Sök i Ratio Lex

Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1942:429) om hyresreglering m. m. dels ändring i samma lag, m. m., jämte motioner

1971 · 79 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 42 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:CU18, Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1942:429) om hyresreglering m. m. dels ändring i samma lag, m. m., jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Civilutskottets
betänkande nr 18 år 1971 CU 1971:18

Nr 18

Civilutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
dels fortsatt giltighet av lagen (1942: 429) om hyresreglering m. m. dels
ändring i samma lag, m. m., jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1971; 103 under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justititeärenden för den 19
mars 1971 föreslagit riksdagen att

1. antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag
om dels fortsatt giltighet av lagen (1942; 429) om hyresreglering m. m., dels
ändring i samma lag (se bilaga),

2. godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts i fråga
om särskild hyreskontroll enligt räntelånekungörelsen.

I propositionen föreslås att hyresregleringslagens
giltighetstid förlängs till utgången av år 1974 och att lagen ändras i vissa
hänseenden.

Bostadslägenheter
som har färdigställts under åren 19581968 samt alla lokaler undantas enligt
förslaget från hyresregleringen.

Med
hänsyn till de olägenheter som i längden har visat sig vara förenade med
systemet med generella hyreshöjningar på grund av ökade omkostnader för fastighetsförvaltning
föreslås att bestämmelserna härom upphävs. I stället föreslås att ökade
omkostnader i likhet med vad som nu gäller beträffande förbättringsarbete
skall kunna utgöra grund för höjning av lägenhets bashyra. Härigenom skapas
större möjligheter att beakta den enskilda fastighetens särskUda förhållanden.

En
särskild spärregel föreslås, enligt vilken höjning inte får ske så, att hyran
kommer att överstiga vad som med hänsyn till hyresläget för jämförliga
lägenheter i orten och övriga omständigheter är skäligt.

Garantierna
mot oskäliga hyreshöjningar består således av två hyres-spärrar. Den ena
motsvarar hyreslagens bruksvärderegel. Den andra motsvaras av
hyresregleringslagens nuvarande regel, att hyreshöjningar inte får tas ut
utöver vad som föranleds av ökade förvaltningskostnader.

I
syfte att förenkla förfarandet och möjliggöra den mera individuella prövningen
föreslås en ny ordning för fastställelse eller ändring av bashyra. Bashyra
skall enligt förslaget kunna fastställas eller ändras genom överenskommelse
mellan å ena sidan hyresvärd eller fastighetsägare-förening och å andra sidan
hyresgästförening. Motsvarande prövning skall som hittills kunna ske av
hyresnämnd. Hyresnämnden skall dock i regel inte få ta upp ansökan av hyresvärd
till prövning utan att för-

1
Riksdagen 1971. 19 saml. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

CU 1971:
18 2

handling med hyresgästorganisation har ägt rum. Om
hyresvärd eller hyresgäst är missnöjd med överenskommelse som organisation har
träffat har han rätt att få överenskommelsen prövad av hyresnämnden.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1972.
Den nya ordningen för fastställelse eller ändring av bashyra skall emellertid
kunna tillämpas redan dessförinnan.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna
1971:

1459 av herr Andersson i Knäred m.
fl. (c, fp, m), vari hemställs att

riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj;ts proposition nr 103 be

slutar

1.
att
hyresregleringen avvecklas samtidigt för lokaler och bostäder,

2.
att hyreslagen
ändras så att lokalhyresgästerna ges ett lika starkt direkt besittningsskydd
som det som gäller för bostadshyresgäster,

1460 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs

att riksdagen med avslag å propositionen nr 103 i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj;t till innevarande års
höstriksdag framlägger nytt förslag om ändringar i hyreslagstiftningen i
enlighet med statens hyresråds förslag och vad i motionen anförts,

1461 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk), vari
föreslås

1. att riksdagen bifaller förslaget i propositionen 1971:
103 om för

längd giltighet av lagen (1942; 429) om hyresreglering m. m., dock med

följande ändringar jämfört med propositionen;

a. att 3 §
erhåller följande lydelse:

Hyresvärden må icke------ (lika med propositionen)-------- 1.

Finnes ej
sådan hyra, fastställes bashyran av den i 13 § omförmälda hyresnämnden till det
belopp som med hänsyn till hyresläget för jämförliga lägenheter i orten och
övriga omständigheter är skäligt, dock högst till den hyra som skulle ha
fastställts om fastigheten vore statligt belånad.

Bashyra må höjas------ (lika med propositionen)------ jämför

lig betydelse,

2. till ökade omkostnader för räntor, tomträttsavgäld,
löner eller eljest

för fastighetens förvaltning. Har ombyggnads-, ändrings- eller under

hållsarbete eller åtgärd av därmed jämförlig betydelse ej bekostats av

hyresvärden, må bashyran i anledning därav höjas endast om särskilda

skäl äro därtUI.

Höjning av bashyra må ej ske så, att hyran kommer att
överstiga vad som med hänsyn till fastighetens drifts- och självkostnader samt
hyresläget för jämförliga lägenheter på orten är skäligt.

Är bashyran för lägenhet högre än vad som med hänsyn till
hyresläget för jämförliga lägenheter på orten är skäligt, har lägenhetens
skick

s. 3 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 3

avsevärt försämrats eller hyresgäst tillkommande förmåner
påtagligt inskränkts, skall bashyran nedsättas till skäligt belopp.

b. att i tillämpningsföreskrifterna anges att denna ändring
såvitt avser

3 § första stycket träder i kraft den 1 juli 1971 samt skall gälla alla lä

genheter i hus som omfattas av hyresregleringen och där hyran då inte

är fastställd,

c. att förslaget i propositionen om att 7 och 8 a §§
skall upphöra att

gälla avslås och att sagda paragrafer bibehålies oförändrade,

d. att förslaget i propositionen om ändring i 26 §
innebärande un

dantag från hyresreglering av bostadslägenheter som färdigställts under

åren 19581968 avslås så att sagda paragraf bibehålles oförändrad,

2. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge
till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att förslag snarast
utarbetas och förelägges riksdagen om annan lydelse av 48 § lagen den 14 juni
1907 om nyttjanderätt till fast egendom (hyreslagen) i enlighet med vad som
anförts i denna motion,

1462 av herr Lindkvist m. fl. (s), vari hemställs

att riksdagen antar propositionen 1971; 103 med den
ändring i fråga om hyresregleringens tillämplighet på lokaler som angetts i
motionen och enligt lagtext, vartill förslag torde upprättas av vederbörande utskott,

1463 av herr Lundberg (s), vari hemställs

1. att
riksdagen måtte besluta

a. att förslaget till hyresregleringslag förlängs till
att gälla tills vidare

med de ändringar och beaktanden som är erforderliga,

b. att hyresregleringen även i fortsättningen skall gälla
också fastig

heter byggda 19581968,

c. att hyresregleringen även framdeles skall vara
tillämplig i fråga

om lokalhyresgäster, samt

2. att
riksdagen uttalar sig för

a. att regering och riksdag fastställer huvudgrunderna
för beräknande

av eventuella justeringar i bashyrorna och att regeringen efter samråd

med hyresrådet meddelar föreskrifter i fråga om tillämpningen,

b. att, om fråga uppkommer om höjning eller nedsättning
av bas

hyra för en lägenhet och vederbörande hyresvärd eller hyresgäst så

begär, frågan skall tas upp till förhandlingar mellan parterna under er

forderlig medverkan från lokalt partsorgan som, om det finnes önsk

värt, äger hänskjuta frågan till centralt partsorgans bedömning,

c. att det skall stå fritt för varje hyresgäst och
hyresvärd att

oavsett resultatet av nyss nämnda förhandlingar underställa hyresnämnd

frågan om hyrans bestämmande utan att nämnden är bunden av vad

partsorganisationerna kan ha överenskommit sinsemellan, samt

d. att
vid eventuell tillämpning av s. k. bruksvärde detta värde bara

s. 4 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 4

skall
innefatta själva lägenheten med biutrymmen, trappuppgångar o. d. men inte läge,
närhet till kommunikationer, skolor, daghem och annat som bekostas av
samhället, och att vid beräkning av bruksvärde hänsyn inte skall tas till
hyrorna i andra än hyresreglerade fastigheter,

1464 av
fru Sundberg m. fl. (m), vari hemställs

att
riksdagen måtte besluta att överenskommelse om fastställande eller ändring av
bashyra jämväl må träffas mellan hyresgäst och hyresvärd,

att
vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderliga författningsändringar,

1465 av
herr Turesson m. fl. (m), vari hemställs

att
riksdagen måtte besluta att till det i proposition nr 103 framlagda förslaget
om förlängning och ändring i hyresregleringslagen fogas följande
övergångsbestämmelse:

Innehåller hyreskontrakt förbehåll om rätt för
hyresvärden att uttaga tiUägg tUl hyra på grund av ökade omkostnader för
fastighetsförvaltningen enligt Kungl. Maj:ts eller annan myndighets beslut
skall detta anses innefatta förbehåll om höjning av bashyra på grund av sådana
omkostnadsökningar enligt 3 och 3 a §§ i paragrafernas lydelse från den 1
oktober 1972.

1466 av
herr Ullsten m. fl. (fp, c), vari hemställs

1. att riksdagen måtte uttala att hyresregleringen
avvecklas den 31 december 1974 och att en förlängning av hyresregleringslagen
därefter inte bör komma i fråga,

2. att riksdagen måtte besluta att som
övergångsbestämmelser under avvecklingstiden antaga den i propositionen
föreslagna lydelsen av hyresregleringslagen efter följande ändringar:

a. att
med "organisation av hyresgäster" i 3 a § avse sådan organi

sation som hyresnämnd förklarat förhandlingsduglig,

b. att
i ett tillägg till 3 a § stadgas om lämplig tid under vilken för

handlingar mellan parterna senast skall ha ägt rum för att hyresnämnd

skall äga rätt att uppta ärendet till prövning,

c. att
genom en övergångsbestämmelse förordna att förbehåll i hy

reskontrakt som tillförsäkrar hyresvärden kompensation för ökade om

kostnader enligt 5 § hyresregleringslagen skall likställas med och rätts

ligt bedömas som om förbehåU om hyreshöjning på grund av omkost

nadsökningar enligt 3 och 3 a §§ förelegat,

3. att utskottet måtte
utarbeta härför erforderlig lagtext.

Gällande
rätt och tidigare riksdagsbehandling, m. m.

De allmänna och grundläggande rättsreglerna om
hyresförhållande finns f. n. i 3 kap. lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt
tiU fast egendom. Kapitlet, som brukar betecknas hyreslagen, fick sin
nuvarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 5

lydelse
år 1968 (SFS 1968; 346). Det kommer fr. o. m. den 1 januari 1972 att ingå som
12 kap. i den nya jordabalken, vilken träder i kraft nämnda dag.

Vid
sidan av hyreslagen gäller lagen (1942: 429) om hyresreglering m. m. (ändrad
senast 1968; 344; här kaUad hyresregleringslagen). Denna innehåller
huvudsakligen bestämmelser om reglering av hyrans storlek och om besittningsskydd
genom tvångsförlängning av hyresavtal. Reglerna om besittningsskydd är numera
tillämpliga bara på lokaler, dvs. andra lägenheter än bostadslägenheter.
Hyresregleringslagen gavs från början begränsad giltighetstid, men denna har
sedermera successivt förlängts, senast (SFS 1968; 344) t. o. m. den 31
december 1971.

Under 1940-talet och början av 1950-talet ansågs
det med hänsyn tUl den besvärande bostadsbristen uteslutet att lätta på
hyresregleringen. Lagen tUlämpades under den första tiden så att hyrorna i
stort sett låstes vid den nivå som förelåg när regleringen infördes. Först fr.
o. m. år 1950 medgavs vissa generella hyreshöjningar i syfte att ge fastighetsägarna
kompensation för ökningar i fastighetsomkostnaderna. Sådana hyreshöjningar har
därefter medgetts årligen. Det första steget mot en avveckling av regleringen
togs år 1951 genom tillkallandet av hyresregleringskommittén, som fick i
uppdrag att utreda bl. a. vilka ändringar eller tillägg som kunde vara
påkallade beträffande hyresregleringslagen och vUka övergångsbestämmelser som
kunde behövas för den situation som uppkom när hyresregleringen skulle upphöra.
Kommittén avgav slutbetänkande år 1955 med förslag bl. a. om successiv
avveckling av hyresregleringen (SOU 1955: 35). Förslaget ledde följande år till
vissa ändringar i hyresregleringslagen, vilka trädde i kraft den 1 januari 1957
(SFS 1956; 565). Syftet med ändringarna var att göra det möjligt att påbörja en
avveckling av hyresregleringen. Sålunda fick Kungl. Maj:t rätt att besluta om
regional avveckling. Samtidigt gjordes en begränsad kategorimässig avveckling
genom att från hyreskontrollen undantogs lägenheter i hyresvärden tUlhörigt hus
för vilket hade utgått statligt bostadslån som beviljats efter den 31 december
1956 och inte sagts upp till betalning. Beträffande sådana lägenheter ansågs
den kontroll som utövades av det lånebeviljande organet vara tillräcklig. Genom
en ny lagändring (SFS 1957: 233), som trädde i kraft den 1 januari 1958,
öppnades möjlighet även till samordnad regional och kategorimässig avveckling
av regleringen. Samtidigt undantogs upplåtelse i första hand av lägenhet i
fastighet som förvaltas av kommun eller av kommunalt eller allmännyttigt
bostadsföretag från hyreskontrollen. Med stöd av de nämnda lagändringarna har
Kungl. Maj:t vid olika tillfällen förordnat om såväl regional som
kategorimässig avveckling av hyresregleringen. Genom lagändring år 1961 (SFS
1961: 213) undantogs från hyreskontrollen statlig myndighets upplåtelse av
bostadslägenhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 6

I och med att möjlighet öppnades tUl successiv
avveckling av hyresregleringen ansågs hyresgästernas besittningsskydd böra
stärkas. En provisorisk lösning kom till stånd år 1956 genom lagen (1956: 568)
om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal
(besittningsskyddslagen). Lagen var med vissa undantag tillämplig på
hyresförhållanden för vUka hyresregleringslagens förlängningsregler inte
gällde. Som huvudprincip föreskrevs att hyresgästen skulle ha rätt till nytt
hyresavtal, när hyrestiden gick ut till följd av uppsägning eller av annan
orsak. Redan när lagen kom till var avsikten att den senare skulle ersättas av
permanenta regler om besittningsskydd och om bestämmande av hyresvillkoren.
Detta har nu skett genom 1968 års ändringar i den allmänna hyreslagen.
Besittningsskyddslagen har därför endast övergångsvis och i begränsat
hänseende getts förlängd giltighet efter utgången av år 1968. Ar 1956 antogs
även lagen (1956: 567) med vissa bestämmelser, som skola iakttagas sedan
hyresregleringen upphört (övergångslagen; ändrad 1968: 345). Denna lag är inte
tidsbegränsad och gäller aUtså tills vidare.

