Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1970/71 inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
1970-03-10 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1970:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1970/71 inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
1
Nr 13
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1970/71 inom industridepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.
(5:e avd.)
DRIFTBUDGETEN
Trettonde huvudtiteln
Industridepartementet m. m.
1. Industridepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
i propositionen nr 1, bilaga 15, framlagda förslag (punkterna A 1—A 4, s.
9—11 i utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden för den 2 januari
1970) och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att i industridepartementet
inrätta en tjänst som statssekreterare i Cr 4,
2. att riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar
a. till Industridepartementet ett förslagsanslag av
6 930 000 kr.,
b. till Teknisk-vetenskapliga attachéer ett förslagsanslag
av 150 000 kr.,
c. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 500 000
kr.,
d. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 200 000 kr.
Industri m. m.
2. Statens institut för företagsutveckling: Förvaltningskostnader. Kungl.
Maj :t har (punkt B 1, s. 12—40) föreslagit riksdagen att
a) godkänna de riktlinjer för en omorganisation av nuvarande statens institut
för hantverk och industri och dess fortsatta verksamhet som förordats
i statsrådsprotokollet,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta tre tjänster som chefer för byråer
vid statens institut för företagsutveckling,
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 6 samt. Nr 13
2
Statsutskottets utlåtande nr 13 år WTO
c) till Statens institut för företagsutveckling: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 4 287 000 kr.
Utskottet. Frågan om uppgifter för och organisation av statens institut för
hantverk och industri, SHI, har utretts av SHI-utredningen. Utredningen avlämnade
i december 1968 betänkandet Aktiv företagsutveckling.
Utredningen har konstaterat att de statliga insatserna som syftar till att
främja de mindre och medelstora industriföretagens utveckling och konkurrenskraft
är splittrade på olika organ och att detta försvårar verksamheten
och minskar effekten. Utredningen har därför föreslagit att SHI byggs ut till
ett centralt organ för statliga stöd- och serviceåtgärder för mindre och medelstora
företag.
På grund av pågående utredningar — bland vilka särskilt nämns kommerskollegieutredningen
och den nyligen tillsatta utredningen för översyn
av den exportfrämjande verksamheten — har departementschefen inte funnit
det möjligt att ta ställning till SHI-utredningens förslag i dess helhet.
Med hänsyn till angelägenheten att undvika onödigt dröjsmål föreslås emellertid
att beslut nu fattas om en partiell omorganisation av institutet.
Förslaget avser att ge SHI möjlighet att fungera som ett centralt statligt
serviceorgan åt företrädesvis hantverksföretag samt mindre och medelstora
industriföretag. Servicen bör enligt departementschefen bestå av allmän information
om administrativa, tekniska och marknadsmässiga förhållanden
och utvecklingstendenser av betydelse för dessa företag. Vidare avses institutet
bedriva utbildningsverksamhet. Verksamheten skall även omfatta en
specialiserad konsultservice genom egna resurser och genom förmedling av
annan specialiserad sakkunskap i administrativa, tekniska och marknadsmässiga
frågor. I anslutning härtill förutsätts visst tekniskt utvecklings- och
provningsarbete kunna utföras.
På grund av de ökade krav som kommer att ställas på det centrala organet
föreslås en förstärkning av personalorganisationen. Sammanlagt har medel
beräknats för femton nya tjänster vid institutets fasta organisation.
Institutets namn ändras till Statens institut för företagsutveckling.
I fråga om SHI:s regionala verksamhet vid kontoren i Malmö, Göteborg,
Härnösand och Luleå är avsikten att med vederbörande företagareförening
ta upp förhandlingar om överföring av verksamheten till föreningen. Verksamheten
förutsättes i fortsättningen i huvudsak vara självfinansierad enligt
de principer som nu gäller.
Utskottet förutsätter att de ökade krav som ställs på mindre och medelstora
industriföretag beaktas vid den fortsatta planeringen av de statliga åtgärder
som syftar till att främja dessa företags utveckling och konkurrenskraft.
Angeläget är vidare enligt utskottets uppfattning att anpassa verksamheten
vid SHI till de ändrade förutsättningar den snabba utvecklingen medfört.
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
3
Mot de riktlinjer som i statsrådsprotokollet angivits för verksamheten
vid institutet har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet vill
understryka vikten av att den förutsedda avvecklingen eller begränsningen
av vissa av SH!:s nuvarande uppgifter genomförs successivt och först i den
mån motsvarande tjänster kan erbjudas från annat håll. Det bör också framhållas
att en kontinuerlig långsiktig planering och anpassning av institutets
verksamhetsinriktning, grundad på analys av utvecklingen inom institutets
verksamhetsområde, är en förutsättning för att institutet skall kunna göra en
verkligt effektiv insats för de mindre och medelstora företagen.
I den mån företagareföreningarna åsamkas kostnader för övertagandet och
drivandet av förutnämnda regionala verksamhet bör kostnaderna enligt departementschefen
under nästa budgetår täckas genom SHI inom ramen för
tillgängliga medel. Samma avses gälla nya eller speciella regionala aktiviteter
som kan aktualiseras genom institutets initiativ. Med beaktande jämväl
härav tillstyrker utskottet Kungl. Maj ds förslag till medelsanvisning för
nästa budgetår och hemställer
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för en omorganisation
av nuvarande statens institut för hantverk och industri
och dess fortsatta verksamhet som förordats i statsrådsprotokollet,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj d att inrätta tre
tjänster som chefer för byråer vid statens institut för företagsutveckling,
3. att riksdagen till Statens institut för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1970/71 anvisar
ett förslagsanslag av 4 287 000 kr.
3. Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling
m. m. Kungl. Maj d har (punkt B 2, s. 40—43) föreslagit riksdagen
att till Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande
av företagsutveckling m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1: 743 av herr Hedström ro. fl. och II: 870
av herr Hansson i Piteå m. fl. vari hemställts att riksdagen anvisar ett anslag
av 200 000 kr. för Norrland Centers verksamhet under 1970 att utgå
ur anslaget Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande
av företagsutveckling m. m.,
dels de likalydande motionerna I: 759 av herr Stefanson m. fl. och II: 856
av herr Andersson i Örebro m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar att
till Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling
in. in. anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj ds förslag med
lf Bihang till riksdagens protokoll 1970. 6 samt. Nr 13
4
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1370
400 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 2 400 000 kr. så att därigenom delposten
Stipendier för fortbildning kan höjas med 400 000 kr. till 600 000 kr.,
dels motionen II: 166 av herr Åsling vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att för budgetåret 1970/71 till Statens institut för företagsutveckling:
Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m. anvisa ett i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag med 200 000 kr. förhöjt anslag för att medge
påbörjande av organisationen av ett till Jämtlands län lokaliserat regionalt
informations- och servicecentrum för företagsamheten i Norrlands inland.
Utskottet. Under denna anslagsrubrik har 600 000 kr. beräknats som bidrag
till kursverksamheten vid institutet för företagsutveckling. Vidare har
föreslagits bl. a. att 200 000 kr. skall utgå till institutet för stipendier till
fortbildning. För det senare ändamålet anvisas för närvarande 150 000
kr. under åttonde huvudtiteln.
SHI har i dag en omfattande utbildningsverksamhet i form av korta
koncentrerade fortbildningskurser inom ett stort antal tekniska och ekonomisk-administrativa
områden. Totalt deltar ca 15 000 personer om året
i institutets kurser eller konferenser. Inte minst för de mindre och medelstora
företagen, som inte kan ha egna utbildningsavdelningar, är institutets
utbildningsprogram av stort värde. Verksamheten finansieras i allt
väsentligt genom avgifter.
Under en lång följd av år har avgifterna för SHI:s utbildning såväl absolut
som relativt ökat. I motionerna I: 759 och II: 856 har i överensstämmelse
med vad SHI-utredningen och institutet föreslagit yrkats att 600 000
kr. anvisas till stipendier för fortbildning nästa budgetår.
