Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen

1970-01-31 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1970:2, Betänkande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

1

Nr 2

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

förordningen (1961: 39b) om tobaksskatt, m. m. jämte

motion.

Propositionen

I proposition nr 8 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag ur statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 2 januari 1970 föreslagit riksdagen

att

dels anta vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (1961: 394) om tobaksskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning

och beskattning av malt- och läskedrycker,

3) förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25),

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de av föredragande departementschefen

förordade åtgärderna i fråga om tullbehandlingen av varor framställda

av texturerat syntetiskt garn.

I enlighet med vad som anmälts i årets finansplan föreslås i propositionen,

att tobaksskatten på cigarrer, cigariller, cigarretter och röktobak samt

maltdrycksskatten på Öl och starköl höjs den 1 februari 1970. Härigenom

beräknas statens inkomster öka med ca 100 milj. kr. under innevarande

budgetår och med ca 330 milj. kr. under budgetåret 1970/71.

Författningsförslagen har följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 7 saml. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

1) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1961:394) om tobaksskatt

skall ha nedan angivna lydelse.

2 §d

För tobaksvara---belopp, nämligen

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

Belopp för

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarrer och cigariller grupp I..............

t. o. m. 1,7

12,0

» II..............

över 1,7 t. o. m. 3,0

15,7

* III..............

» 3,0 » 5,0

18,6

» IV..............

» 5,0

26,0

Cigarretter » I..............

t. o. m. 0,85

11,9

» II..............

över 0,85 t. o. m. 1,20

16,9

* III..............

» 1,20 » 1,55

21,4

» IV..............

» 1,55 » 1,90

25,4

» V..............

* 1,90

29,4

Röktobak ................................

64: —

För cigarrettpapper---en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1970.

1 Senaste lydelse 1968:3

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

3

2) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning

av malt- och läskedrycker

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen (1960:253) om tillverkning

och beskattning av malt- och läskedrycker skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

7 §d

För lagrat lättöl, öl, starköl och

läskedrycker skall tillverkare, där ej

annat följer av 8 §, erlägga skatt.

Skatten utgår för liter med

tolv öre för lagrat lättöl,

fyrtioåtta öre för öl av typ A,

nittiosex öre för öl av typ B,

en krona fyrtioett öre för starköl,

och

trettiotre öre för läskedrycker.

Skattskyldigheten inträder,---

För lagrat lättöl, öl, starköl och

läskedrycker skall tillverkare, där ej

annat följer av 8 §, erlägga skatt.

Skatten utgår för liter med

tolv öre för lagrat lättöl,

sextio öre för öl av typ A,

en krona trettio öre för öl av typ

B,

två kronor för starköl, och

trettiotre öre för läskedrycker,

där förtäres.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1970.

1 Senaste lydelse 1965:286.

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1970.7 samt. Nr 2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

3) Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan (1968:25)

Härigenom förordnas, att tulltaxenr 22.03 och Anm. efter tulltaxenr

24.02 tulltaxan (1968: 25) skall ha nedan angivna lydelse. Till följd härav

kommer 22 och 24 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den

dag då denna förordning träder i kraft.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

5

22 kap. Drycker, alkohol och ättika1

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr

28.58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr

29.14);

d) medikamenter (nr 30.03);

e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där

alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid +15° C.

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten 100 1 33: —

B. andra slag ...................................... fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat

vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag

av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:

A. kolsyrade drycker .......................... 1001 33: —

B. andra slag ...................................... fri

22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ...... 100 1 22: —

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent

(Öl av typ A) ............................ 1001 72: —

C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent

(öl av typ B) ............................ 100 1 142: —

D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl) ........ 100 1 214:—-

22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits

på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter ............ 1001 35: —

B. på andra kärl .............................. 1001 14: —

22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits

genom tillsats av alkohol:

A. musserande ................................ 1001 140: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1 35: —

b. på andra kärl.......................... 100 1 14: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ........ 1001 94:50

b. på andra kärl ........................ 100 1 70: —

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar

eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 1001 35: —

1 Omtryckt 1969 : 634.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

2. på andra kärl............................ 100 1

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl............................ 100 1

22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin)

och mjöd:

A. musserande, andra än cider ................ 1001

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter........ 100 1

b. på andra kärl.......................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter........ 100 1

b. på andra kärl ........................ 1001

22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etyialkohol),

denaturerad, oavsett alkoholhalten:

A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling

............................................

