Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om de s. k. trettioårsoch femtonårsreglerna i tilläggspensioneringen. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 31 av herr Carlsson, Eric, m. fl. samt 11: 36 av herr Jonasson m. fl.

1970-02-24 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1970:3, Utlåtande i anledning av motioner om de s. k. trettioårsoch femtonårsreglerna i tilläggspensioneringen. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 31 av herr Carlsson, Eric, m. fl. samt 11: 36 av herr Jonasson m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1970

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av motioner om de s. k. trettioårs- och

femtonårsreglerna i tilläggspensioneringen.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 31 av herr Carlsson, Eric, m. fl. samt 11: 36 av herr Jonasson m. fl.

I motionerna behandlas dels frågan om sambandet mellan avgifter och

pensionsgrundande inkomst i vissa fall i ATP-systemet, dels frågan om reformering

av femtonårs- och trettioårsreglerna. I detta utlåtande behandlas

endast sistnämnda fråga. Övriga delar av motionerna kommer utskottet att

ta upp i annat sammanhang.

Motionerna

I motionerna anförs.

De s. k. 30- och 15-årsreglerna är utformade så att de missgynnar dem

som har lägre inkomster. Pensionen skall, när systemet är fullt utbyggt,

utgå för högst 30 intjänade år, men avgifter skall inbetalas för hela den

aktiva arbetstiden. Den som får avstå arbetsinkomst till ATP under 45—50

år får sålunda inte räkna fler pensionspoäng än den som får avstå avgifter

i endast 30 år, vilket i stort måste missgynna låginkomstgrupperna som

tidigt kommer ut i förvärvslivet.

Liknande effekt får den s. k. 15-årsregeln om att pensionen skall beräknas

på genomsnittsinkomsten under de 15 bästa åren. De grupper som har

brant stigande inkomster under senare delen av sin aktiva tid favoriseras

härigenom. De som har lägre inkomster har i regel en relativt jämn inkomstutveckling

under hela sin aktiva tid.

De anförda exemplen visar att nu gällande regler för beräkning av avgifter

och förmåner inom tilläggspensioneringen missgynnar låginkomstgrupperna.

En utredning som syftar till att eliminera de aktuella orättvisorna bör snarast

komma till stånd.

I motionerna yrkas »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

om skyndsam prövning samt förslag rörande en sådan reformering av

berörda regler inom tilläggspensioneringen att den nuvarande disproportionen

mellan avgift och förmån för deltids- och korttidsanställda samt låginkomsttagare

avlägsnas i enlighet med vad i motionen anförts».

Gällande bestämmelser

Pensionsgrundande inkomst inom tilläggspensioneringen för ett år utgöres

i princip av summan av den försäkrades inkomst av anställning och inkomst

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 2 avd. Nr 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1970

av annat förvärvsarbete för året, i den mån summan överstiger det för året

gällande basbeloppet, d. v. s. ett belopp som motsvarar 4 000 kronor i 1957

års penningvärde, 6 000 kronor i februari 1970, men icke överstiger 7,5 gånger

basbeloppet. Basbeloppet avräknas i första hand mot inkomsten av anställning.

På den pensionsgrundande inkomsten beräknas pensionspoäng, som

i sin tur ligger till grund för bestämmandet av de förmåner som skall utgå

från försäkringen. För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställts

för försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoäng

beräknas på så sätt att den pensionsgrundande inkomsten delas med

det vid årets ingång gällande basbeloppet. Full ålderspension kan enligt

huvudregeln utgå endast om pensionspoäng för 30 år tillgodoräknats den

försäkrade. I fråga om försäkrad som är född år 1923 eller tidigare gäller

övergångsbestämmelser, som innebär att ett mindre antal år än 30 krävs för

full pension. — Pensionen uträknas med utgångspunkt i medelpoängen

under ett antal år, enligt huvudregeln medelpoängen under de 15 år då

poängen varit högst. Ålderspension förutsätter att pensionspoäng tillgodoräknats

för minst tre år.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har sedan tilläggspensioneringens tillkomst så gott som varje

år avvisat motionsyrkanden av samma innebörd som det förevarande.

Beträffande den tidigare riksdagsbehandlingen hänvisas till 2LU 1968: 4

och 1969:17.

Utskottet

I princip gäller för erhållande av full ålderspension inom tilläggspensioneringen

att pensionspoäng skall ha tillgodoräknats den försäkrade i 30 år.

Pensionen beräknas på genomsnittet av pensionspoängen under de 15 år då

poängen varit högst.

