson

i Mora och Jönsson i Ingemarsgården har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning av frågan om särskild folkpensionärsrabatt

på avgiften för telefoninstallation.

Utskottet. Den av televerket för nästa budgetår beräknade medelsförbrukningen

om 662,3 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas till 592,0

milj. kr., vilket dock anses göra det möjligt för verket att säkra en tillfredsställande

framkomlighet i teletrafiken. I anslutning härtill har liksom föregående år erinrats

om de successivt ökade medel som under de senaste budgetåren ställts till verkets

förfogande och som avsetts möjliggöra en fortsatt utbyggnad av telekommunikationerna

och den allmänna förstärkning av verkets resurser över huvud som

bedömts motiverad med hänsyn till abonnent- och trafikutvecklingen.

Med anledning av televerkets driftkostnadsutveckling har av departementschefen

en höjning ansetts böra ske av vissa telefonavgifter. Sålunda kommer per

den 1 februari 1969 en höjning att vidtas av den vid automatisk lokal-, landsoch

rikstrafik gällande markeringsavgiften med 1 öre, dvs. från 10 till 11 öre per

samtalsmarkering. I anslutning därtill höjs även dels avgifterna för manuellt expedierade

rikssamtal, dels abonnemangsavgiften för sådana huvudabonnemang som

inkluderar visst antal samtal. Härigenom beräknas intäkterna öka med ca 135

milj. kr. för budgetår räknat.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet förklarat sig kunna godta den

av Kungl. Maj:t för nästa budgetår förordade ramen för medelsförbrukningen

under televerkets fond. Den förutsedda fördelningen på skilda investeringsändamål

har ej gett utskottet anledning till erinran liksom ej heller anslagsberäkningen.

Utskottet tillstyrker vidare — på de av departementschefen anförda skälen — att

maximibeloppet för verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret ökas med 125 milj.

kr. till 325 milj. kr.

I motionerna I: 263 och II: 357 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte

hemställa om utredning av frågan om en särskild folkpensionärsrabatt på avgiften

för telefoninstallation. Utskottet, som under en rad av år haft att pröva motioner

av samma innebörd, har därvid funnit motionärernas syfte i och för sig behjärtans
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

7

värt men dock avstyrkt motionerna under hänvisning bl. a. till de olägenheter och

det merarbete ur administrativa synpunkter ett genomförande av förslaget skulle

medföra. I sitt utlåtande nr 9 (p. 3) vid fjolårets riksdag erinrade utskottet vidare

om att för ålderspensionärer i knappa omständigheter vissa möjligheter redan

föreligger att genom kommunernas försorg få installationskostnaderna för telefon

helt eller delvis ersatta av allmänna medel. Vid årets riksdag väckta motioner i

sistnämnda fråga prövas f. ö. av utskottet i annat sammanhang.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de förenämnda motionerna

I: 263 och II: 357.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Teleanläggningar m. m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 598 300 000 kr.,

2. att riksdagen uppdrar åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

för beredande av ytterligare rörelsemedel åt televerket tillhandahålla

verket en från 200 000 000 till 325 000 000 kr. ökad

rörlig kredit,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 263 och II: 357.

Statens järnvägar

4. Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 187—205) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1969/70 under statens järnvägars fond anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 382 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 121 av herr Werner och 11:140 av fru Ryding

m. fl. i vad avser hemställan att frågan om förbättrade järnvägskommunikationer

i främst Kalmar län skyndsamt utredes, inbegripet även frågan om en breddning

till normal spårvidd av bansträckan Kalmar—Berga,

dels de likalydande motionerna 1:118 av herrar Nils Nilsson och Stefanson samt

II: 218 av herrar Jonsson i Mora och Boo vari yrkats att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte vidta åtgärder för

elektrifiering av järnvägslinjen Borlänge—Mora,

dels motionen 1:201 av herr Karl Pettersson vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att hänsyn tages till i motionen framförda

synpunkter på persontrafiken på bandelen Brunflo—Sveg—Orsa vid fördelningen

av anslaget till trafiksvaga järnvägslinjer,

dels de likalydande motionerna I: 7 av herr Axel Andersson m. fl. och II: 8 av

herr Jonsson i Mora m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhåller att förhandlingar upptas med statens järnvägar om utvidgning av det s. k.