B. andra ..........................................

22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och

andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar

(s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker ............ 100 1

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:
1.

på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl .... 100 1 av 50 % alkoholhalt vid

+ 15° C......................................

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker ..............

22.10 Ättika........................................

14: —

94: 50

70: —

140: —

35: —

14: —

94: 50

70: —

fri

8,4 %

129: 50

94: 50

24: 50

7 %

8,4 %

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom.

c) rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,

tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac.................................................................. 49:_

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky ................................ 42: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ...................... 35: —

Vin:

musserande:

champagne.......................................................... 19: —

annat .............................................................. 12: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent ........................................ 12: —

icke överstigande 14 volymprocent.................................... 7: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h)

rusdrycksf örsälj ningsf örordningen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker

fastställt belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt

på sprit och vin; samt

3) mervärdeskatt enligt förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om sådan skatt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

7

24 kap. Tobak1

24.01 Råtobak samt avfall av tobak ........................ fri

24.02 Tobaksvaror och tobaksextrakt:

A. cigarrer och cigariller:

1. vägande per styck högst 1,7 g............ 100 st. 2: 34

2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer

än 3 g ................................ 100 st. 4: 48

3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer

än 5 g ................................ 100 st. 9:20

4. vägande per styck mer än 5 g............ 100 st. 12: 42

B. cigarretter:

1. vägande per styck högst 0,85 g .......... 100 st. 0: 84

2. vägande per styck mer än 0,85 g........ 100 st. 1: 50

C. röktobak ................................ 100 kg 682:50

D. andra tobaksvaror................................ fri

E. tobaksextrakt .................................... fri

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen

den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966

(nr 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet

ej åtnjutes, tull med följande belopp:

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller ..........

högst 3

mer än 3

högst 0,85

över 0,85 t. o. m. 1,20

» 1,20

20

40

14

20

28

78: —

Cigarretter ......................

Andra slag av färdiga tobaksvaror

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1970.

1 Omtryckt 1969: 634.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

Beträffande motiveringen för förslagen hänvisar utskottet till propositionen.

Motionen

I motionen II: 115 av herr Sjönell har yrkats

att någon höjning av skatten på Öl klass II A icke genomförs

att höjningen på öl klass II B och öl klass III reduceras till 18 öre för

klass II B och 27 öre för klass III, allt per liter

att skatten för vin och starksprit höjs med lämpligt belopp inom ramen

för den planerade totala skatteintäkten

samt att vederbörande utskott utarbetar erforderlig författningstext.

Som motivering för yrkandet har anförts följande.

Alltsedan den stora nykterhetsreformen i oktober 1955 har från det allmännas

sida vidtagits olika åtgärder i syfte att förebygga de risker som

det fria försälj ningssystemet beträffande spritdrycker kan medföra. Ett

väsentligt mål har därvid varit att söka leda konsumtionen över från starka

till svagare alkoholdrycker.

I olika utredningar som därefter följt har denna målsättning ytterligare

understrukits. Åtgärder har också efter hand genomförts i liberaliserande

riktning. Inte minst gäller detta den alkoholsvagaste dryckesgruppen, maltdryckerna,

som särskilt genom statsmakternas beslut att införa mellanölet

gavs goda utvecklingsmöjligheter.

Utvecklingen uppvisar också en förskjutning i riktning mot alkoholsvagare

drycker. Denna utveckling är särskilt påtaglig under år 1968 då spritkonsumtionen

minskade med 5 % medan försäljningen av vin ökade med

7 % och av maltdrycker med 15,6 %. Spritdryckernas andel minskade

från 53,5 % till 48,9 %, alltså till mindre än hälften av den totala alkoholkonsumtionen.

Tillgänglig statistik för första halvåret 1969 tyder på att trenden mot

en markerad ökning för de alkoholsvaga dryckerna fortsätter.

Denna utveckling, som synes stå i god överensstämmelse med statsmakternas

strävan, kommer att äventyras om den föreslagna skattehöjningen

genomförs.

Höjningarna är av den storleksordningen att de måste betraktas som

chockhöjningar med en starkt dämpande effekt på konsumtionsutvecklingen

för maltdrycker klass II A och B samt klass III och en motsvarande stimulerande

effekt på konsumtionen av de alkoholstarkare dryckerna vin

och starksprit.

