Sök i Ratio Lex

Försvarsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation m. m. av försvarets materielverk jämte motioner

1971 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:FöU22, Försvarsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation m. m. av försvarets materielverk jämte motioner

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försvarsutskottets
betänkande nr 22 år 1971 FöU 1971:22

Nr 22

Försvarsutskottets
betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation m.
m. av försvarets materielverk jämte motioner.

I betänkandet behandlas förslag av Kungl. Maj:t i
propositionen 1971: 124 samt yrkanden i motionerna 1971: 1507, 1971: 1515,
1971: 1516 och 1971: 1517.

Propositionen

I propositionen 1971: 124 har Kungl. Maj:t under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 24
september 1971 föreslagit riksdagen att godkänna de i statsrådsprotokollet
förordade riktlinjerna för organisation m. m. av försvarets materielverk.

Försvarets
materielverk, som inrättades den 1 juli 1968, svarar för den centrala ledningen
inom krigsmakten av tyg- och intendenturmate-rielförvaltningen. Denna
verksamhet var tidigare fördelad på fyra centrala förvaltningsmyndigheter,
nämligen armé-, marin- och' flygförvaltningarna samt försvarets
intendenturverk. Den nya organisationen sysselsätter sammanlagt ca 4 400
personer.

1968
samordnades verksamheten administrativt under en gemensam ledning. Materielverket
organiserades på fem huvudenheter, nämligen armématerielförvaltningen,
marinmaterielförvaltningen, flygmaterielför-valtningen,
intendenturmaterielförvaltningen och administrativa avdelningen. De tre
förstnämnda svarar för anskaffning och underhåll av tygmateriel och är i stort
sett likformigt organiserade. De olikheter som förekommer är betingade av att
skilda typer av materielsystem handläggs vid de tre förvaltningarna.
Intendenturmaterielförvaltningens organisation överensstämmer i stort med
försvarsgrensförvaltningarnas med de avvikelser som betingas av att
förvaltningen fullgör uppgifter för försvaret som helhet. Administrativa
avdelningen handlägger för verket gemensamma uppgifter rörande planering,
samordning, organisation m. m.

I
propositionen läggs nu fram förslag om organisation i stort av materielverket.
Till grund för propositionen ligger' ett betänkande av försvarets
materielanskaffningsutredning som utrett dels organisationen av anskaffningsverksamheten
m. m. inom materielverkets ansvarsområde, dels möjligheterna att flytta ut
delar av materielverket från Sitorstockholmsom-rådet. Propositionens förslag
innebär i huvudsak följande.

Riksdagen
1971. 10 saml. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

FÖU 1971:22 2

Verket indelas i en enhet för central planering och
fem huvudavdelningar. Tre av huvudavdelningarna har huvudsakligen
anskaffnings- och underhållsuppgifter och benämns huvudavdelningen för
armémateriel, huvudavdelningen för marinmateriel och huvudavdelningen för
flygmateriel. De motsvaras närmast av de nuvarande armé-, marin- och
flyg-materielförvaltningarna. I huvudavdelningen för armémateriel ingår huvuddelen
av den nuvarande intendenturmaterielförvaltningen. Huvudavdelningen för
drifttjänst svarar för förplägnad, förrådsverksamhet och verkstadsdrift inom
krigsmakten. Huvudavdelningen för administration motsvarar närmast den
nuvarande administrativa avdelningen. Till huvudavdelningen har förts samman
all s. k. normalieverksamhet inom materielverket, dvs. standardiserings-,
materielregistrerings- och publikationsverksamhet m. m.

Materielverket
är f. n. till in

Propositionen
avviker på några punkter från det organisationsförslag som
materielanskaffningsutredningen presenterat. Ändringarna betingas väsentligen
av synpunkter som framförts vid remissbehandlingen av utredningens betänkande
och gäller främst organisationen av provningsverksamheten,
intendenturförvaltningen och verkets enheter för sambands- och
stridsledningsmateriel.

Materielverket
bedriver en omfattande provningsverksamhet. Enligt utredningen bör verkets
provningsresurser föras samman till en huvudavdelning för provning direkt
under verksledningen. De enheter som här kommer i fråga är främst
försökscentralen i Malmslätt, provningscentralen i Karlsborg,
robotförsöksenheterna i Karlsborg och Vidsel samt en nybildad
teleprovningscentral.

