Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1970/71 inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

1970-03-10 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1970:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1970/71 inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1970/71 inom industridepartementets verksamhetsområde

jämte motioner.

(5:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Trettonde huvudtiteln

Industridepartementet m. m.

1. Industridepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts

i propositionen nr 1, bilaga 15, framlagda förslag (punkterna A 1—A 4, s.

9—11 i utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden för den 2 januari

1970) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att i industridepartementet

inrätta en tjänst som statssekreterare i Cr 4,

2. att riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar

a. till Industridepartementet ett förslagsanslag av

6 930 000 kr.,

b. till Teknisk-vetenskapliga attachéer ett förslagsanslag

av 150 000 kr.,

c. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 500 000

kr.,

d. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Industri m. m.

2. Statens institut för företagsutveckling: Förvaltningskostnader. Kungl.

Maj :t har (punkt B 1, s. 12—40) föreslagit riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer för en omorganisation av nuvarande statens institut

för hantverk och industri och dess fortsatta verksamhet som förordats

i statsrådsprotokollet,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta tre tjänster som chefer för byråer

vid statens institut för företagsutveckling,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 6 samt. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 13 år WTO

c) till Statens institut för företagsutveckling: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 4 287 000 kr.

Utskottet. Frågan om uppgifter för och organisation av statens institut för

hantverk och industri, SHI, har utretts av SHI-utredningen. Utredningen avlämnade

i december 1968 betänkandet Aktiv företagsutveckling.

Utredningen har konstaterat att de statliga insatserna som syftar till att

främja de mindre och medelstora industriföretagens utveckling och konkurrenskraft

är splittrade på olika organ och att detta försvårar verksamheten

och minskar effekten. Utredningen har därför föreslagit att SHI byggs ut till

ett centralt organ för statliga stöd- och serviceåtgärder för mindre och medelstora

företag.

På grund av pågående utredningar — bland vilka särskilt nämns kommerskollegieutredningen

och den nyligen tillsatta utredningen för översyn

av den exportfrämjande verksamheten — har departementschefen inte funnit

det möjligt att ta ställning till SHI-utredningens förslag i dess helhet.

Med hänsyn till angelägenheten att undvika onödigt dröjsmål föreslås emellertid

att beslut nu fattas om en partiell omorganisation av institutet.

Förslaget avser att ge SHI möjlighet att fungera som ett centralt statligt

serviceorgan åt företrädesvis hantverksföretag samt mindre och medelstora

industriföretag. Servicen bör enligt departementschefen bestå av allmän information

om administrativa, tekniska och marknadsmässiga förhållanden

och utvecklingstendenser av betydelse för dessa företag. Vidare avses institutet

bedriva utbildningsverksamhet. Verksamheten skall även omfatta en

specialiserad konsultservice genom egna resurser och genom förmedling av

annan specialiserad sakkunskap i administrativa, tekniska och marknadsmässiga

frågor. I anslutning härtill förutsätts visst tekniskt utvecklings- och

provningsarbete kunna utföras.

På grund av de ökade krav som kommer att ställas på det centrala organet

föreslås en förstärkning av personalorganisationen. Sammanlagt har medel

beräknats för femton nya tjänster vid institutets fasta organisation.

Institutets namn ändras till Statens institut för företagsutveckling.

I fråga om SHI:s regionala verksamhet vid kontoren i Malmö, Göteborg,

Härnösand och Luleå är avsikten att med vederbörande företagareförening

ta upp förhandlingar om överföring av verksamheten till föreningen. Verksamheten

förutsättes i fortsättningen i huvudsak vara självfinansierad enligt

de principer som nu gäller.

Utskottet förutsätter att de ökade krav som ställs på mindre och medelstora

industriföretag beaktas vid den fortsatta planeringen av de statliga åtgärder

som syftar till att främja dessa företags utveckling och konkurrenskraft.

Angeläget är vidare enligt utskottets uppfattning att anpassa verksamheten

vid SHI till de ändrade förutsättningar den snabba utvecklingen medfört.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

3

Mot de riktlinjer som i statsrådsprotokollet angivits för verksamheten

vid institutet har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet vill

understryka vikten av att den förutsedda avvecklingen eller begränsningen

av vissa av SH!:s nuvarande uppgifter genomförs successivt och först i den

mån motsvarande tjänster kan erbjudas från annat håll. Det bör också framhållas

att en kontinuerlig långsiktig planering och anpassning av institutets

verksamhetsinriktning, grundad på analys av utvecklingen inom institutets

verksamhetsområde, är en förutsättning för att institutet skall kunna göra en

verkligt effektiv insats för de mindre och medelstora företagen.

I den mån företagareföreningarna åsamkas kostnader för övertagandet och

drivandet av förutnämnda regionala verksamhet bör kostnaderna enligt departementschefen

under nästa budgetår täckas genom SHI inom ramen för

tillgängliga medel. Samma avses gälla nya eller speciella regionala aktiviteter

som kan aktualiseras genom institutets initiativ. Med beaktande jämväl

härav tillstyrker utskottet Kungl. Maj ds förslag till medelsanvisning för

nästa budgetår och hemställer

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för en omorganisation

av nuvarande statens institut för hantverk och industri

och dess fortsatta verksamhet som förordats i statsrådsprotokollet,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj d att inrätta tre

tjänster som chefer för byråer vid statens institut för företagsutveckling,

3. att riksdagen till Statens institut för företagsutveckling:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1970/71 anvisar

ett förslagsanslag av 4 287 000 kr.

3. Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling

m. m. Kungl. Maj d har (punkt B 2, s. 40—43) föreslagit riksdagen

att till Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande

av företagsutveckling m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 743 av herr Hedström ro. fl. och II: 870

av herr Hansson i Piteå m. fl. vari hemställts att riksdagen anvisar ett anslag

av 200 000 kr. för Norrland Centers verksamhet under 1970 att utgå

ur anslaget Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande

av företagsutveckling m. m.,

dels de likalydande motionerna I: 759 av herr Stefanson m. fl. och II: 856

av herr Andersson i Örebro m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar att

till Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling

in. in. anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj ds förslag med

lf Bihang till riksdagens protokoll 1970. 6 samt. Nr 13

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1370

400 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 2 400 000 kr. så att därigenom delposten

Stipendier för fortbildning kan höjas med 400 000 kr. till 600 000 kr.,

dels motionen II: 166 av herr Åsling vari hemställts att riksdagen måtte

besluta att för budgetåret 1970/71 till Statens institut för företagsutveckling:

Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m. anvisa ett i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag med 200 000 kr. förhöjt anslag för att medge

påbörjande av organisationen av ett till Jämtlands län lokaliserat regionalt

informations- och servicecentrum för företagsamheten i Norrlands inland.

Utskottet. Under denna anslagsrubrik har 600 000 kr. beräknats som bidrag

till kursverksamheten vid institutet för företagsutveckling. Vidare har

föreslagits bl. a. att 200 000 kr. skall utgå till institutet för stipendier till

fortbildning. För det senare ändamålet anvisas för närvarande 150 000

kr. under åttonde huvudtiteln.

SHI har i dag en omfattande utbildningsverksamhet i form av korta

koncentrerade fortbildningskurser inom ett stort antal tekniska och ekonomisk-administrativa

områden. Totalt deltar ca 15 000 personer om året

i institutets kurser eller konferenser. Inte minst för de mindre och medelstora

företagen, som inte kan ha egna utbildningsavdelningar, är institutets

utbildningsprogram av stort värde. Verksamheten finansieras i allt

väsentligt genom avgifter.

Under en lång följd av år har avgifterna för SHI:s utbildning såväl absolut

som relativt ökat. I motionerna I: 759 och II: 856 har i överensstämmelse

med vad SHI-utredningen och institutet föreslagit yrkats att 600 000

kr. anvisas till stipendier för fortbildning nästa budgetår.

