Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1970

1970-10-20 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1970:49, Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1970

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1970

i

Nr 49

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner om

införande av tjänstemannataxering i första instans.

Yrkanden

I de likalydande motionerna 1:18 av herr Hans Petersson samt 11:22 av

herrar Sjöholm och Andersson i Örebro har hemställts,

att riksdagen beslutar att hos Knngl. Maj :t begära förslag om införande

av tjänstemannataxering enligt i motionerna angivna riktlinjer.

1 enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 47 har riksdagen beslutat

uppskjuta behandlingen av förevarande motioner till innevarande års

höstriksdag.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om taxeringsorganisationen i första instans finns intagna i

taxeringsförordningen (TF) och taxeringskungörelsen (TK). Här behandlas

endast de uppgifter, som åvilar taxeringsnämnderna (TN) vid den årliga taxeringen.

Därmed avses inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och särskild

fastighetstaxering.

I län skall finnas lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt

(4 § TF).

De lokal taxeringsdislrikten omfattar kommun eller del av kommun eller,

när särskilda skäl därtill är, två eller flera kommuner. I varje lokalt taxeringsdistrikt

skall finnas en lokal taxeringsnämnd.

I varje fögderi skall finnas minst ett särskilt taxeringsdistrikt. Inom varje

sådant distrikt skall en särskild taxeringsnämnd verkställa taxering av fysiska

personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden

med hänsyn till förvärvskällans art eller eljest är av mer invecklad beskaffenhet

(s. k. rörelsenämnd eller fögderinämnd).

Vidare skall i län finnas ett eller flera särskilda taxeringsdistrikt, där

särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av andra skattskyldiga än

fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser (s. k. bolags- eller föreningsnämnd).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 7 samt. Nr 49

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nv 49 år 1970

Länsstyrelsen beslutar om länets indelning i taxeringsdistrikt och om de

särskilda TN:s verksamhetsområden (5 § TF). Länsstyrelsen förordnar ordförande

i TN (6 § TF). Vidare utser länsstyrelsen en person att i egenskap

av kronoombud vara ledamot i lokal TN samt i sådan särskild TN, som har

att verkställa taxering av andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon

och familjestiftelser. Övriga särskilda TN skall biträdas av en eller flera av

länsstyrelsen förordnade taxeringsassistenter.

Val av ledamöter i TN verkställs av fullmäktige i vederbörande kommun

(6 § 3 mom. TF). 1 fråga om rörelsenämnd skall dock valet förrättas av

landstingskommunens förvaltningsutskott, om i taxeringsdistriktet ingår

mer än en kommun.

Antalet valda ledamöter i TN skall utgöra minst tre och högst åtta. I bolagsnämnd

får dock högst tolv ledamöter väljas. Minst en ledamot av sådan

nämnd skall väljas för varje kommun. För envar av de valda ledamöterna

skall utses en suppleant.

Fn TN i Stockholms län förordnas årligen av länsstyrelsen att såsom en

för riket gemensam taxeringsnämnd verkställa taxeringar av skattskyldiga,

som saknar hemortskommun i riket och av sådana skattskyldiga som enligt

20 och 39 §§ folkbokföringsförordningen skall mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen

i Stockholm.

Särskild fastighetstaxering verkställs inom varje lokalt taxeringsdistrikt

av distriktets lokala TN (174 § TF). Vid uppdelning av kommun i lokala

taxeringsdistrikt finns dock möjlighet att vid särskild fastighetstaxering

tillämpa annan indelning än den som föreskrivs för årlig taxering i övrigt.

I fråga om de arbetsuppgifter, som ankommer på ordförande i TN, lämnas

närmare föreskrifter i 7 och 8 §§ TF. Skillnad görs därvid mellan å ena

sidan ordförande i lokal TN och bolags- och föreningsnämnd samt å andra

sidan ordförande i rörelsenämnd, som åtnjuter biträde av taxeringsassistent.

Allmänt sett är arbetsuppgifterna för ordförandena i rörelsenämnder med

taxeringsassistent mera begränsade än för ordförandena i övriga nämnder.

I rörelsenämnd med taxeringsassistent åligger det sålunda huvudsakligen

ordföranden att leda nämndens arbete, att i erforderlig utsträckning vidta

åtgärder för att införskaffa felande deklarationer och andra taxeringshandlingar,

att i den utsträckning som erfordras för en noggrann och tillförlitlig

taxering granska deklarationer och andra handlingar, att i den omfattning

han finner påkallat vara föredragande i nämnden samt att avge

yttrande i besvärsmål.

