Utlåtande i anledning av motioner om översyn av lagstiftningen om utländsk medborgares rätt till fiske i svenskt vatten. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 910 i första kammaren av fröken Stenberg och nr 1055 i andra kammaren av herrar Lotbigius och Oskarson.
1970-03-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1970:13, Utlåtande i anledning av motioner om översyn av lagstiftningen om utländsk medborgares rätt till fiske i svenskt vatten. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 910 i första kammaren av fröken Stenberg och nr 1055 i andra kammaren av herrar Lotbigius och Oskarson.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1970
1
Nr 13
Utlåtande i anledning av motioner om översyn av lagstiftningen
om utländsk medborgares rätt till fiske i svenskt
vatten.
Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till
lagutskott hänvisade motioner, nr 910 i första kammaren av fröken Stenberg
och nr 1055 i andra kammaren av herrar Lotbigius och Oskarson.
I motionerna, som är likalydande, hemställes
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om översyn av
lagstiftningen om utländsk medborgares rätt till fiske i svenskt vatten».
Gällande bestämmelser
Enligt 1 § lagen den 1 december 1950 om gräns mot allmänt vattenområde
är vattenområdet i havet längs Sveriges kuster allmänt (allmänt vatten), där
det ej ingår i fastigheterna (enskilt vatten). Enligt huvudregeln i 2 § hänföres
till fastigheterna allt vatten inom 300 meter från fastlandet.
Förutom i havet finns allmänt vatten endast i Vänern, Vättern, Hjälmaren
och Storsjön i Jämtland.
I allmänt vatten får enligt 2 § lagen den 1 december 1950 om rätt till fiske
(fiskerättslagen) varje svensk medborgare fiska med rörligt redskap. Fiske
med fast redskap kräver däremot, med visst undantag, tillstånd av myndighet.
Fisket i enskilt vatten är enligt huvudregeln i 5 § samma lag förbehållet
jordägaren eller den som på annan särskild grund (t. ex. avtal eller skattläggning)
äger fiskerätt. Denna bestämmelse är emellertid underkastad vidsträckta
undantag, vilka ger svensk medborgare rätt att bedriva fiske med
rörligt redskap i enskilt vatten längs stora delar av havskusten och i viss
utsträckning även i de fyra ovannämnda sjöar, där allmänt vatten finns,
samt i Mälaren.
I fråga om utlännings fiskerätt bör först framhållas att i den mån utlänningen
stöder sig på enskild fiskerätt, t. ex. upplåtelse från jordägaren, saknar
medborgarskapet betydelse; utlänningen är likställd med svensk medborgare.
Utlänning, som sedan minst två år är stadigvarande bosatt i Sverige, är
enligt 4 och 21 §§ fiskerättslagen likställd med svensk medborgare i fråga
om fiske i allmänt vatten och frifiske i enskilt vatten.
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 saml. 3 avd. Nr 13
0101690
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1970
Ytterligare bestämmelser om utlännings fiskerätt ges i kungl. kungörelsen
den 5 september 1968 om utlännings rätt att fiska inom Sveriges sjöterritorium
och i den svenska fiskezonen (nr 487), vilken utfärdats med stöd
av sistnämnda paragrafer i fiskerättslagen. Enligt 1 § i denna kungörelse får
från danska och norska fiskefartyg fiske bedrivas i viss utsträckning i den
svenska fiskezonen. Vidare äger medborgare i Danmark, Finland, Island
och Norge alt utan tillstånd bedriva fritidsfiske med spö, pilk och liknande
handredskap i allmänt vatten vid havskust och i sådant enskilt vatten, där
varje svensk medborgare får utöva fritt fiske. Undantag gäller dock för
viss kommun i Norrbottens län. Då rätt till fiske inte föreligger för utlänning
enligt 1 § eller på grund av stadgande i 4 eller i 21 § fiskerättslagen
får fiskeristyrelsen enligt 2 § i kungörelsen meddela tillstånd till fritidsfiske
i allmänt vatten eller i enskilt vatten, där fisket är fritt för svenska
medborgare. Sådant tillstånd får meddelas för viss person eller för grupp
av utlänningar. Tillstånd för viss person att inom visst län utöva fritidsfiske
i sådant vatten får också meddelas av länsstyrelsen. Om tillståndet
endast avser fritidsfiske med handredskap under en tid av högst 14 dagar,
får tillståndet meddelas av polismyndigheten i orten.
Här må slutligen anmärkas att ovan redovisade bestämmelser om utlännings
fiskerätt tillkommit i nordiskt samarbete (prop. 1960:39, 3LU
1960: 6) samt att föreskrifter av liknande innebörd genomförts i Danmark,
Finland och Norge.
Motionerna
I motionerna anförs bl. a. att det i motioner till riksdagen tidigare påtalats
att turistnäringen har vissa problem när generellt tillstånd till fiske
icke kan lämnas utländska gäster. Enligt motionärerna föreligger en risk att
de nuvarande bestämmelserna kan verka direkt hämmande på turistnäringen,
något som även bekräftats av Svenska turisttrafikförbundet i ett år 1968
avgivet remissyttrande i anledning av en då i samma ärende väckt motion.
Det synes motionärerna som det ännu föreligger betydande oklarhet i hur
utlänningars rätt till fiske i svenskt vatten skall tolkas och hur tillståndsgivningen
skall tillgå. Uppenbarligen är den sistnämnda en källa till irritation.