I likhet med motionärerna finner utskottet det angeläget att kursavgifterna

vid institutet inte blir så höga att de verkar hindrande för deltagare

från speciellt mindre och medelstora företag. Stipendiegivningen, som avser

bidrag till resor, traktamente och kursavgifter, utgör enligt utskottets

mening i många fail en väsentlig faktor då det gäller att förmedla utbildning.

Utskottet finner det därför motiverat att stipendiemöjligheterna inom

detta område byggs ut mer än vad Kungl. Maj :t förordat och föreslår att

400 000 kr. anvisas till stipendier för fortbildning budgetåret 1970/71.

För särskilda insatser i de två övre norrlandslänen på utbildnings- och

konsultområdet har under förevarande anslagsrubrik upptagits 400 000 kr.

I motionen II: 166 hävdas att det skulle vara väl motiverat att vidta åtgärder

av motsvarande art också för nedre Norrland med hänsyn till de speciella

problem och strukturförhållanden som återfinns inom näringslivet

i det norrländska inlandet. Motionären föreslår därför att 400 000 kr. anvisas

för att starta ett till Jämtlands län lokaliserat utbildnings-, informations-

och servicecentrum.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse det förslag till intensifierade in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

5

satser för företagsamheten i övre Norrland som departementschefen framlagt.

Det framgår av statsrådsprotokollet att företagens behov av olika

serviceinsatser samt utformningen av desamma behöver ytterligare klarläggas.

Enligt utskottets mening bör institutet för företagsutveckling i

samråd med berörda företagareföreningar och andra centrala och regionala

organ få tid att närmare utforma programmet och skaffa erfarenhet av

verksamheten i de två övre norrlandslänen, innan en bedömning görs av

vilka insatser som skulle vara lämpliga för nedre Norrlands vidkommande.

Utskottet avstyrker därför motionen II: 166.

Frågan om särskilt stöd till företagsamheten i Norrland behandlas även

i motionerna I: 743 och II: 870, vari hemställts att 200 000 kr. anvisas för

Norrland Centers verksamhet.

Norrland Center är en permanent industriutställning vid Kungsgatan i

Stockholm där för närvarande ca 150 företag i Norrland visar sina produkter.

Vid sidan av den egentliga utställningsverksamheten tillhandahåller

Norrland Center utställarna en omfattande marknadsservice inklusive exportservice.

Norrland Center är ett aktiebolag. I styrelsen är bl. a. de fem

norrländska landstingen representerade. Samtliga landsting har hyrt särskilda

utrymmen på Norrland Center för att sprida kännedom om förutsättningarna

för industriell verksamhet i Norrland och för turismen.

Utskottet ansluter sig helt till motionärernas uppfattning om vikten av

en effektiv marknadsföring av norrlandsföretagens produkter. Det initiativ

som Norrland Center tagit finner utskottet därför betydelsefullt. På

grund av bl. a. de kostnadskrävande resorna och andra kontakthämmande

faktorer har de mindre företagen i Norrland begränsade möjligheter att

själva bedriva en aktiv marknadsföring. Det finns enligt utskottets mening

anledning överväga hur verksamhet av den karaktär Norrland Center bedriver

skall främjas. Utskottet är emellertid inte berett att nu förorda särskild

medelsanvisning på sätt i motionerna I: 743 och II: 870 föreslagits.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt har inte gett utskottet

anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 759 och II: 856 beslutar att till stipendier för

fortbildning bevilja 400 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen II: 166 i vad den avser

ett regionalt informations- och servicecentrum i Norrlands

inland,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 743 och II: 870 i

vad de avser bidrag till Norrland Center,

4. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 759 och II: 856 samt med avslag å motionerna

I: 743 och II: 870 samt II: 166, samtliga motioner i vad

Kartong. S. 24, rad 10. Står: årligt underskott

Rättat till: underskott

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

de avser medelsanvisningen, till Statens institut för företagsutveckling:

Bidrag till främjande av företagsutveckling

m. m. för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag

av 2 200 000 kr.

4. Befrämjande av hemslöjden. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag

(punkt B 3, s. 43—44) och hemställer

att riksdagen till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret

1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 825 000 kr.

Bergsbruk

5. Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 1—C 3, s. 45-—49)

och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar

1. till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 7 800 000 kr.,

2. till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten

m. m. ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.,

3. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett

reservationsanslag av 700 000 kr.

6. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Kungl. Maj :t har

(punkt C 4, s. 49—53) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning:

Prospektering för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag

av 18 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen II: 164 av herr Rimås vari hemställts att riksdagen måtte

besluta att till undersökning av naturgasens förekomst på Öland och i Östergötland

för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 511 000 kr.,

dels motionen II: 253 av herr Stridsman vari hemställts att riksdagen till

Sveriges geologiska undersökning: Prospektering för budgetåret 1970/71

måtte anvisa ett reservationsanslag av 18 400 000 kr.

Utskottet. På grundval av ett av geologiska undersökningen för verksamhetsåret

1970/71 presenterat program föreslås att förevarande anslag räknas

upp med 3,2 milj. kr. till 18 milj. kr. Förslaget innebär bl. a. en ytterligare

medelsanvisning av 1,7 milj. kr. till uranprospektering. Departementschefen

förutsätter att inom ramen för det föreslagna anslagsbeloppet skall komma

till stånd en intensifierad undersökning av Ruotivares titanjärnmalm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

7

Sveriges geologiska undersökning, SGU, har beräknat kostnaderna nästa

budgetår för sistnämnda projekteringsobjekt till 400 000 kr. I motionen

II: 253 föreslås en särskild medelsanvisning på nämnda belopp. Motionären

hävdar att beslut om särskilda medel är en förutsättning för att prospekteringsverksamheten

i Ruotivare skall kunna utföras med den skyndsamhet

som sysselsättningssituationen i regionen påkallar.

Ruotivarefyndigheten anses vara ett angeläget prospekteringsobjekt. Med

hänsyn till vad departementschefen anfört i frågan synes emellertid den i

motionen II: 253 yrkade särskilda medelsanvisningen inte vara nödvändig

för att önskemålet om en snabbare undersökningstakt skall komma att uppfyllas.

Utskottet anser sig därför kunna avstyrka motionen II: 253.

En av SGU framförd begäran om 511 000 kr. för utökade stratigrafiska

arbeten och en undersökning av naturgasens förekomst på Öland och i

Östergötland har departementschefen ej biträtt. I motionen II: 164 yrkas

medelsanvisning för ändamålet i enlighet med SGU:s förslag. Utskottet, som

erinrar om att Kungl. Maj :ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med

3,2 milj. kr., anser den av departementschefen förordade prioriteringen av

uranprospektering väl underbyggd. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande

motionsyrkande.

Då utskottet även i övrigt biträder Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet
att

riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 11:164 och 11:253 till Sveriges

geologiska undersökning: Prospektering för budgetåret

1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 18 000 000 kr.

7. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet. Bergsstaten.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna C 5—C 6, s. 53—54)

och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar

1. till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 800 000 kr.,

2. till Bergsstaten ett förslagsanslag av 820 000 kr.

Energiförsörjning

8. Statens elektriska inspektion. Kostnader för vissa nämnder. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 1—D 2, s. 55—56) och hemställer
att

riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar

1. till Statens elektriska inspektion ett förslagsanslag av

2 450 000 kr.,

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 6 samt. Nr 13

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

2. till Kostnader för vissa nämnder ett förslagsanslag av

43 000 kr.

9. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Kungl. Maj :t har (punkt

D 3, s. 56—58) föreslagit riksdagen att

a) till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1970/71

anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

b) medge att under budgetåret 1970/71 bidrag för upprustning och nyanläggning

av elektriska distributionsnät på landsbygden beviljas intill ett belopp

av sammanlagt 3 000 000 kr. samt

c) medge att under budgetåret 1970/71 statlig garanti för lån till upprustnings-

och nyanläggningsåtgärder som berör landsbygdens elnät beviljas intill

ett belopp av 10 000 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 750 av herr Erik Olsson m. fl. och II: 887

av herr Sundelin m. fl. har hemställts att riksdagen måtte uttala att stödverksamheten

bör fortsätta i nuvarande form tills de angelägna restelektrifieringarna

genomförts och eldistributionens strukturrationalisering fortskridit

så långt att glesbygdsdistributionens samordning med ekonomiskt bärkraftig

distribution kan fullföljas samt att omfattningen av stödet anpassas

efter de behov som efter hand anmäls av kommerskollegium.

Utskottet. Enligt kungörelsen den 28 maj 1959 (nr 369) om statligt stöd åt

landsbygdens elförsörjning äger kommerskollegium bevilja stöd till nyanläggning

och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden

i form av bidrag och lånegarantier.

Eldistributionsutredningen framlade i september 1968 sitt betänkande

Eldistributionens rationalisering (SOU 1968:39). Av statsrådsprotokollet

framgår att betänkandet efter sedvanlig remissbehandling kompletterats

bl. a. med undersökningar av företagstrukturen samt tekniska och organisatoriska

förhållanden inom branschen. Ytterligare överarbetning av det hittills

framkomna materialet har emellertid befunnits erforderlig. Förslag i anledning

av utredningarna kan till följd härav inte förväntas förrän tidigast

till 1971 års riksdag.

Det i motionerna 1: 750 och II: 887 framställda yrkandet är i sak identiskt

med ett av fjolårets riksdag under höstsessionen behandlat motionsyrkande,

vilket av riksdagen lämnades utan bifall i enlighet med förslag i utskottets

utlåtande nr 165.

I avvaktan på kommande förslag bör ifrågavarande stödverksamhet enligt

departementschefens mening bedrivas som hittills. Utskottet biträder

detta förslag men är inte berett förorda att riksdagen nu gör i motionerna

avsett uttalande om formerna på längre sikt för det statliga stödet till eldistributionen

på landsbygden och omfattningen av stödet. Utskottet avstyrker

därför även nu ifrågavarande motioner.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

9

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering

för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1970/71

bidrag för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät

på landsbygden beviljas intill ett belopp av

sammanlagt 3 000 000 kr.,

3. alt riksdagen medger att under budgetåret 1970/71 statlig

garanti för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder

som berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp

av 10 000 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 750 och II: 887.

Teknisk utveckling m. m.

10. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Kungl. Maj:t har (punkt E 1, s. 59—67) föreslagit riksdagen att

a) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 95 000 000 kr.,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1970/71 godkänna avtal

och beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete

m. m. som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden

om högst 55 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1970/71—

1974/75,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att överföra eventuellt kvarvarande medel

den 30 juni 1970 på investeringsanslaget Institutet för nyttiggörande av

forskningsresultat, INFOR till reservationsanslaget Styrelsen för teknisk

utveckling: Teknisk forskning och utveckling samt

d) besluta att Stiftelsen Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete

skall upphöra med sin verksamhet vid utgången av juni 1970 och

att staten genom styrelsen för teknisk utveckling skall den 1 juli 1970 överta

dess tillgångar.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 92 av herr Nyman m. fl och II: 103 av

herr Ericsson i Åtvidaberg vari hemställts att regeringen tar initiativ till ett

marknadsekonomiskt samordningsorgan, förslagsvis underställt Styrelsen

för teknisk utveckling, och ställer erforderliga resurser till förfogande för

marknadsforskning,

dels motionen I: 763 av herr Wallmark vari hemställts att riksdagen beslutar

att till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

anslå ett med 5 000 000 kr. förhöjt bidrag om 100 000 000 kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

Utskottet. Flerårigt stöd till industriellt utvecklingsarbete har hittills lämnats

över Malmfonden som årligen tillförts en del av LKAB:s vinstmedel.

Till följd av inrättandet av Statsföretag AB föreslås nu att medel för bidrag

till industriellt utvecklingsarbete fortsättningsvis lämnas över riksstaten

under ifrågavarande anslag till styrelsen för teknisk utveckling,

STU. Då behovet av långsiktig finansiering kvarstår och ökar föreslår departementschefen

att flerårigt stöd av STU skall kunna lämnas inte som

nu bara till kollektiv teknisk forskning utan även till andra tekniska forskningsprojekt

för vilka ett flerårigt stöd är av särskild betydelse. Kungl.

Maj:t begär därför riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1970/71

få godkänna avtal om stöd till kollektiv teknisk forskning och om beslut om

flerårigt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete som

— inberäknat löpande avtal eller beslut — innebär åtaganden om högst

55 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1970/71—1974/75. Utskottet

tillstyrker ökningen av ramen med 36 milj. kr. till 55 milj. kr. och har inte

heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande

förslag.

Mot bakgrund av den stora roll som den tekniska utvecklingen spelar

för vårt lands ekonomiska tillväxt och sociala utveckling råder allmän

enighet om vikten av målmedvetna satsningar på åtgärder som främjar

teknisk utveckling och en snabb innovationstakt. Det är enligt utskottets

mening väsentligt att genomföra den ökade satsning från samhällets sida

för att främja den tekniska utvecklingen som var huvudsyftet med den

organisatoriska reformen år 1968. STU har här en utomordentlig viktig uppgift

att fylla såsom ansvarig för stora delar av den statliga stöd- och serviceverksamheten

för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.

Vid bedömningen av STU:s anslag för nästa budgetår har utskottet fäst

stort avseende vid att den del av anslaget till styrelsen som kan disponeras

för avtalsbundet långsiktigt stöd föreslagits bli väsentligt ökad. Utskottet instämmer

i departementschefens mening att möjligheter härigenom öppnas

för en mera långsiktig planering av såväl statens insatser som verksamheten

vid berörda forskningsinstitutioner och företag. Ett flerårigt stöd

bör också kunna medverka till ett effektivare genomförande av vissa större

forskningsprogram.

Med beaktande härav och då utskottet erfarit att STU har möjligheter

att genom sin medelsdisposition innevarande budgetår åstadkomma en viss

utjämning av bidragsmöjligheterna mellan detta och följande budgetår anser

sig utskottet kunna biträda Kungl. Maj :ts medelsberäkning för budgetåret

1970/71. Utskottet avstyrker sålunda motionen I: 763, vari föreslagits

att anslaget tas upp med 5 milj. kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.

I motionerna I: 92 och II: 103 framhålls att systematisk marknadsföring,

byggd på marknadsforskning, är den faktor som kan ge teknisk forskning

och industriellt utvecklingsarbete dess fulla genomslagskraft.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

11

Frågan om marknadsföring och marknadskommunikation som forskningsfält

har behandlats inom en av forskningsberedningen tillsatt arbetsgrupp.

Gruppen avgav i augusti 1968 en rapport i vilken bl. a. föreslogs inrättande

av ett marknadsekonomiskt samordningsorgan med företrädare för stat, näringsliv,

konsumenter och forskare. Med utgångspunkt i detta förslag

önskar motionärerna att regeringen tar initiativ till att ett sådant samordningsorgan

upprättas och underställs styrelsen för teknisk utveckling.

Det är uppenbart att marknadens behov måste spela en framträdande

roll Aid STU:s bedömning av enskilda projekt vare sig de aktualiserats genom

ansökningar eller genom initiativ från styrelsens sida. I synnerhet

torde detta vara fallet då det gäller stöd åt industriella utvecklingsprogram.

Utskottet anser därför att STU har ett självklart intresse av att verka för att

få en så god och fullständig belysning av marknadsaspekterna som möjligt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av att näringslivets

och samhällets resurser förstärks och samordnas då det gäller marknadsföring.