I övrigt ankommer bestyret med taxeringsarbetet på taxeringsassistenten

(10 § TF). Denne har sålunda främst att granska alla inkomna deklarationer

och andra handlingar, att biträda ordföranden vid införskaffande av

felande deklarationer, uppgifter in. in., att med den befogenhet, som i sådant

avseende tillkommer honom, utöva kontroll över att taxeringen blir noggrann

och tillförlitlig, att föredra deklarationerna i TN i den mån inte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4,9 år 1970

3

ordföranden gör detta själv, att upprätta förslag till de taxeringar som skall

beslutas av nämnden, att lämna ordföranden det biträde i övrigt som av

honom påkallas samt att ombesörja inom nämnden förekommande göromål

av expeditionell natur i den mån detta inte ankommer på annan.

I TN, som är försedd med kronoombud, ankommer på ordföranden i huvudsak

de arbetsuppgifter, som i rörelsenämnden åvilar både ordförande

och taxeringsassistent. Kronoombudet har till huvudsaklig uppgift att, oavsett

den ordföranden tillkommande granskningsskyldighelen, granska deklarationer

och i övrigt, i den mån så anses erforderligt och ordföranden

det påkallar, biträda honom under taxeringsarbetet (9 § TF).

Enligt 50 § 1 mom. TF får granskning av självdeklarationer också verkställas

av de ledamöter av TN, som därtill utses av nämnden.

Också de lokala skattemyndigheterna har ålagts vissa arbetsuppgifter beträffande

taxeringsarbetet i första instans (16 § 1 mom. TF). De lokala

skattemyndigheterna skall sålunda svara för sorteringen av inkomna deklarationer,

uppgifter m. in. och därvid efter anvisningar av taxeringsintendenten

i länet utvälja de deklarationer, som skall behandlas av särskild taxeringsnämnd.

Vidare åligger det myndigheterna att verkställa längdföring

för TN, i den mån detta inte ombesörjes av länsstyrelsen, att vaka över att

taxeringsassistenten fullgör sina åligganden och tillhandahålla honom erforderlig

biträdespersonal samt att, i den omfattning Kungl. Maj:t eller

länsstyrelsen föreskriver, i övrigt medverka vid taxeringsarbetet.

Kommun äger ställa en eller flera av kommunens tjänstemän, som av

länsstyrelsen godkänns till förfogande för taxeringsarbetet inom kommunen

för annat ändamål än för vilket lokal skattemyndighet har att svara (16 § 2

mom. TF). I huvudsak har denna föreskrift utnyttjats så att vissa städer tillhandahållit

kommunalt anställda taxeringsrevisorer för granskning av

framför allt mera invecklade deklarationer av rörelseidkare, fria näringsutövare

m. fl.

Frågans tidigare behandling

I ett betänkande (SOU 1954: 24) framlade skattelagssakkunniga bl. a. förslag

om att taxeringsarbetet skulle överföras på heltidsanställda befattningshavare.

Som skäl härför anfördes bl. a. att en organisation, som innefattade

taxering på fritid under kort tid, var otidsenlig och mindre rationell. Förslaget

blev föremål för överarbetning (SOU 1955: 52), varefter i prop. 1956:

150 framlades en partiell reform att särskilda TN skulle inrättas och att

dessa skulle biträdas av heltidsanställda taxeringsassistenter, som skulle ha

Lill uppgift att granska framför allt rörelseidkarnas deklarationer. Fn viss

mindre förlängning av taxeringsperioden genomfördes även och bl. a. sorterings-

och längdföringsarbetet överfördes på de lokala skattemyndigheterna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1970

Enligt förslag i prop. 1961: 100 förstärktes taxeringsrevisionsresurserna

samtidigt som vissa ändringar i taxeringsassistentorganisationen genomfördes.

Till grund härför låg ett betänkande av taxeringskontrollutredningen

(SOU 1900: 36).