I likhet med motionärerna finner utskottet det angeläget att kursavgifterna
vid institutet inte blir så höga att de verkar hindrande för deltagare
från speciellt mindre och medelstora företag. Stipendiegivningen, som avser
bidrag till resor, traktamente och kursavgifter, utgör enligt utskottets
mening i många fail en väsentlig faktor då det gäller att förmedla utbildning.
Utskottet finner det därför motiverat att stipendiemöjligheterna inom
detta område byggs ut mer än vad Kungl. Maj :t förordat och föreslår att
400 000 kr. anvisas till stipendier för fortbildning budgetåret 1970/71.
För särskilda insatser i de två övre norrlandslänen på utbildnings- och
konsultområdet har under förevarande anslagsrubrik upptagits 400 000 kr.
I motionen II: 166 hävdas att det skulle vara väl motiverat att vidta åtgärder
av motsvarande art också för nedre Norrland med hänsyn till de speciella
problem och strukturförhållanden som återfinns inom näringslivet
i det norrländska inlandet. Motionären föreslår därför att 400 000 kr. anvisas
för att starta ett till Jämtlands län lokaliserat utbildnings-, informations-
och servicecentrum.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse det förslag till intensifierade in
-
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
5
satser för företagsamheten i övre Norrland som departementschefen framlagt.
Det framgår av statsrådsprotokollet att företagens behov av olika
serviceinsatser samt utformningen av desamma behöver ytterligare klarläggas.
Enligt utskottets mening bör institutet för företagsutveckling i
samråd med berörda företagareföreningar och andra centrala och regionala
organ få tid att närmare utforma programmet och skaffa erfarenhet av
verksamheten i de två övre norrlandslänen, innan en bedömning görs av
vilka insatser som skulle vara lämpliga för nedre Norrlands vidkommande.
Utskottet avstyrker därför motionen II: 166.
Frågan om särskilt stöd till företagsamheten i Norrland behandlas även
i motionerna I: 743 och II: 870, vari hemställts att 200 000 kr. anvisas för
Norrland Centers verksamhet.
Norrland Center är en permanent industriutställning vid Kungsgatan i
Stockholm där för närvarande ca 150 företag i Norrland visar sina produkter.
Vid sidan av den egentliga utställningsverksamheten tillhandahåller
Norrland Center utställarna en omfattande marknadsservice inklusive exportservice.
Norrland Center är ett aktiebolag. I styrelsen är bl. a. de fem
norrländska landstingen representerade. Samtliga landsting har hyrt särskilda
utrymmen på Norrland Center för att sprida kännedom om förutsättningarna
för industriell verksamhet i Norrland och för turismen.
Utskottet ansluter sig helt till motionärernas uppfattning om vikten av
en effektiv marknadsföring av norrlandsföretagens produkter. Det initiativ
som Norrland Center tagit finner utskottet därför betydelsefullt. På
grund av bl. a. de kostnadskrävande resorna och andra kontakthämmande
faktorer har de mindre företagen i Norrland begränsade möjligheter att
själva bedriva en aktiv marknadsföring. Det finns enligt utskottets mening
anledning överväga hur verksamhet av den karaktär Norrland Center bedriver
skall främjas. Utskottet är emellertid inte berett att nu förorda särskild
medelsanvisning på sätt i motionerna I: 743 och II: 870 föreslagits.
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt har inte gett utskottet
anledning till särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 759 och II: 856 beslutar att till stipendier för
fortbildning bevilja 400 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen II: 166 i vad den avser
ett regionalt informations- och servicecentrum i Norrlands
inland,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 743 och II: 870 i
vad de avser bidrag till Norrland Center,
4. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 759 och II: 856 samt med avslag å motionerna
I: 743 och II: 870 samt II: 166, samtliga motioner i vad
Kartong. S. 24, rad 10. Står: årligt underskott
Rättat till: underskott
6
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
de avser medelsanvisningen, till Statens institut för företagsutveckling:
Bidrag till främjande av företagsutveckling
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag
av 2 200 000 kr.
4. Befrämjande av hemslöjden. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag
(punkt B 3, s. 43—44) och hemställer
att riksdagen till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 825 000 kr.
Bergsbruk
5. Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 1—C 3, s. 45-—49)
och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar
1. till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 7 800 000 kr.,
2. till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten
m. m. ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.,
3. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett
reservationsanslag av 700 000 kr.
6. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Kungl. Maj :t har
(punkt C 4, s. 49—53) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 18 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen II: 164 av herr Rimås vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att till undersökning av naturgasens förekomst på Öland och i Östergötland
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 511 000 kr.,
dels motionen II: 253 av herr Stridsman vari hemställts att riksdagen till
Sveriges geologiska undersökning: Prospektering för budgetåret 1970/71
måtte anvisa ett reservationsanslag av 18 400 000 kr.
Utskottet. På grundval av ett av geologiska undersökningen för verksamhetsåret
1970/71 presenterat program föreslås att förevarande anslag räknas
upp med 3,2 milj. kr. till 18 milj. kr. Förslaget innebär bl. a. en ytterligare
medelsanvisning av 1,7 milj. kr. till uranprospektering. Departementschefen
förutsätter att inom ramen för det föreslagna anslagsbeloppet skall komma
till stånd en intensifierad undersökning av Ruotivares titanjärnmalm.
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
7
Sveriges geologiska undersökning, SGU, har beräknat kostnaderna nästa
budgetår för sistnämnda projekteringsobjekt till 400 000 kr. I motionen
II: 253 föreslås en särskild medelsanvisning på nämnda belopp. Motionären
hävdar att beslut om särskilda medel är en förutsättning för att prospekteringsverksamheten
i Ruotivare skall kunna utföras med den skyndsamhet
som sysselsättningssituationen i regionen påkallar.
Ruotivarefyndigheten anses vara ett angeläget prospekteringsobjekt. Med
hänsyn till vad departementschefen anfört i frågan synes emellertid den i
motionen II: 253 yrkade särskilda medelsanvisningen inte vara nödvändig
för att önskemålet om en snabbare undersökningstakt skall komma att uppfyllas.
Utskottet anser sig därför kunna avstyrka motionen II: 253.
En av SGU framförd begäran om 511 000 kr. för utökade stratigrafiska
arbeten och en undersökning av naturgasens förekomst på Öland och i
Östergötland har departementschefen ej biträtt. I motionen II: 164 yrkas
medelsanvisning för ändamålet i enlighet med SGU:s förslag. Utskottet, som
erinrar om att Kungl. Maj :ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med
3,2 milj. kr., anser den av departementschefen förordade prioriteringen av
uranprospektering väl underbyggd. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande
motionsyrkande.
Då utskottet även i övrigt biträder Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet
att
riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 11:164 och 11:253 till Sveriges
geologiska undersökning: Prospektering för budgetåret
1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 18 000 000 kr.
7. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet. Bergsstaten.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna C 5—C 6, s. 53—54)
och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar
1. till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 800 000 kr.,
2. till Bergsstaten ett förslagsanslag av 820 000 kr.
Energiförsörjning
8. Statens elektriska inspektion. Kostnader för vissa nämnder. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 1—D 2, s. 55—56) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar
1. till Statens elektriska inspektion ett förslagsanslag av
2 450 000 kr.,
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 6 samt. Nr 13
8
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
2. till Kostnader för vissa nämnder ett förslagsanslag av
43 000 kr.
9. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Kungl. Maj :t har (punkt
D 3, s. 56—58) föreslagit riksdagen att
a) till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,
b) medge att under budgetåret 1970/71 bidrag för upprustning och nyanläggning
av elektriska distributionsnät på landsbygden beviljas intill ett belopp
av sammanlagt 3 000 000 kr. samt
c) medge att under budgetåret 1970/71 statlig garanti för lån till upprustnings-
och nyanläggningsåtgärder som berör landsbygdens elnät beviljas intill
ett belopp av 10 000 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 750 av herr Erik Olsson m. fl. och II: 887
av herr Sundelin m. fl. har hemställts att riksdagen måtte uttala att stödverksamheten
bör fortsätta i nuvarande form tills de angelägna restelektrifieringarna
genomförts och eldistributionens strukturrationalisering fortskridit
så långt att glesbygdsdistributionens samordning med ekonomiskt bärkraftig
distribution kan fullföljas samt att omfattningen av stödet anpassas
efter de behov som efter hand anmäls av kommerskollegium.
Utskottet. Enligt kungörelsen den 28 maj 1959 (nr 369) om statligt stöd åt
landsbygdens elförsörjning äger kommerskollegium bevilja stöd till nyanläggning
och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden
i form av bidrag och lånegarantier.
Eldistributionsutredningen framlade i september 1968 sitt betänkande
Eldistributionens rationalisering (SOU 1968:39). Av statsrådsprotokollet
framgår att betänkandet efter sedvanlig remissbehandling kompletterats
bl. a. med undersökningar av företagstrukturen samt tekniska och organisatoriska
förhållanden inom branschen. Ytterligare överarbetning av det hittills
framkomna materialet har emellertid befunnits erforderlig. Förslag i anledning
av utredningarna kan till följd härav inte förväntas förrän tidigast
till 1971 års riksdag.
Det i motionerna 1: 750 och II: 887 framställda yrkandet är i sak identiskt
med ett av fjolårets riksdag under höstsessionen behandlat motionsyrkande,
vilket av riksdagen lämnades utan bifall i enlighet med förslag i utskottets
utlåtande nr 165.
I avvaktan på kommande förslag bör ifrågavarande stödverksamhet enligt
departementschefens mening bedrivas som hittills. Utskottet biträder
detta förslag men är inte berett förorda att riksdagen nu gör i motionerna
avsett uttalande om formerna på längre sikt för det statliga stödet till eldistributionen
på landsbygden och omfattningen av stödet. Utskottet avstyrker
därför även nu ifrågavarande motioner.
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
9
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering
för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,
2. att riksdagen medger att under budgetåret 1970/71
bidrag för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät
på landsbygden beviljas intill ett belopp av
sammanlagt 3 000 000 kr.,
3. alt riksdagen medger att under budgetåret 1970/71 statlig
garanti för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder
som berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp
av 10 000 000 kr.,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 750 och II: 887.
Teknisk utveckling m. m.
10. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.
Kungl. Maj:t har (punkt E 1, s. 59—67) föreslagit riksdagen att
a) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 95 000 000 kr.,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1970/71 godkänna avtal
och beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden
om högst 55 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1970/71—
1974/75,
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att överföra eventuellt kvarvarande medel
den 30 juni 1970 på investeringsanslaget Institutet för nyttiggörande av
forskningsresultat, INFOR till reservationsanslaget Styrelsen för teknisk
utveckling: Teknisk forskning och utveckling samt
d) besluta att Stiftelsen Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete
skall upphöra med sin verksamhet vid utgången av juni 1970 och
att staten genom styrelsen för teknisk utveckling skall den 1 juli 1970 överta
dess tillgångar.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 92 av herr Nyman m. fl och II: 103 av
herr Ericsson i Åtvidaberg vari hemställts att regeringen tar initiativ till ett
marknadsekonomiskt samordningsorgan, förslagsvis underställt Styrelsen
för teknisk utveckling, och ställer erforderliga resurser till förfogande för
marknadsforskning,
dels motionen I: 763 av herr Wallmark vari hemställts att riksdagen beslutar
att till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
anslå ett med 5 000 000 kr. förhöjt bidrag om 100 000 000 kr.
10
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
Utskottet. Flerårigt stöd till industriellt utvecklingsarbete har hittills lämnats
över Malmfonden som årligen tillförts en del av LKAB:s vinstmedel.
Till följd av inrättandet av Statsföretag AB föreslås nu att medel för bidrag
till industriellt utvecklingsarbete fortsättningsvis lämnas över riksstaten
under ifrågavarande anslag till styrelsen för teknisk utveckling,
STU. Då behovet av långsiktig finansiering kvarstår och ökar föreslår departementschefen
att flerårigt stöd av STU skall kunna lämnas inte som
nu bara till kollektiv teknisk forskning utan även till andra tekniska forskningsprojekt
för vilka ett flerårigt stöd är av särskild betydelse. Kungl.
Maj:t begär därför riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1970/71
få godkänna avtal om stöd till kollektiv teknisk forskning och om beslut om
flerårigt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete som
— inberäknat löpande avtal eller beslut — innebär åtaganden om högst
55 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1970/71—1974/75. Utskottet
tillstyrker ökningen av ramen med 36 milj. kr. till 55 milj. kr. och har inte
heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande
förslag.
Mot bakgrund av den stora roll som den tekniska utvecklingen spelar
för vårt lands ekonomiska tillväxt och sociala utveckling råder allmän
enighet om vikten av målmedvetna satsningar på åtgärder som främjar
teknisk utveckling och en snabb innovationstakt. Det är enligt utskottets
mening väsentligt att genomföra den ökade satsning från samhällets sida
för att främja den tekniska utvecklingen som var huvudsyftet med den
organisatoriska reformen år 1968. STU har här en utomordentlig viktig uppgift
att fylla såsom ansvarig för stora delar av den statliga stöd- och serviceverksamheten
för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
Vid bedömningen av STU:s anslag för nästa budgetår har utskottet fäst
stort avseende vid att den del av anslaget till styrelsen som kan disponeras
för avtalsbundet långsiktigt stöd föreslagits bli väsentligt ökad. Utskottet instämmer
i departementschefens mening att möjligheter härigenom öppnas
för en mera långsiktig planering av såväl statens insatser som verksamheten
vid berörda forskningsinstitutioner och företag. Ett flerårigt stöd
bör också kunna medverka till ett effektivare genomförande av vissa större
forskningsprogram.
Med beaktande härav och då utskottet erfarit att STU har möjligheter
att genom sin medelsdisposition innevarande budgetår åstadkomma en viss
utjämning av bidragsmöjligheterna mellan detta och följande budgetår anser
sig utskottet kunna biträda Kungl. Maj :ts medelsberäkning för budgetåret
1970/71. Utskottet avstyrker sålunda motionen I: 763, vari föreslagits
att anslaget tas upp med 5 milj. kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.
I motionerna I: 92 och II: 103 framhålls att systematisk marknadsföring,
byggd på marknadsforskning, är den faktor som kan ge teknisk forskning
och industriellt utvecklingsarbete dess fulla genomslagskraft.
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
11
Frågan om marknadsföring och marknadskommunikation som forskningsfält
har behandlats inom en av forskningsberedningen tillsatt arbetsgrupp.
Gruppen avgav i augusti 1968 en rapport i vilken bl. a. föreslogs inrättande
av ett marknadsekonomiskt samordningsorgan med företrädare för stat, näringsliv,
konsumenter och forskare. Med utgångspunkt i detta förslag
önskar motionärerna att regeringen tar initiativ till att ett sådant samordningsorgan
upprättas och underställs styrelsen för teknisk utveckling.
Det är uppenbart att marknadens behov måste spela en framträdande
roll Aid STU:s bedömning av enskilda projekt vare sig de aktualiserats genom
ansökningar eller genom initiativ från styrelsens sida. I synnerhet
torde detta vara fallet då det gäller stöd åt industriella utvecklingsprogram.
Utskottet anser därför att STU har ett självklart intresse av att verka för att
få en så god och fullständig belysning av marknadsaspekterna som möjligt.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av att näringslivets
och samhällets resurser förstärks och samordnas då det gäller marknadsföring.