De svenska företagens långsiktiga konkurrenskraft är beroende

av deras förmåga att följa den tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingen.

Ett ständigt framtagande av ny teknik, nya metoder och nya produkter,

anpassade till marknadens krav, är nödvändigt för svenskt framåtskridande

i en internationaliserad ekonomi. I denna process spelar marknadsföringen

en väsentlig roll för att olika rön inom teknik och andra utvecklingsområden

skall kunna omformas till nya och till konsumentens behov anpassade

varor och tjänster. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om

att Kungl. Maj :t i november 1969 tillkallat särskilda sakkunniga med uppdrag

att se över organisationen, inriktningen och omfattningen av den

exportfrämjande verksamheten.

I anledning av vid fjolårets riksdag väckta motioner om ökad forskning

i marknadsföring och marknadskommunikation redovisade utskottet i sitt

utlåtande nr 149 att de i dessa motioner aktualiserade problemen övervägdes

i Kungl. Maj :ts kansli. Utskottet utgår från att de väsentliga samordningsfrågor

som behandlas i de nu ifrågavarande motionerna I: 92 och

II: 103 därvid beaktas och att Kungl. Maj:t tar initiativ till de åtgärder

de fortsatta övervägandena föranleder. Med hänsyn härtill anser utskottet

alt riksdagen inte nu bör ta ställning till frågan om inrättande av ett marknadsekonomiskt

samordningsorgan. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Under åberopande av det anförda och då vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit

och uttalat inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande

hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 763 till Styrelsen för teknisk

utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 95 000 000

kr.,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att under budgetåret

1970/71 godkänna avtal och beslut rörande stöd

till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete

in. in. som inberäknat löpande avtal och beslut innebär

åtaganden om högst 55 000 000 kr. under vart och ett av

budgetåren 1970/71—1974/75,

3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att överföra

eventuellt kvarvarande medel den 30 juni 1970 på investeringsanslaget

Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat,

INFOR till reservationsanslaget Styrelsen för teknisk

utveckling: Teknisk forskning och utveckling,

4. att riksdagen beslutar att Stiftelsen Malmfonden för

forsknings- och utvecklingsarbete skall upphöra med sin

verksamhet vid utgången av juni 1970 och att staten genom

styrelsen för teknisk utveckling skall den 1 juli 1970

överta dess tillgångar,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 92 och II: 103.

11. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 2—E 8, s. 67—

76) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar

1. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer

ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett

förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Bidrag till statens provningsanstalt ett reservationsanslag

av 4 900 000 kr.,

4. till Statens provningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag

av 900 000 kr.,

5. till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverk
samhet

ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag

av 2 000 000 kr.,

7. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

12. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Kungl. Maj :t har (punkt

E 9, s. 76) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 535 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna

1: 602 av herrar Nyman och Stefanson samt II: 695 av herr Källstad m. fl.

i vad avser hemställan att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskaps
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

13

akademien anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 200 000

kr. förhöjt anslag av 735 000 kr.

Utskottet. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, vars huvuduppgift är att

verka för initiering av forsknings- och utvecklingsprojekt inom stat och

näringsliv, har alltsedan sin start åtnjutit statligt stöd. Enligt beslut av

1968 års riksdag (prop. 1968:68, SU 131, rskr. 304) utgår statens stöd

till akademiens centrala verksamhet från förevarande anslag. Bidrag till

kostnaderna för IVA:s internationella kontaktverksamhet lämnas av styrelsen

för teknisk utveckling över styrelsens anslag.

Bidraget till den centrala verksamheten föreslås av Kungl. Maj :t för budgetåret

1970/71 uppräknat med 35 000 kr. till 535 000 kr. I motionerna I: 602

och II: 695 yrkas en höjning av anslaget med 200 000 kr. utöver vad Kungl.

Maj :t föreslagit.

Utskottet, som anslöt sig till de principer för finansiering av det statliga

stödet till IVA som föreslogs i prop. 1968:68, har inte funnit tillräckliga

skäl föreligga att föreslå avsteg från Kungl. Maj:ts förslag till bidrag för

akademiens centrala verksamhet för nästa budgetår. Utskottet avstyrker

således motionerna 1: 602 och II: 695 såvitt nu är i fråga. Vid sitt ställningstagande

har utskottet utgått från att IVA i den utsträckning dess insatser

och tjänster för olika statliga organ är möjliga att kostnadsmässigt definiera

debiterar vederbörande för utförda uppdrag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1: 602 och II: 695, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

för budgetåret 1970/71 anvisar ett anslag av

535 000 kr.

13. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 10, s. 76—77) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission

för budgetåret 1970/71 anvisar ett anslag av

1 840 000 kr.

14. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t

har (punkt E 12, s. 78—98) föreslagit riksdagen att

a) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret

1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ett avtal om samarbete beträffande

utveckling av snabba reaktorer i enlighet med vad som anförts i statsrådsprotokollet

samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

c) godkänna de riktlinjer som förordats i statsrådsprotokollet för verksamheten

inom Aktiebolaget Atomenergi under budgetåren 1970/71—- 1974/75.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna

I: 767 av herr Åkerlund och II: 879 av herrar Magnusson i Borås och Lothigius

i vad avser hemställan

att riksdagen med avslag på Kungl. Maj :ts hemställan om bemyndigande

att godkänna ett avtal om samarbete beträffande utveckling av snabba reaktorer

måtte uttala att förslag till sådant avtal mellan AB Atomenergi och

utländsk utvecklingsorganisation skall föreläggas riksdagen samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att Kungl. Maj :t

låter göra en genomgång av de personalproblem som uppkommit till följd

av AB Atomenergis förändrade verksamhet.

Utskottet. Genom bildandet av det halvstatliga AB ASEA-ATOM den 1

januari 1969 har målsättningen för AB Atomenergis verksamhet ändrats.

Arbetet med reaktorer och reaktorbränsle koncentreras Lill forsknings- och

utvecklingsarbete samt konsultverksamhet. Dessutom skall bolaget i större

utsträckning använda forskningsstationen i Studsvik på områden som ligger

utanför kärnenergin.

Ett fortsatt utvecklingsarbete beträffande termiska reaktorer är Atomenergis

centrala arbetsuppgift. Vad beträffar snabba reaktorer har Atomenergi

under flera år bedrivit vissa arbeten. Bolaget har nu lagt fram ett

förslag till arbetsprogram för detta område som bygger på internationellt

samarbete. Målet är enligt statsrådsprotokollet att skapa förutsättningar för

svenska företag att leverera snabba reaktorer på licens och att självständigt

tillverka bränsle inom landet när denna reaktortyp exploateras kommersiellt.

Det av Atomenergi framlagda programmet har i princip tillstyrkts av departementschefen

som dock betonar att en förutsättning för att ett avtal om det

avsedda samarbetet skall kunna träffas är att överenskommelse kan nås mellan

staten och berörda svenska företag om finansiering av såväl avgifter till

utländsk part som arbetet inom landet. Ytterligare en förutsättning är att de

insatser inom Atomenergi som även i fortsättningen skall finansieras av staten

kan inrymmas inom bolagets anslagsramar. I den mån en eventuell informationsavgift

kan komma att falla på bolaget avses den dock bestridas

från anslaget till internationellt atomenergisamarbete.

Kungl. Maj :t begär bemyndigande att under angivna förutsättningar godkänna

samarbetsavtal mellan Atomenergi och utländsk utvecklingsorganisation.

