Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om översyn av lagstiftningen om utländsk medborgares rätt till fiske i svenskt vatten. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 910 i första kammaren av fröken Stenberg och nr 1055 i andra kammaren av herrar Lotbigius och Oskarson.

1970-03-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1970:13, Utlåtande i anledning av motioner om översyn av lagstiftningen om utländsk medborgares rätt till fiske i svenskt vatten. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 910 i första kammaren av fröken Stenberg och nr 1055 i andra kammaren av herrar Lotbigius och Oskarson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1970

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av motioner om översyn av lagstiftningen

om utländsk medborgares rätt till fiske i svenskt

vatten.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till

lagutskott hänvisade motioner, nr 910 i första kammaren av fröken Stenberg

och nr 1055 i andra kammaren av herrar Lotbigius och Oskarson.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om översyn av

lagstiftningen om utländsk medborgares rätt till fiske i svenskt vatten».

Gällande bestämmelser

Enligt 1 § lagen den 1 december 1950 om gräns mot allmänt vattenområde

är vattenområdet i havet längs Sveriges kuster allmänt (allmänt vatten), där

det ej ingår i fastigheterna (enskilt vatten). Enligt huvudregeln i 2 § hänföres

till fastigheterna allt vatten inom 300 meter från fastlandet.

Förutom i havet finns allmänt vatten endast i Vänern, Vättern, Hjälmaren

och Storsjön i Jämtland.

I allmänt vatten får enligt 2 § lagen den 1 december 1950 om rätt till fiske

(fiskerättslagen) varje svensk medborgare fiska med rörligt redskap. Fiske

med fast redskap kräver däremot, med visst undantag, tillstånd av myndighet.

Fisket i enskilt vatten är enligt huvudregeln i 5 § samma lag förbehållet

jordägaren eller den som på annan särskild grund (t. ex. avtal eller skattläggning)

äger fiskerätt. Denna bestämmelse är emellertid underkastad vidsträckta

undantag, vilka ger svensk medborgare rätt att bedriva fiske med

rörligt redskap i enskilt vatten längs stora delar av havskusten och i viss

utsträckning även i de fyra ovannämnda sjöar, där allmänt vatten finns,

samt i Mälaren.

I fråga om utlännings fiskerätt bör först framhållas att i den mån utlänningen

stöder sig på enskild fiskerätt, t. ex. upplåtelse från jordägaren, saknar

medborgarskapet betydelse; utlänningen är likställd med svensk medborgare.

Utlänning, som sedan minst två år är stadigvarande bosatt i Sverige, är

enligt 4 och 21 §§ fiskerättslagen likställd med svensk medborgare i fråga

om fiske i allmänt vatten och frifiske i enskilt vatten.

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 saml. 3 avd. Nr 13

0101690

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1970

Ytterligare bestämmelser om utlännings fiskerätt ges i kungl. kungörelsen

den 5 september 1968 om utlännings rätt att fiska inom Sveriges sjöterritorium

och i den svenska fiskezonen (nr 487), vilken utfärdats med stöd

av sistnämnda paragrafer i fiskerättslagen. Enligt 1 § i denna kungörelse får

från danska och norska fiskefartyg fiske bedrivas i viss utsträckning i den

svenska fiskezonen. Vidare äger medborgare i Danmark, Finland, Island

och Norge alt utan tillstånd bedriva fritidsfiske med spö, pilk och liknande

handredskap i allmänt vatten vid havskust och i sådant enskilt vatten, där

varje svensk medborgare får utöva fritt fiske. Undantag gäller dock för

viss kommun i Norrbottens län. Då rätt till fiske inte föreligger för utlänning

enligt 1 § eller på grund av stadgande i 4 eller i 21 § fiskerättslagen

får fiskeristyrelsen enligt 2 § i kungörelsen meddela tillstånd till fritidsfiske

i allmänt vatten eller i enskilt vatten, där fisket är fritt för svenska

medborgare. Sådant tillstånd får meddelas för viss person eller för grupp

av utlänningar. Tillstånd för viss person att inom visst län utöva fritidsfiske

i sådant vatten får också meddelas av länsstyrelsen. Om tillståndet

endast avser fritidsfiske med handredskap under en tid av högst 14 dagar,

får tillståndet meddelas av polismyndigheten i orten.

Här må slutligen anmärkas att ovan redovisade bestämmelser om utlännings

fiskerätt tillkommit i nordiskt samarbete (prop. 1960:39, 3LU

1960: 6) samt att föreskrifter av liknande innebörd genomförts i Danmark,

Finland och Norge.

Motionerna

I motionerna anförs bl. a. att det i motioner till riksdagen tidigare påtalats

att turistnäringen har vissa problem när generellt tillstånd till fiske

icke kan lämnas utländska gäster. Enligt motionärerna föreligger en risk att

de nuvarande bestämmelserna kan verka direkt hämmande på turistnäringen,

något som även bekräftats av Svenska turisttrafikförbundet i ett år 1968

avgivet remissyttrande i anledning av en då i samma ärende väckt motion.

Det synes motionärerna som det ännu föreligger betydande oklarhet i hur

utlänningars rätt till fiske i svenskt vatten skall tolkas och hur tillståndsgivningen

skall tillgå. Uppenbarligen är den sistnämnda en källa till irritation.