1968 års riksdag
Vid 1968 års riksdag väcktes en motion (II: 75) i en liknande fråga.
Över motionen inhämtades yttrande från fiskeristyrelsen. Därjämte avgavs
yttranden av Sveriges fiskares riksförbund, Fritidsfiskets samarbetsnämnd
och Svenska turisttrafikförbundet. Fiskeristyrelsen ansåg det mycket tveksamt
om motionen borde föranleda någon riksdagens åtgärd. Sveriges
fiskares riksförbund avstyrkte motionen. FYitidsfiskets samarbetsnämnd,
3
Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1970
som är gemensamt organ för Fiskefrämjandet, Svenska sportfiskareförbundet
och Sveriges allmänna fiskevårdsförbund, ansåg att en omprövning av
bestämmelserna kunde ifrågasättas. Svenska turisttrafikförbundet tillstyrkte
motionen. Beträflande det närmare innehållet i remissyttrandena hänvisas
till utskottets utlåtande (3LU 1968: 40).
I sitt av riksdagen godkända utlåtande framhöll utskottet att bestämmelserna
om utlänningars fiskerätt och då särskilt föreskrifterna om tillståndstvång
stundom vållade viss irritation. Enligt utskottets mening
torde emellertid missnöjet i stor utsträckning ha sin grund i bristande
kännedom om bestämmelsernas innehåll. Utskottet anförde vidare bl. a.
Vid bedömande av förslaget i motionen II: 75 bör beaktas att licenssystemet,
framför allt på det lokala planet, torde få betecknas som lätttillämpat
och att, som framgår av remissyttrandena, tillståndsgivningen
är synnerligen generös. Det har sålunda uppgivits att framställning om
tillstånd aldrig avslagits. Vissa principiella betänkligheter, bl. a. av säkerhetsskäl
och hänsyn till yrkesfisket, synes kunna resas mot tanken att
i den utsträckning som föreslås i motionen likställa alla utlänningar med
svenska medborgare. Härtill kommer att bestämmelserna om utlänningars
fiskerätt tillkommit i nordiskt samarbete och att föreskrifter av liknande
innebörd också har utfärdats i andra nordiska länder. Som framhållits i
fiskenstyrelsens och Sveriges fiskares riksförbunds remissyttranden synes
det inte böra ifrågakomma att bestämmelserna ändras annat än på gemensam
nordisk basis. På dessa skäl avstyrker utskottet bifall till motionen
It: 75.
Utskottet
Enligt bestämmelserna i fiskerättslagen är utlänning, som sedan minst två
år är stadigvarande bosatt i Sverige, likställd med svensk medborgare i
fråga om fiske i allmänt vatten och sådant enskilt vatten, där fisket är
fritt for svenska medborgare. För medborgare i annat nordiskt land gäller
särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser, som ger dem rätt att
utan tillstånd bedriva fritidsfiske vid havskust med spö, pilk och liknande
handredskap i allmänt vatten och sådant enskilt vatten som nyss
sagts. Vidare kan utlänningar, som inte enligt dessa bestämmelser äger
fiskerätt, få tillstånd till fritidsfiske i motsvarande vatten av fiskeristyrelsen
eller, såvitt gäller visst län, av länsstyrelsen. Tillstånd för högst 14 dagar kan
också beviljas av polismyndigheten i orten. Fiskeristyrelsens tillstånd kan
avse såväl viss person som grupp av utlänningar. — Om utlänningen stöder
sig på enskild fiskerätt, t. ex. efter upplåtelse från jordägaren, saknar medborgarskapet
betydelse.
I motionerna framhålles att de nuvarande bestämmelserna om tillståndstvång
för utlänning som önskar bedriva fritidsfiske är en källa till irritation
och att risk föreligger för att de kan verka hämmande på turistnäringen.
Motionärerna hemställer därför om en översyn av gällande reglering.
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1970
Riksdagen har år 1968 avslagit en motion i liknande ärende. I sitt utlåtande
anförde utskottet bl. a. att licenssystemet torde få betecknas som
lättillämpat och att tillståndsgivningen var generös. Härtill kom att gällande
bestämmelser tillkommit i nordiskt samarbete och att föreskrifter av liknande
innebörd också utfärdats i andra nordiska länder. Utskottet framhöll
att det inte syntes böra ifrågakomma att ändra bestämmelserna annat
än på gemensam nordisk basis.
Någon omständighet, som kan ge anledning att frångå den tidigare ståndpunkten,
har enligt utskottets mening inte inträffat sedan frågan senast
prövades.
Utskottet får därför hemställa
att motionerna 1:910 och II: 1055 icke föranleder någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 mars 1970
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK GREBÄCK
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s), Svante Kristiansson
(s), Åkesson (fp), Ebbe Ohlsson (m)*, Nils-Eric Gustafsson (ep),
Erik Jansson (s)* och Skårman (fp)*;
från an dr a kammaren: herrar Grebäck (ep), Svenning (s), Ekström (s),
Sundelin (s), fröken Anderson (s), herrar Wachtmeister (m)*, Josefson
i Arrie (ep) och Sellgren (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Kl B*ckm»niTryck»fl*rAB-Stockholm
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.