Samtidigt
med att hyresregleringen reformerades och besittningsskyddslagen tUlkom
tillkallades hyreslagskommittén. Denna avgav år 1961 betänkande med förslag tiU
reviderad hyreslag (SOU 1961: 47). Förslaget byggde på att hyresregleringen
skulle behållas även efter den nya hyreslagens ikraftträdande och att den
successiva avvecklingen av regleringen skulle fortsätta. Ar 1963 tillkallades
hyreslagstiftningssak-kunniga för att utreda frågan om en avveckling av
hyresregleringen. I de sakkunnigas uppdrag ingick att försöka samordna
hyresbestäm-melserna för orter med mera påtaglig lägenhetsbrist och orter med
en i huvudsak balanserad marknad i en reviderad permanent hyreslag. I avvaktan
på resultatet av de sakkunnigas arbete blev hyreslagskom-mitténs förslag inte
föremål för någon lagstiftningsåtgärd. Hyreslag-stiftningssakkunniga lade år
1966 fram förslag till ny hyreslagstiftning (SOU 1966: 14). Detta gick ut på
att hyresregleringslagen skuUe upphävas och att dess bestämmelser om
hyreskontroll skulle ersättas med bestämmelser i den aUmänna hyreslagen.

På
gmndval av hyreslagskommitténs och hyreslagstiftningssakkun-nigas betänkanden
lades i prop. 1967: 141 fram förslag till en ny allmän hyreslag. Förslaget
syftade till att ersätta hyresregleringen med en friare hyresmarknad, där i
princip hyresgäst i bostadslägenhet fick ett direkt besittningsskydd, som
kompletterades med vissa hyresspärrar, och där besittningsskyddet för
lokalhyresgäster upprätthölls genom ersättningsregler. Hyresreglerings- och
besittningsskyddslagarna skulle enligt förslaget upphävas och ersättas av
bestämmelser i den nya hyreslagen. I propositionen föreslogs även att en
statlig hyresnämnd skulle inrättas för i princip varje län för handläggning av
hyrestvister. Förslag till lag med närmare bestämmelser om dessa hyresnämnder
lades fram i prop.

s. 7 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 7

1967:
171. Sedan det visat sig att önskvärd enighet om den föreslagna reformen inte
kunde uppnås återkallade Kungl. Maj:t de båda propositionerna utom i vad avsåg
frågor om viss förlängning av hyresregleringen (skr. 1967: 174).

Frågan
om en reform av hyreslagstiftningen ansågs emellertid inte böra ställas helt på
framtiden. Redan vid 1968 års riksdag lades därför genom prop. 1968: 91 på nytt
fram förslag tiU ny hyreslag, i huvudsak likalydande med det föregående år
framlagda förslaget. Samtidigt föreslogs att giltighetstiden för
hyresregleringslagen skulle förlängas t. o. m. utgången av år 1971 och att
vissa ändringar skulle göras i lagen. Förslagen bifölls av riksdagen. Den nya
lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1969.

Den
år 1968 genomförda reformen innebar i huvudsak följande. Hyresregleringen
behölls i fråga om både bostadslägenheter och lokaler på de orter där
regleringen gäUde den 1 januari 1969. På sådan ort kan därför det allmänna hyresläget
inte ändras i annan mån än som följer av hyresregleringslagens bestämmelser om
kompensation för ökade omkostnader för fastighetsförvaltningen. Vissa
uppmjukningar i regleringen företogs. Sålunda öppnades möjlighet för hyresvärd
och hyresgäst att träffa avtal om hyreshöjning på grund av
förbättringsarbeten, inbegripet förbättrat underhåll. Vidare undantogs från
regleringen lägenheter som färdigställts efter utgången av år 1968, och det
blev dessutom möjligt för hyresnämnd att besluta om undantag beträffande hus,
som undergår omfattande ombyggnad. Från regleringen undantogs också
lägenheter, som utgör del av upplåtarens bostad. Slutiigen genomfördes en
noUställning av hyrorna per den 31 december 1968. Den grundhyra jämte generell
hyreshöjning som då utgick, kallad bashyra, är i princip grundvalen för
eventuell kommande kompensation för ökade förvaltningsomkostnader. Lagens
besittningsskyddsregler upphävdes för bostadslägenheter och ersattes av den
nya hyreslagens bestämmelser. För lokaler behöUs däremot besittningsskyddet enligt
hyresregleringslagen. De kommunala hyresnämnderna avskaffades och deras
arbetsuppgifter övertogs av statliga hyresnämnder, i princip en för varje län.

Utskottet
får i övrigt hänvisa till propositionen 1971: 103 samt till
riksdagsbehandlingen åren 1967 och 1968 (prop. 1967: 141, 3LU 1967: 58, prop.
1968; 91, 3LU 1968: 50).

Utskottet har tagit del av synpunkter, framförda av
Sveriges fastighetsägareförbund. Hyresgästernas riksförbund,
Hyresgästföreningen i Stor-StockhoIm, Stockholms stads hantverksförening och
Stockholms Kooperativa Bostadförening ek. för.

s. 8 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18

Utskottets
yttrande

Frågan
om fortsatt hyresreglering m. ni.

Kungl. Maj;ts förslag innebär i princip bl. a. att
den med utgångspunkt i faktiska produktionskostnadei: anordnade
hyrespriskontrollen för lägenheter färdigställda senast år 1968 förlängs för
de lägenheter som färdigställts år 1957 eller tidigare samt att
hyrespriskontrollen och det direkta besittningsskyddet helt avvecklas för
lokaler. Lägenheter i småhus kommer att falla under 6 § hyresregleringslagen.
Den geografiska och kategorimässiga omfattningen av regleringen bestäms som
hittiUs av Kungl. Maj:t.

För
de bostadslägenheter som vid en avveckling kommer att falla utanför
priskontrollen gäUer nu hyreslagens regler om direkt besittningsskydd och
kommer att gälla de i anslutning därtill i hyreslagen givna
hyressättningsnormerna. Dessa normer som utgår från avtalsfrihet i fråga om
bl. a. hyra innebär att efter en av hyresgäst påkallad prövning av ett mot
honom riktat krav på högre hyra som villkor för förlängning av hyresavtal,
hyresgäst inte är skyldig att betala vad som väsentligt överstiger hyran för
lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga (48 §). På bristorter,
dvs. nu de orter där hyresregleringslagen gäller, skall ur detta
jämförelsematerial uteslutas lägenheter vilkas hyra inte är rimlig med hänsyn
till det allmänna hyresläget i orten för närmast jämförliga lägenheter i
nybyggda hus. Nyproduktionens förstagångshyror på dessa orter kan på begäran
av hyresvärd eller hyresgäst prövas enligt samma inbördes jämförelseregler.
Kungl. Maj:t har enligt övergångslagen rätt att vid avveckling av hyresregleringen
förordna om begränsning under en övergångstid av det belopp, med vilket hyran
får höjas vid förlängning av hyresavtal. För lokaler ersätts
hyrespriskontrollen och det direkta besittningsskyddet av hyreslagens regler om
indirekt besittningsskydd, innebärande ersättningsskyldighet för hyresvärd vid
obefogad uppsägning.

Departementschefen
har i propositionen redovisat och vägt skäl för och emot en fortsatt giltighet
av hyresregleringslagen. 1 detta sammanhang (s. 36) uttalas uppfattningen att
hyresregleringen på sikt bör ersättas av effektiva hyresspärrar i den allmänna
hyreslagen och att ändringar i hyresregleringslagen bör ha en sådan inriktning
att de underlättar en framtida avveckling av regleringen. Departementschefen
anmäler även (s. 40) avsikten att Kungl. Maj:t ger hyresrådet i uppdrag att
efter utredning komma in med förslag tUl regional avveckling av
hyresregleringen. Detta anförs mot bakgrund av bedömningen att det nu finns
anledning att på nytt pröva frågan med sikte på en relativt omfattande regional
avveckling. Som nedan kommer att beröras väntas vidare den föreslagna
avvecklingen av hyresregleringen för hus färdig-

s. 9 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 9

ställda
efter år 1957 ge möjligheter att säkrare bedöma hur hyreslagens
bruksvärdesystem fungerar beträffande ett något äldre bostadsbestånd på
bristorter. Slutiigen har Kungl. Maj:t, enligt vad utskottet erfarit, genom en
enkät hos närmast berörda myndigheter och organisationer i april 1971 inlett
förberedelser för en översyn av förfarandet i hyrestvister och
hyreslagstiftningen i övrigt.

Mot
en förlängning av hyresregleringen efter innevarande år vänder sig förslaget i
motionen 1971: 1460 om att riksdagen med avslag å pro- positionen skall
begära ett nytt förslag, i princip enligt hyresrådets skrivelse. Motionärerna
finner att de skäl som åberopas i propositionen för en förlängd hyresreglering
inte kan anses bärande. I motionen åberopas vissa remissuttalanden i anledning
av hyresrådets skrivelse och erinras om vad i detta sammanhang anförts i Kungl.
Maj;ts proposition 1967; 141.

Utskottet
tar nedan upp frågan om förlängning av hyresregleringen efter år 1974. I fråga
om motionsyrkandet, som går emot varje förlängning, ansluter sig utskottet
till departementschefens uppfattning (s. 34) att anledning finns att starkt
ifrågasätta lämpligheten av att nu helt avveckla hyresregleringen. Motionen
avstyrks därför.

Ett
bifall till Kungl. Maj:ts förslag medför att frågan om förlängd giltighet av
hyresregleringslagen efter år 1974 får bedömas vid senast 1974 års riksdag.
Motionen 1971: 1463 utmynnar i bl. a. förslaget att lagen skall gälla tills
vidare.

Enligt
utskottets mening är den i propositionen föreslagna förlängningstiden lämplig
ur flera synpunkter. Vissa av de syften som motions-förslaget avsett att tjäna
torde kunna tillgodoses på annat sätt än genom att förlänga
hyresregleringslagen på obestämd tid.

Till
ett beslut att förlänga hyresregleringens giltighetstid i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag föreslås i motioner att riksdagen fogar särskUda uttalanden.
Sålunda föreslås i motionen 1971: 1466 att riksdagen uttalar att en ytterligare
förlängning inte bör komma i fråga. I motionen 1971: 1461 hemställs att
riksdagen ger Kungl. Maj:t tUl känna vad i motionen anförts om angelägenheten
av en reform av hyressättningsnormerna i 48 § hyreslagen. I den sistnämnda
motionen anförs att det avgörande vid en bedömning av hyresregleringslagens
fortsatta giltighet är om hyreslagen tillförs bestämmelser som kan erbjuda
skydd mot oblyga hyresstegringsanspråk. Enligt motionärerna bör även en
fortsatt regional avveckling anstå till dess att man i den allmänna hyreslagen
infört effektiva spärrar mot oskäliga hyreshöjningar.

Även
om skäl allmänt sett talar för ett upphävande av hyresregleringslagen har
dessa skäl, vid en vägning mot skälen däremot, inte föranlett utskottet att nu
avstyrka fortsatt hyresreglering. En bedömning för tiden efter år 1974 bör
göras med beaktande även av de ytterligare erfarenheter som de närmaste årens
tillämpning kan ge. För

s. 10 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 10

att dessa erfarenheter skall kunna beaktas och ett
kommande beslut anpassas till då rådande förhållanden blir en ny prövning
ofrånkomlig. Redan dessa skäl talar mot ett principbeslut av i motionen 1971;
1466 föreslagen utformning.

Vad angår frågan om en översyn av hyressättningsnormerna i
48 § hyieslagen får utskottet erinra om att erfarenheterna av normernas
till-lämpning ännu är mycket begränsade. Tillräckligt underlag för uttalanden
om ändring av bestämmelserna i viss riktning saknas därför. Frågan om
hyressättningsnormernas utformning torde vidare komma att belysas vid den
nyssnämnda översynen av hyreslagstiftningen, bl. a. i anledning av
framställning i ämnet från hyresgäströrelsens sida. Motionen 1971; 1461 bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd i detta sammanhang.

Motionen 1971; 1463 innefattar en hemstälUan att riksdagen
skall uttala sig för en tolkning av de i 48 § hyreslagen intagna reglema om
jämförelsehyra så att däri inte inräknas den del av hyran som hänför sig till
åtgärder från samhällets sida och så att jämförelse endast görs med
hyresreglerade fastigheter. Hemställan torde närmast avse ett förordande av
att skälig hyresnivå bestäms med utgångspunkt i drift- och självkostnader och
anknyter därmed till förslagen i motionen 1971; 1461.

