Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), m. m., jämte motioner
1971 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:CU29, Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), m. m., jämte motioner
Dokumentets text
Civilutskottets
betänkande nr 29 år 1971 CU 1971: 29
Nr 29
Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988), m.m.,
jämte motioner.
Genom en den 29 oktober 1971
dagtecknad proposition, 1971; 180, har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1)
lag om ändring
i jordabalken,
2)
lag om ändring
i fastighetsbildningslagen (1970: 988),
3)
lag om ändring
i lagen (1970; 989) om införande av fastighetsbildningslagen,
4)
lag om
äganderättsutredning och legalisering,
5)
lag om ändring
i lagen (1970: 997) om upphörande av inteckningsansvar i fastighet som bildats
av samfälld mark och
6)
lag om ändring
i konkurslagen (1921: 225).
I propositionen föreslås viss
följdlagstiftning till fastighetsbildningslagen, som träder i kraft den 1
januari 1972, samt sådana ändringar i denna lag som är nödvändiga för att
anpassa den till annan, nytillkommen lagstiftning.
För att inte de sakrättsliga förutsättningarna för
sammanläggning skall rubbas under tiden mellan fastighetsbildningsbeslut och
registrering föreslås förbud mot inskrivning i fastighet eller fastighetsdel
som ingår i beslutad men ännu ej fullbordad sammanläggning.
Vidare föreslås att fastighetsbildningsmyndigheten får
möjlighet att vid avstyckning förordna att den nybildade fastigheten skall vara
fri från ansvar för sådan i styckningsfastigheten gällande fordran som utan
inskrivning är förenad med rätt till betalning ur fastigheten.
Propositionen innehåller också förslag om att innehavare
av fordran av nyss angivet slag skall kunna få utdelning för fordringens
kapitalvärde vid fördelning av ersättning för fastighet som utplånas vid
fastighetsreglering.
Lagen (1962: 270) om äganderättsutredning, lagfart och
sammanläggning av fastigheter i vissa fall och legaliseringslagen (1968: 578)
föreslås bli ersatta av en gemensam lag om äganderättsutredning och
legalisering. Förslaget innebär att legaUseringsinstitutet utvidgas och att
dess användbarhet förbättras. Bl. a. införs möjlighet att i samband med
legaliseringsförrättning verkställa äganderättsutredning som leder till
1 Riksdagen 1971.19 saml. Nr 29
CU 1971:29 2
lagfart.
Dessutom öppnas ökade möjligheter att ordna upp tUltrasslade
gravationsförhållanden vid såväl äganderättsutrednings- som legaliseringsförrättning.
Dessutom
föreslås ett flertal ändringar av teknisk natur i fastighetsbildningslagen.
Härigenom nås överensstämmelse mellan denna lag samt bl. a. den slutliga
utformningen av nya jordabalken, det vid 1970 års riksdag fattade beslutet om
riktlinjer för omorganisation av lantmäteriverksamheten och det i prop. 1971;
118 framlagda förslaget till ändring i byggnadslagen (1947; 385).
Lagförslagen avses träda i
kraft den 1 januari 1972.
Motioner
Utskottet har i samband med propositionen behandlat
följande i artledning av densamma väckta motioner, nämligen
1. motionen
1971; 1636 av herr Tobé (fp), vari hemställs att riksda
gen måtte besluta
att
komplettera de ändringar som föreslagits i 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen
så att byggnadsplan jämstäUes med stadsplan, samt
att
i skrivelse till Kungl. Maj:t föreslå motsvarande ändringar i byggnadsstadgan,
2. motionen
1971: 1637 av herrar Winberg (m) och Turesson (m),
vari hemställs att riksdagen måtte därest författningsförslagen be
träffande byggnadslagen och byggnadsstadgan i prop. 1971: 118 avslås
i konsekvens därmed avslå föreslagna ändringar i 3 kap. 3 § samt
4 kap. 15 och 24 §§ i förslaget till lag om ändring i fastighetsbildnings-:
lagen.
Utskottet
I propositionen föreslås viss följdlagstiftning
till fastighetsbUdningslagen (FBL), som träder i kraft den 1 januari 1972.
