Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till länsstyrelserna, m. m., jämte motion
1971 · 32 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:CU8, Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till länsstyrelserna, m. m., jämte motion
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Civilutskottets
betänkanden m 8-9 år 1971 CU 1971
Nr 8-9
Nr 8
Civilutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Majtts i statsverkspropositionen gjorda
framställning om anslag för budgetåret 1971/ 72 till länsstyrelserna, m. m.,
jämte motion.
Propositionen
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1, bilaga 14
(punkterna B 1 och II: 20, s. 9-115 och 142-143 i utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden för den 4 januari 1971) föreslagit
riksdagen att
1.
godkänna de riktlinjer för
organisationen av länsstyrelserna som förordats i statsrådsprotokollet,
2.
bemyndiga Kungl. Maj:! att
a. inrätta
49 extra ordinarie och 25 ordinarie tjänster med beteck
ningen o för chefer för avdelningar hos länsstyrelserna samt en extra or
dinarie tjänst för chef för kansliet hos länsstyrelsernas organisations-
nänmd i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,
b. vidta
de övergångsåtgärder som behövs med anledning av omor
ganisationen,
3. för budgetåret
1971/72 anvisa
a. till
Länsstyrelserna på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln ett
förslagsanslag av 450 560 000 kr.,
b. till
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna på kapitalbudgeten under
statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Motionen
I motionen nr 452 av herr Svensson i Malmö
hemställs att riksdagen måtte avslå begäran om medel för inrättande av
planeringskanslier vid länsstyrelserna och i stället anvisa sagda medel tiU
förbättringar för landsstatens lågavlönade.
Av
1970 års riksdag godkända riktlinjer för en partiell omorganisation av den
statliga länsförvaltningen, m. m.
Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 103,
KU 34, SU 132) antogs riktlinjer för en partiell omorganisation av den statliga
länsförvaltningen. Med hänvisning tiU bl. a. den regionalpolitiska
verksamheten skall åtgärder vidtas i syfte att få till stånd en förbättrad
samordning av
Riksdagen
1971. 19 saml. Nr 8-9
CU 1971: 8 2
de
statliga länsorganens planeringjiarbete. Länsstyrelsen får en lekmanna-styrelse
med landshövdingen som ordförande samt tio andra ledamöter. Den nya
länsstyrelsen får som huvuduppgift att leda och samordna den samhällsplanering
som bedrivs inom den statliga länsförvaltningen. I planeringsfrågor av
regionalpolitisk betydelse som handläggs av vissa andra länsorgan övertar
länsstyrelsen beslutanderätten. Dessa organ skall delta i frågomas beredning.
Länsarkitektkontoret inordnas i länsstyrelsen.
Skatteförvaltningen
i länsstyrelsen blir organiserad med klarare åtskillnad mellan den fiskala och
den dömande verksamheten. Vidare skall åtgärder vidtas för att förbättra förvaltningsrättskipningen.
En länsskatterätt, i huvudsak motsvarande nuvarande prövningsnänmd, och en
länsrätt för annan förvaltningsrättskipning knyts till länsstyrelsen. Dessa
domstolar skall bestå av en jurist som ordförande samt lekmän.
Länsstyrelsen
avses bli organiserad med tre huvudenheter, nämligen en för samhällsplanering i
vilken också ingår en organisation för beredskapsplanläggning, en för
skatteförvaltning och en för aUmän förvaltning och förvaltningsrättskipnmg,
till vilken länsrätten och länsskatterätten knyts. Vidare skall finnas en
enhet för administrativ service samt länspolischefens expedition. Länens olika
storlek och struktur skaU kunna motivera avvikelser från denna
normalorganisation. Omorganisationen beräknas träda i kraft den 1 juli 1971.
1970
års riksdag (prop. 1970: 188, SU 208) har också beslutat om riktlinjer för
omorganisation av lantmäteriverksamheten. Enligt beslutet skall bl. a.
överlantmätama och länslantmäterikontoren inordnas i länsstyrelserna den 1 juli
1971.
Förslag
tiU bl. a. lag om länsskatterätt och länsrätt (prop. 1971: 14) behandlas i
utskottets betänkande CU 1971: 9.
Utskottets
yttrande
Departementschefen anför i statsverkspropositionen
(bil. 14, s. 23) i fråga om organisationsstrukturen att den normalorganisation
för en länsstyrelse som angetts i principbeslutet rörande organisationen av den
statliga länsförvaltningen (prop. 1970: 103, SU 132) bör kunna tillämpas i
alla län, dock med vissa avvikelser för Stockholms län och Gotlands län.
Länens olika storlek och variationer i arbetsmängden föranleder däremot
skillnader i personaluppsättningen. Huvuddragen av organisationsförslaget
framgår av den tablå, vilken som bilaga fogats till detta betänkande. Utskottet
har ingen erinran mot vad departementschefen sålunda anfört.
Den
föreslagna planeringsavdelningen under en avdelningschef avses innefatta
förutom fackenheter även ett planeringskansli för samord-
CU 1971:8 3
nings-,
initiativ- och informationsuppgifter m. m. Enligt vad departementschefen anför
(s. 24) skall cheferna för fackenheterna självfallet inte vara underställda
chefen för planeringskansliet.
I
motionen nr 452 förordas att några planeringskanslier inte inrättas. Förslaget
grundas i huvudsak på ätt kanslierna är obehövliga och blir ett mellanled som
försvårar kontakterna.
Utskottet
har fuimit att de i propositionen åberopade skälen för ett stabsorgan talar för
att planeringskanslier inrättas. Utskottet har mot bakgrund av
departementschefens uttalanden förutsatt att de i motionen uttryckta
farhågorna inte besannas och tillstyrker därför propositionsförslaget även i
den del det står mot yrkandet i motionen. Vid denna bedömning blir en prövning
av medelsanvändningen inte längre påkallad.
Mot
förordade riktlinjer för organisationen i övrigt har utskottet ingen erinran.
Utskottet
har vidare ingen erinran mot begärt bemyndigande att för chefer för avdelningar
inrätta 49 extra ordinarie tjänster och 25 ordinarie tjänster med beteckningen
o. De förstnämnda tjänsterna avses inrättas för chefer för avdelningar vid
länsstyrelsemas planerings- och skatteavdelningar m. m. De sistnänmda avses
inrättas vid förvaltningsavdelningarna eller motsvarande för de chefer som
skall utöva domarfunktioner. Inte heller har utskottet någon erinran mot att
en tjänst som chef för kansliet för länsstyrelsemas organisationsnämnd inrättas
eller mot föreslaget bemyndigande att vidta övergångsåtgärder.
Departementschefens
anslagsberäkning har inte föranlett någon utskottets erinran.
Utskottets
nyssnämnda bedömningar har utgått från att den nya länsstyrelseorganisationen
skulle kunna sättas i kraft den 1 juli 1971. 1968 års riksdag har (prop. 1968:
1, bil. 2, s. 4-11, SU 14) bemyndigat Kungl. Maj:t att uppskjuta genomförandet
av beslutad organisation av myndighet till senare tidpunkt än riksdagen
beslutat, om detta föranleds av löneförhandlingar. Enligt utskottets mening kan
även andra skäl komma att tala för att organisationsförändringarna träder i
kraft vid en senare tidpunkt. Avgörandet när omorganisationen skall ske torde
därför böra läggas i Kungl. Maj:ts harid. Vid ett uppskov bör Kungl. Maj:t även
ha befogenhet att besluta om den ändrade användning av anslag som kan bli
erforderlig.