1 en motion (II: 18) vid 1968 års riksdag begärdes utredning om införande

av tjänstemannataxering i första instans. Som motivering för yrkandet

framhölls att det visat sig allt svårare att rekrytera kvalificerade personer

som ordförande och kronoombud i TN och att nämndledamöternas reella

inflytande på taxeringsarbetet alltmer reducerats. I sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 55 avstyrkte bevillningsutskottet bifall till motionen

och anförde därvid bl. a. följande:

Eftersom taxeringen i de lokala taxeringsnämnderna i betydande omfattning

handhas av lekmän är det förklarligt att kunskaperna om skattelagstiftningen

inte alltid är tillräckliga. Särskilt gäller detta i sådana fall, då

vederbörande tidigare inte förvärvat erfarenhet från taxeringsarbete. Lekmannainflytandet

i nämnderna har emellertid sådant värde från andra

synpunkter att det enligt utskottets mening bör bibehållas. Om landskontorsutredningens

förslag genomförs, finns det anledning att räkna med avsevärda

förbättringar i detta avseende. Utredningen har nämligen föreslagit,

att den lokala skattemyndighetens servicefunktioner skall vidareutvecklas

på så sätt att myndigheten får utöva det närmaste inseendet över de

lokala taxeringsnämnderna i fögderiet. Förslaget innebär bl. a., att en representant

för den lokala skattemyndigheten skall äga närvara vd taxeringsnämnds

sammanträde och därvid lämna råd och annat bistånd och att myndigheten

skall anordna utbildningskurser för de lokala taxeringsnämndernas

funktionärer inom fögderiet.

Statskontoret bär i en den 22 juni 1970 dagtecknad utredningsrapport

med principförslag till omorganisation av taxeringen i första instans påtalat

brister i olika hänseenden i taxeringsnämndernas arbete. I syfte att effektivisera

denna verksamhet föreslås i rapporten övergång till tjänstemannagranskning

av självdeklarationerna, förlängning av taxeringsperioden och

ökad användning av ADB i taxeringsarbetet. En reform efter dessa riktlinjer

med beaktande av behovet av ökad kontroll av komplicerade deklarationer

har bedömts medföra en kostnadsökning med omkring 10 milj. kr. per

år.

Motivering

Svårigheterna att besätta ordförandeposterna i TN med personer med tillräckliga

kvalifikationer framträder allt starkare år för år. Detta är ett för den

allmänna rättssäkerheten i beskattningsärenden allvarligt förhållande. Det

torde icke kunna bestridas att TN:s arbete och resultatet därav visat en stigande

grad av otillförlitlighet. Det kan likaså anses styrkt att de alltför talrika

feldebiteringar, som numera förekommer och som ofta utmynnar i att

helt orimliga skattekrav framställs bar sin upprinnelse i formella felaktig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1970

5

heter vid TN:s handläggning av materialet. Det finns därför all anledning

att överväga införandet av en annan, mera tillförlitlig och mera av sakkunskap

präglad metodik vid de årliga taxeringarna.

Tiden torde också vara inne att slopa det särskilda lekmannainflytandet i

TN. Taxering är numera långt mer än förr en fråga om tolkning av lag och

författning och tillämpning av stadgad praxis och fordrar framför allt tillgång

på personer som besitter förmåga att bemästra de svårigheter som i

dessa hänseenden anmäler sig. Lekmännen i TN saknar som regel all sådan

kompetens, och de utses ej heller efter några dylika kvalifikationsgrunder.

TN:s sammanträden är icke sällan närmast en parodi, en formell uppfyllelse

av en föreskrift i lag, och nämndernas beslut skulle nära nog undantagslöst

ha blivit desamma med eller utan lekmännens närvaro. Taxeringen

är till det yttre folkligt förankrad genom detta lekmannainslag som inte må

förväxlas med lekmannainflytande; i sak vilar taxeringen i nämndsordförandens

och kronoombudets händer.

En övergång till tjänstemannataxering genom de lokala skattemyndigheternas

försorg ter sig allt ändamålsenligare och allt nödvändigare. Effektiviteten,

likformigheten och därmed rättssäkerheten skulle påtagligt främjas

genom en sådan omläggning av systematiken. Det erfordras ett större

mått av sakkunskap, både för att tillgodose deklarantens rätt att bli rätt

taxerad och tillgodoförd de avdrag som är lagligen medgivna men måhända

förbisedda, och för att rida spärr mot tilltagande skatteflykt och skattefusk.

Den tilltagsenhet och den förnyelse som präglar denna samhällsfientliga

verksamhet kan inte mötas av samhället med antikverade metoder och

förlegad organisation. Det tjänar föga till att strama upp beskattningsreglerna

och skärpa ansvaret för förseelser mot dem, om granskningen i första

och grundläggande instans anförtros åt personer med ofullständig förmåga

att rätt tolka och rätt tillämpa dessa regler.