Vidare föreslås sådana ändringar i FBL som är nödvändiga för att anpassa FBL
till nya jordabalken, de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för omorganisation
av lantmäteriverksamheten, den av 1971 års riksdag antagna
förvaltningsrättsreformen, lagen (1971: 218) om ändring i rättegångsbalken
samt förslaget till lag om ändring i byggnadslagen m. m. (prop. 1971: 118).
Bland
de vid propositionen fogade lagförslagen vill utskottet särskilt peka på
förslaget till lag om äganderättsutredning och legalisering. Den föreslagna
lagen skall ersätta 1962 års lag om äganderättsutredning, lagfart och
sammanläggning av fastigheter i vissa fall samt 1968 års legali-seringslag.
Förslaget innebär att legaUseringsinstitutet utvidgas och att
CU 1971: 29 3
dess
användbarhet förbättras. Bl. a. införs möjlighet att i samband med
legaliseringsförrättning verkställa äganderättsutredning som leder till
lagfart. Dessutom öppnas möjligheter att ordna upp tilltrasslade gravationsförhållanden
vid såväl äganderättsutrednings- som legaliseringsförrättning. Enligt
utskottets mening synes den föreslagna äganderättsutrednings- och
legaliseringslagen bli ett värdefullt komplement till den omfattande
fastighetslagstiftning, som träder i kraft den 1 januari 1972. Utskottet vill
i detta sammanhang erinra om att 1970 års riksdag beslutat om införande av
automatisk databehandling på inskrivningsväsendets område. En förutsättning för
att samtliga fastigheter skall kunna överföras till den blivande
fastighetsdatabanken är att de särskilt i vissa delar av landet ovissa
äganderättsförhållandena klarläggs och att brister i lagfartsförhållandena
avhjälps. Den nu föreslagna lagen om äganderättsutredning och legalisering
torde erbjuda ett effektivt medel att komma till rätta med angivna olägenheter
och att återställa sambandet mellan den officiella fastighetsindelningen och
den civilrättsligt gällande uppdelningen av marken på olika ägare. Utskottet
tiUstyrker därför att lagförslaget antas.
3
kap. 2 § FBL innehåller regler för fastighetsbildning inom område där
fastställd plan finns eller andra bestämmelser för bebyggelse eller
markanvändning gäller. Av tredje stycket framgår att undantag från planen eller
bestämmelserna får medges av länsstyrelsen eller efter dess förordnande av
byggnadsnämnden. I propositionen med förslag till FBL anslöt sig
departementschefen till ett vid remissbehandlingen gjort uttalande att
dispensbefogenheten enligt FBL borde utformas i överensstämmelse med
dispensbestämmelserna i byggnadslagstiftningen (prop. 1969: 128 s. B 120 och B
125). Av 67 § byggnadsstadgan (BS) framgår att länsstyrelsen får medge
avvikelse från fastställd generalplan eller stadsplan endast om
byggnadsnämnden tillstyrkt åtgärden. Byggnadsnämndens vetorätt avser att
säkerställa det kommunala planmonopolet. Något motsvarande villkor infördes
emellertid inte i 3 kap. 2 § tredje stycket FBL. Meningen synes ha varit att
viUkoret i stället skulle tas upp i administrativ föreskrift.
Departementschefen framhåller nu att villkoret bör inskrivas i FBL. 1
propositionen har 3 kap. 2 § tredje stycket kompletterats i enlighet härmed.
Utskottet
delar departementschefens uppfattning att dispensbefogenheten enligt FBL bör
utformas i överensstämmelse med dispensbestämmelserna i
byggnadslagstiftningen. Förslaget att motsvarighet till byggnadsnämnds
vetorätt enligt 67 § BS skall införas i FBL tillstyrks därför. Utskottet vill
emellertid understryka att den föreslagna lagändringen inte innebär att full
överensstämmelse uppnås mellan FBL:s och byggnadslagstiftningens dispensregler.