67-kortets giltighet att även avse rabatt vid resa i första klass på järnväg,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

dels de likalydande motionerna I: 57 av herr Kaijser och II: 66 av fröken Wetterström

m. fl. vari yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa att

Kungl. Maj:t måtte anmoda SJ att utreda kostnaderna för ett utsträckande av

67-kortsförmånen till att omfatta även resa i första klass tågkupé,

dels de likalydande motionerna I: 620 av herr Eric Peterson in. fl. och II: 697

av herr Jonsson i Mora m. fl. vari yrkats att riksdagen måtte hemställa hos Kungl.

Maj:t att åtgärder vidtages så att även änkepensionärer enligt lagen om allmän

försäkring inneslutes i den utvidgning av 67-kortets giltighet för rabatt på resor

som riksdagen beslöt efter hemställan i proposition nr 155 vid 1968 års riksdag,

dels de likalydande motionerna I: 606 av herr Jonsson och II: 692 av fru Holmberg

vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om

prövning av möjligheterna att bevilja reserabatter till den grupp av pensionärer

som i motionerna åberopas,

dels motionen I: 160 av herr Karl Pettersson vari yrkats att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla att underhandlingar i enlighet med vad som

i motionen framförts måtte upptagas mellan de svenska och norska berörda myndigheterna.

Utskottet. Den av statens järnvägar för budgetåret 1969/70 föreslagna medelsförbrukningen

om 385 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas

till 366,5 milj. kr. Tyngdpunkten i investeringsprogrammet har lagts vid fortsatta

rationaliseringsåtgärder och ökning av kapaciteten på huvudlinjerna. Investeringarna

i rullande materiel och sjöfartsmateriel beräknas till ca en tredjedel av den

ordinarie medelsförbrukningen. Föreslagna arbeten för att öka säkerheten och

kapaciteten och samtidigt sänka driftkostnaderna på affärsbanenätet omfattar

främst fortsatt utbyggnad av fjärrblockering och automatisk linjeblockering, förbättring

av kontaktledningen för att möjliggöra högre tåghastigheter och av den

elektriska matningen på de tyngst trafikerade linjerna samt införande av linjeradio.

Även under nästa budgetår hänför sig en betydande del av investeringarna till

de kapitalkrävande åtagandena för lokaltrafiken inom storstockholmsområdet. Enligt

gällande avtal erhåller SJ av KSL ersättning för drift- och kapitaltjänstkostnader

hänförliga till denna trafik.

I den av departementschefen förordade medelsförbrukningen ingår även investeringar

för 8,5 milj. kr. i järnvägslinjer, tillhörande det ersättningsberättigade nätet,

samt vissa medel för försvarsändamål.

Kungl. Maj:ts sålunda framlagda förslag till investeringsplan för statens järnvägars

fond tillstyrks av utskottet liksom den förordade fördelningen på olika

investeringsobjekt samt beräkningen av anslagsbehovet. Utskottet biträder jämväl

vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och förordat.

Detta innebär bl. a. att SJ, i likhet med vad som skett under de fem föregående

budgetåren, även för nästa budgetår i bokföringen inom värdeminskningskontot

tillätes föra över högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser

till slopningskontot i den mån behov därav föreligger.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

9

I motionerna 1:121 och II: 140 har hemställts att frågan om förbättrade järnvägskommunikationer

i främst Kalmar län skyndsamt utredes, inbegripet även frågan

om en breddning till normal spårvidd av bansträckan Kalmar—Berga. Utskottet

vill i anledning härav erinra om att spörsmålet om breddning m. m. av

vissa järnvägar i Kalmar län — bl. a. det s. k. sydostkustbaneprojektet —- senast

utretts av 1953 års trafikutredning och därefter av statsmakterna prövats i samband

med 1963 års beslut om den statliga trafikpolitiken. Vad speciellt beträffar

en eventuell breddning av linjen Kalmar—Berga har en utredning härom gjorts av

statens järnvägar som med överlämnande av utredningen och i samråd med dåvarande

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt näringslivets trafikdelegation den

