Sök i Ratio Lex

Civilutskottets betänkande i anledning av motion angående brand- och räddningsväsendets organisation

1971 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:CU20, Civilutskottets betänkande i anledning av motion angående brand- och räddningsväsendets organisation

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Civilutskottets
betänkanden nr 20-25 år 1971 CU 1971

20-25

Nr 20

Civilutskottets betänkande i anledning av motion angående
brand- och räddningsväsendets organisation.

I motionen 1971:1 176 av herr
Strömberg (fp) hemstäUs att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t hemställer
om en parlamentarisk utredning angående brand-, sotnings- och räddningsväsendets
organisation.

Utskottet

Brand- och räddningsväsendets
organisation tas upp i räddningstjänstutredningens i maj 1971 överlämnade
betänkande Räddningstjänst (SOU 1971:50). I betänkandet (s. 81) anförs bl. a.
att huvudansvaret för handhavandet av samhäUets räddningstjänst bör läggas på
brandkårerna även vid annat nödläge än brand. Motionärens önskemål om utredning
har således redan i väsentliga delar tiUgodosetts.

Utskottet
hemstäUer

att
motionen 1971:1176 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 oktober 1971 På civilutskottets vägnar

ERIK GREBÄCK

Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s). Almgren (s),
Tobé (fp), Kristiansson i Örkelljunga (s), Petersson i Nybro (s), Andersson i
Knäred (c), Lindkvist (s), UUsten (fp), Henrikson (s), Wennerfors (m). Högström
(s), fm Olsson i Hölö (c) och herr Engström (vpk).

Riksdagen 1971. 19 saml Nr 20-25

opaginerad Kontrollera mot PDF

CU
1971:21

Nr 21

Civilutskottets betänkande i anledning av motion angående
plan för förnyelse av äldre bebyggelse.

Motionen

I motionen 1971:453 av fru Söder m.
fl, (c) hemstäUs att riksdagen måtte i skrivelse tUl Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsam utredning och förslag rörande uttrycklig rätt för kommunerna tiU
successivt plangenomförande vid planmässig förnyelse av äldre
bebyggelseområden i enlighet med vad i motionen anförts.

GäUande rätt

Om genom bindande generalplan
bestämts, att mark skall användas för annat ändamål än enskilt bebyggande, kan
detta i vissa faU medföra skyldighet enligt byggnadslagen för kommunen att lösa
marken.

Stadsplan är bindande för samhällets organ liksom för de
enskilda markägarna. På kommunen läggs en förpliktelse att genomföra planen
varemot svarar bl. a. rättighet att av enskUda ta ut bidrag tUl kommunernas
kostnader för genomförandet.

Förpliktelsen att genomföra stadsplan innefattar bl. a.
skyldighet att ställa i ordning och tUl aUmänt begagnade upplåta gata och aUmän
plats. Rättigheterna består bl. a. i möjlighet att ta ut gatumarksersättning
och bidrag tiU gatubyggnadskostnad.

Även före införandet av nuvarande byggnadslag förutsattes
att stads område skuUe läggas under plan endast i den mån sådant bedöms
erforderligt med hänsyn tiU byggnadsverksamhetens fortskridande. Numera
stadgas i 12 § byggnadsstadgan att stadsplan inte får ges större omfattning än
att planen kan förväntas bli genomförd inom nära förestående tid. Ett skäl för
detta var att det allmännas kostnader för trafikleder, ledningar och andra
anläggningar skulle kunna nedbringas.

Bestämmelserna om stadsplan är avfattade i första hand för
de äldre städerna, I stor utsträckning äger de dock motsvarande tUlämpning för
vissa stadsliknande samhällen. Om i dessa samhällen bestämmelserna angående
iordningställande och upplåtande av gata och allmän plats befinns oskäligt
betungande, kan Kungl. Maj:t medge den lindring som prövas nödig (93 §
byggnadslagen).

Utskottet

Efter initiativ i januari 1971 av
dåvarande landshövdingen i Stockholms län och mot bakgrund av en av
länsarkitekten i Stockholms län i

s. 19 Kontrollera mot PDF

CU 1971:21 3

november 1970 avlämnad rapport om planeringssituationen i
äldre fritids- och villaområden i Storstockholm har tiUsatts en expertgrupp med
företrädare för länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting,
Storstockholms planeringsnämnd och statens planverk. Expertgruppen skall
enligt ett i september 1971 upprättat förslag tUl program ge underlag för
bedömning av plan- och genomförandefrågor i samband med förnyelse av äldre
villa- och fritidsbebyggelseomräden.