Genom att skattehöjningen begränsas till enbart maltdrycker förändras

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970 9

skatterelationerna mellan dessa drycker samt vin och starksprit till de senares

fördel.

För att få bästa möjliga nykterhetseffekt bör en huvudtanke i fråga om

alkoholbeskattningen vara att skatteavvägningen mellan olika alkoholdrycker

sker med utgångspunkt från varje drycks ”sociala farlighet”. En

dryck som är socialt farligare bör belastas med en högre skatt. Ett enkelt

mått på en drycks sociala farlighet är dryckens alkoholhalt.

För de billigaste lättvinerna är skatten i dag 2: 49 kr. per liter. Alkoholgränsen

för lättvin är 14 volymprocent. För mellanöl, vars alkoholgräns är

4,5 volymprocent, blir skatten enligt propositionen 1: 30 kr. Eftersom alkoholgränsen

för lättvin är tre gånger högre borde skatten för denna dryck

vara minst tre gånger högre än 1: 30, d. v. s. väsentligt högre än 2: 49 kr.

Eftersom skatten utgör den väsentliga faktorn i priset för alkoholdrycker

är det för styrningen av konsumtionsutvecklingen av största betydelse

att skatteavvägningen mellan dryckerna görs på ett konsekvent sätt och

med utgångspunkt från dryckernas alkoholhalt.

För att icke snedvrida den nuvarande skatteavvägningen mellan de alkoholhaltiga

dryckerna bör den beräknade skatteintäkten på den föreslagna

höjningen av maltdrycksskatten fördelas på samtliga de tre dryckesgrupperna

maltdrycker, vin och starksprit. Med hänsyn till att den lågalkoholhaltiga

måltidsdrycken klass II A sedan mellanölets tillkomst visar en

mycket stark tillbakagång — från 227 milj. liter 1964 till 89 milj. liter 1968

— bör den liksom lättölet helt undantas från skattehöjning.

Skrivelse

Med anledning av propositionen har skrivelse inkommit från Svenska

bryggareföreningen.

Utskottet

De i propositionen framlagda förslagen om skärpt beskattning av maltdrycker

och tobaksvaror skall enligt departementschefens uttalande i finansplanen

i första hand ses som åtgärder i syfte att skärpa finanspolitiken.

Behovet av en sådan skärpning motiveras med den i finansplanen lämnade

redovisningen för det allmänna konjunkturläget och situationen på kreditmarknaden.

I samband med förslaget om höjd tobaksbeskattning lämnas i propositionen

en redogörelse för de utredningar som verkställts rörande tobaksskatten

och i anslutning härtill uttalar departementschefen att han funnit denna

skatt i stort sett väl avvägd och att den av tobaksskatteutredningen föreslag
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

na omläggningen till volymbeskattning av cigarretter därför kan anstå. Utskottet

delar departementschefens uppfattning att några allvarligare erinringar

numera inte kan riktas mot tobaksskatten men anser att en del förslag

som framkommit vid utredningarna bör vara förtjänta av fortsatt uppmärksamhet.

Förslaget i propositionen innebär i huvudsak att skatten på de

mindre och de större cigarretterna höjs med 2 öre per styck medan skattehöjningen

för normalstorleken stannar vid 1,5 öre per styck och att övriga

höjningar sker i proportion till den höjda cigarrettskatten. Den förhållandevis

större höjningen för de små cigarretterna motiveras med att dessa för

närvarande — som tobaksskatteutredningen påpekat — är skattemässigt

gynnade i förhållande till övriga grupper, vilket medfört en betydande

ökning av deras marknadsandel under senare år. Utskottet biträder förslaget,

som till sina effekter ligger i linje med vad utskottet tidigare uttalat

om en närmare relation mellan skattesatser och tobaksmängd.

Förslaget till höjd maltdrycksskatt på öl och starköl innebär en relativt

sett väsentligt kraftigare skatteskärpning än förslaget om höjd tobaksskatt

och detta får ses mot bakgrund av dels att maltdrycksskattens höjd varit

oförändrad sedan 1958, dels den mycket kraftiga konsumtionsökning, som

framför allt ägt rum efter mellanölets införande 1965. Förslaget innebär så

till vida en ny princip för maltdrycksbeskattningen som höjningen blir progressiv

för de alkoholstarkare öltyperna. Denna åtgärd får ses som en

konsekvens av konsumtionsutvecklingen för de olika typerna.