20 november 1964 hos Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande att lägga ned

persontrafiken på linjen i fråga samt att, i anslutning till inom området bedriven

linjetrafik för person- och godsbefordran, utöva sådan trafik på vissa vägar i Kalmar

län. På uppdrag av chefen för kommunikationsdepartementet har därefter en

inom departementet tillsatt arbetsgrupp prövat frågan om ombyggnad till normalspårigt

godsspår av den ifrågavarande järnvägslinjen jämte sidolinjen Sandbäckshult—Mönsterås.

I en den 7 juni 1966 dagtecknad promemoria har arbetsgruppen

på anförda skäl inte ansett sig kunna föreslå någon ombyggnad till normalspår men

framhållit att ändrade förhållanden framdeles eventuellt kan motivera en förnyad

prövning av frågan. Genom beslut den 12 maj 1967 har Kungl. Maj:t lämnat statens

järnvägar tillstånd att vid tidpunkt som statens järnvägar får bestämma efter

samråd med vägverket — dock tidigast den 1 januari 1968 och sedan viss vägförbättring

utförts — lägga ned persontrafiken på järnvägslinjen. I sammanhanget

framhålles dock att Kungl. Maj:t därmed inte tagit ställning till frågan om en framtida

ombyggnad till normalspårigt godsspår av den ifrågavarande järnvägslinjen

eller sidolinjen Sandbäckshult—Mönsterås. Enligt vad utskottet vidare erfarit har

under senare år viss omläggning av järnvägslinjen skett inom Kalmar stad, varjämte

arbeten utförts i anslutning till sidolinjen Sandbäckshult—Mönsterås. Under

hänvisning till vad sålunda anförts kan utskottet inte finna skäl föreligga att från

riksdagens sida nu begära ytterligare utredning av det slag motionärerna yrkat

samt avstyrker därför motionerna i fråga.

I motionerna 1:118 och II: 218 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte

hemställa att åtgärder vidtages för elektrifiering av bandelen Borlänge—Mora.

Vid fjolårets riksdag väckta motioner i samma ämne avstyrktes av utskottet

(SU nr 145) under hänvisning till av statens järnvägar lämnade uppgifter angående

en inom verket verkställd elektrifieringskalkyl för bandelen i fråga samt då

pågående förhandlingar med närmast berörda intressenter om ökade virkestransporter

m. m. Berörda förhandlingar har numera slutförts. Enligt vad utskottet erfarit

har emellertid utvecklingen i olika avseenden inte bedömts bli sådan att en

elektrifiering av bandelen f. n. är tillräckligt motiverad. Bl. a. under hänvisning

härtill avstyrker utskottet även de nu väckta motionerna i frågan.

I motionen 1:201 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla

att hänsyn tages till i motionen framförda synpunkter på persontrafiken på ban
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

delen Brunflo—Sveg—Orsa vid fördelningen av anslaget till trafiksvaga järnvägslinjer.

Någon framställning till Kungl. Maj:t om nedläggning av ifrågavarande handel

har av statens järnvägar ej ingivits. Linjen tillhör dock gruppen trafiksvaga

bandelar och undersökningar beträffande nedläggning av densamma har enligt vad

utskottet erfarit inletts. En inte obetydlig del av anslaget till drift av icke lönsamma

järnvägslinjer faller redan nu på bandelen i fråga. Någon särskild åtgärd från riksdagens

sida i det av motionärerna angivna syftet har utskottet med hänsyn till det

anförda inte funnit påkallad och avstyrker därför motionen.

I motionerna I: 7 och II: 8 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller

att förhandlingar upptas med statens järnvägar om utvidgning av det s. k.

67-kortets giltighet att även avse rabatt vid resa i första klass på järnväg. Vidare

har i motionerna 1:57 och II: 66 yrkats att riksdagen hemställer att Kungl. Maj:t

måtte anmoda SJ att utreda kostnaderna för ett sådant utsträckande av 67-kortsförmånen.

