Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970
1970-03-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1970:7, Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av motioner om ökat ekonomiskt stöd vid
havandeskap.
Andra lagutskottet har i ett sammanhang behandlat fyra till lagutskott
hänvisade motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:29 av herr Bengtson och II: 38 av fru
Nilsson och herr Josef son i Arrie, i vilka hemställts »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om en reform
innebärande att barnbidraget utgår från det att graviditeten konstaterats
av läkare»; samt
2) de likalydande motionerna I: 354 av herr Larsson, Thorsten, m. fl. och
II: 588 av herrar Larsson i Borrby och Boo, i vilka hemställts »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning angående ökat
ekonomiskt stöd från samhället i samband med barnsbörd».
Gällande bestämmelser
Samhället lämnar ekonomiskt stöd i olika former till kvinnor som väntar
eller nyligen fött barn. Ytterligare bidrag lämnas till barnfamiljer intill dess
barnet uppnått en viss ålder, varierande efter olika bidragsformer.
Under havandeskapstiden och i omedelbart samband med nedkomsten
kan följande förmåner utgå till modern.
1) Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller
skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om allmän försäkring
rätt till moder skaps penning med 1 080 kronor vid barnsbörd. Vid
flerbörd tillkommer 540 kronor för varje barn utöver det första. Av
moderskapspenningen kan den försäkrade lyfta 300 kronor före nedkomsten,
dock tidigast 120 dagar före den beräknade tiden därför (AFL
3: 12).
2) Om kvinna i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete
har hon, under förutsättning att hon omedelbart före nedkomsten eller den
beräknade tidpunkten därför varit placerad i lägst sjukpenningklass 3,
rätt till tillåggssjukpenning även om sjukdom inte föreligger. Tilläggssjukpenning
utgår tidigast fr.o.m. sextionde dagen före den beräknade tidpunkten
för nedkomsten och senast fr.o.m. förlossningsdagen. Sjukpenning
utgår endast för dag då kvinnan avhåller sig från förvärvsarbete och längst
i 180 dagar (AFL 3: 13).
0101720 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 saml. 2 avd. Nr 7
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1970
3) Sjukförsäkringen ersätter utgifter för läkarvård, vård på förlossningsanstalt
och resor i samband med sådan vård. Ersättningen omfattar dock
inte besök hos läkare enbart för fastställande av graviditet och inte heller
kontrollundersökningar. Vård av sådant slag lämnas kostnadsfritt inom
den förebyggande mödravården, som anordnas av sjukvårdshuvudmännen.
Denna omfattar också mödragymnastik samt behandling av lättare sjukdomar
som föranletts av förlossningen.
4) Inom sjukförsäkringen utgår också ersättning för tandvård som meddelats
under havandeskapet och under tiden t.o.in. 270 dagar från förlossningen.
Ersättning utges med % av utgifterna för tandvården, dock högst
% av det belopp som angivits i den s. k. återbäringstaxan (AFL 2:2).
Ekonomiskt stöd till barnfamiljer lämnas vidare i följande former.
5) Allmänt barnbidrag utgår i princip för alla barn som är bosatta i riket.
Bidraget utgår från och med kvartalet efter det, under vilket barnet är
fött eller rätt till bidrag eljest uppkommit, till och med det kvartal under
vilket barnet fyller 16 år. F. n. uppgår barnbidraget till 900 kronor per år.
Förslag om höjning av bidraget till 1 200 kronor kommer att föreläggas
årets riksdag.
6) Statliga och kommunala bostadstillägg utgår till barnfamiljer med
lägre inkomster och familjer med flera barn. Det statliga bostadstillägget
utgår dels med ett allmänt grundbelopp av 60 kronor i månaden ökat med
20 kronor i månaden för varje barn utöver ett, dels med ett bostadsanknutet
tilläggsbelopp av 60 kronor i månaden för varje rum utöver det
första till och med det fjärde som familjen bebor. Det sistnämnda tillägget
kan reduceras om antalet boende överstiger två personer per rum. Stödet
är i sin helhet inkomstprövat efter en progressiv skala.
7) Om barnet inte står under föräldrarnas vårdnad eller vårdnaden tillkommer
endast en av föräldrarna kan bidragsförskott utgå. Bidragsförskott
utgår oberoende av om underhållsbidrag fastställts och utan begränsning
till det fastställda bidragets storlek. Förskottet är därigenom att betrakta
som ett grundskydd för barnets försörjning av liknande karaktär som
barnpensionen inom folkpensioneringen. Bidragsförskottet utgör för år räknat
30 procent av basbeloppet.