Med anledning av förslaget om skärpt maltdrycksskatt har i motionen

II: 115 hemställts att skatten på öl klass II A inte skall höjas samt att skattehöjningen

för mellanöl begränsas till 18 öre och för starköl till 27 öre per

liter. De skatteinkomster i övrigt som beräknas inflyta genom förslaget i propositionen

vill motionären i stället ta ut genom en höjd beskattning av vin

och sprit. Till stöd för sitt yrkande åberopar motionären att förslaget i propositionen

snedATider den nuvarande skatteavvägningen mellan de olika slagen

av alkoholhaltiga drycker och äventyrar den pågående förskjutningen i

riktning mot alkoholsvagare drycker.

Utskottet, som i likhet med departementschefen betraktar skattehöjningen

i första hand som en finanspolitisk fråga, vill inte bestrida att det också finns

alkoholpolitiska aspekter på maltdrycksskatten. Utskottet är emellertid inte

berett att nu ta ställning till detta spörsmål eftersom beskattningens konsekvenser

från nykterhetssynpunkt hör till de frågor som skall prövas av

alkoholpolitiska utredningen.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen II: 115 och tillstyrker

således propositionen också i denna del.

De här föreslagna skattehöjningarna skulle enligt förslaget i propositionen

träda i kraft den 1 februari 1970, alltså samtidigt som den i propositionen

nr 7 föreslagna partiella skärpningen av mervärdeskatten. Utskottet har i sitt

betänkande 1970: 1 närmare motiverat varför mervärdeskattehöjningen bör

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

11

anstå till den 9 februari. I stort sett liknande skäl kan anföras beträffande

de här behandlade förslagen, varför utskottet förordar samma dag för ikraftträdandet

i fråga om tobaksskatten och maltdrycksskatten.

Med anledning av att uppgifter tidigare förekommit om att ikraftträdandet

skulle senareläggas har Svenska bryggareföreningen i skrivelse till utskottet

framhållit att en sådan åtgärd skulle förorsaka bryggerierna ett betydande

merarbete i fråga om redovisningen och därför hemställt att förslaget om den

höjda maltdrycksskatten skall träda i kraft antingen den 1 februari eller

den 1 mars. Utskottet, som inte anser sig kunna tillmötesgå något av dessa

önskemål, vill dock i syfte att underlätta redovisningen för bryggerierna förorda

ett tillägg till ikraftträdandebestämmelserna i fråga om maltdrycksskatten

som möjliggör för beskattningsmyndigheten att låta de skattskyldiga

redovisa sin försäljning under tiden den 1—den 8 februari i den deklaration

som normalt skall avges för januari månad. Något motsvarande

önskemål föreligger inte i fråga om tobaksskatten.

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte tagits upp till

särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 8 och med avslag på motionen II: 115

A. antar de vid propositionen fogade förslagen till

1) förordning om ändring i förordningen (1961:394)

om tobaksskatt med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna

erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

Denna förordning träder i kraft

den 1 februari 1970.

(Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft

den 9 februari 1970.

2) förordning om ändring i förordningen (1960: 253) om

tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker med

den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller

följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl Maj:ts förslag)

Denna förordning träder i kraft

den 1 februari 1970.

Denna förordning träder i kraft

den 9 februari 1970. Beskattningsmijndigheten

kan för tiden den 1

januari—den 28 februari 1970 fastställa

särskilda redovisningsperioder.

(Utskottets förslag)

3) förordning om ändring i tulltaxan (1968:25) med

den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller

följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 år 1970

(Kungl Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft

den 1 februari 1970. den 9 februari 1970.

B. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de av föredragande

departementschefen förordade åtgärderna i fråga om områdesbehandling

enligt EFTA-konventionen av varor framställda

av texturerat syntetiskt garn.

Med hänsyn till ärendets brådskande natur hemställer utskottet att ärendet

avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 31 januari 1970

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herr John Ericsson (s), fröken Ranmark (s),

herrar Tistad (fp), Wärnberg (s), Yngve Nilsson* (m), Tage Johansson (s),

Wirmark* (s), Gösta Jacobsson* (m) och Stefanson* (fp); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (m), Brandt (s),

Vigelsbo* (ep), fru Nettelbrandt (fp), herrar Kristenson (s), Carlstein (s),

Nyström (s), Josefsson i Halmstad (s), Sundkvist (ep) och Marcusson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 700028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1970:52 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen a1 i texten