Utskottet, som i sammanhanget vill erinra om de utvidgningar av 67-kortets giltighet

som beslutades under hösten 1968, finner för sin del vissa skäl tala för motionärernas

uppfattning att rabatteringen bör avse jämväl första klass. Enligt vad

utskottet erfarit har emellertid inom SJ en utredning igångsatts rörande kostnaderna

för en sådan reform. Med beaktande härav och då utskottet förutsätter att

SJ — därest reformen av företagsekonomiska skäl befinns motiverad — vidtager

härav föranledda åtgärder avstyrks motionerna i fråga.

I motionerna I: 620 och II: 697 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t

måtte hemställa att åtgärder vidtages så att även änkepensionärer enligt lagen om

allmän försäkring inneslutes i den utvidgning av 67-kortets giltighet som beslutades

1968. Utskottet har emellertid vid sin prövning av denna fråga och med hänsyn

inte minst till de svåra gränsdragningsproblem som därvid skulle uppkomma

inte funnit sig kunna förorda en sådan utvidgning och avstyrker därför motionerna.

Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandet i motionerna I: 606 och II: 692 att

riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om prövning av möjligheterna att bevilja

reserabatter till den i motionerna omnämnda gruppen av änkepensionärer.

I motionen 1:160 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla att

underhandlingar angående trafiken över den svensk-norska gränsen måtte upptas

mellan de svenska och norska berörda myndigheterna. Utskottet vill i anledning

härav erinra om att därmed sammanhängande frågor behandlades vid Nordiska

rådets sextonde session i Oslo den 17—22 februari 1968 och bl. a. resulterade i

en rekommendation till regeringarna i de båda länderna att medverka till att diskussioner

inleds rörande möjligheterna att utvidga transittrafiken över Trondheimsleden

och att träffa avtal om Muruvik-anläggningens utnyttjande som reservhamn

för transittrafiken av torrgods. Vidare må erinras om det gemensamma utredningsarbete

rörande transportpolitiken som enligt vad utskottet under punkten

1 i det föregående framhållit inom Nordiska rådets ram nyligen inletts. Då med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

11

hänsyn till anförda förhållanden någon åtgärd från riksdagens sida inte synes påkallad

avstyrks motionen i fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Järnvägar m. m. för budgetåret 1969/70

anvisar ett investeringsanslag av 382 200 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 121 och II: 140 i vad

de avser järnvägskommunikationerna i Kalmar län,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 118 och II: 218,

4. att riksdagen avslår motionen I: 201,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 7 och II: 8,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 57 och II: 66,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 620 och II: 697,

8. att riksdagen avslår motionerna I: 606 och II: 692,

9. att riksdagen avslår motionen I: 160.

Luftfartsverket

5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 206—215) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1969/70 under luftfartsverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 30 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:318 av herr Strandberg och 11: 707 av herr

Lothigius m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla att luftfartsverket får i uppdrag att vid planläggningen av den fortsatta utbyggnaden

av Arlanda flygplats beakta de synpunkter som framförts i motionerna,

dels de likalydande motionerna I: 632 av herr Wirtén m. fl. och 11: 680 av herr

Almgren m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förslag

i statsverkspropositionen innefattande bl. a. utbyggnad av flygplatsen i Jönköping

med det tillägget att Kungl. Maj:t bemyndigas att i samråd med luftfartsverket,

Jönköpings stad och Södra Vätterbygdens trafikflygkommitté ytterligare pröva

frågan om en förlängning av flygbanan till 2 300 meter samt att erforderliga medel

för en sådan utbyggnad ställes till Kungl. Maj:ts förfogande,

dels motionen II: 721 av herr Wachtmeister vari hemställts att riksdagen ville

besluta att avslå statsverkspropositionens yrkande om 13,8 milj. kr. till Sturupflygfältet

samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära ny utredning, utförligare

behandlande Eslövs- eller andra alternativ,

dels motionen II: 687 av herrar Franzén i Träkumla och Gustafsson i Stenkyrka

vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär dels att de statliga

avgifterna på gotlandsflyget slopas, dels att Linjeflygs taxesättning på visbylinjen

blir föremål för särskild granskning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

Utskottet. För budgetåret 1969/70 har luftfartsverket räknat med en total investeringsomslutning

om 49,5 milj. kr. varav 25,6 milj. kr. för arbeten som förutsätter

medverkan från kommuner enligt de normer för vilka redogjorts i prop.