Enligt utskottets mening torde motionärernas syfte att
initiera ett utredningsarbete i väsentliga delar få anses tUlgodosett. Skäl
föreligger därför inte att pröva frågan om en statlig utredning. Med hänsyn tUl
expertgruppens och bygglagutredningens arbete finns inte heller anledning att
nu begära förslag om ändring av byggnadslagen i denna del.

Utskottet
hemställer

att
riksdagen avslår motionen 1971:453.

Stockholm 19 oktober 1971

På civUutskottets vägnar

ERIK GREBÄCK

Närvarande: se under utskottets betänkande nr 20.

s. 20 Kontrollera mot PDF

CU
1971:22

Nr 22

Civilutskottets betänkande i anledning av motioner om en
befolknings-politisk riksplanering samt om vissa åtgärder för att dämpa
storstadstillväxten.

Motionerna

Utskottet har behandlat motionerna 1971:

445 av herr Grebäck m. fl. (c) vari hemstäUs att riksdagen
i skrivelse tUl Kungl. Maj:t hemstäUer om att initiativ tages tiU en
befolkningsmässig riksplanering i syfte att åstadkomma ett med hänsyn tiU
sociala krav, arbetskraftstUlgång, miljö- och naturresurser lämpligt
befolkningsunderlag för varje region i landet,

1199 av fru Söder m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhåUa om sådana anvisningar tUl
planorganen att statsmakternas intentioner följes, särskilt beträffande
dämpning av storstadstillväxten och förbättrad regional balans.

Utskottet

Förslaget i motionen 1971:445 om
Qr\ befolkningsmässig riksplanering avser att påkaUa sådana fortlöpande
centrala bedömningal- från statsmakternas sida som i konkreta
befolkningstermer anger ett underlag för den regionala utvecklingsplaneringen,
för den översiktliga fysiska planeringen och för samhäUeliga beslut i övrigt
som kan ha betydelse för den regionala fördelningen.

De hittillsvarande uttrycken för statsmakternas
intentioner har getts en mer allmän form, som t. ex, att dämpa tUlväxten i
storstadsregionerna och fördela en del av expansionen på växtkraftiga
stadsregioner på skilda håll i landet. En strävan mot ytterligare
konkretisering av regionalpolitiska målsättningar har dock sedan länsplanering
1967 lett det fortsatta arbetet. Frågan har även prövats av 1970 års riksdag
(prop. 1970:75, SU 103) i samband med då antagna riktlinjer för planerings- och
programarbetet, riktlinjer som omfattade även vissa grunder för en
ortsklassificering. Gruppen för regional utvecklingsplanering har i juni 1971
publicerat en skiss tiU ett ortsklassificeringssystem i ett regionalpoUtiskt
handlingsprogram. 1972 års riksdag torde få tUlfälle att ta ställning till
frågor av denna art.

Mot det angivna syftet med de föreslagna
planeringsformerna att åstadkomma ett med hänsyn tUl sociala krav,
arbetskraftstUlgång, miljö-och naturresurser lämpligt befolkningsunderlag för
varje region i landet - finns naturligen inga invändningar. Inga invändningar
kan heUer göras mot strävandena som sådana att få ett ytterligare konkretiserat
handlings-

s. 21 Kontrollera mot PDF

CU 1971:22 5

program, något som dock redan Ugger i fattade beslut och
pågående arbete. Planeringsprinciperna får ytterligare prövas av 1972 års
riksdag i samband med aviserat förslag till regionalpolitiskt handlingsprogram.
Ett riksdagens initiativ är därför inte nu erforderUgt.

Det i motionen 1971:1199 framförda förslaget avser att
genom anvisningar till planorganen för den fysiska planeringen söka främja en
utveckling enligt av statsmakterna antagna regionalpoUtiska riktlinjer som t.
ex. att dämpa tUlväxten i storstadsområdena.

