Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion om översyn av vapenfrilagens bestämmelser om tjänst för vapenfri tjänstepliktig
1971 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:FöU21, Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion om översyn av vapenfrilagens bestämmelser om tjänst för vapenfri tjänstepliktig
Dokumentets text
Försvarsutskottets
betänkande nr 21 år 1971 FöU 1971; 21
Nr 21
Försvarsutskottets
betänkande med anledning av motion om översyn av vapenfrilagens bestämmelser
om tjänst för vapenfri tjänstepliktig.
Motionen
I motionen 1971: 688 av fru Dahl m. fl. (s) har
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning och
översyn av vapenfrilagen § 2 under beaktande av vad som anförts i motionen.
Motionärerna
anser att det finns skäl att väsentligt vidga ramen för de vapenfria
tjänstepliktigas placering till tjänstgöring och hävdar att en sådan vidgning
förutsätter en ändrad formulering av 2 § lagen om vapenfri tjänst.
Utskottet
har fått ett yttrande med anledning av motionen från Sveriges frikyrkoråd.
Gällande
bestämmelser
Den nu gällande lagen om vapenfri tjänst antogs av
1966 års riksdag (prop. 1966: 107, 2LU 1966: 45, rskr 1966: 269, SFS 1966:
413).
Vapenfri
tjänstepliktig skall enligt 2 § lagen om vapenfri tjänst fullgöra tjänst, som
är betydelsefull för samhället, såsom a) brandtjänst inom civilförsvaret, b)
reparationstjänst vid järnvägarna, statens vattenfallsverk eller televerket,
c) hälsovårds- eller sjukvårdstjänst inom det allmänt civila medicinalväsendet,
d) ekonomi- eller expeditionstjänst vid statlig eller kommunal förvaltning.
Vapenfri tjänstepliktig får enligt samma lagrum inte åläggas att tjänstgöra
inom krigsmakten om han inte har förklarat sig villig till detta.
Vapenfri
tjänstepliktig får inte övas i bruk av vapen eller åläggas att bära vapen eller
ammunition (3 §).
Enligt
4 § är det arbetsmarknadsstyrelsen som bestämmer vilket slag av tjänstgöring
som vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra. Styrelsen har tillsyn över
vapenfria tjänstepliktigas utbildning och tjänstgöring.
Tjänstgöringstiden
är 450 dagar. Den söm skall utbildas till särskilt kvalificerade uppgifter kan
dock åläggas tjänstgöring under 540 dagar. Tjänstgöringen kan fördelas i
omgångar över hela vämpliktstiden (5 §).
I
9 § kungörelsen med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga (SFS 1966:
414) stadgas att vid fördelning av de vapenfria tjänstepliktiga på skilda slag
av tjänstgöring skall arbetsmarknadsstyrelsen sam-
1
Riksdagen 1971. 10 saml. Nr 21
FÖU 1971: 21 2
råda
med de myndigheter som under styrelsen har ansvaret för de tjänstepliktigas
utbildning och tjänstgöring.
I
10 § kungörelsen stadgas att vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra sådant
slag av tjänstgöring för vilket han med hänsyn till sin utbildning och allmänna
fallenhet kan anses bäst lämpad. Hänsyn skall i möjlig mån tagas till den
tjänstepliktiges önskemål. Enligt 12 § skall vapenfri tjänstepliktig erhålla en
effektiv och ändamålsenlig utbildning för det slag av tjänstgöring han skall
fullgöra.
1969
års riksdag
Vid 1969 års riksdag behandlades motionsyrkanden om
utredning om en vidgning av tjänstgöringsalternativen för de vapenfria. Andra
lagutskottet (2LU 1969: 73) ägnade yrkandena en ingående behandling. Enligt
lagutskottets mening fanns inte behov av någon utredning av vidgade
tjänstgöringsmöjligheter för de vapenfria tjänstepliktiga. Riksdagen följde
utskottet.
