Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970

1970-03-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1970:7, Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av motioner om ökat ekonomiskt stöd vid

havandeskap.

Andra lagutskottet har i ett sammanhang behandlat fyra till lagutskott

hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:29 av herr Bengtson och II: 38 av fru

Nilsson och herr Josef son i Arrie, i vilka hemställts »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om en reform

innebärande att barnbidraget utgår från det att graviditeten konstaterats

av läkare»; samt

2) de likalydande motionerna I: 354 av herr Larsson, Thorsten, m. fl. och

II: 588 av herrar Larsson i Borrby och Boo, i vilka hemställts »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning angående ökat

ekonomiskt stöd från samhället i samband med barnsbörd».

Gällande bestämmelser

Samhället lämnar ekonomiskt stöd i olika former till kvinnor som väntar

eller nyligen fött barn. Ytterligare bidrag lämnas till barnfamiljer intill dess

barnet uppnått en viss ålder, varierande efter olika bidragsformer.

Under havandeskapstiden och i omedelbart samband med nedkomsten

kan följande förmåner utgå till modern.

1) Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller

skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om allmän försäkring

rätt till moder skaps penning med 1 080 kronor vid barnsbörd. Vid

flerbörd tillkommer 540 kronor för varje barn utöver det första. Av

moderskapspenningen kan den försäkrade lyfta 300 kronor före nedkomsten,

dock tidigast 120 dagar före den beräknade tiden därför (AFL

3: 12).

2) Om kvinna i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete

har hon, under förutsättning att hon omedelbart före nedkomsten eller den

beräknade tidpunkten därför varit placerad i lägst sjukpenningklass 3,

rätt till tillåggssjukpenning även om sjukdom inte föreligger. Tilläggssjukpenning

utgår tidigast fr.o.m. sextionde dagen före den beräknade tidpunkten

för nedkomsten och senast fr.o.m. förlossningsdagen. Sjukpenning

utgår endast för dag då kvinnan avhåller sig från förvärvsarbete och längst

i 180 dagar (AFL 3: 13).

0101720 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 saml. 2 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1970

3) Sjukförsäkringen ersätter utgifter för läkarvård, vård på förlossningsanstalt

och resor i samband med sådan vård. Ersättningen omfattar dock

inte besök hos läkare enbart för fastställande av graviditet och inte heller

kontrollundersökningar. Vård av sådant slag lämnas kostnadsfritt inom

den förebyggande mödravården, som anordnas av sjukvårdshuvudmännen.

Denna omfattar också mödragymnastik samt behandling av lättare sjukdomar

som föranletts av förlossningen.

4) Inom sjukförsäkringen utgår också ersättning för tandvård som meddelats

under havandeskapet och under tiden t.o.in. 270 dagar från förlossningen.

Ersättning utges med % av utgifterna för tandvården, dock högst

% av det belopp som angivits i den s. k. återbäringstaxan (AFL 2:2).

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer lämnas vidare i följande former.

5) Allmänt barnbidrag utgår i princip för alla barn som är bosatta i riket.

Bidraget utgår från och med kvartalet efter det, under vilket barnet är

fött eller rätt till bidrag eljest uppkommit, till och med det kvartal under

vilket barnet fyller 16 år. F. n. uppgår barnbidraget till 900 kronor per år.

Förslag om höjning av bidraget till 1 200 kronor kommer att föreläggas

årets riksdag.

6) Statliga och kommunala bostadstillägg utgår till barnfamiljer med

lägre inkomster och familjer med flera barn. Det statliga bostadstillägget

utgår dels med ett allmänt grundbelopp av 60 kronor i månaden ökat med

20 kronor i månaden för varje barn utöver ett, dels med ett bostadsanknutet

tilläggsbelopp av 60 kronor i månaden för varje rum utöver det

första till och med det fjärde som familjen bebor. Det sistnämnda tillägget

kan reduceras om antalet boende överstiger två personer per rum. Stödet

är i sin helhet inkomstprövat efter en progressiv skala.

7) Om barnet inte står under föräldrarnas vårdnad eller vårdnaden tillkommer

endast en av föräldrarna kan bidragsförskott utgå. Bidragsförskott

utgår oberoende av om underhållsbidrag fastställts och utan begränsning

till det fastställda bidragets storlek. Förskottet är därigenom att betrakta

som ett grundskydd för barnets försörjning av liknande karaktär som

barnpensionen inom folkpensioneringen. Bidragsförskottet utgör för år räknat

30 procent av basbeloppet.