I den mån motionen syftar tUl att ändra den tiU
byggnadslagen knutna kompetensfördelningen meUan de statliga och kommunala
planeringsorganen bör den enligt utskottets mening inte nu föranleda någon
riksdagens åtgärd. Sambandet med bygglagutredningens arbete och med de åtgärder
som i övrigt kan bli aktuella i anslutning tiU bl. a. aviserade förslag om
innehåUet i och formerna för en fysisk riksplanering är vidare alltför starkt
för att en separat bedömning skaU vara lämplig.

Inte heller har utskottet funnit anledning att nu påkaUa
någon riksdagens åtgärd i fråga om samordningen i stort av regional
utveckUngs-planering samt fysisk planering och mUjöprövning m. fl. åtgärder av
koncessionskaraktär. Utskottet har förutsatt att förslag även i sådan riktning
kommer att föreläggas riksdagen.

Utskotter
hemstäUer

1.
att riksdagen
avslår motionen 1971:445,

2.
att riksdagen
avslår motionen 1971:1199.

Stockholm den 26 oktober 1971 På civUutskottets vägnar

ERIK GREBÄCK

Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s). Almgren (s),
Tobé (fp), fröken Ljungberg (m), herrar Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s),
Henrikson (s), Wennerfors (m). Högström (s), Engström (vpk), Jadestig (s),
Karlsson i Mariefred (c). Ängström (fp) och Persson i Karlstad (s).

Särskilt yttrande

av herr Engström (vpk) som anför:

De motioner som Ugger till grund för utskottets yttrande
tar upp den regionala krisen på ett mycket ytUgt sätt. De anvisar inga
lösningar och kringgår hksom utskottets yttrande själva kärnfrågan.

Den regionala och miljöpolitiska krisen, som tar sig
uttryck i bl. a. avfoUcning av hela landsdelar och ohämmad storstadstUlväxt är
ett resultat av att planering och samhällsinvesteringar anpassats tiU de
privata storföretagens krav att få föriägga produktionsanläggningama till ur
kapitalets synpunkt lönsamma regioner.

s. 22 Kontrollera mot PDF

CU 1971:22 6

Det arbete som pågår dels inom
civUdepartementet med upprättande av förslag till fysisk riksplan dels inom
inrikesdepartementet med upprättande av regionalt handlingsprogram främst
byggt på en ortsklassificering bryter inte med den hittUls förda poUtiken så
som den utformats i 1964 års lokaliseringsbeslut. Jag kan därför inte biträda
utskottets yttrande.

Vänsterpartiet kommunisterna har vid upprepade tUlfällen
krävt och föreslagit en ny regionpoUtik grundad på andra huvudmålsättningar.
Dessa måste vara;

a)
åt varje län
full och effektiv sysselsättning utan avfolkning,

b)
planmässig
regionalpolitisk styrning av alla investeringar i produktionsapparaten,

c)
nettotiUväxt
till andra regioner än storstäderna

d) total samhällelig
kostnadskalkyl - profiten får ej vara styrnings

faktor.

Den motion från vårt parti rörande ändring av
sysselsättnings-, lokaUserings- och näringspoUtiken som väckts vid årets
höstriksdag baseras på de ovan nämnda huvudmålsättningarna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

CU
1971:23

Nr 23

Civilutskottets betänkande i anledning av motion om
stärkande av aUmänhetens inflytande över samhällsplaneringen.

Motionen

I motionen 1971:1153 av herr
Grebäck m. fl. (c) hemställs att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t måtte
anhålla om åtgärder i syfte att stärka aUmänhetens insyn och inflytande i
samhäUsplaneringen i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.

Utskottet

I anslutning till den i motionen
nämnda promemorian från statens planverk - Medborgarinsyn i
bebyggelseplaneringen - har verket nära följt planeringsarbetet i
kommunblocken. Planverket kommer att i samarbete med Svenska kommunförbundet
under hösten 1971 lämna kommunerna praktiska anvisningar för översiktlig
kommunal samhällsplanering.

Utskottet erinrar vidare om att såväl offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommittén som bygglagutredningen och utredningen om den
kommunala demokratin kommer att behandla den i motionen aktualiserade frågan.
Sålunda anges i bygglagutredningens direktiv bl. a. att den kommunplan som
avses bli grundläggande för den fysiska planeringen inom kommunen bör bli
föremål för ett omfattande samråd med på olika sätt berörda enskilda personer
och sammanslutningar, statliga myndigheter och kommunens egna organ.