De svenska företagens långsiktiga konkurrenskraft är beroende
av deras förmåga att följa den tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingen.
Ett ständigt framtagande av ny teknik, nya metoder och nya produkter,
anpassade till marknadens krav, är nödvändigt för svenskt framåtskridande
i en internationaliserad ekonomi. I denna process spelar marknadsföringen
en väsentlig roll för att olika rön inom teknik och andra utvecklingsområden
skall kunna omformas till nya och till konsumentens behov anpassade
varor och tjänster. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om
att Kungl. Maj :t i november 1969 tillkallat särskilda sakkunniga med uppdrag
att se över organisationen, inriktningen och omfattningen av den
exportfrämjande verksamheten.
I anledning av vid fjolårets riksdag väckta motioner om ökad forskning
i marknadsföring och marknadskommunikation redovisade utskottet i sitt
utlåtande nr 149 att de i dessa motioner aktualiserade problemen övervägdes
i Kungl. Maj :ts kansli. Utskottet utgår från att de väsentliga samordningsfrågor
som behandlas i de nu ifrågavarande motionerna I: 92 och
II: 103 därvid beaktas och att Kungl. Maj:t tar initiativ till de åtgärder
de fortsatta övervägandena föranleder. Med hänsyn härtill anser utskottet
alt riksdagen inte nu bör ta ställning till frågan om inrättande av ett marknadsekonomiskt
samordningsorgan. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Under åberopande av det anförda och då vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit
och uttalat inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande
hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 763 till Styrelsen för teknisk
utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 95 000 000
kr.,
12
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att under budgetåret
1970/71 godkänna avtal och beslut rörande stöd
till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
in. in. som inberäknat löpande avtal och beslut innebär
åtaganden om högst 55 000 000 kr. under vart och ett av
budgetåren 1970/71—1974/75,
3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att överföra
eventuellt kvarvarande medel den 30 juni 1970 på investeringsanslaget
Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat,
INFOR till reservationsanslaget Styrelsen för teknisk
utveckling: Teknisk forskning och utveckling,
4. att riksdagen beslutar att Stiftelsen Malmfonden för
forsknings- och utvecklingsarbete skall upphöra med sin
verksamhet vid utgången av juni 1970 och att staten genom
styrelsen för teknisk utveckling skall den 1 juli 1970
överta dess tillgångar,
5. att riksdagen avslår motionerna I: 92 och II: 103.
11. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 2—E 8, s. 67—
76) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar
1. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
2. till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,
3. till Bidrag till statens provningsanstalt ett reservationsanslag
av 4 900 000 kr.,
4. till Statens provningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 900 000 kr.,
5. till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverk
samhet
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
6. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.,
7. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 500 000 kr.
12. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Kungl. Maj :t har (punkt
E 9, s. 76) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 535 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna
1: 602 av herrar Nyman och Stefanson samt II: 695 av herr Källstad m. fl.
i vad avser hemställan att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskaps
-
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
13
akademien anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 200 000
kr. förhöjt anslag av 735 000 kr.
Utskottet. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, vars huvuduppgift är att
verka för initiering av forsknings- och utvecklingsprojekt inom stat och
näringsliv, har alltsedan sin start åtnjutit statligt stöd. Enligt beslut av
1968 års riksdag (prop. 1968:68, SU 131, rskr. 304) utgår statens stöd
till akademiens centrala verksamhet från förevarande anslag. Bidrag till
kostnaderna för IVA:s internationella kontaktverksamhet lämnas av styrelsen
för teknisk utveckling över styrelsens anslag.
Bidraget till den centrala verksamheten föreslås av Kungl. Maj :t för budgetåret
1970/71 uppräknat med 35 000 kr. till 535 000 kr. I motionerna I: 602
och II: 695 yrkas en höjning av anslaget med 200 000 kr. utöver vad Kungl.
Maj :t föreslagit.
Utskottet, som anslöt sig till de principer för finansiering av det statliga
stödet till IVA som föreslogs i prop. 1968:68, har inte funnit tillräckliga
skäl föreligga att föreslå avsteg från Kungl. Maj:ts förslag till bidrag för
akademiens centrala verksamhet för nästa budgetår. Utskottet avstyrker
således motionerna 1: 602 och II: 695 såvitt nu är i fråga. Vid sitt ställningstagande
har utskottet utgått från att IVA i den utsträckning dess insatser
och tjänster för olika statliga organ är möjliga att kostnadsmässigt definiera
debiterar vederbörande för utförda uppdrag.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1: 602 och II: 695, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
för budgetåret 1970/71 anvisar ett anslag av
535 000 kr.
13. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 10, s. 76—77) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
för budgetåret 1970/71 anvisar ett anslag av
1 840 000 kr.
14. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t
har (punkt E 12, s. 78—98) föreslagit riksdagen att
a) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ett avtal om samarbete beträffande
utveckling av snabba reaktorer i enlighet med vad som anförts i statsrådsprotokollet
samt
14
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
c) godkänna de riktlinjer som förordats i statsrådsprotokollet för verksamheten
inom Aktiebolaget Atomenergi under budgetåren 1970/71—- 1974/75.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna
I: 767 av herr Åkerlund och II: 879 av herrar Magnusson i Borås och Lothigius
i vad avser hemställan
att riksdagen med avslag på Kungl. Maj :ts hemställan om bemyndigande
att godkänna ett avtal om samarbete beträffande utveckling av snabba reaktorer
måtte uttala att förslag till sådant avtal mellan AB Atomenergi och
utländsk utvecklingsorganisation skall föreläggas riksdagen samt
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att Kungl. Maj :t
låter göra en genomgång av de personalproblem som uppkommit till följd
av AB Atomenergis förändrade verksamhet.
Utskottet. Genom bildandet av det halvstatliga AB ASEA-ATOM den 1
januari 1969 har målsättningen för AB Atomenergis verksamhet ändrats.
Arbetet med reaktorer och reaktorbränsle koncentreras Lill forsknings- och
utvecklingsarbete samt konsultverksamhet. Dessutom skall bolaget i större
utsträckning använda forskningsstationen i Studsvik på områden som ligger
utanför kärnenergin.
Ett fortsatt utvecklingsarbete beträffande termiska reaktorer är Atomenergis
centrala arbetsuppgift. Vad beträffar snabba reaktorer har Atomenergi
under flera år bedrivit vissa arbeten. Bolaget har nu lagt fram ett
förslag till arbetsprogram för detta område som bygger på internationellt
samarbete. Målet är enligt statsrådsprotokollet att skapa förutsättningar för
svenska företag att leverera snabba reaktorer på licens och att självständigt
tillverka bränsle inom landet när denna reaktortyp exploateras kommersiellt.
Det av Atomenergi framlagda programmet har i princip tillstyrkts av departementschefen
som dock betonar att en förutsättning för att ett avtal om det
avsedda samarbetet skall kunna träffas är att överenskommelse kan nås mellan
staten och berörda svenska företag om finansiering av såväl avgifter till
utländsk part som arbetet inom landet. Ytterligare en förutsättning är att de
insatser inom Atomenergi som även i fortsättningen skall finansieras av staten
kan inrymmas inom bolagets anslagsramar. I den mån en eventuell informationsavgift
kan komma att falla på bolaget avses den dock bestridas
från anslaget till internationellt atomenergisamarbete.
Kungl. Maj :t begär bemyndigande att under angivna förutsättningar godkänna
samarbetsavtal mellan Atomenergi och utländsk utvecklingsorganisation.
I motionerna I: 767 och II: 879 yrkas avslag på Kungl. Maj :ts hemställan
om nämnda bemyndigande med motiveringen att inga som helst faktiska
upplysningar lämnas om avtalets innehåll och förpliktelser.