Ett motionens syfte torde vara att med ändrad lydelse
eller tillämpning av 48 § hyreslagen hindra fastighetsägare att tillgodogöra
sig avkastning av oförtjänt markvärdestegring. Motionen synes utgå från att
begreppet bruksvärde avser ett penningbelopp. Bruksvärdet uttrycker emellertid
lägenheternas beskaffenhet vid en objektiv bedömning: användningssätt,
bostadsyta, utrustningsstandard m. m. Hyresjämförelser görs enligt huvudregeln
mellan likvärdiga lägenheter, dvs. lägenheter med samma bruksvärde. Ett
tillgodoseende av motionärens syfte torde därför inte kunna ske genom ett
bifall till hemställan i denna del. I den bakomliggande frågan om hyresnivåns
anknytning till ett produktionsvärde eller liknande får utskottet hänvisa till
vad ovan anförts beträffande förslaget om en översyn av hyressättningsnormerna
i 48 § hyreslagen.

Avveckling av hyresregleringen för hus som färdigställts
efter år 1957

Kungl. Maj:ts förslag att avveckla
hyresregleringen beträffande hus som färdigställts under åren 19581968
motiveras i huvudsak med att skillnaderna i hyror mellan hus av olika årgångar
i regel är av begränsad omfattning i det nyare beståndet, vilket talar för att
en avveckling beträffande dessa lägenheter knappast skulle få några märkbara
effekter på hyresnivån. I detta sammanhang erinras om de allmännyttiga
företagens kraftigt ökande andel i nyproduktionen från slutet på 1950-talet
och deras därmed prisledande ställning i en jämfö-

s. 11 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 11

relseprövning. Slutligen anförs att en årgångsvis
avveckling bör bestämmas så att det blir möjligt att bilda sig en någorlunda
säker uppfattning om hur hyreslagens bruksvärdesystem fungerar beträffande ett
något äldre lägenhetsbestånd på bristorter.

1 motionerna 1971; 1461 och 1463 föreslås, med hänvisning
till risken att de höga hyrorna i nyproduktionen påverkar också äldre årgångar,
att hyresregleringslagen fortfarande skall gälla hus färdigställda senast år
1968.

Enligt utskottets mening kan de farhågor som yppats
beträffande en total avveckling inte ha sådan tyngd i fråga om här aktuella hus
att en föreslagen avveckling bör underlåtas. En partiell avveckling för vissa
årgångar ger möjlighet att få erfarenhet av tillämpningen av särregeln för
bristorter om hyresrelationerna mellan lägenheter i jämförelsematerialet och
nyproducerade lägenheter. Motionerna avstyrks i här behandlade delar.

Avveckling av hyresregleringen för lokaler, ni. m.

Propositionens lagförslag innebär
som angetts även att hyresregleringslagens hyresprisprövning och direkta
besittningsskydd upphör och ersätts av allmänna hyreslagens indirekta
besittningsskydd i form av viss skadeståndsskyldighet.

Förslag som innebär att hyresregleringen inte avvecklas
separat för lokaler förs fram i motionerna 1971: 1459, 1462 och 1463.
Hemställan i motionen 1971; 1461 att besittningsskyddsreglerna fortfarande
skall gälla torde avses ha samma innebörd.

Kungl. Maj;ts förslag har motiverats med att någon
påtaglig brist på på lokaler inte kan sägas råda ens i storstadsområdenas
centrala delar. I statsrådsprotokollet noteras att tillämpning av
hyresregleringslagens besittningsskyddsregler visserligen påkallats i ett
förhållandevis stort antal fall under den senaste tiden, särskilt i Stockholm
och Göteborg, men att detta inte är något avgörande skäl mot en avveckling,
eftersom även den allmänna hyreslagen erbjuder ett starkt besittningsskydd för
lokalhyresgäster.

De nämnda motionsförslagen utgår väsentiigen från
uppfattningen att lokalhyresmarknaden inte kan anses balanserad inom i vart
fall de större städernas centrala delar och att hyreslagens nuvarande indirekta
besittningsskydd inte utgör ett tillfredsställande korrektiv mot hyreshöjningsanspråk
som i många fall därigenom kan få allvarliga sociala konsekvenser. I
motionerna 1971: 1459 och 1461 åberopas vidare bl. a. riskerna för en
övervältring av hyresanspråk från hyresreglerade bostäder till lokaler med
marknadsprissättning.

Vad först angår hyrespriskontrollen för lokaler har
utskottet funnit skäl beakta vad i motionerna anförts om att denna
hyresmarknad

s. 12 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 12

inte
i alla delar kan anses balanserad och att risker sålunda finns för en
övervältring av hyresanspråk om en avveckling inte sker samtidigt för bostäder
och lokaler. Dessa överväganden har lett utskottet till bedömningen att en
hyrespriskontroll bör bibehållas även för lokaler. Lokalhyresmarknaden är
emellertid mycket splittrad. Det är vidare med hänsyn bl. a. till farhågorna
för övervältringstendenser tveksamt om det i propositionen föreslagna
förhandlingssystemet utan vidare kan göras tillämpligt på lokaler. De
skiljaktigheter som finns mellan bostadshyresmarknaden och lokalerna
återspeglas bl. a. i reglerna om hyresnämnds sammansättning. Den ej lagfarne
ledamoten som företräder hyresgästerna skall sålunda vara väl förtrogen med
bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärende rör lokaler, med näringsidkande
hyresgästers förhållanden. Mot bakgrund därav anser utskottet att den
strängare hyrespriskontrollen och förhandlingssystemet enligt 34 §§ inte bör
omfatta lokaler. Motionärernas syften synes i huvudsak kunna tillgodoses genom
hyrespriskontroll i den form som avses i 6 § hyresregleringslagen. Denna kräver
för sin tillämpning, praktiskt även om inte formellt, ett initiativ från
hyresgästen. Vid hyresnämndens prövning bedöms ett hyreskrav med hänsyn till
samtliga omständigheter i det individuella fallet, såsom en affärsrörelses
allmänna beskaffenhet, kostnader som nedlagts på lokalen av hyresgästen m. m.
Straff finns inte stadgat för att hyran bestäms över en viss gräns. Ett
nedsättningsbeslut enligt 6 § 1 st. äger inte tillämpning på framtida avtal.
Hyresnämnden kan dock enligt 2 st. föreskriva att lägenheten skall falla under
den snävare hyresregleringen. Utskottet har mot bakgrund av det i motionerna
angivna syftet förutsatt att denna möjlighet kommer att tillvaratas i de fall
där skyddssynpunkterna är markerade.

Vad
därefter angår besittningsskyddet för lokalhyresgäst skulle vid bifall till vad
utskottet ovan förordat kunna hävdas att begreppet skälig hyra enligt 57 §
allmänna hyreslagen blir liktydigt med hyra som hyresnämnd bestämt enligt 6 §
hyresregleringslagen och att därför ersättningsreglerna skulle få en
kraftigare verkan som korrektiv samtidigt som det mest väsentliga incitamentet
till uppsägning möjligheten att ta ut högsta erbjudna hyra bortföll. De
utgångspunkter ur vilka hyreslagens regler är givna är dock av en annan natur,
och tiUämpnings-svårigheter skulle kunna uppstå även med en ny
motivkonstruktion och eventuella ytterligare föreskrifter. Vidare torde
ersättningens storlek enligt gällande regler emellertid, liksom de i många
fall viktiga intressen som anses skyddade, tala för att det redan tillämpade
direkta besittningsskyddet behålls oförändrat. Utskottet tillstyrker sålunda
bifall till motionerna i denna del.

Motionen
1971: 1459 innefattar vidare hemställan som torde avse att riksdagen skall
begära ett förslag tUl ändring av hyreslagens regler om

s. 13 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 13

indirekt besittningsskydd för lokalhyresgäster så att
dessa får ett lika starkt direkt besittningsskydd som bostadshyresgästerna.

Valet av skyddsform enligt hyreslagen utgick enligt
propositionen 1968; 91 (se prop. 1967: 141, s. 122, 3LU 1968: 50, s. 8586)
från att hyresförhållandet i de flesta fall utgjorde ett led i en affärsmässigt
driven verksamhet och att sociala skäl knappast kan åberopas för den ena eller
andra lösningen av besittningsskyddsfrågan. Utanför bostadssektorn kan hyror
för lägenheter, som till synes är likvärdiga, ofta variera inom mycket vida
gränser. I propositionen 1968: 91 (s. 58) erinrade vidare dåvarande chefen för
justitiedepartementet om sin ståndpunkt att hyresregleringens bibehållande
skulle vara en förutsättning för det fortsatta reformarbetet på
hyreslagstiftningens område och föreslog med hänsyn därtiU att
hyresregleringen, inklusive det direkta besittningsskyddet, skulle bibehållas
i fråga om lokaler på hyresreglerade orter.

Utskottet har inte funnit anledning att gå ifrån tredje
lagutskottets och riksdagens tidigare bedömningar i denna fråga. En förnyad
prövning bör i vart fall inte ske förrän ytterligare underlag getts genom den
inom justitiedepartementet påbörjade översynen och genom ytterligare erfarenheter
av tillämpningen. Enligt vad utskottet erfarit väntas den nämnda översynen
innefatta även en kartläggning av erfarenheterna av det indirekta
besittningsskyddet för lokaler och en värdering av besittningsskyddets
effektivitet mot bakgrund härav. Ett riksdagens initiativ är därför inte nu
påkallat ens ur de synpunkter som motionärerna företräder.

Avveckling i särskilda fall

Utskottet har mot bakgrund bl. a.
av att prispiövning inte gäller för de bostadskooperativa företagens
bostadsrättsupplåtelser tagit upp frågan om hyresregleringslagen bör omfatta
sådant hyreshus som ägs av kooperativt bostadsföretag där hyresgästerna själva
eller i förening med det allmänna har det avgörande inflytandet. Som exempel
kan nämnas Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för. Denna förening med
dess nu närmare 4 400 bostadslägenheter och 300400 lokaler har uppgetts (SOU
1969; 4, s. 94) vara det enda företag som fått särskilt tillstånd att fortsätta
sin verksamhet beträffande efter år 1945 förvärvade hus. Vidare har
aktualiserats fråga om undantag från hyresregleringen vid uthyrning i andra
hand från studentbostadsföretag som hyr lägenheter i av allmännyttigt
bostadsföretag ägt och förvaltat hus.

Hyresregleringslagen ger Kungl. Maj;t fullmakt att besluta
om regional och kategorimässig avveckling av hyresregleringen. Kungl. Maj:t
har även att enligt 26 § 1 st. 4 bestämma om undantag från hyresregleringen
för vissa hus. Enligt utskottets mening bör lagen ge möjlighet för Kungl. Maj;t
att förordna om undantag även för andra fall då all-

s. 14 Kontrollera mot PDF

CU
1971:18 14

manna intressen kan anses tryggade på ett fuUt
tiUfredsställande sätt. Bestämmelse härom bör tas in i 26 §
hyresregleringslagen.

Hyrespriskontrollens innehåll

Hyresregleringslagen delar som ovan
berörts de lägenheter på vilka lagen äger tillämpning i två huvudgrupper. För
den ena gruppen gäller en snävare form av hyresreglering enligt 35 §§ och för
den andra en mindre ingripande reglering enligt 6 §. Till den förstnämnda
gruppen hör nu dels bostadslägenheter som inte hyrs ut möblerade, dels lokaler
som inte har varierande hyra. De möblerade bostadslägenheterna och lokalerna
med varierande hyra bUdar sålunda nu den andra gruppen. Utskottet har ovan
yttrat sig angående hyresregleringstyp för lokaler i allmänhet.

Enligt propositionen skall medgivande till generell
hyreshöjning som gäller vid utgången av år 1971 fortsätta att gälla till
utgången av september 1972. Ytterligare generell hyreshöjning skall inte kunna
medges. De ökade kostnader för fastighetsförvaltning räntor, tomträttsavgäld,
löner eller eljest får i stället kompenseras genom tillägg till bashyran på
samma sätt som förbättring m. m. Ytterligare föreslås en särskUd spärregel,
enligt vUken höjning inte får ske så att hyran kommer att överstiga vad som
med hänsyn till hyresläget för jämförliga lägenheter i orten och övriga omständigheter
är skäligt. I statsrådsprotokollet anförs att en övergång till en individuell
bedömning i fråga om hyreshöjning på grund av ökade kostnader för
fastighetsförvaltning medför fördelar främst i två hänseenden: dels kan man ta
större hänsyn till kostnadsutvecklingen för den enskUda fastigheten, dels blir
det möjligt att i större utsträckning beakta att totalhyran blir skälig med
hänsyn till lägenhetens bruksvärde.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i dessa delar har ställts
förslaget i motionen 1971; 1461 om ändring av lagförslagets 3 § 1 st., sista
meningen, beträffande bashyrebestämningen i de fall, där det inte finns något
hyresbelopp den 30 september 1972 som skall anses för bashyra. Yrkandet torde
syfta till en mer generell regel att fastställelse av bashyra för lägenheter i
hus, färdigställda under 1960-talet och där bashyra inte fastställts, inte
skall kunna avse högre belopp än som skulle ha fastställts om fastigheten varit
statiigt belånad. Regeln förordas träda i kraft redan den 1 juli 1971.