Motionerna
I motionerna 1: 29 och 11: 38 framhålls att havandeskapstiden är en påfrestande
tid för modern i både psykiskt och fysiskt avseende. Den kan dessutom
innebära en ekonomisk belastning för familjen eller för den ogifta
modern. Det skulle med hänsyn härtill vara befogat, anser motionärerna,
att barnbidragen utgick från det att läkare konstaterat graviditeten. En
sådan ordning skulle ge modern en känsla av att det barn som skall födas
är »inte endast legaliserat utan också välkommet av samhället». Man skulle
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970
också genom en sådan reform uppnå effekt i abortförebyggande syfte.
Även i motionerna I: 354 och II: 588 betonas att tiden i samband med
ett barns nedkomst är en period av ekonomisk påfrestning för familjen.
Motionärerna fortsätter:
Det är angeläget att samhället genom förutsättningsskapande stödåtgärder
bidrar till att fruktan för ekonomiska påfrestningar i samband med nedkomst
inte skall vara avgörande för beslut om att skaffa barn eller inte.
En väntad ekonomisk trygghet i samband med kommande nedkomst bör
också kunna spela en positiv roll i samband med överväganden angående
aborter. Samhället bör vidtaga åtgärder för att så långt möjligt förebygga
aborter.
Moderskapspenningen höjdes senast den 1 januari 1967 efter beslut av
1966 års vårriksdag. Sedan dess har penningvärdeförsämringen varit kraftig.
Mot bakgrund av detta och vad som ovan anförts är det motiverat att
en översyn sker av samhällets stöd i samband med barnsbörd och under
tiden före densamma.
Pågående utredningsarbete
Abortproblem behandlas av 1965 års abortkommitté, som enligt sina direktiv
har att verkställa utredning om abortlagens tillämpning och därmed
sammanhängande spörsmål samt en allmän översyn av abortlagstiftningen.
I direktiven utsägs att kommittén ingående skall behandla frågan om samhällets
åtgärder i abortförebyggande syfte. I detta sammanhang anförs
följande.
Det gäller här både den rådgivningsverksamhet, som i detta syfte bedrivs
av olika samhällsorgan i skilda former, och sociala och ekonomiska
åtgärder till stöd åt kvinnor i abortsituation. Mot bakgrund av det material
rörande rådgivningsverksamheten som medicinalstyrelsen enligt det föregående
har att inkomma med och de undersökningar som utredningen själv
har att företa rörande de motiv som ligger bakom önskan om abort och
om betydelsen i detta sammanhang av skilda sociala faktorer såsom ekonomi
och bostadsförhållanden bör utredningen överväga hur samhällets
verksamhet på detta område på bästa sätt kan utbyggas och effektiviseras.
Det gäller härvid bl. a. hur rådgivningsverksamheten lämpligen bör vara
organiserad.
Abortkommittén är i slutfasen av sitt utredningsarbete och beräknas avlämna
sitt betänkande under innevarande år.
Frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utreds inom
den samma år som abortkommittén tillkallade familjepolitiska kommittén.
I direktiven för utredningen uttalas bl. a.:
Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsumlionsstödet
åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras
med särskilda stödformer. De nuvarande familjebostadsbidragen bör därvid
omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt möjligt enhetlig
syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under barnens uppväxttid
fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra familjeekonomien.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970
Vidare bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas bl. a. mot bakgrunden
av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av totalbefolkningen minskar.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att även undersöka och lägga
fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under utredningen bör
särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier ensamma barnförsörjare.
Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att undersöka effektiviteten
av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning
inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.
De familjepolitiska åtgärder som nu är inriktade på att direkt
stödja barnfamiljernas ekonomi — barnbidragen, familjebostadsbidragen,
moderskapsförsäkringen och bidragsförskotten — kan under nästa budgetår
beräknas kosta drygt 2 miljarder kr. Genom att variera stödformernas sammansättning
och nivå bör ett antal utbyggnadsalternativ utarbetas. De
sakkunniga bör utforma sina förslag utifrån en realistisk bedömning av
nationalproduktens ökning och den privata konsumtionens ökningstakt.
Verkningarna av en förskjutning till barnfamiljernas favör bör således
redovisas till sina konsekvenser för övriga medborgargrupper inom ramen
för det totala utrymmet.
Vissa statistiska uppgifter
Ur den officiella statistiken har utskottet inhämtat att antalet levande
födda barn uppgick år 1965 till 122 806, år 1966 till 123 354 och år 1967
till 121 360.
Antalet legala aborter framgår enligt samma källa av följande tabell.
Aborter auktoriserade av
socialstyrelsen
Övriga verkställda
aborter
Summa
verkställda
aborter
Abortansökningar
Verkställda
aborter med
tillstånd av
styrelsen
Med till- stånd av
två läkare
Nödfall
Totalantal
Bifallna
1965 ..........
6 669
5 745
5 346
860
2
6 208
1966 ..........
6 499
5 782
5 375
1 876
3
7 254
1967 ..........