Utskottets
hemställan
Utskottets
hemställer ,
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Mai:ts
förslag och med avslag på motionen nr 452 godkänner de riktlinjer för
organisa-
1
* Riksdagen 1971. 19 saml. Nr 8-9
CU 1971:8 4
tionen
av länsstyrelserna som förordats i statsrådsprotokollet,
2. att riksdagen
a. bemyndigar
Kungl. Maj:t att inrätta 49 extra ordinarie
tjänster och 25 ordinarie tjänster med beteckningen o för chefer
för avdelningar hos länsstyrelserna samt en extra ordinarie tjänst
för chef för kansliet hos länsstyrelsemas organisationsnämnd i
enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,
b. bemyndigar
Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som
behövs med anledning av omorganisationen,
3. att riksdagen
för budgetåret 1971/72
anvisar
a. tUl
Länsstyrelserna på driftbudgeten imder tolfte huvudti
teln ett förslagsanslag av 450 560 000 kr.,
b. till
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna på kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag av
1 000 kr.,
4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att dels
besluta när före
slagen omorganisation av länsstyrelserna skall genomföras, dels
lämna av ett uppskov föranledda föreskrifter om ändrad an
vändning av anvisade anslag.
Stockholm
den 9 mars 1971
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK
Närvarande:
herrar Grebäck (c), Tobé (fp), Kristiansson i örkelljunga (s), fröken Ljungberg
(m), herrar Petersson i Nybro (s), Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s),
Henrikson (s), Wennerfors (m). Högström (s), Engström (vpk), Jadestig (s), Karlsson
i Mariefred (c), Ångström (fp) och Persson i Karlstad (s).
Reservation
av
herr Engström (vpk) som anser att
dels
det stycke i utskottets yttrande på sid. 3 som börjar med »Utskottet har
funnit» och slutar med »längre påkallad» bort ha följande lydelse:
»Utskottet
finner flera skäl tala emot förslaget rörande planeringskanslier. Även om
chefema för iackenhetema enligt departementschefen inte formellt fömtsätts vara
underställda kanslichefen, föreligger dock uppenbar risk för att kanslichefen i
praktiken blir en mellaninstans mellan planeringschef och fackplanerare. Detta
kan svårligen undvikas om kanslichefen ska ha samordnande uppgifter och vara
planeringschefens ställföreträdare.
CU 1971:8 5
Vidare finner utskottet det anmärkningsvärt, att de
i propositionen gjorda prutningarna i förhållande till POL-kommitténs förslag
rörande planeringskansliema nästan enbart drabbar kontorssidan. Samtidigt som
46 nya chefs- och handläggartjänster inrättas, sker en pmtning av föreslagna
nya tjänster på kontorssidan från 29 till 5. Detta innebär både en
organisatorisk skevhet och en klar risk för oproportionerlig merbelast-ning av
befintlig kontorspersonal. Enligt utskottets mening är det angeläget att
undvika den ökade press detta kommer att innebära för den lägre personalen. Det
är också ur mer allmän synpunkt angeläget att prestationskrav och lönesättning
för den lägre personalen utformas på ett sätt som skapar attraktivare
arbetsförhållanden inom statsförvaltningen och bättre stimulerar till goda
insatser.»
dels utskottets hemställan
under 1 bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och motionen nr 452
a. godkänner de
riktlinjer för organisationen av länsstyrelsema
som förordats av utskottet,
b. bemyndigar
Kungl. Maj:t att lämna erforderliga föreskrifter
om medelsanvändning enligt vad i motionen förordats,»
opaginerad Kontrollera mot PDF
CO
c
(U
X,
o
r'
O ti
a;5
1 .3s
.1
I
I
5
C5
U
C/2
J3
Cl)
s.s
.c:
ä
Ä
c
r
tfVl
E
:ctj
"
oi
:CS
U
ca
:rt
J
iH
VI
tfi
C
:ca
J
-1
VI
c
cl
M
GO
Cl
g
Cl
Lh
c
?
(3
Kl
a
60
T3
Cl
bl
Ii
Ä
.
U
d
{/]
S O) o c c
.c
o K
e.i
'tS *-
» ; « > ts J5
f
I ,
c
(1)
X.
: «
E
cj
c
t-.
M
:0
-IUh
CU 1971:9
Nr 9
Civilutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition (1971:14) med förslag till
lag om skatterätt och länsrätt, m. m., jämte motioner.
Propositionen
Kungl. Maj:t har under åberopande av utdrag av
statsrådsprotokollet över civUärenden för den 20 november 1970 och den 22
januari 1971 samt av lagrådets protokoll den 13 januari 1971 föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade och i bilaga till detta
betänkande redovisade förslag till
1.
lag om skatterätt och länsrätt,
2.
lag om ändring i lagen (1955:
261) om avstängning av domare.
Förslaget till lag om skatterätt och länsrätt
innebär i huvudsak följande.
Beteckningen
skatterätt används i lagen som en gemensam beteckning på dels
länsskatterätterna vilka avses ersätta prövningsnämnderna, dels den
mellankommunala skatterätten vilken avses ersätta den mellankom-munala
prövningsnämnden. Länsskatterätt och länsrätt knyts organisatoriskt till
länsstyrelsen medan den mellankommunala skatterätten knyts till
riksskatteverket. Den föreslagna lagen innehåller bestämmelser om skatterätts
och länsrätts kompetensområden, om domförhet, om omröstning samt om ledamöter
i skatterätt och länsrätt.
Vid
skatterätt skall enligt förslaget handläggas i huvudsak de mål som f. n.
handläggs vid prövningsnämnd. Länsrätts kompetensområde föreslås omfatta vissa
av de målgrupper som f. n. handläggs på landskansliet, i huvudsak mål enligt
barnavårdslagen och nykterhetsvårdslagen samt körkortsmål. Skatterätt och
länsrätt skall enligt vad som föreslås i propositionen bestå av lagfaren
ordförande och nämndemän. Den förvalt-ningsprocesslag som har förordats i
remiss till lagrådet den 14 januari 1971 avses bli tillämplig på bl. a.
skatterätt och länsrätt. Förslaget till lag om skatterätt och länsrätt
innehåller därför inte några bestämmelser om förfarandet.
Lagen om skatterätt och
länsrätt avses träda i kraft den 1 juli 1971.
Motionerna
I
detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna nr
1216
av herr Börjesson i Falköping vari hemställs att riksdagen vid
2*
Riksdagen 1971. 19 saml. Nr 8-9
CU 1971: 9 8
behandlingen
av propositionen nr 14 måtte besluta att lagen om skatterätt och länsrätt, 10
§, skall ha följande lydelse:
»Nämndeman
utses för tre år men får avgå efter två år.Om nämndeman visar - (lika med
Kungl. Maj:ts förslag) - behörig, förfaller uppdraget.