Den föreslagna ändringen, med avsedd karaktär av
spärregel, skulle för sådana även privatfinansierade hus innebära krav på
produktionskostnads- och avkastningsberäkningar enligt för respektive
färdigställningsår gällande statliga låneregler kombinerat med tillämpning av
äldre medgivanden till generell hyreshöjning för statligt belånade hus.

Utskottet
har ovan förordat att hyresregleringen avvecklas för hus.

s. 15 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 15

färdigställda efter år 1957. Motionsyrkandet avstyrks
redan på denna grund. Vidare bör noteras att den i motionen föreslagna regeln
torde försvåra en framtida avveckling av hyresregleringslagen och en anknytning
till hyressättningsregler i hyreslagen. Motionens syfte att motverka en av
bostadsbrist föranledd prispress på hyrorna har ansetts tillgodosett genom
hyreslagens möjlighet att från jämförelseprövningar utesluta lägenheter med en
hyra som inte står i godtagbar relation till hyrorna i nyproduktionen.

Ytterligare förordas i motionen 1971; 1461 beträffande
propositionsförslagels 3 § 3 st. att detta förslags regler om
förbättringsarbete m. m. som bekostats av hyresgäst skall uttryckas att omfatta
vad som bekostats av annan än hyresvärden.

De tänkbara fall då en förbättring bekostats av tredje man
kan inte föranleda bifall till motionsyrkandet. I de fall då arbete faktiskt bekostas
av försäkringsgivare sker detta för respektive försäkringstagares räkning och
kan inte påverka bedömningen. Motionsyrkandet avstyrks.

1 den sistnämnda motionen 1971; 1461 har vidare
föreslagits att spärregeln i förslagets 3 § 4 st. knyts an inte primärt till
jämförelseprövningen utan även till en individuell kapitalkostnadsbedömning om
detta ger en lägre hyra. Detta får uttryck i att skälig högsta hyra direkt
anknyts till fastighetens drift- och självkostnader och till hyresläget för
jämförliga lägenheter i orten, varmed avses i första hand hyror i hus med samma
färdigställningsperiod.

Vad utskottet ovan noterat i fråga om fastställelse av
bashyra gäller i allt väsentligt även denna spärregel, som avser höjning av
bashyra. Motionen avstyrks även i denna del.

Slutligen föreslås i den sistnämnda motionen 1971: 1461 i
fråga om nedsättning av bashyra att regeln i förslagets 3 § 5 st. inte anknyts
endast till ändrade förhållanden utan medger sänkning av eljest gällande
bashyra efter jämförelse med hyresläget för jämförliga lägenheter på orten,
innebärande som ovan likvärdiga lägenheter i hus med samma
färdigställningsperiod.

Mot förslaget i vad det syftar till möjligheten att på
nytt pröva gällande bashyra utan att någon ny omständighet påkallar detta kan
resas samma invändningar som mot förslagen om spärregler vid nyfaststäl-lelse i
vissa årgångar och vid hyreshöjning.

Tillåten hyra utöver bashyran

Det principiella innehållet i 4 §
hyresregleringslagen ändras inte genom lagförslaget. Förbudet att överskrida
bashyran utgör alltså inte hinder mot att träffa avtal om skälig ersättning i
vissa hänseenden. Sådant avtal prövas av hyresnämnd om hyresgästen begär det.

1 denna
del har ingen invändning rests mot Kungl. Maj:ts förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

CU
1971:18 16

Förfarandet vid fastställelse och ändring av bashyra

Enligt Kungl. Maj;ts förslag öppnas
möjlighet att fastställa eller ändra bashyra genom överenskommelse mellan
riksorganisation av hyresgäster eller lokal hyresgästförening å ena sidan och
motsvarande fastighetsägarorganisation eller även hyresvärd å andra sidan.
Även om denna ordning avses vara huvudalternativ skall nämnda frågor dock som hittills
kunna avgöras genom beslut av hyresnämnd. Som vUlkor för att hyresvärd skall få
påkalla sådan prövning föreslås i princip gälla att förhandling med
hyresgästorganisation ägt rum men inte lett tUl överenskommelse. Undantag från
detta villkor skall gälla vid förhandlingsvägran eUer hinder att förhandla
inom rimlig tid, hinder som inte berott på värden eller hans organisation.
Någon spärr för att hos hyresnämnd påkalla prövning av avtal och ersättning
enligt hyresregleringslagens 4 § skall inte gälla.

Mot principförslaget om möjlighet att fastställa eller
ändra bashyra genom överenskommelse har invändningar rests i motionen 1971;
1463 såvitt däri förordats att riksdagen uttalar sig för av regering och riksdag
fastställda huvudgrunder för bashyresberäkningen, en inskränkning av
möjligheterna tiU centrala överenskommelser, och en förbehållslös rätt att
påkalla hyresnämnds prövning.

Utskottet har med hänsyn tUl de i statsrådsprotokollet (s.
4345) anförda skälen för reformen i denna del inte funnit anledning
tillstyrka motionsförslaget.

I fråga om hyresgästorganisations förhandlingsbehörighet
har i motionen 1971: 1466 föreslagits ändring i 3 a § i syfte att lämna en
prövningsrätt därav till hyresnämnderna. Förslaget grundas närmast på
uppfattningen att kravet på att organisationen skall vara ansluten till
riksorganisation måste anses som tämligen irrelevant.

Enligt utskottets mening finns ett klart behov av att
vägledande normer överenskoms centralt mellan riksorganisationerna.
Möjligheterna till information och samordnat handlande underlättas genom anslutningskravet
vilket även i sig ger avsevärda garantier för att lokala överenskommelser
träffas inom rimlig tid. Vidare skulle en i motionen föreslagen ordning i
vissa fall kunna medföra bl. a tidskrävande administrativ prövning.

Motionen 1971: 1464 utmynnar i förslag om ändring som gör
även enskild hyresgäst behörig att avtala om bashyra.

Överflyttningen av en rätt att fastställa eller ändra
bashyra från de administrativa myndigheterna till avtalsområdet förutsätter att
avtalsparterna har både vUja och förmåga att även centralt träffa överenskommelser
och utbilda en fast praxis. En förhandlingsrätt om priskontroll för enskUd
hyresgäst skulle omöjliggöra sådana strävanden och förutsätta en myndighetsreglering
av mer detaljerad typ än den nu-

s. 17 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 17

varande.
Alternativt skulle önskemålet faktiskt innebära en situation närmast
motsvarande att 6 § hyresregleringslagen tillämpades generellt. Motionen avstyrks.

Enligt
ovan har som vUlkor för hyresvärds rätt att påkalla hyresnämnds prövning av
bashyra föreslagits att förhandlingsförsök skall ha skett. I motionen 1971:
1466 föreslås ett tillägg till 3 a § som anger den längsta tid för avtalsparts
medverkan till förhandlingar som bör avvaktas och efter vilken hyresnämnd är
skyldig ta upp ett prövningsyrkande.

Utskottet
ansluter sig till vad i statsrådsprotokoUet (s. 45) anförts i denna fråga. De
skUda omständigheter som bör beaktas, bl. a. tidpunkten för avsedd
hyresändring, kan knappast täckas in genom att föreskriva en bestämd frist.

Möjligheten
att ta ut en höjd bashyra förutsätter att överenskommelse därom ingår i det
enskilda hyresavtalet, något som endast undantagsvis är fallet. I motionerna
1971: 1465 och 1466 föreslås att till lagförslaget fogas en
övergångsbestämmelse som ger möjlighet att anse att förbehåll om rätt att ta ut
generella hyreshöjningar skall gälla även rätt att ta ut höjning av bashyra.
Förslagen motiveras med de olägenheter som eljest skulle följa av att ett
mycket stort antal hyresavtal sägs upp för att tillfogas en ny kontraktsklausul
av motsvarande innebörd.

Det
förhållandet att ökade kostnader för fastighetsförvaltningen enligt förslaget
skall utgöra grund för höjning av bashyran i stället för att beaktas genom
generella hyreshöjningar skulle i och för sig kunna gmnda bifall tiU
motionsförslagen. Den rent faktiska skUlnad som ligger i att dessa kostnader
enligt lagförslaget kan mer individuellt beaktas talar dock mot detta. Med hänsyn
därtill och då kontraktsomskrivning i det helt övervägande antalet fall torde
kunna åstadkommas på frivillig väg avstyrker utskottet motionsyrkandena. Enligt
vad utskottet erfarit har även övervägts möjligheterna att i samband med en sådan
omskrivning kunna övergå till mer standardiserade avtalstyper.

Övriga
frågor

Frånsett att redaktionella ändringar bör göras i
lagförslagets 2 § 1 st. och 6 § 2 st. har utskottet inte funnit anledning till
erinran mot propositionen i vad den inte behandlats ovan.

Utskottets
hemställan

Utskottet
hemstäUer

1. beträffande avveckling av hyresregleringen vid utgången av år 1971 att
riksdagen avslår motionen 1971: 1460,

2. beträffande ytterligare giltighetstid för lagen (1942:429) om

2
Riksdagen 1971.19 saml. Nr 18

s. 18 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 18

hyresreglering
m.m. att riksdagen med avslag å motionen 1971: 1463 såvitt nu är i fråga
antager det genom propositionen framlagda lagförslaget i vad avser första
delsatsen i ingressen,

3. beträffande uttalande om förlängning av hyresregleringen efter år 1974
att riksdagen avslår motionen 1971: 1466 såvitt nu är i fråga,

4. beträffande översyn av hyresprövningsbestämmelserna i 12 kap. 48 §
jordabalken (hyreslagen) i dess fr. o. m, den 1 januari 1972 gällande lydelse
att riksdagen avslår motionen 1971: 1461 såvitt nu är i fråga,

5. beträffande uttalande om tillämpningen av under 4 angivet lagrum att
riksdagen avslår motionen 1971: 1463 såvitt nu är i fråga,

6. beträffande hyresreglering för hus eller del av hus som färdigställts
under åren 19581968 att riksdagen med avslag å motionerna 1971: 1461 och
1463, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, antager lagförslaget i vad avser 26
§ första stycket 1 lagen om hyresreglering m. m.,

7. beträffande hyresreglering för lokaler att riksdagen med förklaring
att lagförslaget icke kunnat godtagas i anledning av motionerna 1971; 1459,
1461, 1462 och 1463, de två förstnämnda och den sistnämnda såvitt nu är i
fråga, för sin del beslutar att

a. andra delssatsen
i lagförslagets ingress skall ha i bilaga härtill

som utskottets förslag betecknad lydelse,

b. tredje
delssatsen i lagförslagets ingress skall utgå,

c. antaga
lagförslaget i 'ad avser 2 § lagen om hyresreglering

m. m. med redaktionell ändring enligt i bilaga härtill som utskot

tels förslag betecknad lydelse,

d. antaga
lagförslaget i vad avser 6 § första stycket nämnda lag

med ändring enligt i härvid fogad bilaga som utskottets förslag

betecknad lydelse,

e. 7 § nämnda lag
efter redaktionell ändring skall ha i bilaga

härtill som utskottets förslag betecknad lydelse,

f. punkterna 6 och
7 i lagförslagets övergångsbestämmelser skall

utgå och att efterföljande del därav omnumreras med hänsyn

därtUI,

8. beträffande översyn av reglerna om indirekt besittningsskydd för
lokalhyresgäster i 12 kap. 5660 §§ jordabalken (hyreslagen) i dess fr. o. m.
den 1 januari 1972 gällande lydelse att riksdagen avslår motionen 1971: 1459
såvitt nu är i fråga,

9. beträffande undantag från hyresregleringen i särskilda fall att
riksdagen med förklaring att visst tillägg bör göras för sin del antager
lagförslaget i vad avser 26 § första stycket lagen om hyresreglering m. m.
såvitt lagrummet ej behandlats under 6 med

s. 19 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 19

ändring enligt i bilaga härtill som utskottets förslag
betecknad lydelse,

10. beträffande fastställelse
av bashyra m. m. att riksdagen med av

slag å motionen 1971: 1461 såvitt nu är i fråga antager lagförsla

get i vad avser

a. 3
§ första stycket lagen om hyresreglering m. m.,

b. punkten
1 i övergångsbestämmelserna,

11. beträffande höjning respektive
nedsättning av bashyra, m.m., att riksdagen med avslag å motionen 1971: 1461
såvitt nu är i fråga antager lagförslaget i vad avser 3 § lagen om hyresreglering
m. m. och det inte behandlats under 10,

12. beträffande uttalanden om grunderna
för fastställelse och ändring av bashyra i vad frågan ej behandlats under 5
att riksdagen avslår motionen 1971: 1463 såvitt nu är i fråga,

13. beträffande hyresgästorganisations
förhandlingsbehörighet m. m. att riksdagen med avslag å motionen 1971; 1466
såvitt nu är i fråga antager lagförslaget i vad avser 3 a § första stycket
lagen om hyresreglering m. m.,

14. beträffande enskild hyresgästs
behörighet att avtala om bashyra, m. m., att riksdagen avslår motionen 1971:
1464,

15. beträffande hyresvärds rätt att
påkalla prövning hos hyresnämnd, m. m., att riksdagen med avslag å motionen
1971; 1466 såvitt nu är i fråga antager lagförslaget i vad avser 3 a § andra
stycket lagen om hyresreglering m. m.,

16. beträffande rätt att ta ut höjning
av bashyra att riksdagen avslår motionerna 1971: 1465 och 1466, den sistnämnda
såvitt nu är i fråga,

17. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen

a. antager
lagförslaget i vad avser 6 § andra stycket lagen om

hyresreglering m. m. med redaktionell ändring enligt i bilaga

härtill som utskottets förslag betecknad lydelse,

b. antager
lagförslaget i vad det inte behandlats ovan under

116 och 17 a,

18. beträffande särskild
hyreskontroll enligt räntelånekungörelsen

att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet anförts.

