Utlåtande i anledning av motioner angående prissättningen på flytande bränsle i Norrland, m. m.
1970-12-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1970:80, Utlåtande i anledning av motioner angående prissättningen på flytande bränsle i Norrland, m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 80 är 1970
1
Nr 80
Utlåtande i anledning av motioner angående prissättningen på flytande
bränsle i Norrland, m. m.
I de likalydande motionerna 1:105 av herr Karl Pettersson m. fl. och II: 118 av
herrar Petersson i Gäddvik och Nilsson i Agnäs hemställes att riksdagen med beaktande
av vad i motionerna anförts skall i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
utredning och förslag om
1) prissättning av flytande bränsle och drivmedel i Norrland i likhet med vad
som tillämpas i övriga delar av Sverige, och
2) utnyttjande av svenska statens beredskapsanläggningar i de norska isfria hamnarna
för oljeimport till Sverige, framför allt till Norrland och dess inland.
Motionerna
Priserna på bensin och oljor i Sverige varierar, framhåller motionärerna, med
hänsyn till en zonindelning som motiveras med att kostnaderna för oljebolagens
distribution skulle vara olika i skilda delar av landet. Priserna blir härigenom högre
i Norrland, särskilt dess inland, än i övriga delar av landet, något som ökar den
belastning på Norrland som redan de långa transportavstånden och det kalla klimatet
utgör. De tekniska svårigheter som kan vara förknippade med en prisutjämmng
till Norrlands fördel bör enligt motionärernas uppfattning kunna lösas, exempelvis
genom en differentierad beskattning av flytande bränsle.
Av svenska staten bekostade anläggningar för beredskapslagring av flytande
bränsle i norska isfria hamnar används, uttalar motionärerna vidare, icke för leveranser
till Sverige, trots att transportavståndet från dessa till Norrlands inland är
relativt kort. Import av flytande bränsle via isfria norska djupvattenshamnar skulle,
menar de, vara fördelaktig vintertid och dessutom värdefull från miljösynpunkt
med hänsyn till risken för oljeskador i Östersjön vid haverier där.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Prisförhållanden
Prissättningen på bensin och dieselolja har behandlats av bensinhandelsutredningen
i dess våren 1970 framlagda betänkande Rationell bensinhandel (SOU
1970: 24). Priserna på dessa produkter varierar geografiskt genom att oljeföretagen
tillämpar frakttillägg. Områdena kring importhamnarna — ett tjugotal — kallas
0-zon, områdena närmast däromkring — större delen av Götaland och Svealand
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 8 saml. Nr 80
2
Bankoutskottets utlåtande nr 80 år 1970
samt Norrlands kustland — kallas 1-zon och de mera avsides belägna landsdelarna
2-zon. Pristillägget för de båda sistnämnda zonerna är 1 respektive 2 öre per liter.
Tidigare fanns ytterligare zoner med upp till 5 öres pristillägg. Alla frakttillägg utöver
2 öre slopades emellertid år 1967.
Bensinhandelsutredningen har inte framlagt något förslag beträffande den här
angivna prisdifferentieringen. Beträffande normalkonsumentens drivmedelskostnad
påpekar utredningen att den enligt motororganisationernas kalkyler utgör ungefär
en femtedel av den totala bilkostnaden och således inte är »så betydande som man
vanligen föreställer sig».
Svensk lagringsanläggning för olja vid Trondheimsf jorden
I regi av det av svenska staten för ändamålet bildade AB Oljetransit byggdes
1957—1963 vid Trondheimsf jorden en skyddad lagringsanläggning för mottagning,
lagring och transitering av oljor. Till en början uthyrdes hela anläggningen
till svensk statlig myndighet. Från 1968 har en del av lagringskapaciteten uthyrts
till ett norskt oljebolag, och ytterligare uthyrning till ett annat norskt enskilt oljeföretag
har skett 1970. De norska bolagen lagrar produkter för distribution huvudsakligen
i Norge.
Ifrågasatt oljeimport via Norge
I betänkandet Olja i rör (SOU 1970: 57) redovisar 1968 års utredning om rörtransport
av olja och gas vissa överväganden rörande oljeimport till Norrland via
Norge. Ett alternativ med oljeledning från Trondheim via Östersund till Sundsvall
har bedömts överslagsvis, varvid jämförelse skett med nuvarande transportmetoder.
Transport via rörledning Trondheim—Östersund och därifrån vidare med tankbil
skulle enligt den av utredningen gjorda prognosen för oljekonsumtionen i Jämtlands
län 1975 ställa sig ca 5 kr. dyrare per m3 än transport med konventionella
metoder från Göteborg till de kommuner som kunde komma att försörjas av rörledningen.
Konsumtionen i Sundsvallsområdet beräknas inte uppnå den minsta
årliga förbrukning som normalt krävs för att få en rörledning lönsam jämfört med
parallellgående järnvägs- eller lastbilstransporter. En rörledning utsträckt till Sundsvall
med motiv att förse hela Norrlandskusten med olja bedöms inte vara lönsam
med hänsyn till den ringa merkostnaden för fortsatt fartygstransport till hamnar
norr om Sundsvall.