I
propositionen föreslås att nämnda provningsorgan med undantag för
provningscentralea i Karlsborg samlas i en provningsenhet som blir direkt
underställd chefen för huvudavdelningen för flygmateriel. Provningscentralen,
som nu ingår i armématerielförvaltningens vapenavdelning, bör enligt
propositionen i fortsättningen vara underställd chefen för huvudavdelningen för
armémateriel. Denna huvudavdelning åläggs också att svara för den
administrativa verksamheten vid provningsenheterna i Karlsborg.

Intendenturverksamheten
omfattar i huvudsak förvaltning av intendenturmateriel, livsmedel och
driivmedel. Till intendenturmateriel hänförs följande större
materielgrupper, nämligen beklädnads-, förläggnings-,

s. 3 Kontrollera mot PDF

FÖU 1971:22 3

förplägnads-,
drivmedels- och expeditionsmateriel. Till intendenturtjäns-ten hör även drift
av krigsmaktens matinrättningar samt krigsmaktens personalkassor, inre
renhållning, förvaltning av övningsanslag m. m.
In-tendenturmaterielförvaltningen handlägger också ärenden rörande
vete-rinärmateriel, hästar och hundar.

Enligt
utredningen bör intendenturverksamheten liksom hittills vara samlad i en enhet.
Den föreslås ingå i huvudavdelningen för drifttjänst.

I
propositionen förordas en uppdelning av intendenturfunktionen. Den nuvarande
livsmedelsbyrån föreslås ingå i huvudavdelningen för drifttjänst som en
självständig enhet under benämningen förplägnadsenheten. Verksamheten i övrigt
bör enligt propositionen inordnas i en av de tyg-materielanskaffande
huvudavdelningarna. Eftersom huvudparten av den intendenturmateriel som
anskaffas är avsedd för armén, förordas att verksamheten inordnas i
huvudavdelningen för armémateriel.

Sambandsfrågor
handläggs f. n. vid armé- och flygmaterielförvaltning-arnas elektroavdelningar
samt i den telebyrå som ingår i marinmateriel-förvaltningens vapenavdelning.
Varje förvaltning svarar för de sambandssystem som ingår i respektive försvarsgren.
För materiel som ingår i krigsmaktens gemensamma sambandsnät har
flygmaterielförvalt-ningen det överordnade ansvaret inom materielverket. Liksom
för övrig materiel tillämpas för sambandsmateriel den principen, att likartad
materiel anskaffas endast på ett ställe även om den ingår i flera system.
Armématerielförvaltningen har exempelvis typansvar för viss radiomate-riel som
ingår i de gemensamma sambandsnäten, vilket bl. a. beror på att förvaltningen
även svarar för samtrafikerande mobil radiomateriel som utnyttjas av armén.

Inom
sambandsområdet föreligger enligt utredningen en sådan teknologisk samhörighet
att en sammanslagning av materielverkets samtliga resurser för handläggning av
dessa frågor skulle vara motiverad enbart av denna anledning. Utredningen anser
emellertid att den tekniska systemsamhörigheten mellan försvarsgrenarnas
sambandssystem på lägre nivå är begränsad. Sambandsnäten har olika uppbyggnad
och räckviddskrav och den tekniska miljö i vilken materielen skall användas är
olika. Sambandsmaterielen ingår i många fall som viktiga komponenter i försvarsgrenarnas
materielsystem i övrigt och utredningen har därför inte funnit en för verket
gemensam sambandsavdelning vara den lämpligaste lösningen.

Utredningen
erinrar om att överbefälhavaren på stabssidan har ansvaret för det gemensamma
sambandet. Inom materielverket ligger det sammanhållande ansvaret på
flygmaterielförvaltningen. Även armématerielförvaltningen är engagerad häri
genom den anskaffning av sambandsmateriel som förvaltningen svarar för. Enligt
utredningen är samhörigheten emellertid från teknisk systemsynpunkt starkast
mellan flygvapnets sambands- och stridsledningsnät och krigsmaktens gemensamma
sam-

s. 4 Kontrollera mot PDF

FÖU 1971:22 4

bandsnät,
varför ansvaret för det gemensamma sambandet i den nya organisationen bör åvila
huvudavdelningen för flygmateriel.