1967: 57 (s. 48). Efter avdrag för kommunernas andel av kostnaderna uppgår

statens del av det totala investeringsbeloppet till 39,9 milj. kr. Departementschefen

har ansett sig böra förorda en investeringsram av 35 milj. kr. Detta motsvarar den

statliga andelen av en investeringsvolym av sammanlagt 44,1 milj. kr.

I den beräknade investeringsvolymen ingår bl. a. 20,3 milj. kr. för förut anmälda

arbeten som pågår eller kommer att påbörjas under innevarande budgetår. Till de

senare hör iordningställande av uppställningsplatser och komplettering av belysningsanläggningar

m. m. på Arlanda. Under budgetåret 1969/70 avses de egentliga

byggnadsarbetena påbörjas på den nya flygplatsen vid Sturup. Totalt beräknas

härför 13,8 milj. kr., varav 6,5 milj. kr. för den andra etappen i markförvärvet.

För de arbeten som pågår vid flygplatserna i Göteborg, Luleå och Halmstad har

upptagits 1,6 milj. kr. På flygplatserna i Jönköping och Umeå räknar departementschefen

med vissa kapacitetsförstärkande investeringar i form av bl. a. banförlängning

och utökning av stationsanläggningarna.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet förklarat sig kunna godta den av

Kungl. Maj:t förordade investeringsomslutningen för luftfartsverkets del. Utskottet

tillstyrker också den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 632 och

II: 680 att av riksdagen särskilda medel — utöver de av Kungl. Maj:t beräknade

— ställs till förfogande för banförlängning å Jönköpings flygplats. Enligt vad

utskottet erfarit har från kommunikationsdepartementets sida förhandlingar upptagits

med Jönköpings stad rörande bl. a. de i motionerna aktualiserade frågorna,

varför motionärernas syfte delvis redan synes tillgodosett eller kunna komma att

tillgodoses om förhandlingarna därtill föranleder.

Ej heller kan utskottet tillstyrka yrkandena i motionen II: 721 om avslag å

Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning i vad avser Sturup-flygfältet samt om

att hos Kungl. Maj:t en ny utredning begäres, behandlande det s. k. Eslövs-alternativet

eller andra alternativ. Utskottet vill f. ö. i sammanhanget erinra om att principbeslut

rörande utbyggnad av en flygplats inom Malmö-området fattades redan

vid 1966 års riksdag.

I motionerna I: 318 och II: 707 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t

måtte anhålla att luftfartsverket får i uppdrag att vid planläggningen av den fortsatta

utbyggnaden av Arlanda flygplats beakta de synpunkter som framförts i

motionerna. Såsom i statsverkspropositionen framhålles pågår sedan våren 1967

ett utredningsarbete som avser ny stationsbyggnad och nytt stationsområde på

Arlanda. Enligt den plan som luftfartsverket redovisat för Kungl. Maj:t skall en

förberedande utredning vara avslutad under hösten 1969. För nästa budgetår har

tagits upp 2,8 milj. kr. för detta ändamål samt för påbörjande av mera detaljerade

utredningar rörande de nya anläggningarna. Enligt vad utskottet erfarit bedrivs det

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969 13

förenämnda utredningsarbetet med anlitande av en rad experter på hithörande område.

Utskottet, som i och för sig kan ansluta sig till vad motionärerna uttalat rörande

Arlandas betydelse som nationell storflygplats, anser sig dock kunna förutsätta att

synpunkter av det slag motionärerna anfört kommer att beaktas vid planläggningen

av den fortsatta utbyggnaden av flygplatsen. Någon särskild framställning i ämnet

från riksdagens sida synes därför inte erforderlig och motionerna avstyrks följaktligen.