Motionärerna gör gällande att trettioårsregeln och femtonårsregeln är så

utformade att de missgynnar dem som har låga inkomster. Trettioårsregeln

är till nackdel för sådana låginkomsttagare, som tidigt kommer ut i förvärvslivet

och för vilka avgifter erläggs till pensioneringen under mer än 30 år

och under avsevärt längre tid än för andx-a inkomsttagare. Genom femtonårsregeln

gynnas enligt motionärernas uppfattning de grupper som har brant

stigande inkomster under senare delen av sin aktiva tid. De som har lägre

inkomster har enligt motionärerna i regel en relativt jämn inkomstutveckling

under hela sin aktiva tid. Motionärerna vill att de berörda reglerna skall

reformeras.

Andra lagutskottet har vid åtskilliga tillfällen tagit ställning till motionsyrkanden

av samma innebörd. I sina av riksdagen godkända utlåtanden har

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1970

3

utskottet avstyrkt motionerna med följande motivering. Regeln om 30 pensionsgrundande

år har sin förebild inom den statliga pensioneringen. Genom

att antalet poänggivande år som fordras för full pension begränsats till 30,

tillgodoses sådana försäkrade som på grund av studier eller annan utbildning

inträder i förvärvslivet vid en högre ålder. Även kvinnor, som på grund av

barnsbörd och omvardnad om barnen under några år är förhindrade att ha

förvärvsarbete, har fördel av trettioarsregeln. Detsamma gäller personer, som

pa grund av sjukdom eller arbetslöshet tvingas vara borta från förvärvslivet

under längre tid. Regeln far anses innefatta en lämplig avvägning mellan

olika arbetstagares pensionsintressen. Femtonårsregeln innebär enbart fördelar

för den försäkrade, så snart någon förändring skett i realinkomsten

under de pensionsgrundande åren. Den omständigheten att vissa grupper

kan ha större fördel av regeln än andra motiverar inte att regeln tas bort.

Utskottet vidhaller sin tidigare inställning till de berörda reglerna och avstyrker

således motionerna i förevarande del.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 31 och II: 36, såvitt angår femtonårsregeln

och trettioårsregeln, inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 februari 1970

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Hamrin-Thorell (fp),

herrar Lars Larsson (s)*, Dahlberg (s), Österdahl (fp), Kaijser (m), Andreasson

(ep)* och fru Grethe Lundblad (s)*;

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep)*, fröken Wetterström

(m), herrar Fredriksson (s)*, Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s),

herr Jonsson i Mora (fp), fru Sigurdsen (s)* och fru Håvik (s)*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 3 dr 1970

Reservation

av herrar Andreasson (ep) och Gustavsson i Alvesta (ep), som ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 2 med orden

»Andra lagutskottet har» och slutar på följande sida med orden »förevarande

del» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Vid tidigare riksdagsbehandling har beträffande trettioårsregeln hävdats

att den innefattar en lämplig avvägning mellan olika arbetstagares pensionsintressen.

Regeln innebär sålunda fördelar för försäkrade, som till följd av

studier har relativt få pensionsgrundande år. Detsamma gäller för kvinnor,

som på grund av omvårdnad av barn under ett antal år är förhindrade att

förvärvsarbeta. Även långtidssjuka och arbetslösa kan ha fördelar av regeln.

Beträffande femtonårsregeln har gjorts gällande att regeln innebär enbart

fördelar för en försäkrad så snart förändring skett i realinkomsten under

de pensionsgrundande åren.

Trettioårs- och femtonårsreglerna innebär onekligen beaktansvärda fördelar

för stora grupper försäkrade. Utskottet har inte för avsikt att föreslå

någon försämring för dessa grupper. Det finns emellertid vissa grupper

främst låginkomsttagare — som inte i samma utsträckning som andra kan

tillgodogöra sig fördelarna av de berörda reglerna. Inkomsttagare tillhörande

dessa grupper har relativt konstant årsinkomst på låg nivå. De har ofta

betydligt mer än 30 år i förvärvslivet. Utskottet anser det angeläget att man

på något sätt ger den berörda gruppen försäkrade pensionsrätt även för

pensionsgrundande år som överstiger 30. Hur detta skall ske får närmare utredas.

I det sammanhanget bör också övervägas om man inte genom en alternativ

regel kan kompensera sådana försäkrade som f. n. har relativt liten

fördel av femtonårsregeln.»

dels att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till förevarande motioner, 1:31

och 11:36, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

utredning i enlighet med vad utskottet anfört».

Svenska Reproduktions AB, Sthlm 1970

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.