Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om upprättande av diplomatiska förbindelser med Demokratiska folkrepubliken Korea

1969-09-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1969:17, Utlåtande i anledning av motioner om upprättande av diplomatiska förbindelser med Demokratiska folkrepubliken Korea

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 17—10

Utrikesutskottets utlåtande nr 17 år 1969

1

Nr 17

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av motioner om upprättande

av diplomatiska förbindelser med Demokratiska

folkrepubliken Korea (Nordkorea).

I en i första kammaren av herr Werner väckt motion, nr 24, och en i andra

kammaren av herr Hermansson m. fl. väckt likalydande motion, nr 31, vilka

hänvisats till utrikesutskottet, föreslås att »riksdagen i skrivelse till regeringen

anhåller att denna tar initiativ för att upprätta diplomatiska förbindelser

med Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea)».

Beträffande motiveringen till motionärernas yrkande får utrikesutskottet

hänvisa till motionerna.

Såvitt framgår av upplysningar som utskottet inhämtat har, förutom de

kommunistiska staterna, följande länder diplomatisk representation i Pyongyang:
Algeriet,

Indonesien, Förenade Arabrepubliken, Kambodja.

Följande länder har ingen diplomatisk mission i Pyongyang, men Nordkorea

har ackrediterat ambassadör i respektive länder:

Guinea (ambassadör i Peking), Mali (ambassadör i Peking), Mauretanien,

Tanzania, Burundi, Syd-Jemen, Jemen (Nordkoreas ambassadör i Kairo är

ackrediterad i Jemen), Kongo-Brazzaville, Syrien, Irak.

Indien har generalkonsulat i Pyongyang, liksom också i Seoul. Jämte

Indonesien är Indien f. ö. det enda land som har officiella förbindelser med

både Nordkorea och Sydkorea.

Utskottet konstaterar att Sverige erkände Sydkorea genom att på hösten

1957 rösta för detta lands inträde i Förenta Nationerna. I en svensk röstförklaring

underströks att beslutet fattats med viss tvekan då Sydkorea

inte fatt definitiva och av andra stater erkända gränser. Det klargjordes

samtidigt att den svenska röstningen innebar ett erkännande av Sydkorea

med det territorium som det då faktiskt innehade.

Sverige upprättade efter omröstningen år 1957 i FN diplomatiska förbindelser

med Sydkorea. Detta skedde bl. a. av hänsyn till det nordiska sjukhusprojektet

i och handelsförbindelserna med Sydkorea. Något behov av

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt 1 avd. Nr 17_19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utrikesutskottets utlåtande nr 17 år 1969

självständig ambassad i Seoul ansågs emellertid icke föreligga, utan det

svenska sändebudet i Tokio sidoackrediterades även i Seoul.

År 1950 ingrep Förenta Nationerna med väpnade styrkor mot Nordkorea,

som angripit Sydkorea. År 1953 ingicks vapenstillestånd, men något fredsavtal

eller någon liknande överenskommelse har ännu inte träffats mellan

de stridande parterna.

I enlighet med stilleståndsavtalet från år 1953 är Sverige och Schweiz de

två neutrala stater som deltar i övervakningskommissionens arbete. Sverige

och Schweiz har nominerats av FN-sidan, Polen och Tjeckoslovakien av motsidan.

En rad politiska incidenter i Korea under de senaste åren har bekräftat

betydelsen av övervakningskommissionens arbete för stilleståndsavtalets

upprätthållande. Det kan inte uteslutas att övervakningskommissionen även

i framtiden kan komma att spela en viktig roll. För att så skall kunna ske

är det emellertid av vikt att grundvalarna för kommissionens arbete inte

rubbas. Enligt utskottets mening skulle just en ändring av den svenska

ståndpunkten i erkännandefrågan kunna verka störande på det svenska deltagandet

i övervakningskommissionens verksamhet och därigenom komplicera

kommissionens arbete.

Utskottet hemställer med hänsyn till vad sålunda anföris

att motionerna I: 24 och II: 31 måtte avslås.

Stockholm den 18 september 1969

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s)*, Lundström (fp),

Georg Pettersson (s), Virgin (m), Möller (s)*, Dahlén (fp), Palm (s) och

Ivar Johansson (ep)*;

från andra kammaren: herrar Alemyr (s)*, Skoglund (s), Holmberg

(in)*, fru Eriksson i Stockholm (s), herr Wahlund (ep)*, fru Lewén-Eliasson

(s) och herr Gustafson i Göteborg (fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.