I motionen II: 687 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär dels

att de statliga avgifterna på gotlandsflyget slopas, dels att Linjeflygs taxesättning

på visbylinjen blir föremål för särskild granskning.

Vad det förstnämnda yrkandet beträffar vill utskottet erinra om innebörden av

1967 års riksdagsbeslut rörande riktlinjerna för luftfartsverkets verksamhet och

organisation (prop. 57, SU 107, rskr. 267). Med hänsyn till det krav på full kostnadstäckning

för den civila luftfartens del som i samband därmed uppställts kan

utskottet inte nu tillstyrka att de statliga passagerar- och flygplatsavgifterna på berörda

linje slopas.

Vidkommande åter taxorna på visbylinjen vill utskottet erinra om att dessa

fastställts efter godkännande av luftfartsstyrelsen. Viss differentiering av dem har

därvid enligt vad utskottet erfarit vidtagits i syfte att tillgodose den fasta gotländska

befolkningens intressen. Vidare är frågan om Linjeflygs prispolitik speciellt på

visbylinjen f. n. föremål för granskning av näringsfrihetsombudsmannen.

Bl. a. med hänsyn till anförda förhållanden har utskottet inte heller i denna del

funnit sig berett att tillstyrka motionärernas yrkanden. Utskottet vill dock i sammanhanget

erinra om att en utredning av frågan om statligt stöd till sjötrafiken

mellan Gotland och fastlandet nyligen lagts fram samt att åtgärder i frågan f. n.

övervägs inom kommunikationsdepartementet. Slutligen må framhållas att utskottet

— i överensstämmelse med riksdagens tidigare uttalanden i ämnet (jfr S3LU

1963: 1, rskr. 1963: 424) — finner det angeläget att de frågor som sammanhänger

med kommunikationerna i deras helhet mellan Gotland och fastlandet snarast möjligt

får en tillfredsställande lösning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 632 och II: 680 samt II: 721, sistnämnda

motion såvitt nu är i fråga, till Flygplatser m. m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 30 500 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen II: 721 i vad den avser skrivelse

till Kungl. Maj:t,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 318 och II: 707,

4. att riksdagen avslår motionen II: 687.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

Statens allmänna fastighetsfond

6. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

(s. 216—217) och hemställer

att riksdagen till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret

1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 5 947 000 kr.

Statens utlåningsfonder

7. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag (s. 218—219) och hemställer

att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 1 000

kr.

Fonden för låneunderstöd

8. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1968/69. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (s. 220) och hemställer

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för

1968/69 för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag

av 7 500 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

9. Förskott till vissa plankostnader m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag (s. 221) och hemställer

att riksdagen till Förskott till vissa plankostnader m. m. för

budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 2 700 000

kr.

Diverse kapitalfonder

Statens vägverks förrådsfond

10. Vägmaskiner m. m. Kungl. Maj:t har (s. 222—226) föreslagit riksdagen att

dels under statens vägverks förrådsfond för budgetåret 1969/70 anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 59 800 000 kr., dels medge att statens

vägverk lämnas i statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

15

Utskottet. För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår departementschefen

för budgetåret 1969/70 en medelsförbrukningsram av 54,4 milj. kr.,

vilket i förhållande till vägverkets förslag innebär en minskning med 12,6 milj. kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag rörande investeringarna i förrådsfonden

för budgetåret 1969/70. Vad departementschefen därvid anfört och förordat

har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker

sålunda föreslagen medelsanvisning av 59,8 milj. kr. samt att statens vägverk

erhåller ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande

om 30 milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet under

vartdera budgetåret 1971/72 och 1972/73.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Vägmaskinerm.m. för budgetåret 1969/70

anvisar ett investeringsanslag av 59 800 000 kr.,

2. att riksdagen medger att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet

förordat beställningsbemyndigande.