I motionerna I: 767 och II: 879 yrkas avslag på Kungl. Maj :ts hemställan

om nämnda bemyndigande med motiveringen att inga som helst faktiska

upplysningar lämnas om avtalets innehåll och förpliktelser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

15

Utskottet har tidigare (SU 1968:104) uttalat att arbetet i Sverige på

utvecklingen av snabba reaktorer bör bedrivas i nära kontakt med motsvarande

arbete i andra länder och att Atomenergi därför borde sträva

efter att ytterligare bygga ut och förstärka det internationella samarbetet

på detta område. Det nu framlagda samarbetsprogrammet ser utskottet

som ett naturligt led i ett intensifierat internationellt samarbete. Inte heller

motionärerna synes i princip ha något att invända mot ett samarbete

med en utländsk organisation. Med hänsyn till de förutsättningar departementschefen

angivit för att ett avtal skall kunna träffas och de ytterligare

upplysningar som givits utskottets vederbörande avdelning anser sig utskottet

kunna tillstyrka att Kungl. Maj :t ges det begärda bemyndigandet.

Utskottet har därvid räknat med att Kungl. Maj :t så snart ett eventuellt

avtal träffats i lämpligt sammanhang ger riksdagen en redogörelse för detsamma.

Atomenergi har för budgetåret 1970/71 begärt ett anslag av 68,8 milj. kr.

Kungl. Maj :t förordar en medelsanvisning av 60 milj. kr., vilket bl. a. med

hänsyn till att vissa kostnader av engångsnatur förutsätts bestridas från

nästa budgetårs anslag kommer att innebära en viss minskning av den statsfinansierade

verksamhetens omfattning. Inom ramen för det föreslagna anslagsbeloppet

har sålunda medel räknats för kostnader som sammanhänger

med den pågående och planerade koncentrationen av Atomenergis verksamhet

till Studsvik. Avsikten är att bl. a. flyttningen av personal skall kunna

förberedas genom omfattande informationsverksamhet.

Som framgår av vad utskottet i det föregående anfört vid behandlingen

av frågan om anslag till Styrelsen för teknisk utveckling, STU, har den del

av anslaget till styrelsen som skall disponeras för avtalsbundet långsiktigt

stöd till teknisk forskning och utveckling föreslagits öka i väsentlig grad.

Utskottet har fäst stor vikt vid de möjligheter som därigenom uppkommer

att skapa en fastare grund för sådana långsiktiga forskningsprojekt vid AB

Atomenergi som inte har direkt samband med det industriella reaktor- och

bränsleprogrammet och som därför numera skall finansieras genom bidrag

från STU och andra forskningsråd m. fl. i stället för över detta anslag.

De förbättrade förutsättningarna att uppnå fleråriga överenskommelser,

i första hand med STU, om fortsatt stöd till långsiktig forskning anser utskottet

vara av väsentlig betydelse för Atomenergi genom att bolaget därigenom

även får bättre möjligheter att planera sin verksamhet och lättare kan möta

uppkommande personalproblem. De riktlinjer för bolagets verksamhet och

den anslagsram som departementschefen förordar för budgetåren 1970/71—

1974/75 synes också ge god grund för en fastare planering vid Atomenergi.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning

för budgetåret 1970/71 och de riktlinjer för den kommande

femårsperioden som angivits i statsrådsprotokollet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

Utskottet uttalade i fjol (SU 13) att åtgärder som vidtas med anledning av

förändringen av Atomenergis verksamhet måste genomföras under största

möjliga hänsynstagande till personalens berättigade krav på skäliga omställningstider.

Med anledning av yrkandet i motionerna I: 767 och II: 879 angående

en genomgång av personalproblemen vill utskottet åter understryka

att det utgår från att hithörande frågor ägnas betydande uppmärksamhet.

1 detta sammanhang erinras om att 400 000 kr. upptagits på tilläggsstat II

till riksstaten för innevarande budgetår för vissa avvecklingskostnader som

uppstått i samband med omläggningen. Mot denna bakgrund och då Atomenergi

får förbättrade möjligheter att planera på längre sikt anser utskottet

inte att den begärda särskilda genomgången av personalproblemen är påkallad,

varför utskottet avstyrker motionsyrkandet härom.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit och uttalat har inte gett utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag

av 60 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 767 och II: 879, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna

ett avtal om samarbete beträffande utveckling av

snabba reaktorer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

anförts,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i

statsrådsprotokollet för verksamheten inom Aktiebolaget

Atomenergi under budgetåren 1970/71—1974/75,

4. att riksdagen avslår motionerna 1: 767 och II: 879 i vad

de avser genomgång av uppkomna personalproblem.

15. Internationellt atomenergisamarbete. Utvecklingsarbete rörande utvinning

av uran. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 13—

E 14, s. 98—102) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1970/71 anvisar

1. till Internationellt atomenergisamarbete ett förslagsanslag

av 3 500 000 kr.,

2. till Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran ett reservationsanslag

av 8 100 000 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

17

Domänverket

16. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 1, s. 103—107) och hemställer
1.

att riksdagen till Ersättning till domänverkets fond för

utgifter för övertalig personal för budgetåret 1970/71 anvisar

ett förslagsanslag av 169 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att kyrkofonden skall för år 1969

ersätta domänverkets fond för övertalig personal vid domänverket

med 238 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Förenade fabriksverken

17. Byggnader och utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt I. E: 1, s. 108—

123) föreslagit riksdagen att till Byggnader och utrustning för budgetåret

1970/71 under fabriksverkens fond anvisa ett investeringsanslag av 54 200 000

kr.

I de likalydande motionerna I: 299 av herr Brundin m. fl. och II: 251 av

herr Magnusson i Borås m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta avslå

Kungl. Maj:ts förslag att anvisa ett investeringsanslag av 11 000 000 kr.

till nybyggnad av tvätteri i Östergötland.

Utskottet. Försvarets fabriksverk inrättades som affärsdrivande verk år

1943 för att leda driften vid vissa fabriker och tvätterier som tidigare lytt

under olika försvarsgrensförvaltningar. Verkets nuvarande organisation har

fastställts efter beslut av 1965 års riksdag. Enligt sin instruktion skall verket

bedriva tillverkning, försäljning och underhåll av krigsmateriel, tillverkning

och försäljning av civila verkstadsprodukter samt tvätterirörelse.

I verkets uppgifter ingår även försäljning av staten tillhörig övertalig och

kasserad materiel som myndighet överlämnar till verket för försäljning.

Verket har den 1 januari 1970 förts över från försvarsdepartementet till industridepartementet,

vilket får ses som en konsekvens av att den civila

sidan av verkets verksamhet successivt kommit att byggas ut och utvecklas,

överförandet av verket har även tagit sig uttryck i ändring av verkets namn

från försvarets fabriksverk till förenade fabriksverken.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

Den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen slutar på 37,5

milj. kr. Kungl. Maj:t föreslår för nästa budgetår ett investeringsprogram

med en medelsförbrukning av 52,8 milj. kr. Vid beräkningen av det erforderliga

anslagsbeloppet har på sedvanligt sätt gjorts ett påslag med 10 %

för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning

av medelsförbrukningen budgetåret 1970/71. Med hänsyn härtill och

till beräknad behållning föreslås en medelsanvisning av 54,2 milj. kr.

Det förordade investeringsprogrammet innebär att Kungl. Maj:t anslutit

sig till fabriksverkens förslag om att investeringar i tvätterirörelsen

skall prioriteras. Investeringsplanen upptar bl. a. utbyggnad av tvätteriet

i Karlskrona och uppförande av ett nytt tvätteri i Östergötland.

Fabriksverkens bedömningar av kapacitetsbehovet för vattentvätt visar

enligt statsverkspropositionen att produktionen vid centraltvätterierna, som

under budgetåret 1968/69 uppgick till 53 milj. kg, under budgetåret 1971/72

ökas till 75 milj. kg för att under budgetåret 1974/75 komma upp till 115

milj. kg.