När
ledighet uppkommer - (lika med Kungl. Maj:ts förslag) - för återstående tid.»,
1217 av
herr Enlund m. fl. vari hemställs att riksdagen måtte besluta
1.
att avslå Kungl. Maj:ts
proposition nr 14 samt
2.
att i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla att förslag angående helt fristående regionala
förvaltningsdomstolar må utarbetas och föreläggas riksdagen,
1218 av herrar Ernulf och Sjöholm vari hemställs
att riksdagen vid be
handlingen av propositionen nr 14
A. -
under uttalande av att den i propositionen föreslagna organisa
tionen av förvaltningsrättskipningen i första instans kan godtagas endast
som ett provisorium - hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag snarast
möjligt till en organisation med förvaltningsdomstolar som är helt fri
stående från förvaltningsmyndigfaétema;
B. för
sin del beslutar om följande ändringar i förslaget till lag om
skatterätt och länsrätt:
1.
5 § första stycket erhåller
följande lydelse: »Skatterätt ochlänsrätt består av ordförande och nämndemän,
om ej annat följer av 6 §. Antalet nämndemän skall vara fyra. Vid förfall för
någon nämndeman är rätten dock domför även med tre nämndemän.»
2.
I 6 § tredje stycket utgår
gmppen »mål om utdömande av vite». Sista punkten i nämnda stycke erhåller
lydelsen »mål enligt uppbörds-och folkbokföringsförfattningania med undantag av
mål om anstånd med inbetalning av skatt eller om arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt». Erforderlig redaktionell omarbetning av lagtexten,
främst de olika punkternas numrering, torde böra anförtros vederbörande utskott.
3.
7 § erhåller den av lagrådet
förordade, på s. 103 i propositionen intagna lydelsen.
C. i
skrivelse till Kungl. Maj:t framhåller angelägenheten av att kom
mande förslag till reglering av förfarandet inför skatterätt och länsrätt
ger part uttrycklig rätt att anlita biträde vid utförande av sin talan inför
dessa rätter,
1219 av herr Josefson i Arrie och fru Holmqvist
vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 14 beslutar
1.
att skatterätt skall ha
ordförande samt minst tre och högst sex nämndemän, samt
2.
att vederbörande utskott får i
uppdrag att utforma erforderlig författningstext.
CU 1971: 9 9
1220 av herr Winberg m. fl. vari hemställs att
riksdagen måtte besluta att 9 § andra stycket lagen om skatterätt och länsrätt
skall ha denna lydelse:
»Tjänsteman vid
länsstyrelse,- får ej vara nämndeman, ej heller
den som är ledamot eller
suppleant i taxeringsnämnd.»
Tidigare
principbeslut m. m,
I utskottets betänkande CU 1971: 8 har lämnats en
översiktlig redogörelse för av 1970 års riksdag beslutade riktlinjer för en
partiell om organisation av den stadiga länsförvaltningen (prop. 1970: 103, SU
132, KU 34).
Ett
av syftena med den beslutade omorganisationen av länsförvaltningen är bl. a.
att förstärka förvaltningsrättskipningen vid länsstyrelserna och
prövningsnämndema. Statsmaktemas beslut innebär, såvitt nu är av intresse, i
huvudsak följande. Länsstyrelsen skall bestå av tre huvudenheter, nämligen en
för samhällsplanering, en för skatteförvaltning och en för allmän förvaltning
och förvaltningsrättskipning. Till sistnämnda huvudenhet skall knytas en
länsskatterätt, som avses ersätta prövnLogs-nämnden, och en länsrätt. Vid
länsrätten skall handläggas vissa av de mål och ärenden som f. n. handläggs på
landskansliet. Länsrättens kompetensområde skall till en början vara
förhållandevis begränsat, men efter hand som erfarenhet vinns av den nya
ordningen bör kompetensområdet vidgas.
Både
länsskatterätt och länsrätt skall enligt statsmakternas beslut bestå av en
jurist som ordförande samt lekmän. Ordföranden skall utses av Kungl. Maj:t och
ha ställning som domare. Han skall kunna vara chef för huvudenheten för allmän
förvaltning och förvaltningsrättskipning eller för någon av de enheter inom
denna huvudenhet som kommer att motsvara nuvarande allmänna sektionen eller
prövningsnämndens kansli. Det förutsätts att det i vissa län dämtöver kan
behövas ytterligare domare, som uteslutande är sysselsatta som ordförande i
rätterna. Lekmännen skall utses av landstinget.
Statsmaktemas
beslut innebär vidare att frågan om den närmare organisationen av länsrätten
och länsskatterätten skall behandlas särskUt och att ställning därvid skall tas
till bl. a. frågan om kompetensområdena för länsrätten och länsskatterätten
samt frågoma om antalet lekmän och om omröstning. I fråga om kompetensområdena
förutskickas i propositionen att för länsskatterättens del förslaget till lag
om skatterätt kommer att ligga till grund för övervägandena medan för
länsrättens del utgångspunkten kommer att vara att dit skall hänföras mål om
omhändertagande av bam för samhällsvård, om verkställighet av dom i vårdnadsmål,
om utvisning av utlänning och om intagning på vårdanstalt för alkoholmissbmkare
samt körkortsmål.
Riksdagen
har (prop. 1970:116, KU 1970:32, 1971:5) behandlat ändringar i regeringsformen,
riksdagsordningen och tryckfrihetsförord-
CU1971:9 10
ningen
som möjliggör en reform av förvaltningsdomstolarnas organisation m. m.
I
statsverkspropositionen år 1971 förordade riktlinjer för organisationen av
länsstyrelsema, m. m.
Utskottet har i sitt betänkande CU 1971: 8
tillstyrkt att riksdagen i sak godkänner de riktlinjer för organisationen av
länsstyrelserna som chefen för civildepartementet förordat i
statsrådsprotokollet över civilärenden för den 4 januari 1971 (prop. 1971: 1,
bil. 14, s. 22-25). Nämnda riktlinjer binder i sig inte bedömningen av
länsrättens och länsskatterättens organisation inom principbeslutets ram.
I
nyssnämnda betänkande har utskottet vidare grundat beräkningen av erforderligt
anslag till länsstyrelsema för budgetåret 1971/72 bl. a. på det genom prop.
1971: 14 konkretiserade behovet av successivt genomförda
personalförstärkningar för förvaltningsrättskipningen. Vidare har utskottet
tillstyrkt begärt bemyndigande att bl. a. inrätta tjänster som avser
uppgifterna att vara såväl ordförande i länsskatterätten och länsrätten som
chef för huvudenhet för allmän förvaltning och förvaltningsrättskipning eller
viss enhet ino.[n denna huvudenhet.
Lagrådsremisser
m. m.
Kungl. Maj:t har den 20 mars 1970 till lagrådet
remitterat förslag till omorganisation av förvaltningsrättskipningen genom bl.
a. lag om allmänna förvaltningsdomstolar som utom annat åberopats som skäl tUl
en förstärkning av förvaltningsrättskipningen. Den 14 januari 1971 har vidare
till lagrådet remitterats förslag till förvaltningslag och
förvaltnings-processlag m. m. Proposition i dessa ämnen torde enligt lämnade
uppgifter komma att läggas fram under innevarande session.
I
den senare lagrådsremissen behandlar chefen för justitiedepartementet bl. a.
