Sök i Ratio Lex

Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1968, dels av skrivelse från den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets rådgivande församling med redogörelse för församlingssessionerna under år 1968.

1969-09-18 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1969:20, Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1968, dels av skrivelse från den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets rådgivande församling med redogörelse för församlingssessionerna under år 1968.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 20 år 1969

1

Nr 20

Utrikesutskottets utlåtande i anledning dels av Kungl. Maj:ts

skrivelse med redogörelse för verksamheten inom

Europarådets ministerkommitté under år 1968, dels av

skrivelse från den svenska parlamentariska delegationen

hos Europarådets rådgivande församling med redogörelse

för församlingssessionerna under år 1968.

I en till utrikesutskottet hänvisad skrivelse, nr 27 den 21 februari 1969,

har Kungl. Maj :t till riksdagen överlämnat redogörelse för verksamheten

inom Europarådets ministerkommitté under år 1968. Redogörelsen omfattar

huvudpunkterna på dagordningen för de två ministerkommittémöten, som

hållits under året, samt vissa av de beslut, som fattats av ministerkommitténs

ställföreträdare vid de tio möten mellan dem, som förekommit under

året. Till utskottet har även hänvisats bifogade skrivelse från den svenska

parlamentariska delegationen hos Europarådets rådgivande församling med

redogörelse för de tre församlingssessionerna under år 1968.

Utskottet. Den ekonomiska och politiska splittringen i Europa har, liksom

tidigare, utgjort ett av de viktigaste debattämnena, såväl för ministerkommittén

som för rådgivande församlingen.

Trots invasionen i Tjeckoslovakien i augusti 1968 har inom Europarådets

ram, liksom i andra sammanhang, strävandena till ett närmande mellan Östoch

Västeuropa fortsatt. Utskottet finner det angeläget att den institutionella

apparat för ett intimare samarbete de europeiska staterna emellan,

som Europarådet erbjuder, kommer till användning. Detta får dock ej innebära

ett uppgivande av den grundval av demokratiska principer och mänskliga

rättigheter, på vars erkännande och tillämpning ett medlemskap i Europarådet

måste bygga. Utskottet finner det därför angeläget att frågan om

Greklands fortsatta medlemskap i Europarådet, som sedan mer än två år

debatterats inom organisationen, snarast bringas till ett avgörande.

Utskottet vill för övrigt, utan att närmare ingå på den verksamhet, som

äger rum inom Europarådets olika organ, särskilt framhålla värdet av det

arbete, som utföres i Europarådets expertkommittéer på de kulturella, juridiska

och sociala områdena. En ytterligare koncentration och styrning av

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 1 avd. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utrikesutskottets utlåtande nr 20 år 1969

detta tekniska samarbete synes dock befogad och har också föreslagits av

församlingen i rekommendation nr 516.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts skrivelse

nr 27, i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte ge till känna vad

utskottet anfört, samt

2. att skrivelsen från den svenska parlamentariska delegationen

hos Europarådets rådgivande församling måtte

läggas till handlingarna.

Stockholm den 18 september 1969

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s)*, Lundström (fp),

Georg Pettersson (s), Virgin (m), Möller (s)*, Dahlén (fp), Palm (s)*, Ivar

Johansson (ep)*;

från andra kammaren: herrar Alemyr (s)*, Skoglund (s), Holmberg

(m)*, fru Eriksson i Stockholm (s), herr Wahlund (ep)*, fru Lewén-Eliasson

(s) och herr Gustafson i Göteborg (fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 69

914541

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till Riksdagen

Härmed får den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets

rådgivande församling överlämna bifogade redogörelse för församlingssessionerna

under år 1968 jämte bilaga.

Stockholm den 4 februari 1969

På delegationens vägnar:

KAJ BJÖRK

/Finn Bergstrand

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Redogörelse

från den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets rådgivande

församling för församlingssessionerna under år 1968

Europarådets rådgivande församling höll tredje delen av sitt nittonde

möte den 29 januari—2 februari, första delen av tjugonde mötet den 6—10

maj och andra delen av tjugonde mötet den 23—27 september 1968 i Strasbourg.