Sjöfartsverkets fond

11. Sjöfartsmateriel m. m. Kungl. Maj:t har (s. 227—231) föreslagit riksdagen

att dels under sjöfartsverkets fond för budgetåret 1969/70 anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 29 400 000 kr., dels medge att sjöfartsstyrelsen

lämnas i statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 611 av herr Ferdinand Nilsson och fru Elvy

Olsson samt II: 688 av herrar Glimnér och Polstam i vad avser hemställan att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om snabbprojektering av en

bergkanal Vänern—Västerhavet med 17 meters djup vid lågvattennivå i Vänern,

om förslag föranledda härav samt om förslag till snabb utbyggnad av Södertälje

kanal,

dels de likalydande motionerna I: 631 av herr Virgin m. fl. och II: 683 av herr

andre vice talmannen Cassel m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte

I. besluta att den utbyggnad som nu bör företas för Vänerns förbindelse med

Västerhavet skall avse Trollhätteleden, II. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

att statens vattenfallsverk får i uppdrag att, som en första etapp, genomföra fördjupning

av leden på sätt som i motionerna angivits,

dels de likalydande motionerna I: 624 av fröken Stenberg m. fl. och II: 704 av

herrar Lothigius och Hedin vari yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om en kompletterande utredning om Göta kanals framtid

där förutom ekonomiska aspekter även miljö-, turist- och rekreationssynpunkter

jämte kanalens historiska och kulturella värde beaktas,

dels motionen II: 383 av fru Ryding m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att i syfte att förbättra kommunikationerna

och godstransportmöjligheterna för den värmländska skogs- och verkstadsindustrin

förslag enligt alternativet kanalled Vänersborg—Uddevalla skyndsamt

utarbetas och förelägges riksdagen.

Utskottet. För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen

för budgetåret 1969/70 en ram för medelsförbrukningen om 26,7 milj. kr. eller

1,8 milj. kr. mer än vad som beräknats för innevarande budgetår. Härav belöper

10,7 milj. kr. på objektsgruppen sjösäkerhet och 0,9 milj. kr. på utrustning för

sjökarteläggning. Under objektgruppen isbrytarfartyg tas upp ett belopp av 15

milj. kr. avseende den nya isbrytaren, vilken beräknas kunna levereras i slutet av

år 1969. För diverse och oförutsett föreslås ett belopp av 0,1 milj. kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag rörande investeringarna i sjöfartsverkets

fond för budgetåret 1969/70. Vad departementschefen därvid i övrigt

anfört och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet tillstyrker sålunda föreslagen medelsanvisning av 29,4 milj. kr.

samt att sjöfartsstyrelsen erhåller ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat

beställningsbemyndigande av 5 milj. kr. för leveranser av sjöfartsmateriel

under budgetåret 1971/72.

Vidkommande vissa motionsledes väckta frågor får utskottet anföra följande.

I motionerna 1:611 och 11:688 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t

måtte hemställa om förslag till snabb utbyggnad av Södertälje kanal i enlighet

med vad i motionen I: 594 vid 1968 års riksdag anförts. Vidare har yrkats att

riksdagen hos Kungl. Maj:t dels anhåller om snabbprojektering av en bergkanal

Vänern—Västerhavet med 17 meters djup vid lågvattennivå i Vänern, dels om

förslag till riksdagen föranledda härav.

I motionerna I: 631 och II: 683 har yrkats att riksdagen måtte dels besluta att

den utbyggnad som nu bör företagas för Vänerns förbindelse med Västerhavet

skall avse Trollhätteleden, dels hos Kungl. Maj:t hemställa att statens vattenfallsverk

får i uppdrag att som en första etapp genomföra fördjupning av leden på sätt

som i motionerna angivits.

I motionerna I: 624 och II: 704 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte

hemställa om en kompletterande utredning om Göta kanals framtid där förutom

ekonomiska aspekter även miljö-, turist- och rekreationssynpunkter jämte kanalens

historiska och kulturella värden beaktas.

I motionen II: 383 slutligen har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer

att — i syfte att kommunikationerna och godstransportmöjligheterna för

den värmländska skogs- och verkstadsindustrin förbättras — förslag enligt alternativet

kanalled Vänersborg—Uddevalla skyndsamt utarbetas och förelägges riksdagen.