översiktligt (del 1, s. 52 ff.) grunderna för en författningsreglering av
förfarandet i förvaltningsdomstol. Vidare redovisas även (se bl. a. del 1, s.
60-61) vissa författningsändringar som anknyter till ett riksdagens antagande
av det i prop. 1971: 14 framlagda förslaget till lag om skatterätt och
länsrätt.
Det
anges också att förslag till behövliga ändringar i taxeringsförordningen och
andra författningar på skatteväsendets område senare kommer att anmälas av
chefen för finansdepartementet. I sammanhanget kan noteras att förslaget till
lag om skatterätt och länsrätt i fråga om regleringen enligt 3 och 4 §§ av
kompetensområdena hänvisar till skatte-, taxerings-, uppbörds- och
folkbokföringsförfattningama, barnavårdslagen och lagen om nykterhetsvård samt
21 kap. föräldrabalken.
CU 1971:9 11
Utskottets
yttrande
Principfrågan. 1970 års riksdags beslut angående
riktlinjer för en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen
innefattar ett godtagande av förslaget att till länsstyrelsen knyta en
länsskatterätt, i huvudsak motsvarande nuvarande prövningsnämnd, och en
länsrätt för annan förvaltningsrättskipning. Beslutet innebar (SU 1970: 132, s.
9) bl. a. att ett ställningstagande i valet mellan en sådan ordning och en helt
fristående förvaltningsrättskipning ansågs böra anstå.
Lagrådet
har fäst uppmärksamheten vid Europarådets konvention angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och framhållit att det
skulle bäst överensstämma med konventionens avfattning och anda om den av
länsstyrelserna handhavda förvaltningsrättskipningen kunde brytas ut ur
länsstyrelsernas arbetsuppgifter och förläggas till helt fristående organ - en
anordning som även ur allmänna rättssäkerhetssynpunkter ansetts vara att
beteckna som överlägsen det i propositionen fullföljda remissförslaget.
Lagrådet har dock funnit förslaget utgöra en så avsevärd förbättring att det
under de för handen varande förhållandena bör godtas i avvaktan på att i
framtiden tanken på helt fristående regionala förvaltningsdomstolar kan
förverkligas.
Mot
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen om ett fullföljande av statsmakternas
principbeslut ställs det i motionen nr 1217 framförda avslagsyrkandet. Detta
avslagsyrkande grundas bl. a. på att ett godtagande av propositionsförslaget
dels inte kan motiveras av omfattningen av däri liggande förbättringar, dels
torde fördröja inrättandet av helt fristående regionala förvaltningsdomstolar.
Enligt
utskottets mening kan åberopade skäl inte gmnda ett principiellt avslag på den
i enlighet med 1970 års riksdags beslut nu föreslagna reformen av förvaltningsrättskipningen.
De i motionen anförda synpunkterna får dock beaktas i samband med den följande
bedömningen av lagförslagen.
Såväl
i den nämnda motionen nr 1217 som i motionen nr 1218 ingår en hemställan att
riksdagen hos Kungl. Maj:t skall anhålla om förslag till fristående regionala
förvaltningsdomstolar. I den sistnämnda motionen hemställs att en sådan
anhållan förenas med ett uttalande att den i propositionen föreslagna
organisationen kan godtas endast som ett provisorium.
Utskottet
har i denna del inte funnit anledning att gå ifrån den av statsutskottet vid
1970 års riksdag uttryckta meningen (SU 1970: 132, s. 9) att principiella skäl
kunde anföras för att förvaltningsrättskipningen på länsnivå organisatoriskt
bryts ut från länsstyrelserna. De rättskipande organen skulle enligt
riktlinjerna dock i praktiken få en oberoende och jävsfri ställning. Den nu
föreslagna regleringen av förvaltningsrättskip-
CU 1971:9 12
ningen
bekräftar enligt civilutskottets mening bedömningarna att skatterätt och
länsrätt skall självständigt handlägga och avgöra målen. Utskottets nedan
redovisade prövning av förslagets enskildheter har också utgått från syftet att
inte lägga några faktiska inskränkningar på domstolarnas självständighet.
Vidare bör noteras att landskontorsutredningens förslag om fristående
skatteverk och skatterätter i länen - förslag som utgick från ett genomförande
i samband med en ändrad länsindelning - skall övervägas av den år 1970
tillkallade länsberedningen. Mot denna bakgrund har utskottet inte funnit
anledning att nu tillstyrka vare sig en riksdagens begäran om ett nytt
organisationsförslag eller ett uttalande om att förslaget är att anse som ett
provisorium.
Skatterätts och länsrätts självständiga ställning.
Utskottet delar den av departementschefen (s. 106) uttryckta uppfattningen att
de närmare fö-reskriftema om domstolarnas organisation och verksamhet bör
utformas så att de inte kommer att innebära några faktiska inskränkningar i domstolarnas
självständighet i fråga om den dömande verksamheten. Utskottets nämnda åsikt
anknyter till och står i full överensstämmelse med statsutskottets i dess
utlåtande SU 1970: 132 uttryckta och genom riksdagens principbeslut godtagna
syjipunkter.
Kvarstående
meningsmotsättningar i denna fråga - i den mån de inte behandlats här ovan -
har knutils an till frågan om ordförandens ställning i skatterätt och
länsrätt.
Propositionsförslaget
att ordförande skall inneha tjänst vid länsstyrelsen innebär att av Kungl.
Maj:t utsedd ordförande skall ha ställning som domare och samtidigt kunna vara
chef för huvudenheten för allmän förvaltning och förvaltningsrättskipning eller
för någon av de enheter inom denna huvudenhet som motsvarar nuvarande allmänna
sektionen eller prövningsnämndens kansli. Vid vissa länsstyrelser kan behövas
ytterligare domare som uteslutande skall ägna sig åt dömande uppgifter.
Departementschefen har strukit under att avsikten inte varit att varje behörig
länsstyrelsetjänsteman skiille vid sidan av sin tjänst fungera som ordförande i
länsskatterätt och länsrätt.
Lagrådet
har ansett att kravet på att ordförandens självständighet och opartiskhet inte
kan ifrågasättas i regel blir uppfyllt då, som avsetts, till ordförande utses
befattningshavare inom huvudenheten för allmän förvaltning och
förvaltningsrättskipning. En sålunda avsedd begränsning i fråga om möjligheten
att utse tjänsteman i länsstyrelsen till ordförande bör dock enligt lagrådets
mening komma till uttryck i lagtexten och innebära bl. a. att tjänsteman inom
huvudenheten för skatteförvaltning aldrig kan utses till ordförande fiir
länsskatterätt.
I
motionen nr 1218 har lagrådets mening i denna del tagits upp som förslag.
Motionärerna anser sorn departementschefen att en sålunda förordad bestämmelse
kan ge upphov till vissa tillämpningssvårigheter.
CU 1971:9 13
De
anför dock att bestämmelsernas avsedda funktion är att inskärpa att en med den
föreslagna organisationstypen förknippad sammanblandning av funktioner måste
begränsas så mycket som möjligt och att detta måste tillmätas större betydelse
än tillämpningssvårigheterna.