Pågående
tjänstgöring för vapenliria
De vapenfrias utbildning och tjänstgöring äger för
närvarande rum bl. a. hos civilförsvarsstyrelsen (ekonomitjänst samt
räddnings-, röjnings-, brand- och sjukvårdstjänst), luftfartsverket
(brandtjänst), statens järur vägar (lednings- och telereparationstjänst),
statens vattenfallsverk (linje-reparationstjänst och expeditionstjänst),
televerket (nätreparationstjänst och telegrafbiträdestjänst), socialstyrelsen
(sjukvårdsbiträdestjänst och expeditionstjänst), Ökna lantbrulcsskpla
(lantbruk), Malmö kommun (åldringsvård, barnavård och expeditionstjänst),
riksantikvarieämbetet Ont-bruk på Björkö, Stensjö by och expeditionstjänst vid
ämbetet) och Sveriges kristna ungdomsråd (barn- och ungdomsarbete).
Arbetsmarknadsstyrelsen
har efter samråd med utbildningsmyndigheterna fastställt uppläggningar av
utbildningen. De vapenfria fullgör enligt denna grundutbildning i 325 eller 375
dagar samt därefter repetitionsutbildning under 5 X 25 resp.
3 X 25 dagar. Grundutbildningen delas normalt upp i
tre skeden, nämligen introduktionsutbildning, befattningsutbildning och
tillämpningsutbildning.
Utskottet
Vapenfrilagstiftningen är en undantagslagstiftning
som är betingad av respekten för individens djupgående betänkligheter mot
värnpliktstjänstgöringens yttersta konsekvens, dvs. bruk av vapen mot annan.
Statsmakterna har emellertid inte avsett att ge den som får tiUstånd till
vapenfri tjänst bättre villkor än övriga värnpliktiga, vare sig det gäller rätt
att välja tjänstgöring eller i annat avseende.
FÖU 1971: 21 3
Vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra tjänst som
är betydelsefull för samhället. I lagen ges exempel på tjänst som kan komma i
fråga. Uppräkningen utesluter inte andra slag av tjänstgöring som är betydelsefull
för samhället. Utbildningen av de vapenfria inriktas på civila uppgifter som är
betydelsefulla i såväl krig som fred.
Enligt
vad utskottet har inhämtat strävar arbetsmarknadsstyrelsen efter att skapa
ytterligare utbildningsalternativ inom ramen för lagstiftningens syfte. Härvid
måste styrelsen självfallet beakta ekonomiska, pedagogiska och administrativa
faktorer och tillse att de vapenfrias tjänstgöring inte utformas så att den
kommer i konflikt med berättigade fackliga intressen.
Utskottet
erinrar om att statsmakterna nyligen har beslutat om en särskild bistånds- och
katastrofutbildning för värnpliktiga, vapenfria och kvinnor (prop. 1970: 162,
SU 1970: 221, rskr 436). Utbildning påbörjas hösten 1972.
Utskottet
delar motionärernas uppfattning att tjänstgöring för utbildning inom
vårdsektorn är av värde för totalförsvaret. Sådan tjänstgöring förekommer
redan och kommer enligt vad utskottet har inhämtat att utökas.
Enligt
utskottets mening fiims inte behov av någon utredning av vidgade tjänstgöringsmöjligheter
för vapenfria tjänstepliktiga. Utskottet avstyrker alltså bifall till
motionsyrkandet.
Utskottet
hemställer
att
riksdagen avslår motionen 1971: 688. Stockholm den 25 november 1971
På
försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON
Närvarande:
herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson i
Stenkyrka (c), Enskog (fp), Gustafsson i Uddevalla (s), Gustavsson i Ängelholm
(s), Pettersson i Kvänum (c). Häll (s), Öhvall (fp). Brännström (s), Virgin
(m), Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c) och Runesson (s).
opaginerad Kontrollera mot PDF
TRYCKERIBOLAGET
IVAR H/EGG5TR Ö M AB. STOCKHOLM 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.