7 365
6 747
6 388
3 315
—
9 703
Enligt uppgifter som kommittén inhämtat hos abortkommittén kan antalet
aborter under år 1969 beräknas ha stigit till omkring 13 000, varav
7 000 skett med stöd av socialstyrelsens tillstånd och 6 000 med stöd av
tvåläkarintyg.
Ett genomförande av förslaget om barnbidrag redan från det att graviditet
konstaterats skulle -— om hänsyn tas till den förutskickade höjningen
av barnbidragen till 1 200 kronor per år — grovt räknat innebära en årlig
merkostnad för statsverket av (120 000 X % 1 200) 108 miljoner kronor
för de levande födda barnen. Till detta skulle komma ett belopp som ligger
någonstans under (13 000 X % 1 200) 12 miljoner kronor, sannolikt under
halva detta belopp, vilket skulle utgöra stöd enligt motionärernas förslag
i abortförebyggande syfte.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970
o
Utskottet
Förevarande motioner syftar till ökat ekonomiskt stöd vid barnsbörd.
I motionerna 1:29 och II: 38 föreslås att det allmänna barnbidraget skall
utgå redan från det att graviditet konstaterats av läkare. För närvarande
kan sådant bidrag utgå först från och med kvartalet efter det under vilket
barnet fötts. I motionerna I: 354 och II: 588 efterlyses rent allmänt ett ökat
stöd vid barnsbörd. Motionärerna antyder särskilt möjligheten att — inte
minst med hänsyn till penningvärdeförsämringen — genomföra en höjning
av moderskapspenningen. Motionsyrkandena går ut på utredning av berörda
frågor.
Till stöd för yrkandena har motionärerna framför allt åberopat att barnsbörd
medför ekonomiska, fysiska och psykiska påfrestningar för modern och
att ökat ekonomiskt stöd från samhällets sida skulle kunna få effekt i
abortförebyggande syfte.
Frågan om samhällets åtgärder till stöd i abortförebyggande syfte är
föremål för utredning i abortkommittén. Utredningen omfattar såväl
den rådgivningsverksamhet, som bedrivs av olika samhällsorgan i skilda
former, som sociala och ekonomiska åtgärder till stöd för kvinnor i abortsituation.
Kommitténs förslag torde kunna väntas senare i år. Samhällets
stöd åt barnfamiljer utreds inom familjepolitiska kommittén, som bl. a.
bar att ta upp frågan om ett vårdbidrag. Vid prövning härav torde kommittén
även få beröra frågan om ekonomiskt stöd under barnsbörd. Med
hänsyn till det arbete som pågår i dessa båda kommittéer är det utredningsönskemål
som föreligger i förevarande motioner således redan till viss
del tillgodosett.
När det gäller de konkreta utredningsuppslagen i motionerna vill utskottet
anföra följande.
En regel om utbetalning av allmänna barnbidrag redan från tidpunkten
för graviditetens konstaterande skulle vid nuvarande födelsetal innebära
en merkostnad för statsverket på över 100 miljoner kronor om året. Kostnaden
för ekonomiskt stöd till kvinnor i abortsituation i form av sådana
barnbidrag skulle stanna vid endast en ringa del av detta belopp. Liknande
relationstal gäller för genomförandet av förslaget om höjning av moderskapspenningen.
Enligt utskottets mening talar dessa omständigheter för
att ökad satsning på ekonomiska stödåtgärder i abortförebyggande syfte
inte bör ske genom generella insatser för alla blivande mödrar utan genom
särskilt stöd till kvinnor som befinner sig i abortsituation. Beträffande
förslaget om höjning av moderskapspenningen vill utskottet dessutom framhålla
att moderskapspenningens belopp är sammankopplat med grundsjukpenningens
belopp. En höjning av moderskapspenningen kan därför knappast
ske utan att man samtidigt överväger en höjning av grundsjukpenningen
med åtföljande konsekvenser för hela sjukpenningskalan. Utskottet
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1970
vill i anslutning härtill erinra om att frågan om sjukpenningens belopp
kommer, enligt vad som förutskickas i årets statsverksproposition, inom
kort att bli föremål för utredning samtidigt med utredning av frågan om
sjukpenningens inordnande i beskattningssystemet.
Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet bifall
till motionerna.
Utskottet hemställer,
att följande motioner, nämligen
1) motionerna I: 29 och II: 38, samt
2) motionerna I: 354 och II: 588
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 mars 1970
På andra lagutskottets vägnar:
RUTH HAMRIN-THORELL
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Dahlberg (s),
Hiibinette (m), Wanhainen (s), Axelson (fp) och fröken Pehrsson (ep);
från andra kammaren: fröken Sandell (s), fröken Wetterström (m)*,
herr Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s), herr Göransson (s)*, fru
Nilsson (ep), herrar Olsson i Mölndal (s) och Romanus (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
K L Beckmans Tryckerier AB • Stockholm
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.