Enligt
utskottets mening kan vad motionärerna förordat inte anses stå i faktisk
motsats till det genom propositionen framlagda förslaget, vilket klart innebär
att ordförandeskap skall kunna förenas endast med tjänst vid huvudenheten för
allmän förvaltning och förvaltningsrättskipning. Motionärernas syfte såsom det
uttryckts av lagrådet får därmed anses tillgodosett. Vad motionärerna i övrigt
anfört som grund för sin hemställan har inte föranlett utskottet till annan
bedömning. Utskottet avstyrker därför motionen nr 1218 i förevarande del.
Utskottet,
som utgått från att bestämmelser om bl. a. förordnande av vikarie för
ordförande utformas ur samma allmänna utgångspunkter som lagstiftningen, har /
övrigt i denna del ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Lekmannainflytande. Vid sidan av förbättrade
handläggningsformer har ett vidgat lekmannainflytande angetts som en
grundläggande åtgärd för att anpassa förvaltningsrättskipningen till de krav
som utvecklingen ställer. Förslaget att införa lekmannamedverkan i även den
förvaltningsrättskipning som nu handhas på landskansliet har mött anslutning
redan i tidigare principbeslut.
Utskottet
har inte anledning till annat än att ansluta sig till de skäl för en sådan
ordning som angetts vid 1970 års riksdag (prop. 1970: 103, s. 150-151) och då
godkänts. I och för sig är också de synpunkter på lekmannadeltagande som tillmättes
avgörande betydelse vid underrätts-reformen år 1969 - som lagrådet anfört -
väsentliga också i detta sammanhang.
Mot
bakgmnd av lekmannainflytandets syfte och traditionerna från bl. a. de allmänna
underrätterna är det naturligt att krav på speciell fackkunskap inte ställs på
lekmännen. I anslutning till vad departementschefen anfört i hithörande frågor
(s. 68, 82-83 och 108) har utskottet dock funnit anledning stryka under nämnda
mening och konstaterandet (s. 108) att stora krav i andra avseenden måste
ställas på dessa lekmän.
Lekmännen
föreslås få individuell rösträtt vid avgörandena - en ordning som nu tillämpas
vid bl. a. prövningsnämnderna. Ordföranden föreslås i princip ha utslagsröst
utan inskränkning av innehållet i regeln i 88 § taxeringsförordningen om att
vid lika röstetal i prövningsnämnd den ordning som länder till den
skattskyldiges förmån skall gälla. Rättegångsbalkens omröstningsregler för
tvistemål resp. brottmål skall tillämpas. I vilken utsträckning respektive
regler bör tillämpas har överlämnats åt praxis (s. 109).
CU 1971:9 14
Det kan finnas anledning att stryka under att
avgöranden med skilda meningar får fömtsättas bli undantag. Utgången torde
regelmässigt komma att bestämmas genom enhälliga avgöranden gmndade på ett
beaktande av alla framförda meningar.
Utskottet
har inte funnit skäl till erinran mot vad sålunda föreslagits i fråga om
lekmannainflytandets utövning vid omröstning. Som departementschefen anför bör
lekmännen därför inte sammanföras under beteckningen nämnd, vilket dock inte
hindrar att de betecknas som nämndemän.
1
fråga om antalet nämndemän i rätten lägsta antal för domförhet och högsta
antal i rätten - har Kungl. Maj:t föreslagit att rätten skall vara domför med
ordföranden och tre nämndemän och att fler än fyra nämndemän inte får
tjänstgöra i rätten. Förslaget utgår bl. a. från vad som bedömts ändamålsenligt
ur arbetssynpunkt och lämpligt ur rekryteringssynpunkt samt tar hänsyn till
den förordade individuella rösträtten, behovet att sammanträda med kort varsel
och erfarenheterna från de prövningsnämnder som sammanträder på avdelning, dvs.
med högst fyra ledamöter utöver ordföranden.
Det i motionen nr 1218 framförda förslaget innebär
i denna del att antalet nämndemän skall vara fyra, dock att vid förfall för
någon rätten skall vara domför även med tre nämndemän. Genom förslaget avses
rätten i normalfallet och med bibehållen individuell rösträtt få ett udda antal
röstande varigenom lika röstetal kan undvikas.
Lagrådet
har anfört att det synes svårt att förstå varför antalet nämndemän i de nya
förvaltningsdomstolarna skall sättas lägre än i tingsrätterna. Även om
omröstningsreiglerna i tingsrätt är utformade på den kollektiva
omröstningsformens grund har de dock som första lagutskottet anfört (ILU 1969:
38) ett sådant reellt innehåll att man i det praktiskt mest betydelsefulla
fallet, att två meningar står mot varandra, når samma resultat som om
individuell rösträtt hade gällt. Vidare erinras om att såvitt gäller
länsskatterätten förslaget medför till och med en minskning av det antal lekmän
som i allmänhet bmkar delta i prövningsnämnderna. Lagrådet förordar i första
hand att såväl omröstningsreglerna som bestämmelserna om antalet nämndemän
beträffande skatterätt och länsrätt får samma utformning som för
tingsrätterna.
Skillnaden
mellan propositionsförslaget och förslaget i motionen -vilket som anförts utgår
från samma omröstningsregler - torde främst ta sig uttryck i att det senare
inte medger att antalet nämndemän är tre annat än vid förfall för någon.
Förfall under handläggning torde bli sällsynt i en processform där
sammanhängande handläggning knappast annat än undantagsvis pågår mer än en dag.
Utskottet har emellertid med hänsyn till arbetsförhållandena ansett det
lämpligt att t. ex. relativt okomplicerade mål kan avgöras med tre nämndemän.
Därvid har utskottet förutsatt att mer svårbedömda mål alltid avgörs med fyra
nämnde-
CU 1971:9 15
män.
I dessa mål, där anledning kan finnas till antagande att mer än en mening förs
fram, skulle sålunda motionäremas syfte att undvika lika röstetal sålunda
tillgodoses även i de undantagsfall där omröstning blir aktuell. Möjlighet till
sammanträden med kort varsel är också väsentlig för länsrätternas verksamhet.
Avgörandet av hur många lekmän som skall kallas torde då få ankomma på
ordföranden och anpassas till föredragningslistans innehåll. Härvid får även
fömtsättas att fördelning av tjänstgöringen sker i samråd med nämndemännen.
Utskottet har vidare beaktat att den i propositionen föreslagna bestämmelsen
med hänsyn till omröstningsreglerna utformats med förebild i rättegångsbalkens
domförhetsregel för tingsrätt med lagfarna domare. Den i motionen föreslagna
utformningen av bestämmelserna tar sikte på helt andra handläggningsformer än
de som blir aktuella i skatterätt och länsrätt. Kungl. Maj:ts förslag
tillstyrks sålunda i denna del.
1
motionen nr 1219 godtas förslaget att rätten är domför med tre nämdemän men
hemställs att i skatterätt högst sex nämndemän får tjänstgöra. Denna hemställan
motiveras i huvudsak av att omfattande och komplicerade mål då lättare kan
genomföras utan avbrott och att vid stor arbetsbörda granskningen av materialet
kan delas upp på flera händer.