Utskottet

1 motionerna begärs utredning om införande av tjänstemannataxering i

första instans. Som motivering för yrkandet anförs att det blivit allt svårare

att rekrytera kvalificerade ordförande i taxeringsnämnderna, att resultatet

av nämndernas arbete är otillfredsställande och att nämndledamöternas

reella inflytande på taxeringsarbetet alltmer reducerats.

Under senare år har olika åtgärder vidtagits för att få till stånd en effektivare

taxering i första instans. Enligt beslut vid 1956 års riksdag skall för

taxeringen av rörelseidkare och vissa andra skattskyldiga i varje fögderi

finnas en eller flera särskilda taxeringsnämnder. Granskningsarbetet i dessa

nämnder ombesörjs i första hand av heltidsanställda tjänstemän, taxeringsassistenter,

med hjälp av biträden för skrivgöromål. Länsstyrelsernas utbild
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1970

ningsnämnd bedriver årligen en omfattande kursverksamhet i olika delar

av landet för utbildning av taxeringsassistenter. Den vid 1966 års riksdag

beslutade omorganisationen av de lokala skattemyndigheterna innebär att

dessa myndigheter, i den omfattning Kungl. Maj :t eller länsstyrelsen föreskriver,

skall biträda taxeringsnämnderna med göromål av rutinbetonad

karaktär, såsom summering, skrivhjälp m. m. Denna ökade medverkan av

tjänstemän i taxeringsarbetet i första instans kommer att genomföras successivt

i den takt personalresurserna medger och har i förening med övriga

redovisade åtgärder utan tvekan medfört en förbättring av taxeringsresultatet

i de särskilda taxeringsnämnderna. Genom att ordförandena och kronoombuden

i de lokala taxeringsnämnderna befriats från en mängd administrativa

göromål har de i ökad utsträckning kunnat inrikta sina arbetsuppgifter

på granskningen av deklarationerna.

Som motionärerna framhållit har det sedan många år varit svårt att

rekrytera kvalificerade personer till uppdragen som ordförande i taxeringsnämnderna.

Detta är särskilt allvarligt mot bakgrund av att ca 25 procent av

funktionärerna årligen måste nyrekryteras. Bristen på granskningspersonal

med erforderlig erfarenhet och kunskap om skattelagstiftningen och den tidspress

under vilken taxeringsnämnderna arbetar har otvivelaktigt medfört

att resultatet av taxeringsarbetet inte varit fullt tillfredsställande i materiellt

och formellt hänseende. På grund härav har statskontoret i en utredningsrapport

om taxeringen i första instans, vilken rapport för närvarande är föremål

för remissbehandling, bl. a. föreslagit att deklarationsgranskningen skall

utföras av heltidsanställda tjänstemän, knutna till de lokala skattemyndigheterna,

och att taxeringsperioden skall förlängas.

Statskontorets utredning bekräftar behovet av en reformering av taxeringen

i första instans. Utskottet har givetvis inte anledning att nu ta ställning

till de av statskontoret framlagda reformförslagen men vill i och för sig inte

motsätta sig att granskningsarbetet i ökad utsträckning och i den omfattning

tillgången på kvalificerad personal medger överflyttas till heltidsanställda

tjänstemän. En så radikal omläggning av taxeringsarbetet, som motionärerna

förordar, anser utskottet sig dock inte kunna tillstyrka. Enligt utskottets

uppfattning är lekmannainflytandet i taxeringsnämnderna av sådant värde

att det bör bibehållas. Taxeringsnämndernas funktion som beslutande organ

bör därför vid en eventuell förändring om möjligt stärkas.

På grund härav och då den i motionerna aktualiserade frågan redan är

föremål för uppmärksamhet anser utskottet sig inte ha anledning tillmötesgå

motionärernas begäran om utredning och avstyrker därför bifall till motio
-

nerna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1970

7

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionerna 1: 18 och II: 22.

Stockholm den 20 oktober 1970

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herr John Ericsson (s), fröken Ranmark (s),

herrar Tistad (fp), Wärnberg (s), Tage Johansson* (s), Wirmark (s), Levin

(fp), Gösta Jacobsson (m), Karl Pettersson* (in) och Johan Olsson (ep);

samt

från andra kammaren: herrar Brandt (s), Engkvist (s), Vigelsbo (ep),

Kristenson (s), Carlstein (s), Nyström* (s), Wikner (s), Larsson i Umeå

(fp), Enarsson (m) och Sundkvist (ep).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.