Enligt utskottets mening finns nu inte anledning till ett
föreslaget riksdagens initiativ. Utskottet hemstäUer

att
riksdagen avslår motionen 1971:1153.

Stockholm den 19 oktober 1971

På civUutskottets vägnar

ERIK GREBÄCK

Närvarande: se under utskottets betänkande nr 20.

s. 24 Kontrollera mot PDF

CU
1971:24

Nr 24

CivUutskottets betänkande i anledning av motioner angående
den fysiska riksplaneringen m. m.

Motionema

Utskottet har behandlat motionerna 1971:

225 av herr Bohman m. fl. (m) vari med hänvisning till
motiveringen i motionen 1971:211 hemställs att riksdagen i skrivelse tUl Kungl.
Maj:t måtte anhålla, att arbetet med den fysiska riksplaneringen påskyndas och
redovisas inför riksdagen,

450 av herr Ahlmark (fp) vari hemstäUs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t uppmanar regeringen

1.
att i arbetet
på förslag till fysisk riksplan för Västkusten också låta utarbeta alternativ,
där området vid Brofjorden hålls fritt från supertankers och oljeindustri;

2.
att inga
bindande beslut fattas om lokalisering av miljöfarlig industri tUl området
kring Strömstad innan riksdagen tagit ställning till de centrala principerna
för Västkustens framtid,

1156 av herr Hedlund m, fl, (c) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsamt tillsättande
av en kommitté med representanter för de politiska partierna samt för kommun-
och landstingsförbunden med uppdrag att medverka vid den fortsatta beredningen
av frågan om den fysiska riksplaneringens utformning.

Tidigare beslut m. m.

Ar 1965 tUlkallade dåvarande
kommunikationsministern en särskild expert för att inom departementet medverka
i ett utvecklingsarbete på den fysiska planeringens område. 1 ett
interpellationssvar i första kammaren vid 1966 års vårriksdag meddelade
dåvarande kommunikationsministern att, enligt regeringens uppfattning, en
översiktlig fysisk riksplanering var angelägen och borde komma till stånd.
Övervägandena inriktades på metoder för en planering av markanvändningen och de
administrativa formerna för arbetets bedrivande. Arbetet har sedermera
överflyttats till civUdepartementet.

Vidare tillkallades i oktober 1969 en rådgivande
expertgrupp för att i den omfattning departementschefen bestämde biträda vid
den pågående utrednings- och försöksverksamheten beträffande fysisk
riksplanering.

Under sommaren 1969 publicerades vissa förarbeten för en
riksomfattande översiktlig fysisk planering. Arbetet hade karaktären av
metodstudier och avsåg företrädesvis vissa sektoriella anspråk på mark och
vatten.

1 allmänna beredningsutskottets utlåtande 1970:67
behandlades bl. a. motioner i vilka hemställdes att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t

s. 9 Kontrollera mot PDF

CU 1971:24 9

måtte anhåUa om att en parlamentariskt sammansatt kommitté
tUlsattes för att följa upp arbetet med den fysiska riksplaneringen samt att
planen förelades riksdagen för godkännande. I utlåtandet anfördes att
resultatet av planarbetet kommer att redovisas under år 1971 och att det därför
inte vore lämpligt att tillsätta den i motionerna föreslagna parlamentariskt
sammansatta kommittén. Vidare hänvisades tUl ett av civUministern den 6
november 1970 lämnat interpellationssvar i andra kammaren, i vUket bl. a.
anfördes att regeringen hade för avsikt att anmäla frågan om fysisk
riksplanering för riksdagen när arbetet med planen avslutats i
civildepartementet. De av utskottet avstyrkta motionerna avslogs av riksdagen.

I årets statsverksproposition (prop. 1971:1 bil. 14 s. 3)
anförs att förarbetena för en fysisk riksplanering fortsätter med sikte på att
en skiss till fysisk riksplan skall föreligga under innevarande år. Under år
1970 koncentrerades arbetet främst på fördjupade inventeringar av anspråk
respektive tiUgångar på mark och andra naturresurser. Material från
inventeringarna publiceras successivt.