Enhgt 13 och 34 §§ byggnadslagen (BL) har nämligen Kungl. Maj:t rätt att medge
undantag från förbudet mot nybyggnad i strid mot fastställd generalplan och
stadsplan. Denna
CU 1971: 29 4
rätt
är inte inskränkt genom byggnadsnämnds rätt till veto. Någon motsvarande
dispensrätt för Kungl. Maj:t finns inte vid fastighetsbildning. Detta innebär
således att byggnadsnämnd efter den föreslagna lagändringen kan förhindra
fastighetsbildning, som avviker från nämnda planer, men däremot inte hindra
nybyggnad i strid med planerna, om Kungl. Maj;t lämnar sitt tillstånd därtill.
Enligt utskottets mening bör denna brist i överensstämmelse mellan
dispensreglerna avhjälpas. Förslag härom bör av Kungl. Maj;t föreläggas riksdagen.
I
motionen 1971: 1636 yrkas att dispensbestämmelserna i 3 kap. 2 § tredje stycket
FBL kompletteras så att byggnadsnämnds vetorätt kommer att omfatta även
fastighetsbildning i strid mot byggnadsplan. Motionären hänvisar till att det,
när den kommunala vetorätten infördes år 1959, angavs som skäl för åtskillnad
mellan stadsplan och byggnadsplan i nämnt hänseende, att byggnadsplan till
övervägande del fanns i landskommuner, som inte hade någon tradition på
planeringsområdet och ofta saknade bistånd av fackutbildad personal. Enligt
motionärens mening kan efter kommunreformen dessa skäl inte längre anses
bärande.
Utskottet
anser för sin del att det efter fullbordandet av de pågående
kommunsammanslagningarna inte längre kan anföras vägande skäl för att bibehålla
en ordning, som innebär att byggnadsnämnd har mindre möjligheter att förhindra
avvikelser från byggnadsplan än från stadsplan och fastställd generalplan. De
nuvarande reglerna medför också, såsom motionären påpekar, att de sammanslagna
konimunerna kan hävda sitt planmonopoli de centrala delarna, där det finns
stadsplan, men inte i de mer glesbefolkade delarna, där man kunnat åt-nöjas
med en enklare byggnadsplan. Den bristande överensstämmelsen i fråga om
dispensregler mellan stadsplan och byggnadsplan kan sålunda få följder, som
inte var förutsedda, när den kommunala vetorätten infördes år 1959.
Enligt
utskottets mening är tiden nu inne för en utjämning av skillnaden mellan
stadsplan och byggnadsplan i förevarande avseende. En sådan lagändring bör
emellertid, såsom motionären framhåller, inte avse endast dispensreglerna i FBL
utan den bör omfatta även reglerna i byggnadslagstiftningen. Härvid måste
ändringar komma tUl stånd såväl i BL som BS. Mot bakgrund av de betydande
ändringar som måste ske i byggnadslagstiftningen bör enligt utskottets mening
någon ändring inte nu komma till stånd i FBL. I stället bör dispehsreglefna i
FBL och i byggnadslagstiftningen samt samordningen mellan dessa bli föremål för
gemensam översyn genom Kungl. Maj;ts försorg. Utskottet förutsätter att denna
översyn påbörjas snarast. Därest utskottets hemställan i anledning av prop.
1971: 118 att vissa ändringar i byggnadslagstiftningen bör komma till stånd
bifalles av riksdagen synes en samordning av sistnämnda lagstiftningsarbete
lämpligen böra ske med den av utskottet nu förordade översynen. .
CU 1971: 29 5
FBL innehåller f. n. inga särskilda
besvärsbestämmelsor i fråga om beslut av byggnadsnämnd i ovannämnda dispensfrågor.
I propositionen föreslås därför att 3 kap. 2 § FBL kompletteras med en
bestämmelse om att talan mot byggnadsnämnds beslut i fråga som nu sagts föres
hos länsstyrelsen genom besvär. För att också i detta sammanhang säkerställa
det kommunala planrhonopolet införs en motsvarighet till föreskriften i 71 § 1
mom. andra stycket BS att talan inte får föras mot byggnadsnämnds beslut att
vägra medgivande till avvikelse från fastställd generalplan eller stadsplan.