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
15
Utskottet har tidigare (SU 1968:104) uttalat att arbetet i Sverige på
utvecklingen av snabba reaktorer bör bedrivas i nära kontakt med motsvarande
arbete i andra länder och att Atomenergi därför borde sträva
efter att ytterligare bygga ut och förstärka det internationella samarbetet
på detta område. Det nu framlagda samarbetsprogrammet ser utskottet
som ett naturligt led i ett intensifierat internationellt samarbete. Inte heller
motionärerna synes i princip ha något att invända mot ett samarbete
med en utländsk organisation. Med hänsyn till de förutsättningar departementschefen
angivit för att ett avtal skall kunna träffas och de ytterligare
upplysningar som givits utskottets vederbörande avdelning anser sig utskottet
kunna tillstyrka att Kungl. Maj :t ges det begärda bemyndigandet.
Utskottet har därvid räknat med att Kungl. Maj :t så snart ett eventuellt
avtal träffats i lämpligt sammanhang ger riksdagen en redogörelse för detsamma.
Atomenergi har för budgetåret 1970/71 begärt ett anslag av 68,8 milj. kr.
Kungl. Maj :t förordar en medelsanvisning av 60 milj. kr., vilket bl. a. med
hänsyn till att vissa kostnader av engångsnatur förutsätts bestridas från
nästa budgetårs anslag kommer att innebära en viss minskning av den statsfinansierade
verksamhetens omfattning. Inom ramen för det föreslagna anslagsbeloppet
har sålunda medel räknats för kostnader som sammanhänger
med den pågående och planerade koncentrationen av Atomenergis verksamhet
till Studsvik. Avsikten är att bl. a. flyttningen av personal skall kunna
förberedas genom omfattande informationsverksamhet.
Som framgår av vad utskottet i det föregående anfört vid behandlingen
av frågan om anslag till Styrelsen för teknisk utveckling, STU, har den del
av anslaget till styrelsen som skall disponeras för avtalsbundet långsiktigt
stöd till teknisk forskning och utveckling föreslagits öka i väsentlig grad.
Utskottet har fäst stor vikt vid de möjligheter som därigenom uppkommer
att skapa en fastare grund för sådana långsiktiga forskningsprojekt vid AB
Atomenergi som inte har direkt samband med det industriella reaktor- och
bränsleprogrammet och som därför numera skall finansieras genom bidrag
från STU och andra forskningsråd m. fl. i stället för över detta anslag.
De förbättrade förutsättningarna att uppnå fleråriga överenskommelser,
i första hand med STU, om fortsatt stöd till långsiktig forskning anser utskottet
vara av väsentlig betydelse för Atomenergi genom att bolaget därigenom
även får bättre möjligheter att planera sin verksamhet och lättare kan möta
uppkommande personalproblem. De riktlinjer för bolagets verksamhet och
den anslagsram som departementschefen förordar för budgetåren 1970/71—
1974/75 synes också ge god grund för en fastare planering vid Atomenergi.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning
för budgetåret 1970/71 och de riktlinjer för den kommande
femårsperioden som angivits i statsrådsprotokollet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
Utskottet uttalade i fjol (SU 13) att åtgärder som vidtas med anledning av
förändringen av Atomenergis verksamhet måste genomföras under största
möjliga hänsynstagande till personalens berättigade krav på skäliga omställningstider.
Med anledning av yrkandet i motionerna I: 767 och II: 879 angående
en genomgång av personalproblemen vill utskottet åter understryka
att det utgår från att hithörande frågor ägnas betydande uppmärksamhet.
1 detta sammanhang erinras om att 400 000 kr. upptagits på tilläggsstat II
till riksstaten för innevarande budgetår för vissa avvecklingskostnader som
uppstått i samband med omläggningen. Mot denna bakgrund och då Atomenergi
får förbättrade möjligheter att planera på längre sikt anser utskottet
inte att den begärda särskilda genomgången av personalproblemen är påkallad,
varför utskottet avstyrker motionsyrkandet härom.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit och uttalat har inte gett utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag
av 60 000 000 kr.,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 767 och II: 879, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna
ett avtal om samarbete beträffande utveckling av
snabba reaktorer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
anförts,
3. att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i
statsrådsprotokollet för verksamheten inom Aktiebolaget
Atomenergi under budgetåren 1970/71—1974/75,
4. att riksdagen avslår motionerna 1: 767 och II: 879 i vad
de avser genomgång av uppkomna personalproblem.
15. Internationellt atomenergisamarbete. Utvecklingsarbete rörande utvinning
av uran. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 13—
E 14, s. 98—102) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar
1. till Internationellt atomenergisamarbete ett förslagsanslag
av 3 500 000 kr.,
2. till Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran ett reservationsanslag
av 8 100 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
17
Domänverket
16. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 1, s. 103—107) och hemställer
1.
att riksdagen till Ersättning till domänverkets fond för
utgifter för övertalig personal för budgetåret 1970/71 anvisar
ett förslagsanslag av 169 000 kr.,
2. att riksdagen beslutar att kyrkofonden skall för år 1969
ersätta domänverkets fond för övertalig personal vid domänverket
med 238 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
Förenade fabriksverken
17. Byggnader och utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt I. E: 1, s. 108—
123) föreslagit riksdagen att till Byggnader och utrustning för budgetåret
1970/71 under fabriksverkens fond anvisa ett investeringsanslag av 54 200 000
kr.
I de likalydande motionerna I: 299 av herr Brundin m. fl. och II: 251 av
herr Magnusson i Borås m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta avslå
Kungl. Maj:ts förslag att anvisa ett investeringsanslag av 11 000 000 kr.
till nybyggnad av tvätteri i Östergötland.
Utskottet. Försvarets fabriksverk inrättades som affärsdrivande verk år
1943 för att leda driften vid vissa fabriker och tvätterier som tidigare lytt
under olika försvarsgrensförvaltningar. Verkets nuvarande organisation har
fastställts efter beslut av 1965 års riksdag. Enligt sin instruktion skall verket
bedriva tillverkning, försäljning och underhåll av krigsmateriel, tillverkning
och försäljning av civila verkstadsprodukter samt tvätterirörelse.
I verkets uppgifter ingår även försäljning av staten tillhörig övertalig och
kasserad materiel som myndighet överlämnar till verket för försäljning.
Verket har den 1 januari 1970 förts över från försvarsdepartementet till industridepartementet,
vilket får ses som en konsekvens av att den civila
sidan av verkets verksamhet successivt kommit att byggas ut och utvecklas,
överförandet av verket har även tagit sig uttryck i ändring av verkets namn
från försvarets fabriksverk till förenade fabriksverken.
18
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
Den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen slutar på 37,5
milj. kr. Kungl. Maj:t föreslår för nästa budgetår ett investeringsprogram
med en medelsförbrukning av 52,8 milj. kr. Vid beräkningen av det erforderliga
anslagsbeloppet har på sedvanligt sätt gjorts ett påslag med 10 %
för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning
av medelsförbrukningen budgetåret 1970/71. Med hänsyn härtill och
till beräknad behållning föreslås en medelsanvisning av 54,2 milj. kr.
Det förordade investeringsprogrammet innebär att Kungl. Maj:t anslutit
sig till fabriksverkens förslag om att investeringar i tvätterirörelsen
skall prioriteras. Investeringsplanen upptar bl. a. utbyggnad av tvätteriet
i Karlskrona och uppförande av ett nytt tvätteri i Östergötland.
Fabriksverkens bedömningar av kapacitetsbehovet för vattentvätt visar
enligt statsverkspropositionen att produktionen vid centraltvätterierna, som
under budgetåret 1968/69 uppgick till 53 milj. kg, under budgetåret 1971/72
ökas till 75 milj. kg för att under budgetåret 1974/75 komma upp till 115
milj. kg.