1 civUutskottets betänkande 1971:17 behandlades en motion
vari yrkades att riksdagen i skrivelse till Kungl, Maj:t måtte hemställa att
Kungl, Maj:t under år 1971 förelade riksdagen förslag om på vilket sätt
riksdagen skulle besluta om de centrala frågorna i samband med den s. k.
fysiska riksplaneringen. I betänkandet hänvisades till ett av civilministern
lämnat interpellationssvar i andra kammaren den 14 december 1970 angående
riksplaneringens fullföljande. I svaret anfördes bl. a. att de förslag som
riksplaneförberedelserna mynnar ut i kommer att bli föremål för en omfattande
remissbehandling efter vilken Kungl, Maj :t kommer att tillkännage sin
uppfattning om bl, a. innehållet i en fysisk riksplanering och de former i
vilka en fortlöpande sådan planering bör försiggå. Med hänsyn till pågående
arbeten avstyrkte utskottet motionsyrkandet. Riksdagen avslog motionsyrkandet.

Inrikesministern har i årets statsverksproposition (prop.
1971:1 bil. 13 s. 6) uttalat bl. a. att avsikten är att utforma ett regionalt
handlingsprogram för hela landet som skall föreläggas riksdagen under år 1972.
Samtidigt med detta program kommer, enligt vad utskottet erfarit, övervägandena
inom ramen för förarbetena tUl den fysiska riksplaneringen att presenteras för
riksdagen.

Den 30 oktober 1970 uppdrog civildepartementet åt
planverket att medverka i förarbetena för fysisk riksplanering. Riktlinjerna
för arbetet gavs i en inom departementet upprättad promemoria i vilken bl, a.
anfördes:

Den regionala planstudien bör
belysa samspelet mellan mål och medel. Den bör också behandla rollfördelningen
mellan statliga myndigheter (länsorgan) och kommunala organ för översiktlig
fysisk planering. En utgångspunkt bör därvid vara att den framtida fysiska
riksplaneringen bör ske i ett effektivt växelspel mellan central, regional och
lokal nivå. Den regionala studien bör belysa vilka planeringsmoment som bör
behandlas över den primärkommunala nivån och vilken lokal information som via

s. 10 Kontrollera mot PDF

CU 1971:24 10

den regionala planeringen bör förmedlas tUl den centrala
nivån. På motsvarande sätt bör belysas vilka planeringsmoment som bör behandlas
på lokal nivå och vilken central information som bör förmedlas till den lokala
nivån via det regionala planet. Mot denna bakgrund bör prövas alternativa
planeringsmetoder med utgångspunkt i olika ambitionsgrader och med tyngdpunkten
lagd på skilda planeringsmål. Studien bör utmynna i en skissering av
alternativa lösningar på de konkreta planproblem inom regionen som bör beaktas
i en regional fysisk planstudie vilken i sin tur utgör en del av en fysisk
riksplanering. Omfattningen av studierna får bli beroende av tillgängliga
arbetsresurser.

Resultatet av planverkets arbete
redovisades i arbetshandlingen Fysisk riksplanering på Västkusten. Däri visas
genom räkneexempel var det ur fysisk synpunkt kan vara möjligt att lägga olika
slag av tung industri. Vidare behandlas bl. a. hur många lägen vid kusten som
teoretiskt skulle behöva öppnas för att tillgodose maximal efterfrågan från den
tunga immissionsskapande industrin. Ett slutligt ställningstagande torde senare
komma att redovisas.

Den 27 november 1970 fastställde Kungl. Maj:t stadsplan
för industriområde vid Brofjorden, Lysekils stad.

Skandinaviska Raffinaderi AB, Scanraff, ansökte den 19
januari 1971 hos koncessionsnämnden för miljöskydd om tillstånd enligt
miljöskyddslagen till verksamheten vid ett planerat oljeraffinaderi vid
Brofjorden i Lyse, Lysekils kommun. Den 3 augusti 1971 beslöt
koncessionsnämnden att underställa Kungl. Maj:t tillståndsfrågan, eftersom
frågan enligt nämnden är sådan att ärendet kräver en avvägning mellan
väsentliga samhällsintressen. Som motivering för sin bedömning anförde nämnden
bl. a.:

Den befarade olägenheten av
svaveidioxidemissionen från det för bl. a. Scanraffs anläggning planerade nya
industriområdet innebär - såsom förut nämnts att betydande förlust från
naturvårdssynpunkt uppkommer. På grund härav föreligger enligt 6 § andra
stycket första punkten miljöskyddslagen hinder för koncessionsnämnden att
bifalla Scanraffs ansökan. Tillkomsten av det nya industriområdet, med de
verksamheter som kan väntas komma att tillföras detta, är emellertid av
synnerlig betydelse för näringslivet och för orten. Situationen är alltså sådan
att avgörandet av ärendet kräver en avvägning mellan väsentliga samhällsintressen.
Enligt sista punkten nyssnämnda lagrum ankommer prövningen i fall av detta slag
på Kungl, Maj:t, Det åligger följaktligen koncessionsnämnden att enligt 16 §
samma lag med eget yttrande underställa tillståndsfrågan Kungl. MaJ:ts
avgörande.