Ökningen av tvättkapaciteten i Karlskrona är betingad av önskemål från

Kronobergs läns landsting och Kalmar läns södra landsting om leverans av

ytterligare tvättgods samt tvättavtal med Blekinge läns landsting. Vidare

skall tvätt överföras till Karlskrona i samband med att det nuvarande tvätteriet

i Landskrona läggs ned. Utskottet har inte funnit anledning till erinran

mot utbyggnaden i Karlskrona och tillstyrker därför förslaget härom.

Det föreslagna tvätteriet i Östergötland, som är avsett uteslutande för

sjukhustvätt, har i investeringsplanen kostnadsberäknats till 24 milj. kr.

Till ändamålet har för nästa budgetår upptagits It milj. kr. I motionerna

1:299 och 11:251 föreslås att detta förslag lämnas utan bifall. Avslagsyrkandet

motiveras med förhållandena på kapitalmarknaden, behovet av

att dämpa de offentliga investeringarna och hänsynen till enskilda tvätteri

er.

Av statsrådsprotokollet framgår att det är avsikten att fabriksverken

senast den 1 juli 1972 skall överta tvättförsörjningen för sjukvårdsinrättningarna

i Jönköpings län. Vidare har det nya tvätteriet motiverats bl. a.

med behovet av ökad tvättkapacitet inom Östergötlands läns landstingsområde.

Av fabriksverkens anslagsframställning framgår att avtalen med de

olika landstingen bedömes ge utrymme för en prissättning som förutom

täckning av alla kostnader inklusive amorteringar och ränta ger ett överskott

från verksamheten med ca 3 % på omsättningen. Med hänsyn till

vad i ärendet även i övrigt upplysts tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag

i förevarande del och avstyrker sålunda motionerna I: 299 och II: 251.

Utskottets granskning av övriga i investeringsplanen upptagna objekt

har inte givit anledning till särskilt uttalande, varför utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag även i dessa avseenden.

Utskottet hemställer

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

19

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 299 och II: 251 till Byggnader

och utrustning för budgetåret 1970/71 under fabriksverkens

fond anvisar ett investeringsanslag av 54 200 000 kr.

18. Teckning av aktier i ett bolag för produktion och försäljning av sjukvårdsutrustning

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt I. E: 2, s. 123—125) föreslagit

riksdagen att till Teckning av aktier i ett bolag för produktion och

försäljning av sjukvårdsutrustning m. m. för budgetåret 1970/71 under

fabriksverkens fond anvisa ett investeringsanslag av 780 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:768 av herr Åkerlund och 11:878 av

herrar Magnusson i Borås och Björkman har hemställts att riksdagen avslår

begäran om ett anslag om 780 000 kr. för teckning av aktier i ett bolag

för produktion och försäljning av sjukvårdsutrustning m. m.

Utskottet. Som framgår av vad som anförts under föregående anslagsrubrik

svarar förenade fabriksverken för en omfattande tvätteriverksamhet,

vilken man i möjligaste mån söker rationalisera. Förutsättningen härför

är bl. a. att speciella persedlar kan ersättas med produkter som inte behöver

belasta processen i tvätterierna. Som exempel härpå kan nämnas engångsmaterial

för olika slag av sjukhusoperationer.

Det nu ifrågavarande investeringsanslaget syftar till samarbete i bolagsform

mellan fabriksverken och ett amerikanskt företag, American Hospital

Supply Corporation (AHS), vilket företag i väsentlig omfattning hav specialiserat

sig på operationsutrustning av engångstyp. Genom användning

av engångsmaterial synes möjligheterna att nå en hög grad av sterilitet

vid operationer kunna förbättras, ett problem som med flergångsmaterial

visat sig vara svårlöst.

Enligt ett preliminärt samarbetsavtal och ett preliminärt licensavtal skall

ett gemensamt bolag bildas vilket i inledningsskedet skall ägna sig åt marknadsföring

av det amerikanska bolagets produkter för att i ett senare skede

här i landet ta upp tillverkning av dem. Av aktiekapitalet, som avtalats till

minst 1 och högst 3 milj. kr. är avsikten att AHS skall teckna 48 % och

svenska intressenter 52%. Kungl. Maj :t föreslår att 780 000 kr. anvisas

för bestridande av aktieteckningskostnaderna.

1 motionerna I: 768 och II: 878 föreslås att riksdagen lämnar Kungl.

Maj :ts förslag utan bifall.

Departementschefen framhåller att det föreslagna bolaget öppnar intressanta

möjligheter inte blott att inom vårt land producera och på en

större marknad saluföra högt utvecklade produkter utan också att på sikt

tillföra vårt land ökade exportmöjligheter. Departementschefen ser det

som en mycket betydelsefull faktor vid bedömningen av den ifrågavaran
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

de bolagsbildningen att vissa av det nya företagets tilltänkta produkter

bör kunna tillverkas vid arbetsställen lokaliserade till sysselsättningssvaga

orter.

Fabriksverkens engagemang i marknadsföring och tillverkning av ifrågavarande

produkter vill utskottet se som ett naturligt komplement till den

av verken bedrivna tvätteriverksamheten. Med hänsyn härtill och på av departementschefen

anförda skäl tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande

förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:768 och 11:878 till Teckning

av aktier i ett bolag för produktion och försäljning av sjukvårdsutrustning

m. m. för budgetåret 1970/71 under fabriksverkens

fond anvisar ett investeringsanslag av 780 000

kr.

Statens vattenfallsverk

19. Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt I. F: 1, s. 126—137) föreslagit

riksdagen att till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa

ett investeringsanslag av 670 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:738 av herr Bengtson och 11:883 av

herr Nilsson i Tvärålund vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t begära utredning om förläggande av ett kärnkraftverk i

Norrland,

dels de likalydande motionerna I: 764 av herr Wallmark och 11:893 av

herr Thylén m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte hemställa 1. om utredning om och förslag till en sådan lokalisering av

värmekraftverk och sådana elöverföringsanordningar att katastrofberedskapen

underlättas samt 2. om utredning av möjligheterna att införa mobila

jetturbinanläggningar för elproduktion i syfte att effektivisera katastrofberedskapen.

Utskottet. Av statsrådsprotokollet framgår att elkonsumtionen i hela landet

under budgetåret 1968/69 ökade med nära 10 % i förhållande till föregående

budgetår samt att vattenfallsverkets marknadsandel steg från 43,8 %

till 47,1 %. Reviderade beräkningar av den väntade utvecklingen av verkets

elkraftavsättning för den närmaste tioårsperioden visar en betydande höjning

av elförbrukningen jämfört med förra årets prognos. Kraftbehovet inom

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

21

vattenfallsverkets områden år 1973 beräknas sålunda uppgå till 34 600 GWh

och år 1979 till 54 700 GWh eller 1 300 resp. 5 200 GWh mer än 1968 års

prognos. Enligt beräkningarna föreligger för vattenfallsverkets del behov

av ytterligare krafttillskott hösten 1971. Tillskottet föreslås bli tillgodosett

främst genom tre gasturbiner, varav två avses skola bli placerade i Norrköpingsregionen

och en i Hallstavik. Kostnaden för turbinerna, som skall få en

effekt på 65 000 kilowatt vardera, beräknas till totalt ca 60 milj. kr. varav 11

milj. kr. faller på budgetåret 1969/70. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag

om utvidgning av vattenfallsverkets för innevarande budgetår fastställda

investeringsprogram att omfatta även nämnda tre gasturbiner.

För nästa budgetår föreslås en investeringsram om 665 milj. kr. Den

största delen av medelsförbrukningen, avrundat 230 milj. kr., avser de båda

första aggregaten i Ringhals. Anslagsbeloppet för kraftstationer m. m. bör

enligt statsrådsprotokollet beräknas med hänsyn till att liksom tidigare år

en marginal utöver ramen om 665 milj. kr. bör finnas för att möjliggöra en

sådan ökning av medelsförbrukningen under löpande budgetår som kan

påkallas av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl. Kungl. Maj:t

föreslår därför att anslaget tas upp med 670 milj. kr. Utskottet tillstyrker

förslaget.