Motionerna

I motionerna 1: 29 och 11: 38 framhålls att havandeskapstiden är en påfrestande

tid för modern i både psykiskt och fysiskt avseende. Den kan dessutom

innebära en ekonomisk belastning för familjen eller för den ogifta

modern. Det skulle med hänsyn härtill vara befogat, anser motionärerna,

att barnbidragen utgick från det att läkare konstaterat graviditeten. En

sådan ordning skulle ge modern en känsla av att det barn som skall födas

är »inte endast legaliserat utan också välkommet av samhället». Man skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970

också genom en sådan reform uppnå effekt i abortförebyggande syfte.

Även i motionerna I: 354 och II: 588 betonas att tiden i samband med

ett barns nedkomst är en period av ekonomisk påfrestning för familjen.

Motionärerna fortsätter:

Det är angeläget att samhället genom förutsättningsskapande stödåtgärder

bidrar till att fruktan för ekonomiska påfrestningar i samband med nedkomst

inte skall vara avgörande för beslut om att skaffa barn eller inte.

En väntad ekonomisk trygghet i samband med kommande nedkomst bör

också kunna spela en positiv roll i samband med överväganden angående

aborter. Samhället bör vidtaga åtgärder för att så långt möjligt förebygga

aborter.

Moderskapspenningen höjdes senast den 1 januari 1967 efter beslut av

1966 års vårriksdag. Sedan dess har penningvärdeförsämringen varit kraftig.

Mot bakgrund av detta och vad som ovan anförts är det motiverat att

en översyn sker av samhällets stöd i samband med barnsbörd och under

tiden före densamma.

Pågående utredningsarbete

Abortproblem behandlas av 1965 års abortkommitté, som enligt sina direktiv

har att verkställa utredning om abortlagens tillämpning och därmed

sammanhängande spörsmål samt en allmän översyn av abortlagstiftningen.

I direktiven utsägs att kommittén ingående skall behandla frågan om samhällets

åtgärder i abortförebyggande syfte. I detta sammanhang anförs

följande.

Det gäller här både den rådgivningsverksamhet, som i detta syfte bedrivs

av olika samhällsorgan i skilda former, och sociala och ekonomiska

åtgärder till stöd åt kvinnor i abortsituation. Mot bakgrund av det material

rörande rådgivningsverksamheten som medicinalstyrelsen enligt det föregående

har att inkomma med och de undersökningar som utredningen själv

har att företa rörande de motiv som ligger bakom önskan om abort och

om betydelsen i detta sammanhang av skilda sociala faktorer såsom ekonomi

och bostadsförhållanden bör utredningen överväga hur samhällets

verksamhet på detta område på bästa sätt kan utbyggas och effektiviseras.

Det gäller härvid bl. a. hur rådgivningsverksamheten lämpligen bör vara

organiserad.

Abortkommittén är i slutfasen av sitt utredningsarbete och beräknas avlämna

sitt betänkande under innevarande år.

Frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utreds inom

den samma år som abortkommittén tillkallade familjepolitiska kommittén.

I direktiven för utredningen uttalas bl. a.:

Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsumlionsstödet

åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras

med särskilda stödformer. De nuvarande familjebostadsbidragen bör därvid

omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt möjligt enhetlig

syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under barnens uppväxttid

fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra familjeekonomien.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970

Vidare bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas bl. a. mot bakgrunden

av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av totalbefolkningen minskar.

De sakkunniga bör vara oförhindrade att även undersöka och lägga

fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under utredningen bör

särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier ensamma barnförsörjare.

Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att undersöka effektiviteten

av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning

inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.

De familjepolitiska åtgärder som nu är inriktade på att direkt

stödja barnfamiljernas ekonomi — barnbidragen, familjebostadsbidragen,

moderskapsförsäkringen och bidragsförskotten — kan under nästa budgetår

beräknas kosta drygt 2 miljarder kr. Genom att variera stödformernas sammansättning

och nivå bör ett antal utbyggnadsalternativ utarbetas. De

sakkunniga bör utforma sina förslag utifrån en realistisk bedömning av

nationalproduktens ökning och den privata konsumtionens ökningstakt.

Verkningarna av en förskjutning till barnfamiljernas favör bör således

redovisas till sina konsekvenser för övriga medborgargrupper inom ramen

för det totala utrymmet.

Vissa statistiska uppgifter

Ur den officiella statistiken har utskottet inhämtat att antalet levande

födda barn uppgick år 1965 till 122 806, år 1966 till 123 354 och år 1967

till 121 360.

Antalet legala aborter framgår enligt samma källa av följande tabell.

Aborter auktoriserade av

socialstyrelsen

Övriga verkställda

aborter

Summa

verkställda

aborter

Abortansökningar

Verkställda

aborter med

tillstånd av

styrelsen

Med till- stånd av

två läkare

Nödfall

Totalantal

Bifallna

1965 ..........

6 669

5 745

5 346

860

2

6 208

1966 ..........

6 499

5 782

5 375

1 876

3

7 254

1967 ..........