Den 24 september 1971 gav Kungl.
Maj:t Scanraff tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra ett
oljeraffinaderi vid Brofjorden under förutsättning att långtgående
miljövårdskrav tillgodoses. Dessförinnan hade Västerbygdens vattendomstol den
13 juli 1971 givit företaget tillstånd att under vissa villkor bl. a. utsläppa
avloppsvatten i Brofjorden samt att för oljeraffinaderiet utföra vissa
hamnanläggningar, 1 avloppsvattenfrågan har domen vunnit laga kraft medan den
i hamnfrågan överklagats i vattenöverdomstolen, som ännu inte meddelat dom.

AB
Skandinaviska Elverk ansökte den 6 maj 1971 hos koncessions-

s. 11 Kontrollera mot PDF

CU 1971.24 II

nämnden för miljöskydd om tillstånd att driva ett
oljeeldat värmekraftverk vid Högdal i Strömstads kommun. För att belysa vissa
problem i sammanhanget kommer Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
att undersöka vissa aspekter - främst av meteorologiskt slag på frågan. Den
16 juni 1971 avgav statens planverk yttrande i ärendet till koncessionsnämnden.
Verket föreslog att koncession till anläggningen ej skulle ges innan bl. a.
riksplanematerialet publicerats och att man härigenom kunde få bättre underlag
för en bedömning.

Den 29 mars 1968 tillkallades sakkunniga för översyn av
byggnadslagstiftningen. 1 de delar direktiven berör fysisk riksplanering
anförde föredragande departementschefen:

Arbete på att närmare utforma
metoder för en översiktlig fysisk riksplanering pågår inom
kommunikationsdepartementet. Behovet av en sådan riksplanering måste anses
uppenbart och jag vill i detta sammanhang hänvisa till uttalanden av min
företrädare i prop. 1967:61 s. 29 f. Det grundläggande arbetet inom
departementet är ännu inte slutfört. Utredningen bör vid sitt arbete utgå från
att en riksplan, som anger markanvändningen i stora drag, kommer att finnas.
Man kan vidare utgå från att denna plan kommer att ha ett mycket långsiktigt
perspektiv men att arbetet med den kommer att drivas kontinuerligt och att
revidering av planen i samlad form kommer att ske med jämna intervaller. Vidare
torde riksplanen komma att bli olika detaljerad för olika delar av landet.
Några detaljerade rättsverkningar synes inte behöva knytas till riksplanen.

Utskottet

Förslaget i motionen 1971:225 att
riksdagen skulle begära att arbetet med den fysiska riksplaneringen påskyndas,
m. m., förs fram i samband med förslag om miljövårdens organisation, vilka
kommer att behandlas av jordbruksutskottet.

En skiss till fysisk riksplan kommer att föreligga under
innevarande år. Enligt vad chefen för civildepartementet anfört skall de
förslag som riksplaneförberedelserna mynnar ut i bli föremål för en omfattande
remissbehandling, efter vilken Kungl. Maj:t kommer att tUlkännage sin
Uppfattning. Övervägandena inom ramen för den fysiska riksplaneringen kommer
enligt vad utskottet erfarit - att presenteras för riksdagen hösten 1972,
samtidigt med förslag från inrikesdepartementet angående ett regionalt
handlingsprogram för hela landet.

Med hänsyn till det anförda torde motionärernas syfte få anses
tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd.

Förslaget att en parlamentarisk kommitté med
representanter även för kommun- och landstingsförbunden skulle medverka i den
fortsatta beredningen av riksplanefrågorna tar närmast sikte på det nu pågående
arbetet, som väntas redovisas i en departementspromemoria eller på liknande
sätt under innevarande år.