Ökningen av tvättkapaciteten i Karlskrona är betingad av önskemål från
Kronobergs läns landsting och Kalmar läns södra landsting om leverans av
ytterligare tvättgods samt tvättavtal med Blekinge läns landsting. Vidare
skall tvätt överföras till Karlskrona i samband med att det nuvarande tvätteriet
i Landskrona läggs ned. Utskottet har inte funnit anledning till erinran
mot utbyggnaden i Karlskrona och tillstyrker därför förslaget härom.
Det föreslagna tvätteriet i Östergötland, som är avsett uteslutande för
sjukhustvätt, har i investeringsplanen kostnadsberäknats till 24 milj. kr.
Till ändamålet har för nästa budgetår upptagits It milj. kr. I motionerna
1:299 och 11:251 föreslås att detta förslag lämnas utan bifall. Avslagsyrkandet
motiveras med förhållandena på kapitalmarknaden, behovet av
att dämpa de offentliga investeringarna och hänsynen till enskilda tvätteri
er.
Av statsrådsprotokollet framgår att det är avsikten att fabriksverken
senast den 1 juli 1972 skall överta tvättförsörjningen för sjukvårdsinrättningarna
i Jönköpings län. Vidare har det nya tvätteriet motiverats bl. a.
med behovet av ökad tvättkapacitet inom Östergötlands läns landstingsområde.
Av fabriksverkens anslagsframställning framgår att avtalen med de
olika landstingen bedömes ge utrymme för en prissättning som förutom
täckning av alla kostnader inklusive amorteringar och ränta ger ett överskott
från verksamheten med ca 3 % på omsättningen. Med hänsyn till
vad i ärendet även i övrigt upplysts tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag
i förevarande del och avstyrker sålunda motionerna I: 299 och II: 251.
Utskottets granskning av övriga i investeringsplanen upptagna objekt
har inte givit anledning till särskilt uttalande, varför utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag även i dessa avseenden.
Utskottet hemställer
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
19
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 299 och II: 251 till Byggnader
och utrustning för budgetåret 1970/71 under fabriksverkens
fond anvisar ett investeringsanslag av 54 200 000 kr.
18. Teckning av aktier i ett bolag för produktion och försäljning av sjukvårdsutrustning
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt I. E: 2, s. 123—125) föreslagit
riksdagen att till Teckning av aktier i ett bolag för produktion och
försäljning av sjukvårdsutrustning m. m. för budgetåret 1970/71 under
fabriksverkens fond anvisa ett investeringsanslag av 780 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:768 av herr Åkerlund och 11:878 av
herrar Magnusson i Borås och Björkman har hemställts att riksdagen avslår
begäran om ett anslag om 780 000 kr. för teckning av aktier i ett bolag
för produktion och försäljning av sjukvårdsutrustning m. m.
Utskottet. Som framgår av vad som anförts under föregående anslagsrubrik
svarar förenade fabriksverken för en omfattande tvätteriverksamhet,
vilken man i möjligaste mån söker rationalisera. Förutsättningen härför
är bl. a. att speciella persedlar kan ersättas med produkter som inte behöver
belasta processen i tvätterierna. Som exempel härpå kan nämnas engångsmaterial
för olika slag av sjukhusoperationer.
Det nu ifrågavarande investeringsanslaget syftar till samarbete i bolagsform
mellan fabriksverken och ett amerikanskt företag, American Hospital
Supply Corporation (AHS), vilket företag i väsentlig omfattning hav specialiserat
sig på operationsutrustning av engångstyp. Genom användning
av engångsmaterial synes möjligheterna att nå en hög grad av sterilitet
vid operationer kunna förbättras, ett problem som med flergångsmaterial
visat sig vara svårlöst.
Enligt ett preliminärt samarbetsavtal och ett preliminärt licensavtal skall
ett gemensamt bolag bildas vilket i inledningsskedet skall ägna sig åt marknadsföring
av det amerikanska bolagets produkter för att i ett senare skede
här i landet ta upp tillverkning av dem. Av aktiekapitalet, som avtalats till
minst 1 och högst 3 milj. kr. är avsikten att AHS skall teckna 48 % och
svenska intressenter 52%. Kungl. Maj :t föreslår att 780 000 kr. anvisas
för bestridande av aktieteckningskostnaderna.
1 motionerna I: 768 och II: 878 föreslås att riksdagen lämnar Kungl.
Maj :ts förslag utan bifall.
Departementschefen framhåller att det föreslagna bolaget öppnar intressanta
möjligheter inte blott att inom vårt land producera och på en
större marknad saluföra högt utvecklade produkter utan också att på sikt
tillföra vårt land ökade exportmöjligheter. Departementschefen ser det
som en mycket betydelsefull faktor vid bedömningen av den ifrågavaran
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
de bolagsbildningen att vissa av det nya företagets tilltänkta produkter
bör kunna tillverkas vid arbetsställen lokaliserade till sysselsättningssvaga
orter.
Fabriksverkens engagemang i marknadsföring och tillverkning av ifrågavarande
produkter vill utskottet se som ett naturligt komplement till den
av verken bedrivna tvätteriverksamheten. Med hänsyn härtill och på av departementschefen
anförda skäl tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande
förslag.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:768 och 11:878 till Teckning
av aktier i ett bolag för produktion och försäljning av sjukvårdsutrustning
m. m. för budgetåret 1970/71 under fabriksverkens
fond anvisar ett investeringsanslag av 780 000
kr.
Statens vattenfallsverk
19. Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt I. F: 1, s. 126—137) föreslagit
riksdagen att till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 670 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:738 av herr Bengtson och 11:883 av
herr Nilsson i Tvärålund vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t begära utredning om förläggande av ett kärnkraftverk i
Norrland,
dels de likalydande motionerna I: 764 av herr Wallmark och 11:893 av
herr Thylén m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte hemställa 1. om utredning om och förslag till en sådan lokalisering av
värmekraftverk och sådana elöverföringsanordningar att katastrofberedskapen
underlättas samt 2. om utredning av möjligheterna att införa mobila
jetturbinanläggningar för elproduktion i syfte att effektivisera katastrofberedskapen.
Utskottet. Av statsrådsprotokollet framgår att elkonsumtionen i hela landet
under budgetåret 1968/69 ökade med nära 10 % i förhållande till föregående
budgetår samt att vattenfallsverkets marknadsandel steg från 43,8 %
till 47,1 %. Reviderade beräkningar av den väntade utvecklingen av verkets
elkraftavsättning för den närmaste tioårsperioden visar en betydande höjning
av elförbrukningen jämfört med förra årets prognos. Kraftbehovet inom
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
21
vattenfallsverkets områden år 1973 beräknas sålunda uppgå till 34 600 GWh
och år 1979 till 54 700 GWh eller 1 300 resp. 5 200 GWh mer än 1968 års
prognos. Enligt beräkningarna föreligger för vattenfallsverkets del behov
av ytterligare krafttillskott hösten 1971. Tillskottet föreslås bli tillgodosett
främst genom tre gasturbiner, varav två avses skola bli placerade i Norrköpingsregionen
och en i Hallstavik. Kostnaden för turbinerna, som skall få en
effekt på 65 000 kilowatt vardera, beräknas till totalt ca 60 milj. kr. varav 11
milj. kr. faller på budgetåret 1969/70. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag
om utvidgning av vattenfallsverkets för innevarande budgetår fastställda
investeringsprogram att omfatta även nämnda tre gasturbiner.
För nästa budgetår föreslås en investeringsram om 665 milj. kr. Den
största delen av medelsförbrukningen, avrundat 230 milj. kr., avser de båda
första aggregaten i Ringhals. Anslagsbeloppet för kraftstationer m. m. bör
enligt statsrådsprotokollet beräknas med hänsyn till att liksom tidigare år
en marginal utöver ramen om 665 milj. kr. bör finnas för att möjliggöra en
sådan ökning av medelsförbrukningen under löpande budgetår som kan
påkallas av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl. Kungl. Maj:t
föreslår därför att anslaget tas upp med 670 milj. kr. Utskottet tillstyrker
förslaget.