Före varje session samlades parlamentariker från EFTA-länderna

för diskussion av frågor av gemensamt intresse på det ekonomiska området.

Den 27—28 september 1968 hölls i Strasbourg det årliga gemensamma

mötet mellan Europarådets rådgivande församling och EEC-parlamentet.

Svensk representation

Den svenska riksdagen representerades under året av följande valda ombud

och suppleanter:

Ombud:

Redaktör Kaj Björk (ordförande)

Med. lic. Elisabet Sjövall

Direktör Gösta Bohman

Folkhögskolerektor Stig Alemyr

Bankkamrer Sven Gustafson

Jur. dr Gunnar Hedlund

Suppleanter:

Advokat Bo Martinsson

Kontorist Astrid Bergegren

Direktör Gösta Jacobsson

Ombudsman Anders Forsberg

Avdelningsdirektör Daniel Wiklund

Direktör Bengt Sjönell

I januarisessionen deltog herr Björk, fru Sjövall, herrar Bohman, Alemyr

och Gustafson samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson,

Forsberg, Wiklund och Sjönell.

I maj sessionen deltog herrar Björk, Bohman, Alemyr och Gustafson samt

herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson, Forsberg, Wiklund

och Sjönell.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

I septembersessionen deltog herr Björk, fru Sjövall, herrar Bohman, Alemyr

och Gustafson samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson,

Wiklund och Sjönell.

Ombuden och suppleanterna är fördelade på 14 utskott, vilka sammanträder

mellan sessionerna och lägger fram förslag inför dessa. En särställning

har dock ett av dessa, ständiga utskottet, vilket har till uppgift

att agera å församlingens vägnar mellan sessionerna. På grundval av utskottens

förslag avger rådgivande församlingen rekommendationer till

ministerkommittén samt antar resolutioner, direktiv och uttalanden.

De svenska ombuden och suppleanterna har under året varit fördelade

på utskotten på följande sätt

Ordinarie

Suppleanter

Ständiga utskottet

Björk

Alemyr

Gustafson

Bohman

Politiska utskottet

Björk

Alemyr

Gustafson

Jacobsson

Ekonomiska utskottet

Alemyr

Björk

Bohman

Gustafson

Social- och hälsovårdsutskottet

Bergegren

Bj örk

Wiklund

Sj önell

(utskottets

vice ordförande)

Juridiska utskottet

Hedlund

Bohman

Martinsson

Bergegren

Kulturella utskottet

Jacobsson

Wiklund

Sj övall

Bergegren

Utskottet för kommunala frågor

Alemyr

Forsberg

Sjönell

Wiklund

Utskottet för procedurfrågor

Bohman

Martinsson

J ordbruksut skottet

Sjönell

Jacobsson

Utskottet för icke representerade

nationer

Bohman

Sjövall

Utskottet för befolknings- och

flyktingfrågor

Forsberg

Alemyr

Budgetutskottet

Björk

Wiklund

Utskottet för förbindelserna med

de nationella parlamenten

Wiklund

Martinsson

Utskottet för vetenskap och teknologi

Sj övall

Bergegren

Gustafson

Sjönell

President i rådgivande församlingen

har under såväl

nittonde som t ju-

gonde mötet varit den brittiske labourmannen Sir Geoffrey de Freitas.

M arknadsfrågan

Regelmässigt anordnas vid varje delsession en ekonomisk debatt där

marknadsfrågorna i Europa tas upp till behandling. Församlingens önskan

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

att bryta dödläget i marknadsfrågan kom till uttryck i flera av de under

året antagna rekommendationerna och resolutionerna.

I resolutionerna 359 och 360, antagna vid januarimötet, uttalades att

en utvidgning av EEC på allt sätt bör främjas samt att EEC:s ministerråd

snarast bör påbörja förhandlingar med de stater som ansökt om anslutning.