Stockholm den 13 maj 1971 På civilutskottets vägnar ERIK
GREBÄCK

s. 20 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 20

Närvarande:
herrar Grebäck (c), Bergman (s). Almgren (s), Kristiansson i Örkelljunga (s),
Petersson i Nybro (s), Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s). Ullsten (fp),
Henrikson (s), Wennerfors (m). Högström (s), Engström (vpk), Jadestig (s), Karlsson
i Mariefred (c), Strömberg (fp) och Adolfsson (m).

'
Ej närvarande vid mom. 78 samt 13.

' » » »
» 16, 912 samt 1418.

Reservationer

1, beträffande avveckling av hyresregleringen vid
utgången av år 1971 av herrar Wennerfors och Adolfsson (båda m) som anser att
utskottets yttrande och hemstäUan bort ha följande lydelse:

"Förslaget
att förlänga hyresregleringslagens giltighetstid förenas med förslag om att
helt häva hyresregleringen för bostäder färdigställda efter år 1957 samt
lokaler, att föra över bl. a. lägenheter i en- och tvåfamiljs-hus till 6 § och
att ändra grunderna för prövning av skälig hyra så att hyreslagens regler om
bruksvärdeprövning kan tjäna till ledning (s. 47). Vidare förutskickas (s. 40)
en relativt omfattande regional avveckling av hyresregleringen. Bedömningarna
ansluter sålunda i viss mån tUl de förslag som lades fram för 19f)7 års riksdag
om att ersätta hyresregleringen med en friare hyresmarknad. Propositionen
torde kunna tolkas som ett vidhållande i princip av dessa förslag men med
förlängnings-förslaget som en eftergift mot mer eller mindre klart motiverade
uttalanden från företrädare för vissa intressegrupper uttalanden som innebär
farhågor för att hyresnivån skulle stiga för främst ett äldre bostadsbestånd i
bristorter.

Mot
propositionens förslag har ställts motionen 1971: 1460 med dess yrkande som i
princip ansluter sig till hyresrådets framställning bl. a. byggd på
partsorganisationernas gemensamma uttalande att regleringen inte bör förlängas.
Hyresrådet har redovisat undersökningar, gjorda i samråd med de lokala
partsorganisationerna i storstäderna, som visar att en tUlämpning av
braksvärdeprincipen med undantag för enstaka faU sannolikt inte kommer att leda
till hyreshöjningar av sådan storlek att några oantagbara konsekvenser behöver
uppstå. Hyresrådet har för dessa enstaka fall föreslagit övergångsregler med
spärrar mot oskäliga hyreshöjningar.

Utskottet
har vid en bedömning av verkningarna av hyresregleringens avskaffande inte
funnit att de anmälda farhågorna för oskäliga hyreshöjningar belysts på sådant
sätt att tilltron till hyresrådets och partsorganisationernas bedömningar
rubbats. Detta konstaterande i förening med den nu närmast allmänt accepterade
uppfattningen att en hyrespriskontroll av även den nu föreslagna
konstruktionen leder till allvarliga negativa konsekvenser har lett utskottet
tiU bedömningen att hyres-

s. 21 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 21

regleringslagens giltighetstid inte bör förlängas.
Riksdagen bör därför avslå propositionen och väckta motioner om ändringar samt
med bifall till förslaget i motionen 1971: 1460 begära där förordat förslag om
erforderliga ändringar i hyreslagstiftningen. Utskottet hemstäUer

(1.) att
riksdagen med bifaU till motionen 1971: 1460

a. avslår
propositionen 1971; 103,

b. som
sin mening ger Kungl. Maj:t tiU känna att nytt förslag

om ändringar i hyreslagstiftningen enligt vad utskottet anfört bör

föreläggas innevarande års riksdag vid dess höstsession,

c. avslår
motionerna 1971:1459, 1461, 1462, 1463, 1464, 1465

och 1466."

2. beträffande uttalande om
förlängning av hyresregleringen efter år

1974 i vad avser hemställan av herrar Grebäck (c), Andersson i Knäred

(c). Ullsten (fp), Karlsson i Mariefred (c) och Strömberg (fp) som anser

att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

"3. beträffande uttalande om
förlängning av hyresregleringen efter år 1974 att riksdagen med bifall tUl
motionen 1971: 1466 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj;t till
känna vad utskottet anfört,"

3. beträffande uttalande om
förlängning av hyresregleringen efter år

1974 i vad avser utskottets yttrande

a. av herrar Grebäck (c), Andersson
i Knäred (c). Ullsten (fp), Karlsson i Mariefred (c) och Strömberg (fp) som
vid bifall till reservationen 2 anser att det stycke i utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med "Även om" och på s. 10 slutar med
"föreslagen utformning" bort ha följande lydelse:

"Övervägande skäl talar för att hyresgästernas
befogade anspråk på skydd mot oskäliga hyreskrav bör tillgodoses genom allmänna
hyreslagens bestämmelser om jämförelsehyror i förening med för även lokalhyresgäster
godtagbara besittningsskyddsregler. Denna uppfattning har sedan avsevärd tid
fått en mycket bred förankring. Det är vidare uppenbart att
hyresregleringslagens avveckling måste ske på ett sådant sätt att övergången
inte medför oacceptabla förhållanden. Det nu framlagda förslaget till
ändringar i hyresregleringslagen medger en smidig övergång till
jämförelsehyror. Därmed är förutsättningarna uppfyllda för att nu fatta ett
principbeslut enligt förslaget i motionen 1971: 1466 om att en ytterligare
förlängning av hyresregleringslagens giltighet efter år 1974 inte bör komma i
fråga. Utskottet tiUstyrker därför bifall till motionen i denna del. Därav
följer att hyresregleringslagen fr. o. m. år 1972 får faktisk karaktär av
övergångsbestämmelser och att ytterligare ändringar däri endast kan motiveras
av önskemål om att möjliggöra en mjukare

s. 22 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 22

övergång. Utskottet behandlar nedan i den nämnda motionen
väckta förslag i sådant syfte."

b. av herr Engström (vpk) som vid
bifall till utskottets hemställan under 3 anser att det stycke i utskottets
yttrande som på s. 9 börjar med "Även om" och på s. 10 slutar med
"föreslagen utformning" bort ha följande lydelse:

"Bibehållandet av hyresregleringen efter utgången av
år 1974 är beroende av hyreslagens utformning. Avgörande är vilka spärrar mot
oskäliga hyreshöjningar som då finns inskrivna i hyreslagen. Något uttalande
från regeringens sida om tidpunkten för en ändring av hyreslagens § 48 har
inte framlagts. Bakom hyreslagens § 48 ligger de uttalade motiven om övergång
till marknadshyror. Innan nya motiv för hyressättningen enligt hyreslagen har
framlagts och hyreslagen fått en utformning som hindrar oskäliga hyreshöjningar
kan principbeslut om tidpunkt för avskaffande av hyresregleringen inte fattas.
Dessa skäl talar mot ett principbeslut av i motionen 1971; 1466 föreslagen
utformning."

4. beträffande översyn av
hyresprövningsbestämmelserna i hyreslagen av herr Engström (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar
med "Vad angår" och slutar med "detta sammanhang" bort
ersättas med text av följande lydelse:

"En översyn av hyressättningsnormerna i § 48
hyreslagen är synnerligen angelägen. Så länge det finns bostadsbrist måste det
finnas lagfästa effektiva spärrar mot oskäliga hyreshöjningar. De anförda motiven
bakom hyreslagen om övergång till marknadshyror och bruksvärdesregeln i § 48
är enligt utskottets mening tillräckliga skäl för att hyreslagen måste ändras.
Effektiva hyresspärrar mot oskäliga hyreshöjningar bör finnas inskrivna i en
lag. Hyresprövningsbestämmelserna i hyreslagen kan inte få utgå från
jämförelser med de höga hyrorna i nyproduktionen. Bruksvärdesregeln blir med
denna jämförelse en lagbestämmelse som successivt pressar upp hyrorna i det
äldre privata fastighetsbeståndet. Jämförelsen bör i stället ske med
lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag av samma årgångar eller jämförliga
hyror i annat äldre fastighetsbestånd. Det kan inte godtas att hyresvärd skall
kunna tillgodogöra sig vinster på grund av att "bruksvärdet" ökat
genom samhällets insatser: närhet till kommunikationer, centralt läge o. d.

En anknytning till drift- och självkostnader bör vara den
grundläggande principen för hyresprövningsbestämmelserna. Avvikelse från denna
princip bör endast ske när det är fråga om oskäliga kostnader vid
jämförelseprövning av fastigheter och lägenheter som är uppförda under samma
tidsperiod. Utskottet delar helt den i motionen 1971; 1461 framförda
uppfattningen om angelägenheten av att Kungl. Maj;t

s. 23 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 23

skyndsamt utarbetar och förelägger riksdagen förslag om en
annan lydelse av 48 § hyreslagen. Därigenom blir förutsättningarna för ett slopande
av hyresregleringen helt andra. Den översyn av förfarandet i hyrestvister och
hyreslagstiftningen i övrigt som pågår har ingen uttalad målsättning om i
vilken riktning förändringarna av hyreslagen skall ske. Inte heller finns i den
inledda översynen någon uttalad tidpunkt när förslag till ändring av
hyressättningsparagrafen i hyreslagen kan ske. Detta labUa läge underlättar den
fortsatta urholkning av hyresregleringslagen, som kommer till uttryck i
proposition 1971; 103. Utskottet delar även den i motionen 1971; 1461 framförda
uppfattningen att en fortsatt regional avveckling inte bör ske förrän riksdagen
fått ta ställning till förslag om ändring av hyreslagens § 48. Utskottet
finner det angeläget tillstyrka bifall till motionen 1971: 1461 i denna
del." dels utskottets hemstäUan under 4 bort ha följande lydelse: "4.
beträffande översyn av hyresprövningsbestämmelserna i 12 kap. 48 § jordabalken
(hyreslagen) i dess fr. o. m. den 1 januari 1972 gällande lydelse att riksdagen
med bifall till motionen 1971: 1461 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,"

5. beträffande avveckling av
hyresregleringen för hus som färdigställts efter år 1957 av herr Engström
(vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar
med "Enligt utskottets" och slutar med "behandlade delar"
bort ha följande lydelse:

"Enligt utskottets mening har de farhågor för
oskäliga hyreshöjningar som yppats i motionerna 1971: 1461 och 1971; 1463 en
sådan tyngd att avveckling av hyresregleringen för fastigheter färdigställda
1958 1968 inte bör komma i fråga. Vid avveckling av hyresregleringslagen
gäller hyreslagen. Jämförelsen vid hyressättningen skall då gälla de rekordhöga
hyrorna i nyproduktionen i allmännyttiga bostadsföretag. Vid en sådan
jämförelseprövning och tillämpning av bruksvärdesregeln finns risk för
betydande hyreshöjningar i de privata fastigheter som uppförts under
1960-talet. Som framförts i motionen 1971: 1461 är skillnaden i
utrustningsstandard inte särskilt stor mellan nu producerade och 10 år gamla
lägenheter. Den i propositionen framförda uppfattningen att man skall
genomföra en årgångsvis avveckling för att få erfarenheter av hur hyreslagens
bruksvärdessysfem fungerar måste betecknas som cynisk. Det står helt klart att
hyreslagens 48 § och jämförelseprövningen i många fall leder tiU
hyreshöjningar i det något äldre privata fastighetsbeståndet. TUl grund för
hyreshöjningskrav kan fastighetsägarna i dessa fastigheter lägga inte bara
ökade omkostnader utan också krav på hyreshöjningar med hänvisning till
bruksvärde och hyresläge jämfört med de rekordhöga hyrorna i nyproduktionen. En

s. 24 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 24

socialt
inriktad bostadspoltik bör ha som grund att lagstiftningen hindrar
hyreshöjningar. Utskottet kan inte ansluta sig till propositionens förslag
utan finner det i stället synnerligen angeläget att tillstyrka bifall tiU
motionerna 1971: 1461 och 1971: 1463 såvitt avser fortsatt förlängning av
hyresregleringen för berörda årgångar." dels utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse: "6. beträffande hyresreglering för hus eller del
av hus som färdigställts under åren 19581968 att riksdagen med förklaring
att lagförslaget inte kunnat godtagas med bifall till motionerna 1971: 1461
och 1463, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, icke antager lagförslaget i vad
avser 26 § första stycket I lagei om hyresreglering m. m.,"

6.
beträffande hyresreglering för lokaler av

a. herrar Bergman (s). Almgren (s), Kristiansson i
Örkellunga (s), Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m), Jadestig (s) och
Adolfsson (m) som anser att

dels
den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Vad först"
och på s. 12 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

"De
närmast i motionerna 1971: 1459 och 1461 anförda farhågorna för en övervältring
av hyresanspråk kan utskottet inte dela. Utskottet ansluter sig i denna fråga
till vad departementschefen anfört (s. 4041). Vad i motionerna 1971: 1462 och
1463 förts fram om nödvändigheten att skydda vissa lokalhyresgästers intressen
torde få anses ha ett så begränsat syfte, att det inte kan motivera en
fortsatt hyresreglering i vissa kommuner, där hyresmarknaden obestridligen är
mycket splittrad och någon brist på lokaler i egentlig mening inte råder.

De
skäl för en fortsatt hyresreglering för lokaler som hänför sig till
besittningsskyddsformerna kan inte heller anses ha en sådan tyngd att de leder
till ett bifall till motionsyrkandena. Hyreslagens indirekta besittningsskydd
har visat sig ha så goda effekter att motionärernas syften i denna del borde
kunna anses i allt väsentligt tillgodosedda därigenom. Utskottet yttrar sig
nedan om behovet av riksdagsinitiativ för att åstadkomma en översyn av dessa
hyreslagens regler. Med hänsyn till det anförda avstyrks motionerna och
tiUstyrks propositionens förslag i denna del."