Kungl. Maj :t har vidare föreslagit att vattenfallsverket skall få bemyndigande
att påbörja ytterligare en atomkraftstation. Behovet av denna station
synes uppenbart och utskottet tillstyrker förslaget.
Vattenfallsverket har i maj 1969 till Kungl. Maj :t inlämnat en utredning
”Kärnkraft på Östkust”. I denna redovisas resultatet av hittills bedriven
planerings- och inventeringsverksamhet för utbyggnad av atomkraft på
ostkusten. Syftet med undersökningen har varit att få bakgrund och underlag
för de beslut om förläggningsplatser för atomkraftstationer som beträffande
vattenfallsverkets utbyggnadsverksamhet måste fattas under 1970- talet. Undersökningen redovisar utförligare nio olika förläggningsalternativ
med Gryt i Östergötlands län längst i söder och Forsmark i Uppsala län
längst i norr. Såvitt i dag kan bedömas kommer förutnämnda nya station
att lokaliseras till Forsmark.
I motionerna I: 738 och II: 883 har hemställts att riksdagen begär en utredning
om förläggande av ett atomkraftverk i Norrland. Utskottet har
inhämtat att frågan om den fortsatta lokaliseringen av atomkraftstationer
studeras såväl inom vattenfallsverket som av den inom civildepartementet
arbetande expertgruppen för fysisk riksplanering. Såvitt utskottet kunnat
utröna kommer därvid att studeras även den i motionerna aktualiserade
lokaliseringen. Motionerna påkallar därför inte någon åtgärd.
Också i motionerna I: 764 och II: 893 har framställts yrkande i fråga om
lokaliseringen av kraftverk. Motionärerna uttalar sig för placering i tättbebyggda
områden varigenom riskerna för leveransavbrott skulle minskas.
Med hänsyn till de förutnämnda utredningsarbetena kan utskottet inte finna
22
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
den av motionärerna föreslagna särskilda lokaliseringsutredningen erforderlig.
Utskottet avstyrker därför yrkandet härom. Inte heller beträffande
övriga i dessa motioner framförda förslag om utredningar i syfte att förbättra
beredskapen mot störningar i eldistributionen synes några särskilda
åtgärder från riksdagens sida påkallade. Med anledning av de i mitten av
1960-talet inträffade elavbrotten i samband med höst- och vinterstormar
tillsatte centrala driftledningen, CDL, en särskild kommitté som i april
1968 lämnade en rapport med rekommendation om olika åtgärder för att
höja beredskapen. Med anledning av de besvärande elavbrotten till följd av
stormarna hösten 1969 har CDL tillsatt en ny kommitté som studerar vilka
ytterligare åtgärder som bör vidtagas.
Erfarenheterna från höstens stormar motiverar utan tvekan att en översyn
görs av beredskapen mot störningar på eldistributionsnäten. De av
kraftindustrin genom CDL igångsatta undersökningarna torde kunna förutsättas
ge underlag för ställningstaganden till vilka åtgärder som behöver
vidtagas. Vid sådant förhållande kan utskottet inte anse det ändamålsenligt
att nu påbörja ytterligare utredningar.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Kraftstationer m. m. för budgetåret
1970/71 anvisar ett investeringsanslag av 670 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 738 och II: 883,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 764 och II: 893.
Domänverket
20. Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag (punkt I. G: 1, s. 138—139) och hemställer
att riksdagen till Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen
för budgetåret 1970/71 anvisar ett investeringsanslag av
5 200 000 kr.
Statens allmänna fastighetsfond
21. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkt II: 1, s. 139—141) och hemställer
att riksdagen till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisar ett investeringsanslag
av 1 500 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
23
Statens utlåningsfonder
22. Kronotorparnas inventarielånefond. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt IV. C, s. 141—142) och hemställer
att riksdagen medger, att det för budgetåret 1962/63 anvisade
investeringsanslaget till Kronotorparnas inventarielånefond
under budgetåret 1970/71 får användas för det
med anslaget avsedda ändamålet.
Fonden för låneunderstöd
23. Lån till Aktiebolaget Atomenergi. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag (punkt V. 2, s. 145—146) och hemställer
att riksdagen till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för
budgetåret 1970/71 anvisar ett investeringsanslag av
5 500 000 kr.
Fonden för förlag till statsverket
24. Statliga gruvor m. m. Kungl. Maj :t har (punkt VII. 1, s. 146—150)
föreslagit riksdagen att till Statliga gruvor in. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 12 500 000 kr.
I motionen 1: 96 av herr Åkerlund har hemställts att riksdagen med avslag
på Kungl. Maj :ts proposition nr 1, bilaga 15, VII. 1, avseende Stekenjokkgruvan
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att förhandlingar upptas
med Bolidenbolaget om ett legodriftsavtal i syfte att snarast möjligt påbörja
malmbrytning och malmanrikning vid Stekenjokk i enlighet med de riktlinjer
som uppdragits i motionen.
Utskottet. För innevarande budgetår har för legodriften i Adak anvisats
2,5 milj. kr. För nästa budgetår föreslås till detta ändamål en medelsanvisning
av 4,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker förslaget.
Sveriges geologiska undersökning upptäckte år 1918 en malmfyndighet
^4d Stekenjokk. Den ligger i kalfjäll i sydligaste delen av Västerbottensfjällen
inom Vilhelmina köping omedelbart norr om gränsen till Frostvikens
kommun i Jämtland och omkring 6 km från gränsen mot Norge. Riksdagen
har hittills beviljat 27,1 milj. kr. för utredningar om förutsättningarna för
gruvdrift vid Stekenjokk, bl. a. för gruvundersökning under jord och anrikningsförsök,
samt för byggande av väg från byn Klimpfjäll till Stekenjokk.
24
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
Såvitt utskottet kunnat finna föreligger nu underlag för ett ställningstagande
till frågan om gruvdrift bör upptas i Stekenjokk.
Av statsrådsprotokollet framgår att anläggningskostnaden vid en brytning
och anrikning av 400 000 ton råmalm per år beräknas till ca 90 milj. kr.
Malmtillgången uppskattas till totalt 15 milj. ton. Av brytnings- och förädlingstekniska
skäl har dock de ekonomiska kalkylerna utgått från en brytningsbar
kvantitet av 8 milj. ton med något högre halter. Detta innebär i sin
tur att gruvbrytning f. n. beräknas kunna ske under omkring 20 år.
I statsrådsprotokollet redovisade beräkningar av Stenkenjokkproj ektets
lönsamhet pekar klart på ett underskott i investeringskalkylerna på ca 6
milj. kr. Dessa beräkningar synes vara präglade av en viss försiktighet.
Projektets lönsamhet är väsentligen beroende av utvecklingen av kopparpriset.
I beräkningarna har man utgått från ett pris per lön som i dag kan förefalla
förhållandevis lågt.
Utskottet har vid sina överväganden funnit sig kunna tillstyrka Kungl.
Maj :ts förslag att gruvan i Stekenjokk nu skall tas i drift.
Av statsrådsprotokollet framgår att Statsföretag AB förklarat sig berett att
etablera ett gruvbolag för driften av gruvan. Gruvbolaget förutsätts ingå avtal
med LKAB om samarbete i tekniska, administrativa och ekonomiska
frågor. Kungl. Maj:t föreslår att Statsföretag AB skall få ett ränte- och
amorteringsfritt lån för i huvudsak finansiering av de särskilda utgifter
som bolaget beräknas få för samhällsbyggnaden i Klimpfjäll. För ändamålet
har beräknats 8 milj. kr. under nu ifrågavarande anslag.