I
propositionen påpekas att frågor rörande gemensamma sambandsnät och den
materiel som ingår i dessa f. n. handläggs vid flygmaterielförvaltningen,
medan chefen för armén är ansvarig för produktionen av flertalet av de förband,
som betjänar sambandsutrustningar i de gemensamma näten. Denna
ansvarsfördelning har enligt departementschefen bestämda svagheter. I
materielverkets nya organisation bör därför enligt propositionen dessa frågor
handläggas vid huvudavdelningen för armémateriel.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande
motioner, nämligen

dels
motionen 1971: 1507 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c, s, fp, m), vari hemställts
att riksdagen vid behandling av propositionen 1971: 124 måtte besluta att
försöksverksamheten i Karlsborg och Vidsel samordnas till en försöksplats och
att denna förlägges till Vidsel,

dels
motionen 1971: 1515 av herrar Enskog och Öhvall (fp), vari föreslagits att
riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t understryka vikten av ökad
rationalisering vid försvarets materielverk,

dels
motionen 1971: 1516 av herr Norrby i Akersberga (fp), vari hemställts att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1971: 124 måtte uttala att den
fortsatta omorganisationen av försvarets materielverk skall innefatta
omlokalisering inom Stockholmsregionen i enhghet med vad i motionen anförts,

dels
motionen 1971: 1517 av herr Norrby i Akersberga (fp), vari hemställts att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1971: 124 uttalar att principen
att likartad materiel anskaffas endast av en enhet inom materielverket bör
tillämpas även i vad avser krigsmaktens gemensamma sambandsnät och att den
nuvarande fördelningen avseende såväl typansvar som tekniskt samordningsansvar
sålunda i huvudsak bibehålies.

Utskottet

Som framgår av propositionen anskaffar
materielverket materiel m. m. för cirka två miljarder kronor årligen. Verket
har dessutom det tekniska och ekonomiska ansvaret på central nivå för
befintlig materiel vars värde uppgår till mångfaldigt högre belopp. Materielen
tenderar att bli alltmer tekniskt komplicerad, vilket ställer stora krav på
materielverkets sätt att fungera.

Materielverket svarar för
anskaffningen av tyg- och intendenturma-

s. 5 Kontrollera mot PDF

FÖU 1971: 22 5

teriel.
Anskaffningen av tygmateriel bedrivs inom tre försvarsgrens-inriktade
huvudenheter. I fråga om intendenturmateriel är verksamheten samlad inom en för
försvaret gemensam huvudenhet.

I
propositionen redovisas tre alternativ för organisation av
tygmate-rielanskaffningen. Materielen har förts samman i produktgrupper efter
tre olika utgångspunkter, nämligen med beaktande av teknologisk samhörighet,
teknisk systemsamhörighet eller huvudanvändare. En organisation med materielen
fördelad efter huvudanvändare överensstämmer med grunderna för nuvarande
organisation och anses av olika skäl, bl. a. bättre samordningsmöjligheter,
vara att föredra och förordas därför.

Stor
möda har lagts ned på att få fram underlag för att bedöma vilken
organisationsform som på sikt är den för materielverket mest lämpade. Det har
också varit en strävan att genom en anpassning av organisationen skapa
förutsättningar för ett allt bättre utnyttjande av verkets resurser, framför
allt på tygmaterielområdet. Utskottet delar departementschefens uppfattning
beträffande verkets organisation i stort och ansluter sig i allt väsentligt
till deimes val av principlösning.

Det
står emellertid klart att den valda organisationsformen ställer störa krav på
intern och extern samordning. Det är som departementschefen också
understryker nödvändigt att samordna verksamheten så att inte likartad
materiel anskaffas av olika organisationsenheter och så att verket utnyttjar
personal med specialkunskaper på ett effektivt sätt. Utskottet vill i detta
sammanhang framhålla betydelsen av en effektiv samordning av funktionerna
inköp, underhåll och kontroll.

Den
nu föreslagna omorganisationen motiveras framför allt av den
rationaliseringseffekt som kan förväntas. Departementschefen uttalar på denna
punkt att förväntade rationaliseringsvinster inte fullt ut kan komma till stånd
omedelbart. Denna fråga tas upp i motionen 1971: 1515, Som understryker vikten
av ökad rationalisering inom materielverket. Motionärerna anser, att det är
just under omorganisationsperioden som man bör göra verkligt stora
ansträngningar för att skära ner personalstyrkan. Det är nämligen betydligt
svårare att minska en nyss genomförd organisation än att öka den något, om den
blivit för snålt tilltagen. I motionen erinras också om ovissheten inför det
kommande försvarsbeslutet, vilket är ännu ett skäl till fortsatt
rationalisering en rationalisering som bör sikta till att erhålla ett minst
lika bra resultat av verksamheten som tidigare men med minskad personalstyrka.