Den
avsedda behandlingsgången i skatterätt och länsrätt skiljer sig så från
förhållandena i tingsrätt att av motionärerna antagna risker för avbrott inte
kan påverka frågan om högsta antal nämndemän. Vad motionärerna mot bakgmnd av
erfarenheter från arbetet i prövningsnämnd anfört om en lottning av mål för
särskild granskning kan inte heller läggas till gmnd för en förordad ändring.
Envar nämndeman har fullt ansvar för avgörandena i varje mål.
Skatterätt
och länsrätt är enligt 6 § 1 st. lagförslaget domför utan nämndemän i vissa
angivna fall. I andra situationer är skatterätt och länsrätt enligt 6 § 2 och 3
st. domför utan nämndemän om det inte är påkallat av särskild anledning att
målet prövas av fullsutten rätt.
Utskottet
har ingen erinran mot den sålunda föreslagna allmänna utformningen av
domförhetsreglerna.
Enligt
Kungl. Maj:ts förslag skall bl. a. mål om utdömande av vite behandlas av
ensamdomare om det enligt vad ovan sagts inte finns särskild anledning att det
prövas med nämndemän. Samma förhållande gäller även sådant mål enligt
uppbördsförfattningarna som gäller anstånd med inbetalning av skatt.
I
motionen nr 1218 föreslås sådan ändring i 6 § 3 st. lagförslaget att de angivna
måltyperna alltid skall behandlas av fuUsutten rätt.
Enligt
utskottets mening kan vad motionärerna anfört inte leda till en föreslagen
bedömning. Önskemålet om snabb handläggning bör kunna tillgodoses. Lagförslaget
med möjlighet och skyldighet att låta varje mål prövas av fullsutten rätt om
det av särskild anledning iir på-
CU 1971:9 16
kallat
får anses tillgodose det åberopade rättssäkerhetsintresset.
Valbarhetsreglerna
i 9 § lagförslaget öppnar möjlighet att till nämndeman utse ledamot eller
suppleant i taxeringsnämnd. Ett antal remissinstanser har i anledning av
departementspromemorian tagit upp härtill anknytande frågor (s. 85).
Departementschefen
har anföit (s. 86) att det bör undvikas att ordförande, annan ledamot eller
suppleant i taxeringsnämnd annat än i undantagsfall tjänstgör som nämndeman i
skatterätt. Eftersom det kunde förväntas att bl. a. valmyndigheterna beaktade
detta vid val av nämndemän i skatterätt och länsrätt ansågs en föreskrift
motsvarande bestämmelsen i 12 § 1 mom. taxeringsförordningen inte böra tas in
i lagen.
Förslag
att ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd inte får vara nämndeman förs fram
i motionen nr 1220.
Utskottet
har med beaktande av förutsatta jävsregler och av vad departementschefen i
övrigt anfört inte funnit skäl att tillstyrka motionen. Anledning finns att
även i detta sammanhang erinra om vad utskottet ovan anfört om att krav på
speciell fackkunskap inte ställs på lekmännen.
Lagförslaget
anger den normala tjänstgöringsperioden för nämndeman till sex år med förebild
i ordningen vid de allmänna domstolarna. I motionen nr 1216 föreslås att
nämndeman utses för tre år under åberopande av bl. a. Landstingsförbundets
remissyttrande (s. 86) och önskemålet om en anknytning till landstingens och
riksdagens valperioder.
Landstingets
funktion som valkorporation vid nämndemannaval får inte leda till att
nämndemannaupipKiraget uppfattas som förenat med ett politiskt ansvar.
Statsutskottet anförde till 1970 års riksdag (SU 1970: 132, s. 13) att det
självfallet fömtsatt att en sådan frågeställning inte blev aktuell i detta
sammanhang. Motionen avstyrks.
Lagförslagen i övrigt. Utskottet har, i vad
lagförslagen inte behandlats ovan eller rör ikraftträdandet, inte funnit
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Ikraftträdande. Med hänvisning till utskottets i
utlåtandet CU 1971: 8 redovisade bedömningar om tidpunkten för
länsstyrelsereformen förordas att det läggs i Kungl. Maj:ts hand att närmare
besluta om ikraftträdandet av här behandlade lagförslag. Nämndemannaval bör
dock ske i sådan tid att det blir möjligt att sätta lagstiftningen i kraft den
1 juli 1971.
Förfarandefråga. Hemställan ii motionen nr 1218 om
ett riksdagens initiativ i fråga om rätt för part; att anUta biträde inför
skatterätt och länsrätt avstyrks. Motionärernas syfte har tillgodosetts genom
utformningen av 48 § 1 st. i det till lajprådet den 14 januari 1971
remitterade förslaget tUl förvaltningsprocesslag.
CU 1971:9 17
Utskottets
hemställan
Utskottet
hemställer
1.
att riksdagen avslår motionen
nr 1217 i vad den avser ett principiellt ställningstagande mot bifall till
propositionen,
2.
att riksdagen avslår motionerna
nr 1217 och 1218 i vad de avser begäran om förslag angående helt fristående
regionala förvaltningsdomstolar,
3.
att riksdagen med avslag å
motionerna 1218 och 1219, den förstnämnda såvitt nu är i fråga, antager 5 §
första stycket i det vid propositionen nr 14 fogade förslaget till lag om
skatterätt och länsrätt,
4.
att riksdagen med avslag å
motionen nr 1218 såvitt nu är i fråga antager 6 § tredje stycket i förslaget
till lag om skatterätt och länsrätt,
5.
att riksdagen med avslag å
motionen nr 1218 såvitt nu är i fråga antager 7 § i förslaget till lag om
skatterätt och länsrätt,
6.
att riksdagen med avslag å
motionen nr 1220 antager 9 § andra stycket i förslaget till lag om skatterätt
och länsrätt,
7.
att riksdagen med avslag å
motionen nr 1216 antager 10 § första stycket i förslaget till lag om skatterätt
och länsrätt,
8.
att riksdagen antager förslagen
till lag om skatterätt och länsrätt samt till lag om ändring i lagen (1955:
261) om avstängning av domare i vad det förstnämnda förslaget ej behandlats
under 3-7 ovan och i vad förslagen ej heller avser ikraftträdandebestämmelserna,
9.
att riksdagen med förklaring
att ikraftträdandebestämmelserna till lagförslagen inte kunnat i oförändrat
skick godtagas för sin del antager sådana bestämmelser med i härvid fogade
bilaga som utskottets förslag betecknade lydelser,
10. att motionen nr 1218 i vad den avser rätt att
anlita biträde inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm
den 9 mars 1971
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK
Närvarande:
herrar Grebäck (c), Tobé (fp), Kristiansson i Örkelljunga (s), fröken Ljungberg
(m), herrar Petersson i Nybro (s), .Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s),
Henrikson (s), Wennerfors (m). Högström (s), Engström (vpk), Jadestig (s),
Karlsson i Mariefred (c). Ängström (fp) och Persson i Karlstad (s), dock att
vid behandlingen av punkterna 6-10 herr Adolfsson (m) deltagit i stället för
herr Wennerfors.