Vad först beträffar frågan rörande utbyggnad av Södertälje kanal framhöll utskottet

redan i sitt utlåtande nr 9 (p. 11) vid fjolårets riksdag — i anledning av

den då väckta motionen i ämnet — att en av sjöfartsstyrelsen verkställd utredning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

17

i frågan efter remissbehandling i vederbörlig ordning är föremål för prövning inom

Kungl. Maj:ts kansli. Enligt vad utskottet erfarit har viss komplettering av utredningen

skett varjämte överläggningar förevarit med vissa trafikintressenter. Vidkommande

de med Vänerns och Vätterns förbindelser med havet sammanhängande

frågorna har dessa nyligen utretts av kanaltrafikutredningen som också lagt fram

vissa förslag härom. Utredningens betänkande Vänerns och Vätterns förbindelser

med havet (SOU 1967: 32—33) är f. n. — liksom sjöfartsstyrelsens förenämnda

utredning — under beredning inom Kungl. Maj:ts kansli.

Under hänvisning till det anförda kan utskottet inte finna några beslut eller

åtgärder i ämnet f. n. påkallade från riksdagens sida och avstyrker därför samtliga

nu nämnda motionsyrkanden. Utskottet förutsätter dock att utredningsförslagen,

med hänsyn till dessa frågors stora betydelse inte minst för berörda bygder,

skyndsamt prövas av Kungl. Maj:t samt att resultatet härav redovisas för riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 29 400 000 kr.,

2. att riksdagen medger att sjöfartsstyrelsen lämnas i statsrådsprotokollet

förordat beställningsbemyndigande,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 611 och II: 688 i vad

de avser skrivelse till Kungl. Maj:t rörande dels snabbprojektering

av en bergkanal Vänern—Västerhavet och förslag till riksdagen

föranlett härav, dels utbyggnad av Södertälje kanal,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 631 och II: 683 i vad

de avser utbyggnad av Trollhätteleden (punkterna I och II i motionerna),

5. att riksdagen avslår motionerna I: 624 och II: 704,

6. att riksdagen avslår motionen II: 383 i vad den avser skrivelse

till Kungl. Maj:t rörande utbyggnad av en kanalled Vänersborg—Uddevalla.

Stockholm den 11 mars 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s), Rikard

Svensson (s), Axel Andersson (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson

(fp), Ottosson (m), Bengtson (ep), Nyman (fp), Rönnberg (s), Björk (s),

Erik Svensson (s), Strandberg (m) och fru Elvy Olsson (ep) samt

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olofström (s), Almgren

(s), Mellqvist (s), Eliasson i Sundborn (ep), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson (ep),

Johansson i Norrköping (s), Enskog (fp), Cassel (m), fru Holmberg (s), herrar Svanberg

(s), Dahlgren (ep), Zachrisson (s) och Östrand (s).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.) beträffande

viss minskning av investeringsanslagen av herrar Ottosson (m), Strandberg

(m), Bohman (m) och Cassel (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet vill» och

slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet att de statliga utgifterna i möjligaste

mån måste begränsas och återhållsamhet iakttagas i fråga om de statliga investeringarna.

Den av Kungl. Maj:t vid anslagsberäkningen föreslagna marginalen om

hela 10 % torde enligt utskottets bedömande inte vara erforderlig. Skulle nämligen

ett mycket trängande behov uppstå bör detta i stället tillgodoses genom förslag

på tilläggsstat, varigenom riksdagen får möjligheter att i sedvanlig ordning

pröva de ifrågasatta anslagens behövlighet. På sålunda anförda skäl ävensom med

beaktande av vad motionärerna i övrigt framhållit tillstyrker utskottet motionärernas

yrkande om en sammanlagd minskning med 50 milj. kr. av anslagen under

här ifrågavarande fonder.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 628 och II: 714

som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

beträffande investeringsplan för kommunikationsverken m. m.,

2. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande elektrifiering av

järnvägslinjen Borlänge—Mora av herrar Mellqvist (s) och Eliasson i Sundborn (ep).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbiidgeten för budgetåret 1969 a1 i texten