I rekommendation 522, antagen vid majmötet, uppmanades ministerkommittén

bl. a. att anmoda medlemsregeringarna i EEC att fortsätta

konsolideringen av sin ekonomiska union och att utvidga den efter hand

till forskning och teknologi samt till penningpolitik. Alla berörda regeringar

borde vidare verka för ett närmande mellan EEC och de medlemskapssökande

länderna beträffande handel, industri och penningpolitik.

I resolution 368, antagen vid majmötet, föreslogs att ett utrikesministermöte

med deltagande av såväl de sex EEC-länderna som de anslutningsvilliga

staterna borde sammankallas för att finna medel att häva splittringen

i Europa. I resolution 387, antagen vid septembermötet, beslöt församlingen

låta företa en undersökning av läget beträffande den europeiska

integrationen med särskild hänsyn tagen till de verksamhetsområden som

täcks av Rom-fördraget i syfte att finna områden där en integrationsprocess

skulle kunna komma till stånd för hela Västeuropa. Vid septembermötet

presenterade dansken Per Haekkerup en rapport om EFTA, vari

han pläderade för en utveckling av EFTA efter EEC:s mönster för att göra

en framtida sammanslagning lättare genomförbar. Församlingen konstaterade

i resolution 388 att EFTA-samarbetet nu nått ett stadium där nya

åtgärder krävs för att komma till rätta med återstående handelshinder,

exempelvis genom en utökad ekonomisk integration.

Från svensk sida gjordes i de nämnda debatterna inlägg av herrar Björk,

Gustafson och Bohman.

Politiska frågor

Under hela året hade Greklandsfrågan en dominerande plats vid församlingens

politiska debatter. Vid januarisessionen framlades en rapport av

holländaren W. E. Siegmann, vilken på församlingens uppdrag hade besökt

Grekland en månad tidigare. Rapporten mynnade ut i en av församlingen

antagen resolution, nr 361, vars viktigaste punkter innebar att församlingen

avsåg noggrant följa utvecklingen beträffande antagande av en nv

grekisk författning och en ny pressfrihetslag samt återgång till demokrati

och parlamentarism. En tidsfrist lämnades den grekiska regeringen för

genomförande av dessa åtgärder till våren 1969. Senast vid nämnda tidpunkt

skulle upptas frågan om en eventuell rekommendation till ministerkommittén

om uteslutning av Grekland från Europarådet. I en likaledes

vid januarimötet antagen rekommendation, nr 511, uppmanades medlemsregeringarna

att samordna sin politik gentemot Grekland samt söka påverka

Atenregeringen i den riktning ovannämnda resolution syftade. Vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

majmötet debatterades åter Grekland på grundval av ännu en rapport

som tillkommit efter besök i landet av församlingens nye rapportör, holländaren

van der Stoel. Vid september mötet tog församlingen ånyo upp

förhållandena i Grekland på grundval av en ny rapport av van der Stoel.

Med överväldigande majoritet antogs en resolution, nr 385, där det klart

anges att församlingen vid januarimötet 1969 skall ta ställning till om

Grekland bör uteslutas ur Europarådet eller ej.

Från svensk sida gjordes i de nämnda debatterna inlägg av herrar Björk,

Bohman, Alemyr, Gustafson och Martinsson.

Vid januarimötets politiska debatt dominerade i övrigt situationen i Mellersta

Östern. Den jordanske utrikesministern Abdul Monem Rifai höll

därvid ett tal om Palestina-konflikten och besvarade frågor av bl. a. herrar

Björk och Gustafson. I rekommendation 520 och resolution 359 uppmanades

medlemsregeringarna bl. a. att på olika sätt ge sina bidrag till en lösning

av flyktingproblemet i Mellersta Östern samt att arbeta fram ett utvecklingsprogram

för ökenområdena i Mellersta Östern av samma slag som

Marshallplanen och grundad på den teknik för samarbete som utvecklats

av de europeiska gemenskaperna.