Kungl. Maj :t har vidare föreslagit att vattenfallsverket skall få bemyndigande

att påbörja ytterligare en atomkraftstation. Behovet av denna station

synes uppenbart och utskottet tillstyrker förslaget.

Vattenfallsverket har i maj 1969 till Kungl. Maj :t inlämnat en utredning

”Kärnkraft på Östkust”. I denna redovisas resultatet av hittills bedriven

planerings- och inventeringsverksamhet för utbyggnad av atomkraft på

ostkusten. Syftet med undersökningen har varit att få bakgrund och underlag

för de beslut om förläggningsplatser för atomkraftstationer som beträffande

vattenfallsverkets utbyggnadsverksamhet måste fattas under 1970- talet. Undersökningen redovisar utförligare nio olika förläggningsalternativ

med Gryt i Östergötlands län längst i söder och Forsmark i Uppsala län

längst i norr. Såvitt i dag kan bedömas kommer förutnämnda nya station

att lokaliseras till Forsmark.

I motionerna I: 738 och II: 883 har hemställts att riksdagen begär en utredning

om förläggande av ett atomkraftverk i Norrland. Utskottet har

inhämtat att frågan om den fortsatta lokaliseringen av atomkraftstationer

studeras såväl inom vattenfallsverket som av den inom civildepartementet

arbetande expertgruppen för fysisk riksplanering. Såvitt utskottet kunnat

utröna kommer därvid att studeras även den i motionerna aktualiserade

lokaliseringen. Motionerna påkallar därför inte någon åtgärd.

Också i motionerna I: 764 och II: 893 har framställts yrkande i fråga om

lokaliseringen av kraftverk. Motionärerna uttalar sig för placering i tättbebyggda

områden varigenom riskerna för leveransavbrott skulle minskas.

Med hänsyn till de förutnämnda utredningsarbetena kan utskottet inte finna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

den av motionärerna föreslagna särskilda lokaliseringsutredningen erforderlig.

Utskottet avstyrker därför yrkandet härom. Inte heller beträffande

övriga i dessa motioner framförda förslag om utredningar i syfte att förbättra

beredskapen mot störningar i eldistributionen synes några särskilda

åtgärder från riksdagens sida påkallade. Med anledning av de i mitten av

1960-talet inträffade elavbrotten i samband med höst- och vinterstormar

tillsatte centrala driftledningen, CDL, en särskild kommitté som i april

1968 lämnade en rapport med rekommendation om olika åtgärder för att

höja beredskapen. Med anledning av de besvärande elavbrotten till följd av

stormarna hösten 1969 har CDL tillsatt en ny kommitté som studerar vilka

ytterligare åtgärder som bör vidtagas.

Erfarenheterna från höstens stormar motiverar utan tvekan att en översyn

görs av beredskapen mot störningar på eldistributionsnäten. De av

kraftindustrin genom CDL igångsatta undersökningarna torde kunna förutsättas

ge underlag för ställningstaganden till vilka åtgärder som behöver

vidtagas. Vid sådant förhållande kan utskottet inte anse det ändamålsenligt

att nu påbörja ytterligare utredningar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Kraftstationer m. m. för budgetåret

1970/71 anvisar ett investeringsanslag av 670 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 738 och II: 883,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 764 och II: 893.

Domänverket

20. Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag (punkt I. G: 1, s. 138—139) och hemställer

att riksdagen till Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen

för budgetåret 1970/71 anvisar ett investeringsanslag av

5 200 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

21. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkt II: 1, s. 139—141) och hemställer

att riksdagen till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling

m. m. för budgetåret 1970/71 anvisar ett investeringsanslag

av 1 500 000 kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

23

Statens utlåningsfonder

22. Kronotorparnas inventarielånefond. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag (punkt IV. C, s. 141—142) och hemställer

att riksdagen medger, att det för budgetåret 1962/63 anvisade

investeringsanslaget till Kronotorparnas inventarielånefond

under budgetåret 1970/71 får användas för det

med anslaget avsedda ändamålet.

Fonden för låneunderstöd

23. Lån till Aktiebolaget Atomenergi. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts

förslag (punkt V. 2, s. 145—146) och hemställer

att riksdagen till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för

budgetåret 1970/71 anvisar ett investeringsanslag av

5 500 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

24. Statliga gruvor m. m. Kungl. Maj :t har (punkt VII. 1, s. 146—150)

föreslagit riksdagen att till Statliga gruvor in. m. för budgetåret 1970/71 anvisa

ett investeringsanslag av 12 500 000 kr.

I motionen 1: 96 av herr Åkerlund har hemställts att riksdagen med avslag

på Kungl. Maj :ts proposition nr 1, bilaga 15, VII. 1, avseende Stekenjokkgruvan

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att förhandlingar upptas

med Bolidenbolaget om ett legodriftsavtal i syfte att snarast möjligt påbörja

malmbrytning och malmanrikning vid Stekenjokk i enlighet med de riktlinjer

som uppdragits i motionen.

Utskottet. För innevarande budgetår har för legodriften i Adak anvisats

2,5 milj. kr. För nästa budgetår föreslås till detta ändamål en medelsanvisning

av 4,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker förslaget.

Sveriges geologiska undersökning upptäckte år 1918 en malmfyndighet

^4d Stekenjokk. Den ligger i kalfjäll i sydligaste delen av Västerbottensfjällen

inom Vilhelmina köping omedelbart norr om gränsen till Frostvikens

kommun i Jämtland och omkring 6 km från gränsen mot Norge. Riksdagen

har hittills beviljat 27,1 milj. kr. för utredningar om förutsättningarna för

gruvdrift vid Stekenjokk, bl. a. för gruvundersökning under jord och anrikningsförsök,

samt för byggande av väg från byn Klimpfjäll till Stekenjokk.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

Såvitt utskottet kunnat finna föreligger nu underlag för ett ställningstagande

till frågan om gruvdrift bör upptas i Stekenjokk.

Av statsrådsprotokollet framgår att anläggningskostnaden vid en brytning

och anrikning av 400 000 ton råmalm per år beräknas till ca 90 milj. kr.

Malmtillgången uppskattas till totalt 15 milj. ton. Av brytnings- och förädlingstekniska

skäl har dock de ekonomiska kalkylerna utgått från en brytningsbar

kvantitet av 8 milj. ton med något högre halter. Detta innebär i sin

tur att gruvbrytning f. n. beräknas kunna ske under omkring 20 år.

I statsrådsprotokollet redovisade beräkningar av Stenkenjokkproj ektets

lönsamhet pekar klart på ett underskott i investeringskalkylerna på ca 6

milj. kr. Dessa beräkningar synes vara präglade av en viss försiktighet.

Projektets lönsamhet är väsentligen beroende av utvecklingen av kopparpriset.

I beräkningarna har man utgått från ett pris per lön som i dag kan förefalla

förhållandevis lågt.

Utskottet har vid sina överväganden funnit sig kunna tillstyrka Kungl.

Maj :ts förslag att gruvan i Stekenjokk nu skall tas i drift.

Av statsrådsprotokollet framgår att Statsföretag AB förklarat sig berett att

etablera ett gruvbolag för driften av gruvan. Gruvbolaget förutsätts ingå avtal

med LKAB om samarbete i tekniska, administrativa och ekonomiska

frågor. Kungl. Maj:t föreslår att Statsföretag AB skall få ett ränte- och

amorteringsfritt lån för i huvudsak finansiering av de särskilda utgifter

som bolaget beräknas få för samhällsbyggnaden i Klimpfjäll. För ändamålet

har beräknats 8 milj. kr. under nu ifrågavarande anslag.