CU 1971:9 18
Reservationer
1. beträffande helt fristående regionala
förvaltningsdomstolar av her
rar Tobé (fp) och Ångström (fp) som anser att
dels
det stycke i utskottets yttrande som på s. 11 börjar med »Utskottet har» och
på s. 12 slutar med »ett provisorium» bort ha följande lydelse:
»Utskottet
har i denna del inte funnit anledning att gå ifrån den av statsutskottet vid
1970 års riksdag uttryckta meningen (SU 1970: 132, s. 9) i vad avser att
principiella skäl kunde anföras för att förvaltningsrättskipningen på länsnivå
organisatoriskt bryts ut från länsstyrelserna. Även om anledning inte
föreligger att avslå propositionen bör tyngden av dessa tidigare godtagna
principiella skäl dock föranleda ett understrykande i detta sammanhang av att
det nu framlagda förslaget inte får anses syfta till en slutlig reglering och
att utskottet förutsätter att ett förslag om fristående regionala förvaltningsdomstolar
så snart som möjligt läggs fram. Hemställan i motionerna nr 1217 och 1218 bör
i dessa delar tillgodoses genom att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet här anfört.»
dels utskottets hemställan
under 2 bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen med bifall till motionerna nr
1217 och 1218 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört om helt fristående regionala förvaltningsdomstolar,»
2. beträffande antalet nämndemän i rätten av herrar
Grebäck (c),
Tobé (fp), fröken Ljungberg (m), herrar Andersson i Knäred (c), Wen
nerfors (m), Karlsson i Mariefred (c) och Ängström (fp) som anser att
dels
det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med »Skillnaden mellan»
och på s. 15 slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Såväl
vad motionärerna anfört som lagrådets yttrande talar enligt utskottets mening
på ett avgörande sätt för att fullsutten rätt, om förfall inte föreligger,
skall bestå av ordförande och fyra nämndemän. Utskottet har därvid fäst
särskild vikt vid de godtagna utgångspunkterna att skapa ett reellt
lekmannainflytande som inte inom skatterättens kompetensområde skall kunna
uppfattas som en försämring jämfört med prövningsnämndernas handläggning. Med
den i motionen föreslagna utformningen av regeln undviks också att rättens
ordförande redan i samband med föredragningslistans upprättande nödgas ta
principiell ställning i faktiska sakfrågor. Utskottet tillstyrker sålunda i
denna del den i motionen nr 1218 föreslagna regeln orn antal nämndemän i
rätten.»
dels
det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Den avsedda» och
slutar med »varje mål» bort ha följande lydelse:
CU 1971:9 19
»Vid den ovan angivna bedömningen
kan förslaget om högst sex nämndemän i skatterätt inte lämpligen tillgodoses.
Mot de för en sådan föreskrift åberopade skälen talar även att dessa nämndemän
har fullt ansvar för avgörandena i varje mål.»
dels
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen, med förklaring
att det vid propositionen nr 14 fogade förslaget till lag om skatterätt och
länsrätt icke kunnat oförändrat godtagas, i anledning av motionen nr 1218
såvitt nu är i fråga samt med avslag å motionen nr 1219 för sin del beslutar
att 5 § första stycket i lagen skall erhålla följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:
Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag
5 §
Skatterätt och länsrätt består av Skatterätt och länsrätt består av
ordförande
och nämndemän, om ej ordförande och nämndemän om ej
annat
följer av 6 §. Rätten är dom- annat följer av 6 §. Antalet nämn-
för med
ordförande och tre nämn- demän
skall vara fyra. Får inkallad
demän.
Fler än fyra nämndemän nämndeman
förfall, är dock rätten
får ej
tjänstgöra i rätten. domför med tre nämndemän.
Konungen
bestämmer----------- mellankommunala skatterätten.»
3. beträffande domförhet utan
nämndemän av herrar Tobé (fp) och Ångström (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar
med »Utskottet har» och på s. 16 slutar med »åberopade rättssäkerhetsintresset»
bort ha följande lydelse:
»Utskottet har ingen erinran mot den föreslagna
utformningen med angivande av situationer där rätten är domför utan nämndemän
alltid eller under viss förutsättning. I det senare fallet bör dock enligt
utskottets mening förutsättningarna att i sak avgöra i tredje stycket angivna
mål anges med utgångspunkt i att fullsutten rätt kan undvaras endast då
särskilda skäl talar för detta - t. ex. krav på ett snabbt avgörande m. m. Mål
i vilket saken är uppenbar kan enligt regeln i första stycket avgöras av
ensamdomare.
Vid en sådan bedömning får hemställan i motionen nr 1218
om ändrad lydelse av 6 § 3 st. anses tillgodosedd i sådan mån att ytterligare
ändring inte erfordras.»
dels
utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
»4. att riksdagen, med förklaring
att förslaget till lag om skatterätt och länsrätt icke kunnat oförändrat
godtagas, i anledning av motionen nr 1218 i motsvarande del för sin del beslutar
att 6 § tredje stycket i lagen skall erhålla följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:
CU 1971: 9 20
Kungl.
Ma}:ts förslag Utskottets förslag
6
§
Skatterätt
och-------- är uppenbar.
Om det----------------- i:
sak.
Vad som sägs i andra
stycket gäl- Om det är påkallat av särskild
ler även vid avgörande
av anledning är skatterätt och läns-
rätt domför utan nämndemän
även
vid avgörande av
1. mål om--------- arbetstagares skatt.»
4.
beträffande valbarhet som nämndeman av herr Tobé (fp), fröken Ljungberg (m),
herrar Ångström (fp) och Adolfsson (m), som anser att dels det stycke i
utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Utskottet har med» och slutar med
»på lekmännen» bort ha följande lydelse:
Ȁven
om, vilket utskottet fömtsätter, klara jävsbestämmelser hindrar nämndeman att
delta i avgörandet av mål som han tidigare haft befattning med i
taxeringsnämnd, kan ett deltagande i såväl taxeringsnämnd som skatterätt
uppfattas som en jävssituation. Denna uppfattning synes även departementschefen
ha delat. Med denna utgångspunkt får det anses lämpligare att låta bedömningen
få uttryck i lagtexten än att . lämna avgörandet till bl. a.
valkiorporationernas ställningstagande. Motionen nr 1220 tillstyrkes därför.»
dels utskottets hemställan
under 6 bort ha följande lydelse:
»6. att riksdagen, med förklaring att förslaget
till lag om skatterätt och länsrätt icke kunnat oförändrat godtagas, med
bifall tUl motionen nr 1220 för sin del beslutar att 9 § andra stycket i lagen
skall erhålla följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Kungl.
Maj:ts förslag Utskottets förslag
9
§
Valbar
till--------------- sjuttio år.
Tjänsteman
vid länsstyrelse, läns- Tjänsteman vid länsstyrelse, läns-
nykterhetsnämnd eller under läns- nykterhetsnämnd eller under läns
styrelse lydande myndighet, läns- styrelse lydande myndighet, läns
läkare, biträdande iänsläkare, so- läkare, biträdande länsläkare, so
cialvårdskonsulent, lagfaren döma- cialvårdskonsulent, ledamot eller
re, åklagare eller advokat eller an- suppleant i taxeringsnämnd, lagfa
nan som har till yrke att föra and- ren domare, åklagare eller advokat
ras talan inför rätta får ej vara eller annan som har till yrke att
nämndeman. föra andras talan inför rätta får
ej vara nämndeman.
Den som--------------- sex
år.
Rätten prövar--------- valdes
behörighet.»