I resolution 368, antagen vid maj sessionen, uppmanade församlingen

parterna i Mellersta Östern-konflikten att träda i förhandlingar med varandra

och att i största möjliga utsträckning utnyttja FN för detta ändamål.

I resolution 375 (september) uppmanades åter de krigförande i Mellersta

östern att försonas och samarbeta. Man framhöll i detta sammanhang

det exempel på framgångsrik försoning som efterkrigstidens Västeuropa

utgör. Församlingens ständiga utskott antog, i församlingens namn,

den 13 december en resolution, nr 391, vari problemet med de i Suezkanalen

innestängda europeiska fartygen togs upp. Politiska utskottet fick

därvid i uppdrag att överväga om Europarådet skulle kunna ta initiativ

till överläggningar med de israeliska och egyptiska regeringarna för att

få fartygen frisläppta.

Vid majmötets allmänpolitiska debatt debatterades i stor utsträckning

förhållandet till Östeuropa. Till grund härför låg två rapporter, en om kulturutbytet

mellan Väst- och Östeuropa samt en om situationen för kyrkan

och de intellektuella i Östeuropa. I rekommendation 521 uppmanades

medlemsregeringarna bl. a. till vidgade kontakter med de östeuropeiska

länderna samt att för detta ändamål i ökad utsträckning använda sig av

Europarådets organ. I debatten härom yttrade sig från svensk sida herrar

Alemyr, Björk och Wiklund.

Även vid septembermötet spelade förhållandet till Östeuropa en framträdande

roll men nu mot bakgrund av den ryska ockupationen av Tjeckoslovakien.

Församlingen konstaterade i rekommendation 530 att avspänningssträvandena

— till vilka Europarådet velat lämna sitt bidrag — lidit

allvarligt avbräck. Ministerkommittén uppmanades sammanträda sna
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

rast för en bedömning av den nya situationen och för ett utökat europeiskt

samarbete med anledning därav. I resolution 376 uppmanades medlemsstaterna

att välkomna och ta hand om tjeckoslovakiska flyktingar.

I debatten betonade majoriteten av talarna att även om avspänningssträvandena

nu syntes fruktlösa måste man likväl sträva efter ett modus

vivendi och ej acceptera ett nytt kallt krig. Från svensk sida gjordes i denna

debatt ett inlägg av herr Björk.

Vietnamfrågan behandlades under året av församlingen endast vid ett

tillfälle, och då i förbigående. Det var vid maj sessionen, då församlingen

i resolution 368 konstaterade att avspänningen i Europa ej kunde göra

nämnvärda framsteg förrän freden säkrats i Vietnam och Mellersta Östern.

Man välkomnade i detta sammanhang öppnandet av förhandlingar

mellan USA och Nordvietnam.

Vid septembermötet hölls en debatt med parlamentariker från ett antal

latinamerikanska länder och som en följd därav antog ständiga utskottet,

i församlingens namn, den 13 december resolution 390, vari beslöts

att söka stärka samarbetet och förbindelserna mellan Europa och Latinamerika

på en rad områden.

Vid januarisessionen behandlades u-landsfrågorna i samband med den

allmänpolitiska debatten och i resolution 359 om Europarådets allmänna

politik intogs ett avsnitt, vari medlemsregeringarna uppmanades utnyttja

den kommande UNCTAD-konferensen i New Delhi för att nå överenskommelse

med u-länderna om underlättande och ökning av handeln mellan

i- och u-länderna.

Vid majsessionen antog församlingen, med anledning av OECD:s årsrapport,

resolution 371, vari regeringarna bl. a. uppmanas öka det tekniska

och finansiella biståndet till u-länderna.