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse: "7. beträffande hyresreglering för lokaler att riksdagen med
avslag å motionerna 1971: 1459, 1461, 1462 och 1463, de två förstnämnd-da och
den sistnämnda såvitt nu är i fråga, antager lagförslaget i vad avser

a. andra och
tredje delssatserna i lagförslagets ingress,

b. 2 § lagen om
hyresreglering m. m.,

c. 6 § första
stycket nämnda lag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 25

d.
punkterna 6 och 7 i lagförslagets övergångsbestämmelser,"

b.
herr Engström (vpk) som anser att

dels
den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Vad först"
och på s. 12 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

"Utskottet
kan inte godkänna propositionsförslaget om slopande av hyresregleringen för
lokaler. Dessa är, om de större varuhusen undantas, i allmänhet belägna i
samma fastigheter som bostadslägenheter. Om hyresregleringen slopas finns goda
skäl anta att hyresvärdarna vill kompensera sig genom att trissa upp hyrorna
för lokaler. Hyresgästerna i de lokaler som främst skulle komma i fråga är i
allmänhet mindre affärsidkare och hantverkare som skulle drabbas av att
regleringen för lokaler slopas. Detta skulle också komma att drabba allmänheten
genom prisstegringar eller sämre service genom att mindre butiker och hantverk
skulle slås ut i än snabbare takt. Hyresregleringens bibehållande för lokaler
kan inte anses ha positiva konsekvenser för andra än fastighetsägarna. Dessa
skulle kunna hyra ut lokaler till kraftiga överpriser i fastigheter med goda
lägen såväl i storstädernas centrala delar som i andra områden där lokalerna
ligger väl belägna. Utskottet anser att hyresregleringen för lokaler bör
bibehållas oförändrad och tillstyrker bifall tUl motionerna 1971: 1461 och
1971: 1463."

dels utskottets hemställan
under 7 bort ha följande lydelse: "7. beträffande hyresreglering för
lokaler att riksdagen med förklaring att lagförslaget icke kunnat godtagas
med bifall till motionerna 1971: 1459, 1461, 1462 och 1463, de två förstnämnda
och den sistnämnda såvitt nu är i fråga, för sin del beslutar att

a. andra delssatsen
i lagförslagets ingress skall ha i bilaga härtill

som utskottets förslag betecknad lydelse,

b. tredje
delssatsen i lagförslagets ingress skall utgå,

c. antaga
lagförslaget i vad avser 2 § lagen om hyresreglering

m. m. med redaktionell ändring och tUlägg av ett tredje stycke,

allt enligt i bilaga härtill som utskottets förslag betecknad lydelse,

d. antaga
lagförslaget i vad avser 6 § första stycket samma lag,

e. 7 § nämnda lag
efter redaktionell ändring skall ha i bilaga

härtUl som utskottets förslag betecknad lydelse,

f. punkterna 6 och
7 i lagförslagets övergångsbestämmelser skall

utgå och att efterföljande del därav omnumreras med hänsyn

därtill,"

7. beträffande översyn av hyreslagens regler om
indirekt besittningsskydd av herrar Grebäck (c), Andersson i Knäred (c).
Ullsten (fp), Engström (vpk), Karlsson i Mariefred (c) och Strömberg (fp) som
anser att

dels
det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet har inte"
och slutar med "motionärerna företräder" bort ha följande lydelse:

s. 26 Kontrollera mot PDF

CU 1971:
18 26

"Den översyn av
hyreslagstiftningen som nu inletts och som avser bl. a. att värdera
effektiviteten av hyreslagens besittningsskydd för lokaler får i och för sig
anses värdefull. Initiativet tyder på att farhågorna för att det indirekta
besittningsskyddet inte tillgodoser avsedda syften beaktats även av
departementschefen. De skäl för en målinriktad översyn, som förts fram bl. a.
vid 1968 års riksdagsbehandling av frågan, är fortfarande giltiga. Enligt
utskottets mening bör därför motionsyrkandet tillgodoses genom att riksdagen
begär den föreslagna översynen i syfte att ge lokalhyresgästerna ett lika
starkt besittningsskydd som bostadshyresgästerna."

dels utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse; "8. beträffande översyn av reglerna om indirekt
besittningsskydd för lokalhyresgäster i 12 kap. 5660 §§ jordabalken (hyreslagen)
i dess fr. o. m. den 1 januari 1972 gällande lydelse att riksdagen med bifall
till motionen 1971; 1459 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj;t
till känna vad utskottet anfört,"

8. beträffande fastställelse av
bashyra m. m. av herr Engström (vpk)

som under förutsättning av bifall till reservationen 5 anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar
med "Utskottet har" och på s. 15 slutar med "i
nyproduktionen" bort ha följande lydelse:

"Utskottet finner det helt orimligt att hyresgäster
boende i privatfinansierade hus färdigställda efter år 1959 skall kunna
påföras mycket stora retroaktiva hyreshöjningar. En spärregel som förhindrar
detta bör införas i § 3. Utskottet anser det därför angeläget tillstyrka bifall
tUl förslaget i motionen 1971: 1461 om en bestämmelse som anger att hyran kan
höjas till högst den nivå som skulle ha gällt om fastigheten vore statligt
belånad."

dels
utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse;

"10. beträffande fastställelse
av bashyra m. m. att riksdagen med förklaring att lagförslaget i denna del
inte kan oförändrat antagas i anledning av motionen 1971; 1461 såvitt nu är i
fråga för sin del beslutar att

a. antaga
lagförslaget i vad avser 3 § första stycket lagen om

hyresreglering m. m.,

b. till
lagförslagets lydelse av 3 § nyssnämnda lag skall läggas ett

andra stycke med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag

betecknad lydelse,

c. antaga
lagförslaget i vad avser punkten 1 i övergångsbestäm

melserna med tiUägg enligt i bilaga härtiU som utskottets förslag

betecknad lydelse,"

9. beträffande höjning respektive
nedsättning av bashyra, m. m., av

herr Engström (vpk) som anser att

s. 27 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 27

dels det stycke i utskottets yttrande
på s. 15 som börjar med "De tänkbara" och slutar med
"Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

"Lagen bör innehålla klara bestämmelser som entydigt
anger att hyreshöjning inte kan uttas av värden om denne inte haft ökade
kostnader. Den i motion 1971; 1461 föreslagna lydelsen "ej bekostats av
hyresvärden" ger bättre uttryck för vad som måste avses och är ägnad att
undanröja att hyresprövande myndighet, som faktiskt skett, medgett hyreshöjning
trots att arbeten inte bekostats av hyresvärden. Motionsyrkandet
tillstyrks."

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar
med "Vad utskottet" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse;

"Utskottet anser sig inte kunna godta
propositionsförslaget i oförändrat skick när det gäller granderna för
fastställande av hyror. Slopande av den generella hyressättningen ersätts inte
med någon konsekvent till-lämpning av självkostnadsprincipen.
Partsöverenskommelserna kommer att ersätta den generella hyressättningen enligt
schablonregler, som skall ta hänsyn till såväl kostnadsutvecklingen för den
enskilda fastigheten som till lägenhetens bruksvärde. Därigenom för man
bakvägen in hyreslagens bestämmelser om bmksvärdering. Det kan inte godtas att
enskilda fastighetsägare skall kunna tillgodogöra sig vinster på samhällets
åtgärder; utbyggnad av kommunikationer, centralt läge o. d. 1 lagförslaget bör
införas spärrar som förhindrar detta. I avvaktan på en översyn av hyreslagens
§ 48 finner utskottet det riktigt att som föreslagits i motionen 1971: 1461
införa sådana spärrar i hyresregleringslagen. Grundprincipen bör vara att hyran
fastställes enligt drift- och självkostnadsprincipen. För att denna i enskilda
fall inte skall leda till höga hyror jämfört med likvärdiga lägenheter är det
nödvändigt att fastställa ett tak. Detta bör sättas så att jämförelsen skall
gälla lägenheter i jämförliga årgångar. Utskottet ansluter sig till motiven i
motionen 1971: 1461 i detta avseende och tillstyrker bifall till
motionsförslagets lagtext i denna del."

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar
med "Mot förslaget" och slutar med "vid hyreshöjning" bort
ha följande lydelse:

"Utskottet kan med hänvisning till vad som ovan
anförts ansluta sig till den i motionen 1971; 1461 framförda uppfattningen att
lagen också måste ge möjlighet till sänkning av bashyra där denna ligger för
högt med hänsyn till jämförliga lägerUieter på orten, varvid jämförelsen som
redan anförts skall gälla likvärdiga lägenheter i jämförliga årgångar.
Motionsyrkandet tillstyrks även i denna del."

dels
utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse;

"11. beträffande höjning
respektive nedsättning av bashyra, m.m., att riksdagen med förklaring att
lagförslaget icke kunnat i oförändrat skick godtagas med bifall till motionen
1971; 1461

s. 28 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 28

såvitt
nu är i fråga antager lagförslaget i vad avser 3 § lagen om hyresreglering m.
m. och det inte behandlats under 10 med ändringar enligt i bilaga härtill som
utskottets förslag betecknad lydelse,"

10. beträffande hyresvärds rätt att påkalla
prövning hos hyresnämnd,

m. m., av herrar Grebäck (c), Andersson i Knäred (c). Ullsten (fp),

Karlsson i Mariefred (c) och Strömberg (fp) som anser att

dels
det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet
ansluter" och slutar med "bestämd frist" bort ha följande
lydelse;

"Som anförts i
motionen bör hyresnämnd kunna ta upp fråga om bashyra utan de särskilda vUlkor
som föreslagits gälla för hyresvärd om mer än ett år förflutit från det denne
påkallat förhandling. En sådan regel skulle såväl förhindra onödiga tvister
som framför allt motverka retroaktiva beslut och främja förhandlingsviljan.
Med en så pass lång tidsfrist som den förordad»; bortfaller i allt väsentiigt
de invändningar mot en sådan regel som anförts i propositionen." dels
utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: "15. beträffande
hyresvärds rätt att påkalla prövning hos hyresnämnd, m. m., att riksdagen
med förklaring att lagförslaget icke kunnat oförändrat godtagas med bifall
till motionen 1971: 1466 såvitt nu är i fråga antager lagförslaget i vad avser
3 a § andra stycket med ändring enligt i bilaga härtill som utskottets förslag
betecknad lydelse,"

11. beträffande rätt att ta ut höjning av bashyra
av herrar Grebäck

(c), Andersson i Knäred (c), Ullsten (fp), Wennerfors (m), Karlsson i

Mariefred (c), Strömberg (fp) och Adolfsson (m) som anser att

dels
det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Det
förhåUandet" och slutar med "standardiserade avtalstyper" bort
ha följande lydelse:

"Enligt
lagförslaget skall sådana ökade kostnader för fastighetsförvaltning som nu
kompenseras genom generell höjning enligt 5 § hyresregleringslagen
fortsättningsvis beaktas vid höjning av bashyran. Den ändring som ligger i att
en mer individueU bedömning blir möjlig innebär inte något principiellt avsteg
från grunderna för kompensationen. För hyresgäst torde överföringen till
bashyran i allt väsentligt uppfattas som en teknisk förändring. Någon
utgiftstyp som inte kunnat läggas på honom enligt 5 § kan inte heller ingå i
bashyran. Hinder ur allmän avtalsrättslig synpunkt torde därför inte föreligga
att bifalla förslaget i motionema. Med hänsyn därtiU och då en
kontraktsomskrivning kan medföra avsevärt arbete och kostnader för såväl
hyresparterna som organisationerna och hyresnämnderna tiUstyrks motionerna i
denna del Enligt utskottets uppfattning skulle en sådan ordning tillgodose ävei
väsentliga hyresgästintressen."

s. 29 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 29

dels
utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

"16. beträffande rätt att ta ut höjning av
bashyra att riksdagen för sin del med bifall till motionerna 1971: 1465 och
1466, den sistnämnda såvitt nu är i fråga, antager ytterligare övergångsbestämmelse
med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag betecknad lydelse,"

s. 30 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 30

Bilaga Kungl. Maj:ts

Förslag till

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1942: 429) om
hyresreglering m. m. dels ändring i samma lag

Härigenom förordnas i fråga om
lagen (1942; 429) om hyresreglering m. m.,1

dels att lagen, som enligt lag (1968: 344) gäUer tUl
utgången av år 1971, skall äga fortsatt gUtighet tiU utgången av år 1974,

dels att 5, 7 och 8 a §§ skall upphöra att gäUa, dels att
mbriken närmast före 7 § skall utgå.

dels att 24, 6, 13, 18, 23 och 26 §§ skall ha nedan
angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Kungl. Maj:ts förslag

2 §

För lägenhet, som är avsedd att För bostadslägenhet regleras

helt
eller till väsentlig del nyttjas hyran enligt bestämmelserna i 3

till bostad och ej uthyres i möble- och 4 §§, om ej lägenheten

rat skick, regleras hyran enligt 1. uthyres i möblerat skick,

bestämmelserna
i 35 §§. Samma 2. är belägen i en- eller tvåfa-

lag
vare beträffande lägenhet, som miljshus,

icke är
avsedd att helt eller till vä- 3. av upplåtaren innehas med

sentlig
del nyttjas till bostad, så- bostadsrätt eller

framt ej hyran den 1 januari 1942 4. är upplåten i andra hand och

var
fastställd att utgå med växlan- belägen i hus, som avses i 26 §

de belopp för skilda tider. första stycket 4.