1968 års riksdag

Vid 1968 års riksdag väcktes en motion (II: 75) i en liknande fråga.

Över motionen inhämtades yttrande från fiskeristyrelsen. Därjämte avgavs

yttranden av Sveriges fiskares riksförbund, Fritidsfiskets samarbetsnämnd

och Svenska turisttrafikförbundet. Fiskeristyrelsen ansåg det mycket tveksamt

om motionen borde föranleda någon riksdagens åtgärd. Sveriges

fiskares riksförbund avstyrkte motionen. FYitidsfiskets samarbetsnämnd,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1970

som är gemensamt organ för Fiskefrämjandet, Svenska sportfiskareförbundet

och Sveriges allmänna fiskevårdsförbund, ansåg att en omprövning av

bestämmelserna kunde ifrågasättas. Svenska turisttrafikförbundet tillstyrkte

motionen. Beträflande det närmare innehållet i remissyttrandena hänvisas

till utskottets utlåtande (3LU 1968: 40).

I sitt av riksdagen godkända utlåtande framhöll utskottet att bestämmelserna

om utlänningars fiskerätt och då särskilt föreskrifterna om tillståndstvång

stundom vållade viss irritation. Enligt utskottets mening

torde emellertid missnöjet i stor utsträckning ha sin grund i bristande

kännedom om bestämmelsernas innehåll. Utskottet anförde vidare bl. a.

Vid bedömande av förslaget i motionen II: 75 bör beaktas att licenssystemet,

framför allt på det lokala planet, torde få betecknas som lätttillämpat

och att, som framgår av remissyttrandena, tillståndsgivningen

är synnerligen generös. Det har sålunda uppgivits att framställning om

tillstånd aldrig avslagits. Vissa principiella betänkligheter, bl. a. av säkerhetsskäl

och hänsyn till yrkesfisket, synes kunna resas mot tanken att

i den utsträckning som föreslås i motionen likställa alla utlänningar med

svenska medborgare. Härtill kommer att bestämmelserna om utlänningars

fiskerätt tillkommit i nordiskt samarbete och att föreskrifter av liknande

innebörd också har utfärdats i andra nordiska länder. Som framhållits i

fiskenstyrelsens och Sveriges fiskares riksförbunds remissyttranden synes

det inte böra ifrågakomma att bestämmelserna ändras annat än på gemensam

nordisk basis. På dessa skäl avstyrker utskottet bifall till motionen

It: 75.

Utskottet

Enligt bestämmelserna i fiskerättslagen är utlänning, som sedan minst två

år är stadigvarande bosatt i Sverige, likställd med svensk medborgare i

fråga om fiske i allmänt vatten och sådant enskilt vatten, där fisket är

fritt for svenska medborgare. För medborgare i annat nordiskt land gäller

särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser, som ger dem rätt att

utan tillstånd bedriva fritidsfiske vid havskust med spö, pilk och liknande

handredskap i allmänt vatten och sådant enskilt vatten som nyss

sagts. Vidare kan utlänningar, som inte enligt dessa bestämmelser äger

fiskerätt, få tillstånd till fritidsfiske i motsvarande vatten av fiskeristyrelsen

eller, såvitt gäller visst län, av länsstyrelsen. Tillstånd för högst 14 dagar kan

också beviljas av polismyndigheten i orten. Fiskeristyrelsens tillstånd kan

avse såväl viss person som grupp av utlänningar. — Om utlänningen stöder

sig på enskild fiskerätt, t. ex. efter upplåtelse från jordägaren, saknar medborgarskapet

betydelse.

I motionerna framhålles att de nuvarande bestämmelserna om tillståndstvång

för utlänning som önskar bedriva fritidsfiske är en källa till irritation

och att risk föreligger för att de kan verka hämmande på turistnäringen.

Motionärerna hemställer därför om en översyn av gällande reglering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1970

Riksdagen har år 1968 avslagit en motion i liknande ärende. I sitt utlåtande

anförde utskottet bl. a. att licenssystemet torde få betecknas som

lättillämpat och att tillståndsgivningen var generös. Härtill kom att gällande

bestämmelser tillkommit i nordiskt samarbete och att föreskrifter av liknande

innebörd också utfärdats i andra nordiska länder. Utskottet framhöll

att det inte syntes böra ifrågakomma att ändra bestämmelserna annat

än på gemensam nordisk basis.

Någon omständighet, som kan ge anledning att frångå den tidigare ståndpunkten,

har enligt utskottets mening inte inträffat sedan frågan senast

prövades.

Utskottet får därför hemställa

att motionerna 1:910 och II: 1055 icke föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 mars 1970

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK GREBÄCK

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s), Svante Kristiansson

(s), Åkesson (fp), Ebbe Ohlsson (m)*, Nils-Eric Gustafsson (ep),

Erik Jansson (s)* och Skårman (fp)*;

från an dr a kammaren: herrar Grebäck (ep), Svenning (s), Ekström (s),

Sundelin (s), fröken Anderson (s), herrar Wachtmeister (m)*, Josefson

i Arrie (ep) och Sellgren (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Kl B*ckm»niTryck»fl*rAB-Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.