Forskning och teknik

Vid januarisessionen hölls en särskild debatt om det teknologiska samarbetet

i Europa, i vilken bl. a. deltog den brittiske forskningsministern

Wedgwood Benn och dennes italienske kollega Rubinacci. I rekommendation

507 uppmanades medlemsregeringarna bl. a. att nå fram till en koordinerad

europeisk rymdpolitik i vilken prioritet ges åt ett europeiskt

satellitprogram, som i första hand syftar till konstruktion och uppskjutning

av meteorologiska och kommunikationssatelliter. Medlemsregeringarna

borde vidare vidta nödvändiga åtgärder för att den s. k. World Weather

Watch skall komma till stånd. Regelbundna möten borde äga rum mellan

de ministrar som är ansvariga för telekommunikationer. Församlingen

efterlyste slutligen en plan för användning av satelliter för kulturella och

undervisningssyften. Från svensk sida gjordes i den nämnda debatten ett

inlägg av herr Alemyr. I rekommendation 536, antagen vid septembersessionen,

tog församlingen ånyo upp det europeiska rymdsamarbetet till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

granskning och betonade behovet av en samordning av olika europeiska

rymdforskningsprojekt. Särskilt betonades den betydelse för den europeiska

industrins utveckling som framställandet av europeiska satelliter

och raketer skulle få. I rekommendation 508 (januari) och 537 (september)

sökte församlingen aktivera regeringarna för ett utökat samarbete på

ministernivå beträffande forskningspolitiken.

Vid januarisessionen hölls också en atomenergidebatt med anledning av

det europeiska atomenergiorganets (ENEA) nionde verksamhetsberättelse.

Debatten utmynnade i antagandet av resolution 363. Denna innehåller

bl. a. en vädjan om ökat västeuropeiskt samarbete i fråga om utbyggnad

och utnyttjande av atomkraftverk.

Ett informellt meningsutbyte ägde under maj sessionen rum mellan församlingen

och representanter för den amerikanska kongressen under temat

»Skillnader mellan USA och Europa på de vetenskapliga och teknologiska

områdena — åtgärder för att minska dessa». Som församlingens

rapportör framträdde herr Gustafson och från svensk sida gjordes dessutom

inlägg av herr Bohman. I resolutionerna 381 och 382 (antagna vid

septembersessionen) manifesterades ånyo församlingens intresse för rymdforskningen,

denna gång med anledning av ESRO:s och ELDO:s årsrapporter.

Juridiska frågor

Vid januarisessionen hölls en stor juridisk debatt. Tyngdpunkten i denna

gällde frågan om åtgärder mot obehörig avlyssning och hemlig fotografering

och som underlag härför låg bl. a. en motion av herr Björk, som även

gjorde ett inlägg i debatten. Bland deltagarna i denna märktes för övrigt

bl. a. den västtyske justitieministern Heinemann. I rekommendation 509

uppmanades ministerkommittén låta göra en utredning om förhållandena

på detta område i medlemsländerna och därefter lägga fram förslag om

åtgärder till effektivare skydd för den enskildes privatliv.

Immaterialrättskonferensen i Stockholm 1967 behandlades i rekommendation

512, vari bl. a. frågan om författares ersättning för böcker publicerade

i u-länderna behandlades. Herr Martinsson gjorde ett inlägg i debatten

härom.

Frågan om kvinnas medborgarskap vid giftermål med utlänning har

länge sysselsatt församlingen. I rekommendation 519 uttalar församlingen

att kvinnan bör ges fritt val att avgöra om hon vill behålla sitt gamla medborgarskap

eller förvärva mannens.

I rekommendation 539 (september) uppmanades medlemsregeringarna

anta vissa minimiregler i fråga om säkerheten på motorfordon och vidare

att på en sameuropeisk basis nå fram till åtgärder för att höja trafiksäkerheten.

I januaridebatten togs från brittiskt håll upp frågan om en reformering

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

av arbetsformerna för det existerande europeiska juridiska samarbetet.

Församlingen uppdrog åt juridiska utskottet att överväga inrättandet av

en europeisk permanent »Law Commission» efter brittiskt mönster.