Med bostadslägenhet avses i denna lag lägenhet som
upplåtits för att helt eller till icke oväsentlig del användas såsom bostad.

3 § 2

Hyresvärden må icke mottaga, Hyresvärden må icke mottaga,

träffa
avtal om eller begära högre träffa avtal om eller begära högre hyra än som
motsvarar den för lä- hyra än som motsvarar den för

' Senaste lydelse av

5, 7 och 8
a §§ 1968:344

mbriken närmast före 7 § 1946: 87. » Senaste lydelse
1968:344.

s. 31 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 31

Utskottets förslag Utskottels förslag

(enligt
reservationer)

Härigenom förordnas i fråga om
lagen (1942: 429) om hyresreglering m. m.,

dels att lagen, som enligt lag (1968: 344) gäller till
utgången av år 1971, skall äga fortsatt giltighet till utgången av år 1974,

{alt. enl. reservation 6 a)

dels att
5§ skall upphöra att dels att------- (Kungl. Maj:ts

gälla, förslag)-------- att gälla,

dels att--------------------------------------------------- (Kungl.
Maj:ts

förslag)------------------------------------------------- skall
utgå.

(alt. enl. reservation 6 b)

dels att 5
§--------------------------------------------------- (utskottets

förslag)------------------------------------------------- gälla,

dels att
24, 6, 13, 18, 23 och 26 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen
skall införas en ny paragraf, 3 a §, av nedan angivna lydelse.

2 § För bostadslägenhet regleras
hyran enligt bestämmelserna i 34 §§, om ej lägenheten

1.
uthyres i
möblerat skick,

2.
är belägen i
en- eller tvåfamiljshus,

3.
av upplåtaren
innehas med bostadsrätt eller

4.
är upplåten i
andra hand och belägen i hus, som avses i 26 § första stycket 4.

Med bostadslägenhet--- (Kungl. Maj;ts förslag)------- såsom

bostad.

(reservation 6 b)

För annan lägenhet än bostadslägenhet regleras hyran
enligt bestämmelserna i 34 §§ om ej hyran den 1 januari 1942 var fastställd
att utgå med växlande belopp för skilda tider.

Hyresvärden må--------- (Kungl. Maj:ts förslag)-------- är
skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Kungl.
Maj:ts förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

genheten
tillåtna bashyran, där ej annat föranledes av vad nedan sägs. Såsom bashyra
anses det hyresbelopp, som enligt denna lag eller myndighets beslut gällde
för lägenheten den 31 december 1968. Finnes ej sådan hyra, fastställes bashyran
av den i 13 § omförmälda hyresnämnden till det belopp som med hänsyn till
hyresläget vid nämnda tid för jämförliga lägenheter i orten och övriga omständigheter
är skäligt.

lägenheten
tillåtna bashyran, där ej annat föranledes av vad nedan sägs. Såsom bashyra
anses det hyresbelopp, som enligt denna lag eller myndighets beslut gäUde för
lägenheten den 30 september 1972 och som ej avser sådan särskilt medgiven
hyreshöjning som belöper på ersättning enligt 4 § första stycket 1. Finnes ej
sådan hyra, fastställes bashyran till det belopp som med hänsyn till hyresläget
för jämförliga lägenheter i orten och övriga omständigheter är skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har lägenhetens värde ökats genom sådant ombyggnads-, ändrings-
eller underhållsarbete som är av ej endast ringa omfattning eller föreligger
för visst fall annat skäl av därmed jämförlig betydelse, äger nämnden på
framställning av hyresvärden höja bashyran till det belopp, som därav
föranledes. Har ombyggnads-, ändrings- eller underhållsarbete eller åtgärd av
därmed jämförlig betydelse bekostats av hyresgästen, må bashyran i anledning
därav höjas endast om särskilda skäl äro därtUl. Har lägenhetens skick
avsevärt försämrats eller hyresgäst tUlkommande förmåner påtagligt inskränkts,
äger nämnden på framställning av hyresgästen eller hyressökande nedsätta bashyran
till skäligt belopp.

Bashyra må höjas, om det är påkallat med hänsyn

1.
till att
lägenhetens värde ökats genom sådant ombyggnads-, ändrings- eller
underhållsarbete som är av ej endast ringa omfattning eller //// annat skäl av
därmed jämförlig betydelse,

2.
till
ökade omkostnader för räntor, tomträttsavgäld, löner eller eljest för
fastighetens förvaltning.

Har ombyggnads-, ändrings- eller
underhållsarbete eller åtgärd av därmed jämförlig betydelse bekostats av
hyresgästen, må bashyran i anledning därav höjas endast om särskilda skäl äro
därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Höjning av bashyra må ej ske så,
att hyran kommer att överstiga vad som med hänsyn till hyresläget för
jämförliga lägenheter i orten och övriga omständigheter är skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CU 1971:18

Utskottets förslag

Utskottets förslag (enligt reservationer)

33

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bashyra må förvaltning.

(reservation
8)

För lägenhet i hus eller del av hus som färdigställts
efter utgången av år 1959 må bashyran ej i något fall fastställas till högre
belopp än som skulle ha gällt om fastigheten varit statligt belånad.

(Kungl. Maj:ts förslag)--------- fastighetens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har ombyggnads- (Kungl.
Maj:ts förslag) äro därtill.

(reservation
9)

Har ombyggnads-, ändrings- eller underhållsarbete eller
åtgärd av därmed jämförlig betydelse ej bekostats av hyresvärden, må bashyran
i anledning därav höjas endast om särskilda skäl äro därtUl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Höjning
av ---------- (Kungl.

Maj:ts
förslag)---------- är skä

ligt.

Höjning av bashyra må ej ske så, att hyran kommer att
överstiga vad som med hänsyn till fastighetens drift- och självkostnader samt
hyresläget för jämförliga lägenheter i orten är skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Riksdagen 1971. 19 saml. Nr 18

opaginerad Kontrollera mot PDF

CU 1971:18

Nuvarande lydelse

Kungl. Maj:ts förslag

34

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har lägenhetens skick avsevärt
försämrats eller hyresgäst tillkommande förmåner påtagligt inskränkts, skall
bashyran nedsättas till skäligt belopp.

Höjning av bashyran medför ej ändring av gällande
hyresavtal. Ned-sättes bashyran, skall nedsättningen lända till efterrättelse,
oavsett vad parterna avtalat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hyresvärden må ej utan nämndens tillstånd såsom villkor
för uthyrning träffa avtal om eller begära försträckning eller borgensförbindelse
av hyresgästen eller av denne taga eller begära annan liknande utfästelse.

Hyresvärden må ej utan tillstånd av hyresnämnden såsom
villkor för uthyrning träffa avtal om eller begära försträckning eller
borgensförbindelse av hyresgästen eller av denne taga eller begära annan
liknande utfästelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 a §

Bashyra fastställes eller ändras
genom skriftlig överenskommelse mellan å ena sidan hyresvärd eller organisation
av fastighetsägare, i vilken hyresvärden är medlem, och å andra sidan
organisation av hyresgäster. Med organisation avses därvid riksorganisation
eller förening, som är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde
lägenheten är belägen.

Har överenskommelse som avses i
första stycket ej träffats, får hyresnämnden på framställning av hyresvärd,
hyresgäst eller hyressökande pröva frågan om fastställelse eller ändring av
bashyran. Hyresnämnden får ej upptaga sådan fråga på ansökan av hyresvärd
utan att förhandling ägt rum med organisation av hyresgäster som avses i första
stycket eller mot förhandlingen mött hinder, som ej berott på hyresvärden eller
organisation av fastighetsägare, i vilken han är medlem, eller hyresvärden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Höjning
av

Utskottets
förslag

Har lägenhetens

(Kungl.
Maj:ts förslag)----

skäligt
belopp.

Utskottets förslag (enligt reservationer)

Är bashyran för lägenhet högre än
vad som med hänsyn till hyresläget för jämförliga lägenheter i orten är
skäligt, har lägenhetens skick avsevärt försämrats eller hyresgäst
tillkommande förmåner påtagligt inskränkts, skall bashyran nedsättas till
skäligt belopp.

(Kungl.
Maj:ts förslag) ------ parterna avtalat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hyresvärden
må---------- (Kungl. Maj:ts förslag)

utfästelse.

liknande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bashyra fastställes lägen.

, 3a §

(Kungl Maj:ts förslag)

är be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har överenskommelse (Kungl. Maj:ts
förslag) -sådan förhandling.

(reservation
10)

Har överenskommelse som avses i första stycket ej
träffats, får hyresnämnden på framställning av hyresvärd, hyresgäst eller
hyressökande pröva frågan om fastställelse eller ändring av bashyran.
Hyresnämnden får ej upptaga sådan fråga på ansökan av hyresvärd utan att
förhandling ägt rum med organisation av hyresgäster som avses i första stycket
eller mot förhandlingen mött hinder, som ej berott på hyresvärden eller
organisation av fastighetsägare, i vilken han är medlem, eller hyresvärden

opaginerad Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 36

Nuvarande
lydelse Kungl. Maj:ts förslag

eljest
icke skäligen kan anses ha varit skyldig att träda i sådan förhandling.

Har
bashyra genom överenskommelse, som avses i första stycket, bestämts till
belopp, som väsentligt avviker från vad som följer av 3 §, skall hyresnämnden
på begäran av hyresgästen, hyressökande eller hyresvärden, om han ej själv
träffat överenskommelsen, bestämma hyran till skäligt belopp.

4 §3 Utöver bashyran må hyresvärden träffa avtal om skälig ersättning för

1. vad lägenheten ökat i värde genom sådant
ombyggnads-, ändrings-eller underhållsarbete som är av ej endast ringa
omfattning eller genom åtgärd av därmed jämförlig betydelse,

2. lägenhetens uppvärmning och förseende med
varmvatten eller, om gottgörelse därför ingår i bashyran, för den ökade
kostnad, som för sådant ändamål åsamkas hyresvärden,

3. sådan ökning av avgifter för vatten och avlopp, som
inträtt efter den 1 juh 1955.

Har hyresgästen åtagit sig att Har
hyresgästen åtagit sig att

utgiva ersättning som avses i förs- utgiva ersättning som avses i första

ta stycket, skall hyresnämnden stycket, skall hyresnämnden pröva

pröva ersättningen, om hyresgäs- ersättningen, om hyresgästen be

ten begär det. Om åtagandet gäl- gär det. Om åtagandet gäller er-

ler ersättning som avses i första sättning som avses i första stycket

stycket 1, skall prövningen ske en- 1, skall prövningen ske enligt 3 §

ligt 3 § andra stycket och bas- andra, tredje och fjärde styckena

hyran ändras i enlighet därmed. och bashyran ändras i enlighet

I fråga om ersättning, som avses därmed. I fråga om ersättning,

i första stycket 2 eller 3, äger hy- som avses i första stycket 2 eller

resnämnden förordna, att de grun- 3, äger hyresnämnden förordna,

der, som finnas skäliga, skola till- att de grunder, som finnas skäliga,

lämpas. Nämnden må ock bestäm- skola tillämpas. Nämnden må ock

ma, hur stor del av hyra, som skä- bestämma, hur stor del av hyra,

ligen skall anses belöpa på dylik som skäligen skall anses belöpa

ersättning. på dylik ersättning.

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,
statens hyresråd äger meddela föreskrifter att av nämnden tillämpas vid
prövning enligt andra stycket av fråga om ersättning som avses i första
stycket 2 eUer 3.

»
Senaste lydelse 1968: 344.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CU 1971:18

Utskottets förslag

Har bashyra lopp.

37

Utskottets förslag (enligt reservationer)

eljest icke skäligen kan anses ha

varit skyldig att träda i sådan för

handling. Hyresnämnden får dock

alltid pröva sådan fråga om mer än

ett år förflutit från det att hyres

värden påkallat förhandling eller

förhandling inletts.

------ (Kungl. Maj;ts förslag)---------- skäligt be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utöver bashyran 1955.

4 §

(Kungl. Maj:ts förslag)--------- 1 juli

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har hyresgästen sättning.

(Kungl.
Maj;ts förslag)-------- dylik er-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konungen eller -------- (Kungl. Maj:ts förslag)------- eller
3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Kungl.
Maj:ts förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är lägenhet, som icke enligt 2 § är underkastad
hyresreglering, uthyrd mot en hyra, som är avsevärt högre än lägenhetens
beskaffenhet och övriga omständigheter föranleda, äger hyresnämnden nedsätta
hyran efter vad som finnes skäligt. I fråga om ersättning för lägenhetens
uppvärmning eller förseende med varmvatten skall vad i 4 § andra och tredje
styckena stadgas äga motsvarande tillämpning.

Vid meddelande av beslut om nedsättning av hyran enligt
första stycket äger nämnden föreskriva, att lägenheten skall vara underkastad
bestämmelserna i 35 §§. Därvid skall såsom lägenhetens bashyra gälla det
belopp, till vilket hyran blivit nedsatt, eller, om beslut enligt 5 §
meddelats, det lägre belopp, som nämnden med hänsyn därtill fastställer.

Är bostadslägenhet, som icke enligt 2 § är underkastad
hyresreglering, uthyrd mot en hyra, som är avsevärt högre än lägenhetens
beskaffenhet och övriga omständigheter föranleda, äger hyresnämnden nedsätta
hyran efter vad som finnes skäligt. I fråga om ersättning för lägenhetens
uppvärmning eller förseende med varmvatten skall vad i 4 § andra och tredje
styckena stadgas äga motsvarande tUlämpning.