I motionen I: 96 föreslås att förhandlingar skall tas upp med Boliden

aktiebolag om legodriftsavtal beträffande malmfyndigheten i Stekenjokk.

Förslaget motiveras med bl. a. de goda erfarenheterna av tidigare legodriftsavtal.

Utskottet har för sin del inte funnit anledning till erinran mot att exploateringsansvaret

för malmfyndigheten i Stekenjokk läggs på Statsföretag AB

och att exploateringen anförtros ett av Statsföretag AB för ändamålet särskilt

bildat gruvbolag. Utskottet avstyrker alltså motionen 1: 96. Med anledning

av vad i propositionen uttalats beträffande samarbete med LKAB vill

utskottet understryka att det anser att det nya gruvbolaget inte bör vara

bundet i nu berört avseende utan äga inleda samarbete med det eller de företag

som från ekonomiska och andra synpunkter befinnes vara lämpligast.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört och föreslagit under ifrågavarande anslagsrubrik

har inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen I: 96 till Statliga gruvor m. m. för

budgetåret 1970/71 anvisar ett investeringsanslag av

12 500 000 kr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

25

UPPSKJUTNA FRÅGOR

25. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra

sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag,

nämligen

B 4 Utbildningsstöd till textil- och konfektionsindustrierna, m. m.

EU Delegationen för atomenergifrågor

V. 1 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av en atomkraftstation

i Marviken

vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 10 mars 1970

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Bohman (m), Birger Andersson (s),

Axel Andersson (fp), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar

Mårtensson (s), Per Jacobsson (fp), Bertil Petersson (s), Herbert Larsson

(s), Nyman (fp), Hjorth (s), Björk (s), Ottosson (m), fru Elvy Olsson (ep)

och herr Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Almgren (s),

Mellqvist (s), Nordstrandh (m), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Lindholm

(s), Mattsson (ep), Fagerlund (s), fru Holmberg (s), herrar Andersson i

Knäred (ep), Mundebo (fp), Zachrisson (s), Lothigius (m), Elmstedt (ep)

och Eriksson i Arvika (fp).

Reservationer

1. vid punkten 10 (Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning

och utveckling) av herrar Bohman (m), Ottosson (m), Nordstrandh (m)

och Lothigius (m) som anser att utskottet bort tillstyrka motionen I: 763

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Med beaktande”

och slutar med ”Kungl. Maj:t föreslagit” bort ersättas med text av

följande lydelse:

”STU har redovisat ett starkt ökat behov av stöd till teknisk forskning och

industriellt utvecklingsarbete. Anslaget till STU föreslås ökat med 25 milj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

kr. till 95 milj. kr. Beloppet inkluderar medel för de ändamål som tidigare

stötts av Malmfonden. Till följd av omläggningen av medelsanvisningen samt

uppkomna och förväntade kostnadsfördyringar innebär Kungl. Maj :ts förslag

endast en mycket begränsad reell anslagsökning. I motionen I: 763 föreslås

att anslagen för nästa budgetår tas upp med 5 milj. kr. utöver vad

Kungl. Maj :t föreslagit.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om behovet av en välplanerad

insats för att främja den industriella utvecklingen. Såsom utskottet

anförde i fjol (SU 13) är det angeläget att styrelsen för teknisk utveckling

tilldelas tillräckliga resurser för att på ett adekvat sätt kunna fullgöra de

väsentliga uppgifter som åvilar den. Av departementschefens uttalanden

framgår att STU i fortsättningen förutsätts stödja vissa teknikområden och

industribranscher, inom vilka insatserna hittills varit relativt blygsamma.

Mot denna bakgrund finner utskottet den i motionen I: 763 föreslagna medelsanvisningen

till STU väl motiverad och tillstyrker sålunda motionen i

fråga.”

dels utskottets hemställan under 1 bort följande lydelse:

”1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionen I: 763 till Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.”

2. vid punkten 12 (Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien) av herrar

Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Mundebo (fp) och

Eriksson i Arvika (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna

1: 602 och II: 695 i vad de avser höjt bidrag till IVA och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet,

som” och slutar med ”utförda uppdrag” bort ha följande lydelse:

”IVA erhåller merparten av sina inkomster i form av bidrag för projektbundet

arbete från statliga forskningsråd och fonder, privata stiftelser och

särskilt insamlade medel. Det direkta statsbidraget täcker mindre än en

tiondel av akademiens totala utgifter och dess relativa andel av inkomsterna

har väsentligt minskats. Under senare år har den tekniska forskningen undergått

en stark expansion, ökade krav har därvid naturligt nog ställts på

IVA, t. ex. med avseende på medverkan i utredningar och egen utredningsverksamhet.

Akademien anlitas vidare i stor utsträckning av departement,

ämbetsverk och institutioner för att skaffa information om forskning och

ge råd och hjälp vid planering och genomförande av utländska studieresor.

Utskottet finner det mot denna bakgrund väl motiverat att anslaget till akademiens

centrala verksamhet uppräknas med 200 000 kr. utöver vad Kungl.

Maj :t föreslagit.”

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

”att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 602 och II: 695, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

för budgetåret 1970/71 anvisar ett anslag

av 735 000 kr.”

3. vid punkten 17 (Byggnader och utrustning) av

a. herr Ottosson (m)

b. herr Lothigius (m).

4. vid punkten 18 (Teckning av aktier i ett bolag för produktion och försäljning

av sjukvårdsutrustning m. m.) av herrar Bohman (m), Axel Andersson

(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Ottosson (m), fru Elvy Olsson

(ep) herrar Johan Olsson (ep), Karlsson i Olofström (s), Nordstrandh

(m), Mattsson (ep), Andersson i Knäred (ep), Mundebo (fp), Lothigius

(m), Elmstedt (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som anser att utskottet bort

tillstyrka motionerna I: 768 och II: 878 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Fabriksverkens

engagemang” och slutar med ”ifrågavarande förslag” bort ersättas med

text av följande lydelse:

”1 propositionen redovisas inte något konkret underlag och inga säkra

prognoser för de antaganden departementschefen gjort. Inte heller lämnas

någon redovisning om det utvecklingsarbete som i fråga om operationstextilier

för engångsbruk ägt rum inom svenska företag i samarbete med socialstyrelsen,

läkare och sjukhus. I själva verket har sedan åtskilliga år tillbaka

bedrivits ett omfattande och fruktbart forsknings- och utvecklingsarbete. Det

har upplysts att ett svenskt företag i år kommer att lansera operationstextilier

och färdiga operationsset för engångsbruk. Dessa produkter är resultatet

av flera års arbete på materialutveckling för att komma fram till ett

material som svarar inte bara mot de funktionella kraven utan också de ekonomiska

krav som svenska sjukhus ställer.

En rad andra produkter av intresse i nu ifrågavarande sammanhang har

tidigare tagits fram av svenska företag och med stor framgång vunnit avsättning

inte bara i vårt land utan även utomlands.

För en utbyggnad av den statliga företagssektorn måste enligt utskottets

mening kunna åberopas övertygande skäl. Några sådana har inte förebragts.

Utskottet avstyrker därför Kungl. Maj :ts nu ifrågavarande förslag.

Avslutningsvis vill utskottet betona den stora vikt utskottet fäster vid att

ärenden av nu ifrågavarande karaktär och betydelse blir föremål för remissförfarande.

Först därefter bör frågorna föreläggas riksdagen.”

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1970

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

”att riksdagen med bifall till motionerna I: 768 och II: 878

avslår Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel till

Teckning av aktier i ett bolag för produktion och försäljning

av sjukvårdsutrustning m. m.”

5. vid punkten 24 (Statliga gruvor m. m.) av

a. herr Ottosson (m)

b. herr Lothigius (m).

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1970:13 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningur rörande utgifterna för budgetåret 1970/71 inom industridep a1 i texten