Sociala och kulturella frågor

Vid en särskild ungdomsdebatt under septembersessionen debatterades

den senaste tidens ungdomsrevolter i Västeuropa. Till grund för debatten

låg en rapport utarbetad av en representant för det europeiska kulturrådet,

ett av ministerkommitténs expertorgan. I denna framhölls bl. a. att en av

ungdomsrevoltens viktigaste orsaker låg i konsumtionssamhällets exploatering

av ungdomen, att revolten hade ett internationellt samband samt att

behovet av universitetsreformer borde ha förutsetts för länge sedan. I debatten

yttrade sig från svensk sida herrar Wiklund och Jacobsson. Församlingen

antog rekommendation 531, vari medlemsregeringarna bl. a. uppmanas

granska sin universitetspolitik i samarbete med såväl studenter

som lärare, att söka eliminera de skadliga effekterna av »konsumtionssamhället»,

att söka arbeta fram en gemensam europeisk utbildningspolitik vid

utbildningsministerkonferenserna samt att finna en vidgad användning av

det europeiska ungdomscentret i Strasbourg. I resolution 378 föreslog församlingen

medlemsregeringarna att förbättra kontakterna länderna emellan

beträffande kultur och undervisning. Som ett medel härför visade församlingen

på det europeiska kulturrådets existens och behovet av att stärka

dess ställning.

Under septembersessionen debatterades även åtgärder mot flygbuller och

till grund härför låg en rapport av herr Wiklund. I rekommendation 538

uppmanades medlemsregeringarna bl. a. till intensifierad forskning om

flygbullers inverkan på människans hälsa och att vidta åtgärder mot bullerstörningar

på sjukhus, skolor och bostäder i flygplatsernas närhet. I resolution

383 uttalade sig församlingen bl. a. för förbud mot trafik med överIjudsplan

över befolkade områden. Vidare måste restriktiva regler framtvingas

för användning av flygplatser och en ökad satsning ske på den tekniska

utvecklingen mot tystare motorer.

Vid septembersessionen behandlades även Världshälsoorganisationens

verksamhet och på förslag av herr Wiklund uppmanade församlingen i resolution

384 medlemsregeringarna att verka för en snabb internationell

aktion mot användningen av vissa slag av narkotika som ej täcks av nuvarande

internationella överenskommelser.

Övriga frågor

Frågan om Europarådets mellanstatliga arbetsprogram togs upp till debatt

vid januarisessionen. Församlingen betonade i rekommendation 516

att samarbetet på regeringssidan borde koncentreras till fyra huvudområden,

kultur- och utbildningsfrågor, rätts- och förvaltningsfrågor, miljövårdsfrå
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

gor samt sociala frågor. Det mellanstatliga samarbetet borde rationaliseras

på så sätt att särskilda fackministerkonferenser inrättas, vilka bör vara

direkt överordnade vederbörande expertkommitté. Utrikesministrarna i ministerkommittén

skulle därigenom befrias från en rad tekniska och administrativa

frågor och kunna koncentrera sig på sin huvuduppgift — att

politiskt leda Europarådet. Det betonades i rekommendationen att Europarådet

i betydligt större utsträckning än hittills borde ägna sig åt prognoser

över den framtida utvecklingen inom rådets verksamhetsområden och på

så sätt understödja och vägleda lagstiftningsarbetet inom de enskilda medlemsländerna.

Från svensk sida yttrade sig i denna debatt herr Wiklund.

I sitt uttalande nr 50, antaget vid septembersessionen, anmärkte församlingen

på den bristfälliga samordningen från ministerkommitténs sida

gentemot församlingen beträffande antagandet av arbetsprogrammet. Man

framhöll även nu, liksom vid januarisessionen, behovet av en klarare prioritering

av arbetsuppgifterna samt upprepade önskemålet om återkommande

konferenser mellan fackministrarna, varigenom ministerkommittén i

ökad utsträckning skulle kunna ägna sig åt den politiska koordineringen av

Europarådets olika verksamheter.

I rekommendation 524 uppmanades medlemsregeringarna att öka sina

bidrag till det europeiska interkommunala samarbetet, särskilt vad beträffar

ungdomsutbyte.