I motionen I: 96 föreslås att förhandlingar skall tas upp med Boliden
aktiebolag om legodriftsavtal beträffande malmfyndigheten i Stekenjokk.
Förslaget motiveras med bl. a. de goda erfarenheterna av tidigare legodriftsavtal.
Utskottet har för sin del inte funnit anledning till erinran mot att exploateringsansvaret
för malmfyndigheten i Stekenjokk läggs på Statsföretag AB
och att exploateringen anförtros ett av Statsföretag AB för ändamålet särskilt
bildat gruvbolag. Utskottet avstyrker alltså motionen 1: 96. Med anledning
av vad i propositionen uttalats beträffande samarbete med LKAB vill
utskottet understryka att det anser att det nya gruvbolaget inte bör vara
bundet i nu berört avseende utan äga inleda samarbete med det eller de företag
som från ekonomiska och andra synpunkter befinnes vara lämpligast.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört och föreslagit under ifrågavarande anslagsrubrik
har inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen I: 96 till Statliga gruvor m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisar ett investeringsanslag av
12 500 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
25
UPPSKJUTNA FRÅGOR
25. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra
sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen
B 4 Utbildningsstöd till textil- och konfektionsindustrierna, m. m.
EU Delegationen för atomenergifrågor
V. 1 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av en atomkraftstation
i Marviken
vilket utskottet här
anmäler.
Stockholm den 10 mars 1970
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Bohman (m), Birger Andersson (s),
Axel Andersson (fp), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar
Mårtensson (s), Per Jacobsson (fp), Bertil Petersson (s), Herbert Larsson
(s), Nyman (fp), Hjorth (s), Björk (s), Ottosson (m), fru Elvy Olsson (ep)
och herr Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Almgren (s),
Mellqvist (s), Nordstrandh (m), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Lindholm
(s), Mattsson (ep), Fagerlund (s), fru Holmberg (s), herrar Andersson i
Knäred (ep), Mundebo (fp), Zachrisson (s), Lothigius (m), Elmstedt (ep)
och Eriksson i Arvika (fp).
Reservationer
1. vid punkten 10 (Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och utveckling) av herrar Bohman (m), Ottosson (m), Nordstrandh (m)
och Lothigius (m) som anser att utskottet bort tillstyrka motionen I: 763
och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Med beaktande”
och slutar med ”Kungl. Maj:t föreslagit” bort ersättas med text av
följande lydelse:
”STU har redovisat ett starkt ökat behov av stöd till teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete. Anslaget till STU föreslås ökat med 25 milj.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
kr. till 95 milj. kr. Beloppet inkluderar medel för de ändamål som tidigare
stötts av Malmfonden. Till följd av omläggningen av medelsanvisningen samt
uppkomna och förväntade kostnadsfördyringar innebär Kungl. Maj :ts förslag
endast en mycket begränsad reell anslagsökning. I motionen I: 763 föreslås
att anslagen för nästa budgetår tas upp med 5 milj. kr. utöver vad
Kungl. Maj :t föreslagit.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om behovet av en välplanerad
insats för att främja den industriella utvecklingen. Såsom utskottet
anförde i fjol (SU 13) är det angeläget att styrelsen för teknisk utveckling
tilldelas tillräckliga resurser för att på ett adekvat sätt kunna fullgöra de
väsentliga uppgifter som åvilar den. Av departementschefens uttalanden
framgår att STU i fortsättningen förutsätts stödja vissa teknikområden och
industribranscher, inom vilka insatserna hittills varit relativt blygsamma.
Mot denna bakgrund finner utskottet den i motionen I: 763 föreslagna medelsanvisningen
till STU väl motiverad och tillstyrker sålunda motionen i
fråga.”
dels utskottets hemställan under 1 bort följande lydelse:
”1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionen I: 763 till Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.”
2. vid punkten 12 (Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien) av herrar
Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Mundebo (fp) och
Eriksson i Arvika (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna
1: 602 och II: 695 i vad de avser höjt bidrag till IVA och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”utförda uppdrag” bort ha följande lydelse:
”IVA erhåller merparten av sina inkomster i form av bidrag för projektbundet
arbete från statliga forskningsråd och fonder, privata stiftelser och
särskilt insamlade medel. Det direkta statsbidraget täcker mindre än en
tiondel av akademiens totala utgifter och dess relativa andel av inkomsterna
har väsentligt minskats. Under senare år har den tekniska forskningen undergått
en stark expansion, ökade krav har därvid naturligt nog ställts på
IVA, t. ex. med avseende på medverkan i utredningar och egen utredningsverksamhet.
Akademien anlitas vidare i stor utsträckning av departement,
ämbetsverk och institutioner för att skaffa information om forskning och
ge råd och hjälp vid planering och genomförande av utländska studieresor.
Utskottet finner det mot denna bakgrund väl motiverat att anslaget till akademiens
centrala verksamhet uppräknas med 200 000 kr. utöver vad Kungl.
Maj :t föreslagit.”
27
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
”att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 602 och II: 695, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
för budgetåret 1970/71 anvisar ett anslag
av 735 000 kr.”
3. vid punkten 17 (Byggnader och utrustning) av
a. herr Ottosson (m)
b. herr Lothigius (m).
4. vid punkten 18 (Teckning av aktier i ett bolag för produktion och försäljning
av sjukvårdsutrustning m. m.) av herrar Bohman (m), Axel Andersson
(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Ottosson (m), fru Elvy Olsson
(ep) herrar Johan Olsson (ep), Karlsson i Olofström (s), Nordstrandh
(m), Mattsson (ep), Andersson i Knäred (ep), Mundebo (fp), Lothigius
(m), Elmstedt (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som anser att utskottet bort
tillstyrka motionerna I: 768 och II: 878 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Fabriksverkens
engagemang” och slutar med ”ifrågavarande förslag” bort ersättas med
text av följande lydelse:
”1 propositionen redovisas inte något konkret underlag och inga säkra
prognoser för de antaganden departementschefen gjort. Inte heller lämnas
någon redovisning om det utvecklingsarbete som i fråga om operationstextilier
för engångsbruk ägt rum inom svenska företag i samarbete med socialstyrelsen,
läkare och sjukhus. I själva verket har sedan åtskilliga år tillbaka
bedrivits ett omfattande och fruktbart forsknings- och utvecklingsarbete. Det
har upplysts att ett svenskt företag i år kommer att lansera operationstextilier
och färdiga operationsset för engångsbruk. Dessa produkter är resultatet
av flera års arbete på materialutveckling för att komma fram till ett
material som svarar inte bara mot de funktionella kraven utan också de ekonomiska
krav som svenska sjukhus ställer.
En rad andra produkter av intresse i nu ifrågavarande sammanhang har
tidigare tagits fram av svenska företag och med stor framgång vunnit avsättning
inte bara i vårt land utan även utomlands.
För en utbyggnad av den statliga företagssektorn måste enligt utskottets
mening kunna åberopas övertygande skäl. Några sådana har inte förebragts.
Utskottet avstyrker därför Kungl. Maj :ts nu ifrågavarande förslag.
Avslutningsvis vill utskottet betona den stora vikt utskottet fäster vid att
ärenden av nu ifrågavarande karaktär och betydelse blir föremål för remissförfarande.
Först därefter bör frågorna föreläggas riksdagen.”
28
Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
”att riksdagen med bifall till motionerna I: 768 och II: 878
avslår Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel till
Teckning av aktier i ett bolag för produktion och försäljning
av sjukvårdsutrustning m. m.”
5. vid punkten 24 (Statliga gruvor m. m.) av
a. herr Ottosson (m)
b. herr Lothigius (m).
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1970:13 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningur rörande utgifterna för budgetåret 1970/71 inom industridep a1 i texten