Med hänsyn till de låga kostnader som framkommit för transport av olja i stor
skala på järnväg kan emellertid, anför utredningen, järnvägstransport från Trondheim
visa sig utgöra ett realistiskt alternativ till nuvarande transportmetoder, om
en samordning av olika företags transporter kan komma till stånd och om visst villkor
i fråga om järn vägstariff erna uppfylls. Utredningen säger sig inte ha funnit skäl
att inom ramen för sitt uppdrag i detalj klarlägga lönsamheten av samordnade
järnvägstransporter på den berörda sträckan.
Utredningens betänkande remissbehandlas f. n.
Bankoutskottets utlåtande nr 80 är 1970
Tidigare behandling av frågorna
3
Prissättningsf rågan
Kommittén för näringslivets lokalisering föreslog i betänkandet Aktiv lokaliseringspolitik
(SOU 1963: 49), att förhandlingar skulle upptas med oljebranschen
i syfte att få till stånd en utjämning av fraktkostnaderna på drivmedel, dock endast
avseende zonerna 3—5. Skulle denna väg inte vara framkomlig, borde möjligheten
att införa en clearing i statlig regi övervägas. I propositionen 1964: 185 anförde
chefen för inrikesdepartementet bl. a. att frågan om dessa frakttillägg behandlats
i riksdagen ett flertal gånger och att förslag om utjämning av bensinpriset genom
skattedifferentiering därvid tillbakavisats. En allmän prisutjämning enligt kommitténs
förslag skulle komma att innehålla inslag av permanent driftssubvention
som inte borde förekomma. Härutöver framhölls att, om det kunde påvisas företagsekonomiska
skäl för en utjämning av drivmedelspriserna, initiativ härtill torde
komma att tas av berörda intressenter. Bankoutskottet avstyrkte och riksdagen avslog
motionsyrkanden som i anslutning till propositionen framfördes om en differentiering
av bensinskatten i prisutjämnande syfte (BaU 1964: 48).
I motioner 1965 upptogs den nyssnämnda kommitténs förslag om förhandlingar
med oljebranschen i det angivna syftet. Bankoutskottet erinrade om vad chefen för
inrikesdepartementet uttalat föregående år och avstyrkte motionerna, som också
avslogs av riksdagen (BaU 1965: 6). På bevillningsutskottets hemställan avslogs
samma år en motion om differentiering av bensinskatten (BeU 1965: 16). År 1966
avvisade bankoutskottet och riksdagen ett förslag att den då aviserade bensinhandelsutredningen
skulle få i uppdrag att pröva frågan om en för inlandet och glesbygden
fördelaktigare differentiering av drivmedelspriserna (BaU 1966: 12). Utskottet
framhöll dock att utredningen kunde väntas framlägga material av betydelse
för en bedömning av prisutjämningsfrågan. I svar på en enkel fråga vid 1969 års
höstriksdag meddelade chefen för finansdepartementet att inga förslag till åtgärder
för att utjämna bensin- och oljekostnaderna för de inre och nordliga delarna av
landet var under övervägande (AK:s prot. nr 34, s. 10).
Frågan om oljeimport via Norge
I en motion vid 1969 års riksdag framfördes samma argument som i de nu behandlade
motionerna för transport av flytande bränsle från Trondheimsfjorden till
Mellannorrland och hemställdes att motionen skulle för beaktande överlämnas till
1968 års utredning om rörtransport av olja och gas. Statsutskottet (uti. 1969: 38)
framhöll att utredningen enligt sina direktiv hade att närmare undersöka behovet
av att anlägga pipelines för olja eller naturgas i Sverige samt att studera de allmänna
tekniska och ekonomiska förutsättningarna för anläggning och drift av sådana
ledningar. Utskottet sade sig utgå från att utredningen därvid komme att överväga
olika alternativ med avseende på transportvägar m. m. Motionen ansågs därför inte
påkalla någon riksdagens åtgärd. De avslogs också av riksdagen.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 80 är 1970
Utskottet
s(t
Den differentiering av drivmedelspriserna som förekommer genom frakttillägg
baserade på avståndet till importhamnarna är numera mindre än tidigare. Fram till
1967 var det högsta tillägget 5 öre per liter bensin eller dieselolja, men det har nu
reducerats till 2 öre. Liksom tidigare finner utskottet att ett initiativ av berörda
intressenter är den enda framkomliga vägen att uppnå en utjämning av drivmedelspriserna.
Utskottet avstyrker därför förslaget om en utredning i ämnet.
Frågan om en oljeimport till Norrland via Norge — varvid svenska statens lagringsanläggning
för petroleumprodukter vid Trondheimsfjorden måhända skulle
kunna utnyttjas — har som ovan redovisats blivit uppmärksammad av 1968 års
utredning om rörtransport av olja och gas. Utredningen har framhållit att järnvägstransport
av olja från Trondheim skulle kunna vara ett realistiskt alternativ till
nuvarande sätt att transportera olja till vissa delar av norra Sverige. Utredningens
propå kommer efter remissbehandlingen att bli föremål för överväganden inom
Kungl. Majrts kansli. Något initiativ i detta ämne från riksdagens sida finns det i
nuvarande läge inte anledning till.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionerna I: 105 och II: 118.
Stockholm den 8 december 1970
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund
(m), Lundin (s), Annerås (fp) och Thorsten Larsson (ep)*;
från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (ep)*, Löfgren (fp), Svensson i Eskilstuna (s)*
och Brännström (s).
*) Ej närvarande vid justeringen.
TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1970
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.