Vid maj sessionen debatterades regionplanefrågor. I rekommendationerna

525 och 526 uppmanades ministerkommittén vidta åtgärder för ett vidare

europeiskt samarbete i regionplanefrågor. Församlingen uttalade dessutom

en rad önskemål beträffande en mera vittomspännande regionplanering

på den nationella nivån än vad hittills oftast varit fallet. I rekommendation

527 uppmanades medlemsregeringarna bl. a. att snarast möjligt nå fram

till en politisk helhetssyn i fråga om bostäder, stadsplanering och arbetsmarknadspolitik

i syfte att erhålla en balans mellan stad och landsbygd.

Rekommendationen behandlar i övrigt problem i valet mellan skapandet av

helt nya städer respektive utveckling av redan existerande tätorter. I regionplanedebatten

yttrade sig från svensk sida herr Björk.

I samband med maj sessionen ägde en ceremoni rum i Strasbourg, varvid

en kampanj för den europeiska vattenvårdsstadgan invigdes. Denna

stadga fastställer i 12 punkter riktlinjer för vården av vattenresurserna. En

svensk kampanj kommitté bildades med herr Jacobsson som ordförande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Under året har från svensk sida väckts följande motioner:

av fröken Bergegren, beträffande åstadkommande av en europeisk överenskommelse

angående utlämning av barn med föräldrar av olika nationalitet

för vilket domstol i bosättningslandet uttalat dom om vårdnaden (januarisessionen)

;

av herr Sjönell, beträffande effektivisering och utbyggnad av Europarådets

organ för att på internationell basis bättre kunna bekämpa vatten- och luftföroreningarna

(januarisessionen);

av herr Wiklund, beträffande iakttagande av odontologiska synpunkter

vid utarbetandet av konventionstexter på det medicinska området (majsessionen);
av

herr Wiklund, beträffande upprättande av en ungdomsfond i Europarådets

regi (majsessionen);

av herr Björk, beträffande en undersökning av läget i fråga om de mänskliga

rättigheterna i Portugal och dess kolonier (septembersessionen).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bilaga

Beslut fattade av Europarådets rådgivande församling imder år 1968

Rekommendationer

Om rådgivande ställning åt vissa internationella, icke statliga organisationer

(506)

Angående europeisk rymdpolitik och nyttiggörande av satelliter (507)

Om utvidgning av det europeiska vetenskapliga och teknologiska samarbetet

(508)

Om mänskliga rättigheter och den moderna vetenskapliga och teknologiska

utvecklingen (509)

Om anslutning av icke-medlemsstater till Europarådets konventioner

(510)

Om läget i Grekland (511)

Om immaterialrättskonferensen i Stockholm (512)

Om rätt för församlingen att anhängiggöra påstådda brott mot konventionen

hos den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna

(513)

Om de problem som uppstått genom industriell boskapsskötsel (514)

Om svar på den andra rapporten om verksamheten i World Food Programme

(515)

Om Europarådets verksamhet och framtid (516)

Om jordbruk i bergsområden (517)

Om internationella forskningscentrum för jordbruksstudier i Medelhavsområdet

(518)

Om gifta kvinnors medborgarskap (519)

Om läget för flyktingarna i Mellersta östern (520)

Om Europarådets allmänna politik (521)

Om europeiska ekonomiska problem (522)

Avseende rapport från den europeiska civilflygkonferensens 6:e session

(523)

Om hjälp från Europarådet för att befordra europeiskt interkommunalt

utbyte (524)

Om sammankallande av en europeisk konferens med deltagande av ministrar

ansvariga för regionplanering (525)

Om samarbete i fråga om regionplanering inom ramen för Europarådets

arbetsprogram (526)

Om skapande av nya städer (527)

Om förbindelserna med Förenta Nationerna (528)

Om rådgivande ställning för internationella, icke-statliga organisationer

(529)

Om Europarådets allmänna politik: Europa och världen (530)

Om den aktuella krisen i det europeiska samhället (531)

Om hjälp till offren för inbördeskriget i Nigeria (532)

Om synkronisering och samordning av folkräkningarna i Europa (533)

Med svar på den 12 :e rapporten från Europarådets särskilde representant

för nationella flyktingar och överbefolkning (534)