7 365

6 747

6 388

3 315

—

9 703

Enligt uppgifter som kommittén inhämtat hos abortkommittén kan antalet

aborter under år 1969 beräknas ha stigit till omkring 13 000, varav

7 000 skett med stöd av socialstyrelsens tillstånd och 6 000 med stöd av

tvåläkarintyg.

Ett genomförande av förslaget om barnbidrag redan från det att graviditet

konstaterats skulle -— om hänsyn tas till den förutskickade höjningen

av barnbidragen till 1 200 kronor per år — grovt räknat innebära en årlig

merkostnad för statsverket av (120 000 X % 1 200) 108 miljoner kronor

för de levande födda barnen. Till detta skulle komma ett belopp som ligger

någonstans under (13 000 X % 1 200) 12 miljoner kronor, sannolikt under

halva detta belopp, vilket skulle utgöra stöd enligt motionärernas förslag

i abortförebyggande syfte.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970

o

Utskottet

Förevarande motioner syftar till ökat ekonomiskt stöd vid barnsbörd.

I motionerna 1:29 och II: 38 föreslås att det allmänna barnbidraget skall

utgå redan från det att graviditet konstaterats av läkare. För närvarande

kan sådant bidrag utgå först från och med kvartalet efter det under vilket

barnet fötts. I motionerna I: 354 och II: 588 efterlyses rent allmänt ett ökat

stöd vid barnsbörd. Motionärerna antyder särskilt möjligheten att — inte

minst med hänsyn till penningvärdeförsämringen — genomföra en höjning

av moderskapspenningen. Motionsyrkandena går ut på utredning av berörda

frågor.

Till stöd för yrkandena har motionärerna framför allt åberopat att barnsbörd

medför ekonomiska, fysiska och psykiska påfrestningar för modern och

att ökat ekonomiskt stöd från samhällets sida skulle kunna få effekt i

abortförebyggande syfte.

Frågan om samhällets åtgärder till stöd i abortförebyggande syfte är

föremål för utredning i abortkommittén. Utredningen omfattar såväl

den rådgivningsverksamhet, som bedrivs av olika samhällsorgan i skilda

former, som sociala och ekonomiska åtgärder till stöd för kvinnor i abortsituation.

Kommitténs förslag torde kunna väntas senare i år. Samhällets

stöd åt barnfamiljer utreds inom familjepolitiska kommittén, som bl. a.

bar att ta upp frågan om ett vårdbidrag. Vid prövning härav torde kommittén

även få beröra frågan om ekonomiskt stöd under barnsbörd. Med

hänsyn till det arbete som pågår i dessa båda kommittéer är det utredningsönskemål

som föreligger i förevarande motioner således redan till viss

del tillgodosett.

När det gäller de konkreta utredningsuppslagen i motionerna vill utskottet

anföra följande.

En regel om utbetalning av allmänna barnbidrag redan från tidpunkten

för graviditetens konstaterande skulle vid nuvarande födelsetal innebära

en merkostnad för statsverket på över 100 miljoner kronor om året. Kostnaden

för ekonomiskt stöd till kvinnor i abortsituation i form av sådana

barnbidrag skulle stanna vid endast en ringa del av detta belopp. Liknande

relationstal gäller för genomförandet av förslaget om höjning av moderskapspenningen.

Enligt utskottets mening talar dessa omständigheter för

att ökad satsning på ekonomiska stödåtgärder i abortförebyggande syfte

inte bör ske genom generella insatser för alla blivande mödrar utan genom

särskilt stöd till kvinnor som befinner sig i abortsituation. Beträffande

förslaget om höjning av moderskapspenningen vill utskottet dessutom framhålla

att moderskapspenningens belopp är sammankopplat med grundsjukpenningens

belopp. En höjning av moderskapspenningen kan därför knappast

ske utan att man samtidigt överväger en höjning av grundsjukpenningen

med åtföljande konsekvenser för hela sjukpenningskalan. Utskottet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970

vill i anslutning härtill erinra om att frågan om sjukpenningens belopp

kommer, enligt vad som förutskickas i årets statsverksproposition, inom

kort att bli föremål för utredning samtidigt med utredning av frågan om

sjukpenningens inordnande i beskattningssystemet.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet bifall

till motionerna.

Utskottet hemställer,

att följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 29 och II: 38, samt

2) motionerna I: 354 och II: 588

inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 mars 1970

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Dahlberg (s),

Hiibinette (m), Wanhainen (s), Axelson (fp) och fröken Pehrsson (ep);

från andra kammaren: fröken Sandell (s), fröken Wetterström (m)*,

herr Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s), herr Göransson (s)*, fru

Nilsson (ep), herrar Olsson i Mölndal (s) och Romanus (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

K L Beckmans Tryckerier AB • Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.