Vid meddelande av beslut om nedsättning av hyran enligt
första stycket äger nämnden föreskriva, att lägenheten skall vara underkastad
bestämmelserna i 3 och 4 §§. Därvid skall såsom lägenhetens bashyra gälla det
belopp, som nämnden fastställer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om förlängning av hyresavtal m. m.

7 §

Har hyresvärd, utan att hyresrätten
är förverkad, uppsagt hyresavtal angående annan lägenhet än sådan som
upplåtits för att helt eller till icke oväsentlig del användas såsom bostad,
äger hyresnämnden på framställning av hyresgästen förklara uppsägningen
ogiltig, om den finnes strida mot god sed i hyresförhåUanden eller eljest vara
obillig. Nämnden må ock, om hyresgästen samtycker därtUl, förlänga hyresförhållandet
mot den hyra, som hyresvärden enligt vad ovan sägs äger betinga sig, och på de
villkor i övrigt, som finnas skäUga.

Senaste lydelse 1968: 344.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CU
1971:18

Utskottets förslag

Utskottets förslag (enligt reservationer)

39

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är lägenhet de lydelse)
tillämpning.

(nuvaran-motsvarande

(reservation
6 a och b)

Är bostadslägenhet (Kungl. Maj:ts förslag) -motsvarande
tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid meddelande av beslut om
nedsättning av hyran enligt första stycket äger nämnden föreskriva, att
lägenheten skall vara underkastad bestämmelserna i 34 §§. Därvid skall såsom
lägenhetens bashyra gälla det belopp, som nämnden fastställer.

Om
förlängning av hyresavtal m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, uppsagt
hyresavtal angående annan lägenhet än bostadslägenhet, äger hyresnämnden på
framställning av hyresgästen förklara uppsägningen ogiltig, om den finnes
strida mot god sed i hyresförhållanden eller eljest vara obUlig. Nämnden må
ock, om hyresgästen samtycker därtill, förlänga hyresförhåUandet mot den hyra,
som hyresvärden enligt vad ovan sägs äger betinga sig, och på de villkor i övrigt
som finnas skäliga.

(alt.
enl. reservation 6 a)

(alt. enl. reservation 6 b)

Har
hyresvärd---------

skottets
förslag)------

skäliea.

- (utfinnas

s. 3 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 40

Nuvarande lydelse Kungl. Maj:ts förslag

Föreligger tvist om fortsatt förhyrning
enligt första stycket, åligger det hyresvärden att skriftligen meddela hyresgästen
att denne, om han icke går med på att flytta, har att senast tre veckor efter
det att han fått del av meddelandet göra framställning som avses i första
stycket. Meddelandet skall lämnas i den ordning som enligt 3 kap. 8 § lagen den
14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom gäller för uppsägning.
Bestämmelsen i 8 § tredje stycket tredje punkten gäller dock ej. Om hyresvärden
har fullgjort vad som sagts nu, skall hyresgästens framställning göras inom
den nyss angivna tiden.

8a §

Skall hyresförhållande beträffande
lägenhet, som avses i 7 § och som förhyrts av två eUer flera gemensamt, upphöra
på grund av åtgärd eller underlåtenhet av någon av dem, och vägrar hyresvärden
annan, som har del i hyresrätten, att övertaga lägenheten, äger hyresnämnden
på framställning av den senare förordna därom, såframt hyresvärdens vägran
finnes vara obillig.

I fråga om hyresvUlkoren vid övertagande av lägenhet
enligt bestämmelserna här ovan skall vad i 7 § stadgas äga motsvarande
till-lämpning.

Föreligger tvist om övertagande av lägenhet eiUigt första
stycket, äger 7 § andra stycket motsvarande tillämpning. Vad som där sägs om
hyresgäst gäller därvid den som vägras övertaga lägenheten.

13 §5

Ärende enligt denna lag prövas Ärende
enligt denna lag prövas

av
hyresnämnd som avses i 3 kap. av hyresnämnd som avses i 12 lagen
om nyttjanderätt till fast kap. 68 § jordabalken, egendom.

' Senaste lydelse 1968: 344.

s. 4 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18

Utskottets förslag

Föreligger tvist rande lydelse)
tiden.

Utskottets förslag (enligt reservationer)

(nuva- (alt. enl.
reservation 6 a) angivna

41

s. 5 Kontrollera mot PDF

(alt. enl. reservation 6 b)

Föreligger tvist---------------------------------------------- (nuva

rande lydelse)------------------------------------------------ angivna

tiden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skall hyresförhållande

(nuvarande
lydelse)--

taga
lägenheten.

8a § (alt. enl. reservation 6 a) - över-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(alt. enl. reservation 6 b)

Skall
hyresförhållande--------------------------------------------------

(nuvarande lydelse)---------------------------------------------- över

taga lägenheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ärende enligt----

balken.

13 §

(Kungl. Maj:ts förslag)------- 68 § jorda-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Kungl.
Maj:ts förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om förfarandet inför hyresnämnd i ärende enligt
denna lag äga 1 § andra stycket samt 57 9, 10, 1316, 18, 19 och 21 §§ lagen
den 28 maj 1968 (nr 349) om hyresnämnder motsvarande tillämpning. Bestämmelse
om tvist som avses i 1 § 2 sistnämnda lag gäller därvid ärende enligt denna
lag.

I fråga om förfarandet inför hyresnämnd i ärende enligt
denna lag äga 4 § andra stycket samt 8, 10, 12, 1621, 24, 25 och 27 §§ lagen
(1970:998) om arrendenämnder och hyresnämnder motsvarande tillämpning.
Bestämmelse om tvist som avses i 4 § första stycket 2 sistnämnda lag gäller
därvid ärende enligt denna lag.

Nämnden skall kalla parterna att inställa sig inför
nämnden, om ej förhandling är onödig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

3 §

Den som bryter mot vad första eller fjärde stycket, 9 §
första stycket eller 11 § sägs eller mot förbud, som meddelats med stöd av 9 §
andra stycket, straffes med dagsböter eller fängelse.

Den som bryter mot vad i 3 § första
eller sjunde stycket, 9 § första stycket eller 11 § sägs eller mot förbud, som
meddelats med stöd av 9 § andra stycket, straffes med böter eller fängelse i
högst ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag
gäller ej

Denna lag
gäller ej

s. 1 Kontrollera mot PDF

1. lägenhet i hus eller del av hus som färdigställts efter
utgången av år 1968,

1. lägenhet i hus eller del av hus som färdigstäUts efter
utgången av år 1957,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2. lägenhet som utgör del av
upplåtarens egen bostad,

3.
upplåtelse av
bostad som är förenad med allmän tjänst eller bostadsupplåtelse i sådan
hotell- eller pensionatrörelse, för vilken fordras myndighets tUlstånd,

4. upplåtelse i första hand av
lägenhet i sådant av kommun eller av kommunalt eller därmed jämställt
bostadsföretag förvaltat hus, som Konungen bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5. statlig myndighets upplåtelse av lägenhet, som är
avsedd att helt eller till väsentlig del nyttjas till bostad.

5. statlig myndighets upplåtelse av lägenhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

« Senaste lydelse 1968: 344. ' Senaste lydelse 1945: 798.
' Senaste lydelse 1968: 344.

s. 43 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 43

Utskottets förslag Utskottets förslag

(enligt
reservationer)

18 §

Ifråga -------- (Kungl. Maj:ts förslag)------- denna lag.

Nämnden skall---------- (Kungl. Maj:ts förslag) är
onödig.

23 §

Den som---------- (Kungl. Maj;ts förslag)------- ett år.

26 §

Denna lag gäller ej Denna lag gäller ej

(reservation
5)

1.
lägenhet
i hus eller del av 1. lägenhet i hus eller del av hus
som färdigställts efter utgång- hus som färdigställts efter utgången av år
1957, en av år 1968,

2. lägenhet som utgör del av upplåtarens
egen bostad,

3.
upplåtelse av
bostad som är förenad med allmän tjänst eller bostadsupplåtelse i sådan
hotell- eller pensionatrörelse, för vilken fordras myndighets tillstånd,

4.
upplåtelse i
första hand av lägenhet i sådant av kommun eller av kommunalt eller därmed
jämställt bostadsföretag förvaltat hus, som Konungen bestämmer,

5. statlig myndighets upplåtelse av
lägenhet,

6. annan lägenhet eller upplåtelse
som Konimgen av särskUda skäl finner kunna undantagas från lagens tillämpning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 44

Nuvarande lydelse Kungl. Maj:ts förslag

Har hus eller del av hus under- Har hus eller del av hus under

gått omfattande ombyggnad som gått omfattande ombyggnad som

avslutats efter utgången av år avslutats efter utgången av år

1968, skall hyresnämnden på 1968, skall hyresnämnden på

framställning av hyresvärd eller framställning av hyresvärd eller

hyresgäst förordna att denna lag hyresgäst förordna att denna lag

skall upphöra att gälla för huset skall upphöra att gälla för huset

eller husdelen. Vad som sagts nu eller husdelen.

gäller ej, om fråga rörande höj

ning av bashyran på grund av ar

betet slutligen avgjorts.

Kungl. Maj:ts förslag

1. Denna lag träder i kraft, såvitt
avser ändringarna av 13 och 18 §§, den 1 januari 1972 och, såvitt avser övriga
ändringar och tillägg, den 1 oktober 1972.

2.
Fråga om
fastställelse eller ändring av bashyra för tid före den 1 oktober 1972 prövas
enligt 3 § i dess äldre lydelse. 3 a § gäUer ej sådan fråga.

3.
Fråga om
fastställelse eller ändring av bashyra för tid efter utgången av september
1972 prövas, med iakttagande av vad som i fråga om 13 och 18 §§ följer av 1,
enligt de nya bestämmelsema även före den 1 oktober 1972.

4.
Medgivande tiU
hyreshöjning enligt 5 § lagen om hyresreglering m. m. som gäller vid utgången
av år 1971 äger fortsatt gUtighet tUl utgången av september 1972. I den mån
medgivandet hänför sig till ersättning som hyresgäst enligt 4- § första stycket
1 åtagit sig att utge, gäller det även efter nämnda tidpunkt, om åtagandet
skett dessförinnan.

5.
Bestämmelserna
i 12 kap. 55 och 65 §§ jordabalken äger ej till-lämpning på hyresavtal angående
bostadslägenhet, om lagen om hyresreglering m. m. gäller för avtalet.

Bestämmelsema i 12 kap. 5660 §§ jordabalken äger icke
tillämpning på hyresavtal angående annan lägenhet än bostadslägenhet, om 7
eller 8 a § lagen om hyresreglering m. m. gäller för avtalet.

6.
Bestämmelserna
i 7 § lagen om hyresreglering m. m. äger ej tiU-lämpning om hyresavtal uppsäges
till upphörande efter utgången av september 1972. Motsvarande gäller i fall som
avses i 8 a § nämnda lag, om hyresförhållandet skall upphöra efter nämnda
tidpunkt.

7.
Har hyresvärd
före utgången av juni 1971 sagt upp hyresavtal angående annan lägenhet än
bostadslägenhet tUl upphörande efter utgången av september 1972 och äger lagen
om hyresreglering m. m. tUlämpning på avtalet, gäller i stället för vad som
föreskrives i 3 kap. 58 § lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast
egendom om den tid inom vilken hyresgästen skall lämna sådant meddelande som
avses i nämnda paragraf, att meddelandet skall lämnas senast den 21 juli 1971.

s. 45 Kontrollera mot PDF

CU
1971:18 45

Utskottets förslag Utskottets förslag

(enligt
reservationer)

Har hus---------- (Kungl. Maj:ts förslag)------- eller
husdelen.

[reservation 8)

1. Denna lag--------- (Kungl. 1. Denna lag träder i kraft, 512-

Maj:ts
förslag)---------- oktober vitt avser 3 § andra stycket, den

1972. 1 jidi 1971, såvitt avser
ändringar-

na av 13
och 18 §§, den 1 januari 1972 och, såvitt avser övriga ändringar och tillägg,
den 1 oktober 1972.

2. Fråga om------------ (Kungl. Maj:ts
förslag)----- sådan fråga.

3.
Fråga om----------- (Kungl.
Mai:ts förslag)-------- oktober 1972.

4. Medgivande till------------ (Kungl. Maj:ts förslag)--------- skett

dessförinnan.

5. Bestämmelserna i---------- (Kungl. Maj;ts förslag)--------- för

avtalet.

(alt. enl. reservation 6 a)

6.
Bestämmelserna
i (Kungl. Maj;ts förslag) nämnda tidpunkt.

7.
Har
hyresvärd (Kungl. Maj;ts förslag) -juli 1971.

(alt. enl. reservation 6 b)

s. 46 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 46

Kungl.
Maj:ts förslag

8. Förlängs hyresavtal angående bostadslägenhet
eller åtnjuter hyresgästen uppskov med avflyttning från sådan lägenhet sedan
avtalet upphört och gäller lagen om hyresreglering m. m. på upplåtelsen, är
hyresgästen, även om annat följer av 12 kap. 48 § jordabalken, ej skyldig att
godtaga högre hyra än som är medgiven enligt nämnda lag.

s. 47 Kontrollera mot PDF

CU 1971:18 47

Utskottets förslag Utskottets förslag

(enligt
reservationer)

8. Förlängs hyresavtal-------- (Kungl. Maj:ts
förslag)--------

nämnda
lag.

(reservation 11)

9. Hyresavtal som berättigar hyresvärden att fordra
hyreshöjning enligt i 5 § lagen om hyresreglering m. m. nämnt medgivande skall
medföra motsvarande rätt i fråga om höjning av bashyra. för ökade
förvaltningskostnader enligt de nya bestämmelserna i 3 § samma lag.

MARCUS BOKTR, STHLM W71 71004S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.