Förberedelsearbetet för ett första förslagskomplex är
sålunda inom kort slutfört och remissbehandling av dessa förslag skall äga rum.
Under remisstiden finns tillfälle att även från de politiska partiernas sida i
skilda

s. 12 Kontrollera mot PDF

CU 1971:24 12

former föra fram sina synpunkter och förslag i ämnet. 1972
års höstriksdag har därefter att ta ställning till de förslag som Kungl. Maj:t
då lägger fram.

Bortsett från de farhågor som förslaget kan ge upphov tUl
i fråga om låsning av en kommande debatt skulle enligt utskottets mening en
föreslagen kommitté' nu inte tjäna avsett syfte. Frågan om inriktningen och den
fortsatta handläggningen av riksplanefrågorna kan med även remissmaterialet
som bakgrund - allsidigt och även i fråga om fortsatt handläggning behandlas av
1972 års riksdag. Motionen avstyrks därför.

Sedan i motionen 197 1:450 förts fram förslag att
riksdagen påkallar en alternativ västkustplanering där området kring Brofjorden
inte används för oljeindustri har tillstånd enligt vattenlagen respektive
miljöskyddslagen lämnats för verksamhet vid ett oljeraffinaderi i området.
Tidigare hade stadsplan för området fastställts. Hamnfrågan prövas i
vattenöverdomstolen. Anläggningsarbetena har påbörjats.

Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.

I den nämnda motionen 1971:450 har
vidare förordats att inga bindande beslut fattas om lokalisering av miljöfarlig
industri till området kring Strömstad innan riksdagen tagit ställning till de
centrala principerna för Västkustens framtid.

Enligt vad utskottet inhämtat från civildepartementet
kommer frågan om eventuell lokalisering av miljöpåverkande industri i
Strömstadsregionen - om denna fråga kommer under regeringens prövning inte
att avgöras förrän resultatet av pågående arbete med den fysiska riksplaneringen
redovisats och prövats av statsmakterna. Motionärens intresse i denna del är
således tillgodosett.

Utskottet
hemställer

1.
beträffande åtgärder
för att påskynda och redovisa arbetet med den fysiska riksplaneringen att
riksdagen avslår motionen 1971:225,

2.
beträffande en
kommitté för att medverka vid den fortsatta beredningen av den fysiska
riksplaneringens utformning att riksdagen avslår motionen 1971:1156,

3.
beträffande
alternativ för Brofjordenområdet att riksdagen avslår motionen 197 1:450 såvitt
nu är i fråga.

4.
beträffande
lokalisering tiU området kring Strömstad att riksdagen avslår motionen 197
1:450 såvitt nu är i fråga,

Stockholm den 26 oktober 1971

På civUutskottets vägnar ERIK GREBÄCK

Närvarande: se under utskottets betänkande nr 22.

s. 13 Kontrollera mot PDF

CU
197124 13

SärskUt yttrande

1. av herrar Tobé och Ångström (båda fp) som anför;

Med anledning av motionen nr 1971:450 har utskottet i
betänkandet avstyrkt de framställda yrkandena med ett passivt konstaterande
att Brofjorden-ärendet redan är behandlat enligt vattenlagen, miljöskyddslagen
och byggnadslagen samt att civUdepartementet uttalat att någon miljöpåverkande
industrilokalisering i Strömstadsregionen inte kommer att äga rum förrän
pågående arbete med riksplanering redovisats och prövats av statsmakterna.

Enligt vår mening borde utskottet i detta sammanhang som
sin mening ha uttalat att den handläggningsordning som tUlämpades i
Brofjorden-ärendet inte är tiUfredsställande. Den lokaUsering av miljöfarlig
industri som kan behöva göras till våra kuster bör inte få äga rum utan att en
riksomfattande översikt redovisats av konsekvenserna för framtida behov av
utrymme för tätbebyggelse, fritidsverksamhet, naturvård eller förorenande
industri.

2. av
herr Engström (vpk) som anför:

Arbetet med förslag tUl fysisk riksplan har Uksom annan
planering haft karaktären av anpassning till storföretagens krav och önskemål.
Innan riksdagen fått ta ställning tiU planeringsprinciperna har regeringen och
andra myndigheter gett tillstånd tUl uppförande av miljöförstörande industrier
främst på Västkusten där fyra industricentra baserade på sådana industrier
grundlagts.