CU 1971:9 21
Bilaga
1)
Förslag till
Lag om skatterätt och
länsrätt
Kungl. Maj:ts av
utskottet tillstyrkta förslag
Härigenom förordnas som
följer.
I varje län finns en länsskatterätt och en länsrätt.
För hela landet finns en mellankommunal skatterätt.
2 §
Länsskatterätt och länsrätt har sitt kansli i
länsstyrelsen. Den mellankommunala skatterätten har sitt kansli i
riksskatteverket.
Skatterätt
och länsrätt sammanträder på den ort där den har sitt kansli. När det
föreligger särskilda skäl, får rätten sammanträda på annan ort.
3 §
Vid skatterätt handlägges mål enligt skatte-,
taxerings-, uppbörds-och folkbokföringsförfattningama i den utsträckning som är
föreskrivet i dessa författningar.
4 §
Vid länsrätt handlägges mål enligt barnavårdslagen
(1960: 97) och lagen (1954: 579) om nykterhetsvård i den utsträckning som är
föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 21 kap. föräldrabalken.
Vid
länsrätt handlägges vidare, såvitt gäller svenskt körkort, turist-körkort eller
trafikkort, mål om vaming eller återkallelse av sådant kort och, såvitt gäller
utländskt körkort, mål om vaming eller vägran att godkänna körkortet, allt
enligt vad därom är särskilt föreskrivet.
5 §
Skatterätt och länsrätt består av ordförande och
nämndemän, om ej annat följer av 6 §. Rätten är domför med ordförande och tre
nämndemän. Fler än fyra nänmdemän får ej tjänstgöra i rätten.
Konimgen
bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varje län för tjänstgöring i
länsskatterätt och länsrätt samt vid den mellankommunala skatterätten.
CU 1971:9 22
6
§
Skatterätt
och länsrätt är domför utan nämndemän
1.
när åtgärd som avser endast
måls beredande vidtages,
2.
vid sådant förhör med vittne
eller sakkunnig som begärts av annan skatterätt eller länsrätt,
3.
vid beslut som avser endast
rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
4.
vid beslut att tills vidare
återkalla körkort eller turistkörkort eller att tills vidare vägra godkännande
av utländskt körkort, när det är uppenbart att sådant beslut bör meddelas,
5.
vid annat beslut som ej
innefattar slutligt avgörande av mål,
6.
vid avgörande av mål i vilket
saken är uppenbar.
Om
det ej är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fuUsutten rätt,
är skatterätt och länsrätt domför utan nämndemän vid beslut som ej innefattar
prövning av målet i sak.
Vad som sägs i andra
stycket gäUer även vid avgörande av
1. mål om utdömande av
vite,
2.
mål om handräckning vid
taxeringsrevision, handlings undantagande från taxeringsrevision och befrielse
från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringsförordningen (1956:
623),
3.
mål om omhändertagande för
utredning enligt 30 § barnavårdslagen (1960: 97),
4.
mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt.
7 §
1 länsskatterätt och länsrätt finns en eller flera
ordförande vilka innehar tjänst vid länsstyrelsen. Sådan tjänst tillsattes av
Konungen. 1 den mellankommunala skatterätten finns en eller flera ordförande
vilka förordnas av Konungen för viss tid.
Om
beviljande av ledighet och förordnande av vikarie för ordförande i skatterätt
och länsrätt meddelas bestämmelser av Konungen.
Ordförande
i skatterätt och länsrätt skall vara lagfaren. Ordförande och föredragande i
skatterätt och länsrätt skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller
i konkurstUlstånd får ej tjänstgöra som ordförande eller föredragande.
8 §
Nämndeman i länsskatterätt och länsrätt utses genom
val. Valet förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som ej
ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den
CU 1971:9 23
fördelning
dem emeUan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.
Nämndeman
i den meUankommunala skatterätten förordnas av Konungen,
9 §
Valbar till nämndeman i lärisskatterätt och
länsrätt är myndig svensk medborgare, som är mantalsskriven och bosatt inom
länet och ej har fyUt sjuttio år. TiU nämndeman i den mellankommunala
skatterätten får utses endast myndig svensk medborgare, som ej har fyUt sjuttio
år.
Tjänsteman
vid länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd eller under länsstyrelse lydande
myndighet, länsläkare, biträdande länsläkare, socialvårdskonsulent, lagfaren
domare, åklagare eller advokat eller annan som har tUl yrke att föra andras
talan inför rätta får ej vara nämndeman.
Den
som har fyllt sextio år eUer uppger annat gUtigt hinder är ej skyldig att
mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är ej skyldig
att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.
Rätten prövar självmant
den valdes behörighet.
10 §
Nämndeman utses för sex år men får avgå efter två
år. Om nämndeman visar giltigt hinder, får skatterätt eUer länsrätt entlediga
honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdraget.
Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, f örfaUer uppdraget.
När ledighet uppkommer,
utses ny nämndeman för återstående tid.
11 §
Ledamot och föredragande i skatterätt och länsrätt
skall ha avlagt do-mared eUer försäkran enligt 4 kap. 11 § rättegångsbalken.
12 §
De som står i sådant förhållande tUl varandra som
sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i
skatterätt eller länsrätt.
13 §
I fråga om omröstning i skatterätt och länsrätt
gäller bestämmelserna i 16 och 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol
med endast lagfarna ledamöter. Ordföranden säger först sin mening.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
§
Konungen
meddelar ytterligare föreskrifter om skatterätts och länsrätts organisation
och verksamhet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts förslag
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.
Val
av nämndemän i länsskatterätt och länsrätt skall med tiUämp-ning av denna lag
första gången äga mm före den 1 juli 1971. Valet skall avse tiden från och med
nämnda dag.
Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft den dag Konungen
bestämmer.
Val
av nämndemän i länsskatterätt och länsrätt skall med till-lämpning av denna
lag första gången äga mm före utgången av juni 1971. Valet skall avse tiden
från och med den dag lagen träder i kraft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2) Förslag till
Lag om
ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare
Härigenom
förordnas, att 1 § lagen (1955: 261) om avstängning av domare skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Kungl. Maj:ts av
utskottet tillstyrkta förslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
§
Är domare---------- av
tjänsten.
Med
domare avses i denna lag ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är
ledamot, vid allmän underrätt, hovrätt, nedre jus-titierevisionen eller
högsta domstolen eller vid vattendomstol, ägo-delningsrätt eller
expropriations-domstol eller vid regeringsrätten, arbetsdomstolen,
försäkringsrådet, statens hyresråd, kammarrätt, skatterätt eller länsrätt
eller, då Konungen förordnat därom, vid annan särskild domstol.
Med domare avses i denna lag ledamot samt lagfaren
befattningshavare, som ej är ledamot, vid allmän underrätt, hovrätt, nedre
jus-titierevisionen eller högsta domstolen eller vid vattendomstol,
ägo-delningsrätt eller expropriations-domstol eller vid regeringsrätten,
arbetsdomstolen, försäkringsrådet, statens hyresråd eller kammarrätten eller,
då Konungen förordnat därom, vid annan särskild domstol.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts förslag
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.
Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft den dag Konungen
bestämmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ESSELTE
TRYCK, STHLM 71 712076
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.