Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motion angående trafikpolitiken.

1970-03-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1970:21, Betänkande med anledning av motion angående trafikpolitiken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1970

1

Nr 21

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motion angående

trafikpolitiken.

(l:a avd.)

Yrkande

I motionen II: 835 hemställer herr Lundberg att riksdagen beslutar

»att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att regeringen, under ledning

av kommunikationsdepartementet och efter samråd med och hänsyn

till personalorganisationerna, polisen, järnvägsstyrelsen, vägorganisationer,

Landsorganisationen och Arbetsgivareföreningen, företager en allmän och

skyndsam genomgång och prövning av hur organisation, personalfrågor,

tekniska hjälpmedel, säkerhetsfrågor m. m. bäst kan ordnas och utformas

inom hela kommunikationssektorn,

att pröva en eventuell omläggning och rationalisering av bilskatterna

genom att de inbakas i bensinpriserna, samt

att Kungl. Maj :t snarast lämnar en redovisning av inventeringen jämte

därav föranledda förslag och att större och kostnadskrävande indirekta beskattningar

av bilismen skall föreläggas riksdagen för prövning och beslut

och inte utfärdas av riksdagen underordnade verk».

Motionen har hänvisats till bevillningsutskottet i vad den avser skattefrågor.

Gällande bestämmelser

Bensinbeskattningen

Enligt förordningen (1961:372) om bensinskatt utgår skatt för bensin

och vissa alkoholer. Vidare utgår enligt förordningen (1957: 262) om allmän

energiskatt sådan skatt för de varuslag, som avses i 1 § bensinskatteförordningen,

och slutligen utgår även skatt på bensin enligt förordningen (1966:

21) om särskild skatt på motorbränslen. Varje liter bensin beskattas således

för närvarande med 43 öre bensinskatt, 9 öre allmän energiskatt och 5 öre

särskild skatt på motorbränslen eller sammanlagt 57 öre.

Fordonsskatten

Enligt förordningen (1922: 260) om automobilskatt utgår sådan skatt

för helt kalenderår räknat för personbil med en grundavgift på 165 kr. och

en tilläggsavgift med 42 kr. för varje påbörjat tal av 100 kg av bilens tjänste0101800

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 7 saml. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1970

vikt minskad med 900 kg. För lastbilar och släpvagnar är avgifterna progressiva

i förhållande till tjänstevikten resp. totalvikten.

Motivering

Transportfrågorna är inte något problem för de stora inkomsttagarna.

De har ju pengar och makt. Men för de små inkomsttagarna gäller det att

komma till arbetet liksom att familjen trots allt är tvingad att ha kontakt

med tätorten. En begagnad bil är ofta räddningen, men den blir ofta alltför

dyr i drift och reparationer.

Bilprovningsstationerna är bra, men de är meningslösa sedan de tog den

bästa arbetskraften från verkstäderna och gav den en vit rock och uppgift

att leta upp eventuella fel. På verkstaden blir reparationen dyr på räkningen,

men knappast förnimbar där angivna brister fanns. Om det skall

bli en helhet, så är det nu tid att jämsides med kontrollen ha en modern

och fullt utrustad bilverkstad, som under garanti i samråd kan garantera

att bilen är fullgod när den lämnar både verkstad och besiktning. För

denna viktiga trafiksäkerhetsuppgift behövs inget särskilt nytt ämbetsverk.

Inte heller har låginkomsttagarna råd att tvingas till alt lägga ut

hundratals miljoner i extra skatt pa sina bilar, därför att de som har råd

och makt kan tycka något utan att bevisa, eller måste visa att de lever, fast

alltför dyrt och lättsinnigt för dem som skall betala räkningen och slöseriet

med realkapital.

Den amerikanisering av reklamen, som numera kallas upplysning och

som sattes in vid övergågnen från vänster- till högertrafik, innebar att den

ofta skrämmer i stället för att upplysa. Vid övergången var det därför alltför

många motorfordon som fick stå still och alltför sent kom in i trafiken.

Bilisternas strålkastarbyte blev en fabrikanternas miljon julgran, i stället

för att myndigheterna skulle givit upplysning om att i stället för de nya

strålkastarna kunde kostnaderna nedbringats till ca en tredjedel genom en

mycket liten ändring av en detalj.

Nu är vi inne i mångmiljonrullningen igen. Det gäller millimeterdäcksfronten,

som kommer att kosta hundratals miljoner och skövla realkapital,

utan att vi vet dess meningsfullhet. Om nu en extra skatt måste tas ut av

bilisterna så borde den väl gått till väg-, bro- och andra förbättringar. Det

skulle ge resultat och troligen rädda en del liv. Nu har visst även väginstitutet

kommit på en idé om trängselskatt för stockholmare. Att det skall

sättas en dyr mätare i varje bil — och mätaravläsare skall givetvis tillkomma

— kommer väl som ett extrapåbud genom en annons.

Borde vi inte rationalisera även på denna skattefront? Tänk om vi tog

ut bil- och annan fordonsskatt genom bensinpriset? De som har en gammal

bil endast för att komma till arbetet etc. och nyttjar vägarna ganska litet

skulle då få en skatteanpassning till körlängden, och skatteuppbörden skulle

ske successivt och genom en skatt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1970 3

Utskottet

I motionen II: 835 yrkas dels att bilskatterna omkonstrueras, dels att

större och kostnadskrävande indirekta beskattningar av bilismen föreläggs

riksdagen för prövning och inte beslutas av underordnade verk. Av motiveringen

i motionen synes framgå att sistnämnda yrkande avser sådana

kostnader som bilägaren får bära på grund av trafikpolitiska beslut, exempelvis

beträffande obligatorisk bilbesiktning. Då yrkandet i denna del faller

utanför bevillningsutskottets kompetensområde och kommer att behandlas

av statsutskottet inskränker utskottet sig till att behandla frågan om de

egentliga bilskatterna.

Motionären anser att det skulle innebära en rationalisering om den årliga

fordonsskatten ersätts med en förhöjd drivmedelsskatt. Enligt utskottets

mening kan väsentliga principiella invändningar göras mot motionärens

förslag, men utskottet nöjer sig med att erinra om att vägtrafikbeskattningen

f. n. överses av bilskatteutredningen samtidigt som vägkostnadsansvaret

övervägs inom vägkostnadsutredningen. Utskottet finner därför

inte skäl att pröva några dellösningar på detta område och avstyrker således

bifall till motionen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionen II: 835 i vad den hänvisats

till bevillningsutskottet.

Stockholm den 10 mars 1970

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herr John Ericsson (s), fröken Ranmark (s),

herrar Tistad (fp), Wärnberg (s), Sundin (ep), Tage Johansson (s), Wirmark

(s), Levin (fp), Gösta Jacobsson (m) och Karl Pettersson (m); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (m), Brandt (s),

Engkvist (s), fru Holmqvist (s), herrar Vigelsbo (ep), Kristenson (s),

Carlstein (s), Eriksson i Bäckmora (ep), Larsson i Umeå (fp) och Leander

(s).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.