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Om stöd åt undervisningen i moderna språk i Europa (535)

Om europeiskt rymdsamarbete (536)

Om det tredje forskningsministermötet (537)

Om bekämpning av flygbuller (538)

Om trafiksäkerhet vid framställning av motorfordon (539)

Om rådgivande ställning åt vissa internationella icke-statliga organisationer

(540)

Resolutioner

Om resultatet av den andra europeiska rymdkonferensen (358)

Om Europarådets allmänna politik (359)

Om europeiska ekonomiska problem (360)

Om läget i Grekland (361)

Om artikel 57 i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter

(362)

Med svar på Europeiska atomenergiorganets nionde verksamhetsberättelse

(363)

Om försvaret av åsikts- och yttrandefriheten i europeiska länder (364)

Om fördelning av dokument till delegater och suppleanter (365)

Om viss ändring av procedurreglerna (366)

Om val av domare i den europeiska mänskliga rättighetsdomstolen (367)

Om Europarådets allmänna politik (368)

Om fredsforskning (369)

Om undertecknande och ratificering av den europeiska konventionen för

skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter (370)

Med svar på den 6:e rapporten om verksamheten inom OECD (371)

Med svar på rapporten från den europeiska civilflygkonferensens 6:e session

(372)

Om rationalisering av församlingsutskott, underkommittéer och arbetsgrupper

(373)

Om inrättande av ett särskilt utskott för Europarådets mellanstatliga arbetsprogram

(374)

Om Europarådets allmänna politik: Europa och världen (375)

Om händelserna i Tjeckoslovakien (376)

Med svar på den 16 :e verksamhetsrapporten från FN:s flyktingkommissarie

(377)

Om den aktuella utvecklingen och utsikterna för ett europeiskt kulturellt

samarbete (378)

Om undervisningen i moderna språk i Europa (379)

Om ändring av vissa procedurregler för församlingen (380)

Med svar på ESRO:s tredje årsrapport (381)

Med svar på ELDO:s tredje årsrapport (382)

Om bekämpning av flygbuller (383)

Med svar på memorandum (1968) om Världshälsoorganisationens verksamhet

(384)

Om läget i Grekland (385)

Om läget i Grekland (386)

Om europeiska ekonomiska problem (387)

Med svar på EFTA:s åttonde årsrapport (388)

Med svar på den 14 :e årsrapporten från den europeiska transportministerkonferensen

(389)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Om förbindelserna med Latinamerika (390)

Om förslaget att skapa ett särskilt utskott beträffande problemet med de

i Suezkanalen inneslutna europeiska fartygen (391)

Om förslaget att upprätta eu ad hoc kommitté för att utreda Europas

enande på federal basis (392)

Direktiv

Om mänskliga rättigheter och den moderna vetenskapliga och tekniska

utvecklingen (266)

Om Europarådets juridiska arbete (267)

Om läget i Grekland (268)

Om koordinering av forskning rörande Central- och Östeuropas rättsliga

system (269)

Om Europarådets verksamhet och framtid (270)

Om notifiering av namn på delegater och suppelanter (271)

Om läget för flyktingarna i Mellersta Östern (272)

Om regionplanering (273)

Om Europarådets allmänna politik: Den nuvarande krisen i det europeiska

samhället (274)

Med svar på den 15 :e rapporten om verksamheten i Intergovernmental

Committee for European Migration (275)

Om den aktuella utvecklingen och utsikterna för ett europeiskt kulturellt

samarbete (276)

Om stöd till undervisning i moderna språk i Europa (277)

Om bekämpning av flygbuller (278)

Om läget i Grekland (279)

Om Europarådets mellanstatliga arbetsprogram 1968—69 (280)

Uttalanden

Om Europarådets budget för 1969 (49)

Om Europarådets mellanstatliga arbetsprogram 1968—69 (50)

ESSELTE AB. STHLM 69

914079

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:371 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående arkitekttävling om riksdagens hus. a1 i texten