Det angivna syftet att trygga sysselsättningen där måste
avvisas som falskt. Sysselsättningen hade kunnat säkras genom val av andra
industri-och sysselsättningstiUfällen i berörda områden om statsmakterna velat
ingripa i storföretagens fria val av etableringsregion. Den fysiska riksplaneringen
och särskilt planeringen på Västkusten utgår från felaktiga premisser och från
antagandet att befintlig produktions- och transportteknik liksom hittills
använd reningsteknik också skall gälla i framtiden. Om riksplaneringarnas
antaganden skulle vara riktiga skulle länder utan stora kustområden över huvud
taget inte kunna bygga raffinaderier, petrokemiska industrier, stålverk,
kärnkraftverk o, d. T. o. m. inom de ramar som den kapitalistiska
produktionsordningen anvisar finns möjligheter tiU andra lokaUseringar och
annan markanvändning än den riksplanerama arbetat med.

Debatten har hittills koncentrerats huvudsakligen till de
mUjömässiga konsekvenserna av en ohämmad kustlokaUsering av industrier och
andra anläggningar främst till Västkusten. Det regionala mönster som framträder
allt klarare är att Västkusten utvecklas tUl ett svenskt Ruhrområde, medan
andra stora landsdelar avfolkas aUt mer. De följdlokaliseringar som blir
resultatet av denna regionpolitik har ägnats obetydlig uppmärksamhet. En
fortsatt lokalisering och utbyggnad av t. ex. oljeraffinaderier och
petrokemisk industri på Västkusten leder tiU betydande följdlokaliseringar av
bl. a. järnbruksindustrier vUket hotar järnbruks-kedjan i mellersta Sverige
och flyttar avfolkningsgränsen ändå längre

s. 14 Kontrollera mot PDF

CU 1971:24 14

söderut.

En ny region- och mUjöpolitik måste grundas på andra
huvudmålsättningar än dem som väglett den hittillsvarande
anpassningsplaneringen till storföretagens krav och önskemål. Huvudinriktningen
har angetts i mitt särskilda yttrande till civilutskottets betänkande 1971:22
och i vänsterpartiet kommunisternas riktlinjer för regionpolitiken.

s. 15 Kontrollera mot PDF

CU
1971:25 15

Nr 25

Civilutskottets betänkande i anledning av motion om
stärkande av lekmannarepresentationen i ämbetsverkens styrelser.

Motionen

I motionen 1971:1152 av herr
Dahlgren m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om åtgärder i syfte att stärka lekmannarepresentationens
ställning i de centrala ämbetsverkens styrelser i enlighet med vad som anförts
i motionen.

I motionen förordas dels att systemet med
lekmannarepresentation utvidgas till fler ämbetsverk, dels att lekmannarepresentanterna
ges en starkare ställning. 1 det senare avseendet anges som möjliga lösningar
att låta verkschefen fungera som föredragande alternativt som ledamot men inte
ordförande i styrelsen.

Utskottet

Från tiden omkring år 1950 har
utvecklingen gått mot ett ökat lekmannadeltagande i de centrala ämbetsverkens
viktigare beslutsfunktioner. En verksorganisation med lekmannastyrelse
uppfattas nu som den normala. Denna organisationstyp dominerar också till
antalet. Som anförs i motionen har motiven för lekmannadeltagandet varit
skiftande.

De växlande och ofta diffust uttryckta motiven för en viss
organisation av beslutsfunktionerna har prövats endast från fall till fall.
Försök till samlade bedömningar förekommer sparsamt såväl inom politisk ideologisk
debatt som inom statsvetenskapen.

Enligt utskottets mening har den av motionärerna
aktualiserade frågan stor betydelse. Utskottet har dock, med hänsyn bl, a, till
den pågående utvecklingen, inte ansett sig böra föreslå ett riksdagens
initiativ i enlighet med vad som förordats i motionen. Därvid har dock
utskottet förutsatt att det grundläggande intresset för en demokratisering av
de centrala statsorganen även fortsättningsvis får leda utvecklingen.

Utskottet
hemställer

att
motionen 1971:1152 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 oktober 1971

På civilutskottets vägnar

ERIK GREBÄCK

Närvarande: se under utskottets betänkande nr 20.

Goteborgs Offsettrycken AB, Slhim 71,471 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.