Utskottet har inget att erinra mot att den föreslagna besvärsbestämmelsen
införs i FBL. Med hänsyn till vad utskottet uttalat i det föregående bör nämnda
besvärsregler överses i samband med den av utskottet ovan förordade översynen
av dispensreglerna.
Lagförslagen
i övrigt föranleder ingen erinran från utskottets sida. En redaktionell ändring
bör ske i 18 § i förslaget till lag om ändring i lagen om införande av FBL.
Utskottet
vill vidare framhålla följande. Det förslag tUl lag om ändring i
byggnadslagstiftningen som förelagts riksdagen genom prop. 1971: 118 har
tillstyrkts av utskottets majoritet. Förslaget har dock ännu icke behandlats av
riksdagen. I motionen 1971: 1637 yrkas att riksdagen därest förslaget i prop.
1971: 118 avslås måtte avslå även de föreslagna ändringarna i 3 kap. 3 § och
4 kap. 15 och 24 §§ i förslaget till lag om ändring i FBL. Utskottet har vid
prövningen av nämnda lagändringar haft att utgå från det av utskottet
tillstyrkta förslaget i prop. 1971; 118. Utskottets betänkande avges aUtså
under den föratsättning att nämnda förslag genomförs utan ändringar som kan
vara av betydelse för utformningen av nu behandlade lagförslag. Skulle de i
prop. 1971: 118 föreslagna ändringarna i BL och BS avslås bör såsom
motionärerna framhåller ändringarna i 3 kap. 3 § och 4 kap. 15 och 24 §§ i
FBL inte komma till stånd. Därjämte bör de föreslagna ändringarna i 5 kap. 3 §
tredje stycket och 15 kap. 7 § utgå.
Utskottet hemstäUer
1.
att riksdagen antager det vid
propositionen 1971: 180 fogade förslaget till lag om äganderättsutredning och
legalisering,
2.
att riksdagen i anledning av
propositionen och motionen 1971:1636
a)
antager 3 kap. 2 § i förslaget
till lag om ändring i fastighetsbildningslagen och
b)
som sin mening ger Kungl. Maj:t
tUl känna vad utskottet anfört om en översyn av dispensregler och besvärsregler
i fastighetsbUdningslagen och i byggnadslagstiftningen,
3. att riksdagen under föratsättning att de
i propositionen
1971: 118 framlagda förslagen tUl ändring i byggnadslagen
och byggnadsst?idgan. bifaUes . av riksdagen och i anledning
CU 1971:29 6
av
motionen 1971; 1637 - antager 3 kap. 3 §, 4 kap. 15 och 24 §§, 5 kap. 3 §
tredje stycket och 15 kap. 7 § jämte ingressen, i här berörda delar, i
förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen,
4.
att riksdagen antager förslaget
till lag om ändring i fastighetsbildningslagen i vad förslaget ej omfattas av
utskottets hemställan under 2 och 3,
5.
att riksdagen antager 18 §
andra stycket i förslaget till lag om ändring i lagen om införande av
fastighetsbildningslagen med följande av utskottet jämkade lydelse
Bestämmelserna i 12 kap. 4 § första stycket
fastighetsbildningslagen gäller ej i fråga om fastighet som förvärvats på
sådant sätt att ägaren ej varit skyldig att söka lagfart.
6.
att riksdagen antager förslaget
till lag om ändring i lagen om införande av fastighetsbildningslagen i vad
förslaget ej omfattas av utskottets hemställan under 5 samt
7.
att riksdagen antager övriga
vid propositionen fogade lagförslag.
Stockholm
den 2 december 1971
På
civilutskottets vägnar ERIK GREBÄCK
Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s).
Almgren (s), Kristiansson i Örkelljunga (s), fröken Ljungberg (m), herrar
Petersson i Nybro (s), Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s), UUsten (fp),
Engström (vpk), Jadestig (s), Karlsson i Mariefred (c). Ångström (fp),
Adolfsson (m) och Persson i Karlstad (s).
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710045
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.