Utskottet
vill erinra om att riksdagens revisorer nyligen granskat materielverkets
personalorganisation. I en granskningsrapport, som godkänts av revisorerna den
23 september 1971, konstateras bl. a. att verkets storlek gör det nödvändigt
att begränsa personalkadern till vad som är oundgängligen erforderligt och att
utnyttja denna kader på mest effektiva sätt. Med hänsyn till att verksamheten
varierar till art och omfattning är det ett oavvisligt krav att
personalorganisationen hålls elastisk.

s. 6 Kontrollera mot PDF

FöU 1971: 22 6

Det
sker enligt rapporten bl, a. genom att industriföretag och konsulter i stor
omfattning anlitas för uppgifter som ankommer på verket.

I
motionen 1971: 1515 förordas en minskning av materielverkets p>er-sonal
redan under omorganisationsperioden. Departementschefens uttalande ger
utskottet anledning utgå från att allvarliga ansträngningar skall göras i detta
syfte. Med utnyttjande av den elasticitet som utmärker personalorganisationen
bör det enligt utskottet vara möjligt att utan drastiska åtgärder i form av
avskedanden m. m. minimera resursbehovet även under den tid omorganisationen
pågår.

Rationaliseringsaspekten
har haft stor betydelse för organisationsförslagets utformning. Likartade
funktioner i organisationen har så långt det ansetts lämpligt förts samman till
för verket gemensamma enheter. Propositionen fullföljer härvid en linje som man
redan tidigare slagit in på. Nya gemensamma enheter är provningsenheten inom
huvudavdelningen för flygmateriel och normalieenheten som föreslås bli
placerad i huvudavdelningen för administration. Vissa gemensamma enheter har
samlats i en nybildad huvudavdelning för drifttjänst.

Bland
de riktlinjer för materielverkets organisation m. m. som Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen att godkänna har även upptagits fråga om ändrad
ansvarsfördelning beträffande stridslednings- och sambandsmateriel mellan två
huvudavdelningar inom materielverket. Departementschefen uttalar i denna fråga
avslutningsvis att det bör vara en strävan att likartad materiel anskaffas
endast av en enhet inom verket. I motionen 1971: 1517 understryker motionären
riktigheten av denna princip men hävdar att departementschefens uttalande om
ändrad ansvarsfördelning innebär ett brott mot principen.

Utskottet
vill för sin del framhålla värdet av att nämnda princip får vara vägledande för
ansvarsfönlelningen inom försvarets materielverk. Likartad materiel bör
anskaffas endast av en enhet inom verket, även om detta är organiserat främst
med beaktande av materielens huvudanvändare. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t
att tillämpa denna princip vid beslut rörande samordningen inom
materielverket.

Utskottet
går härmed över till att behandla frågan om lokalisering av vissa enheter
utanför Stockholmsområdet.

I
propositionen föreslås att liuvudavdelningen för drifttjänst lokaliseras till
Karlstadsområdet. Förslaget berör bl. a. livsmedelsbyrån inom den nuvarande
intendenturmaterielförvaltningen. Byrån förs över till drifttjänstavdelningen
och bildar där en förplägnadsenhet. Intendenturfunktionen i övrigt skall
enligt propositionen ingå som en enhet i huvudavdelningen för armémateriel.

Intendenturförvaltningen
på central nivå är viktig för försvaret och fungerar enligt samstämmiga
uppgifter väl med nuvarande organisation. Mot bakgrund härav och riksdagens
beslut om utlbkalisering till Karlstad av ca 400 tjänster har utskottet bl. a.
övervägt en organisato-

s. 7 Kontrollera mot PDF

FÖU 1971: 22 7

risk
lösning som skulle innebära att nuvarande enheter för intendentur-förvaltning
samlat utlokaliseras till Karlstad. Utskottet har emellertid funnit att
övervägande skäl talar för en organisatorisk inpassning av intendenturförvaltningen
enligt Kungl. Maj:ts förslag. I enlighet med sin grundinställning till värdet
av ytterligare rationalisering inom materielverket har utskottet därvid fäst
stor vikt vid att förslaget torde medge en besparing av ca 20 tjänster utan att
intendenturförvaltningens effekt minskar.

Utskottet
har i detta sammanhang också ansett sig böra överväga den sammanfattande
benämningen på de enheter som flyttar till Karlstad. Flertalet av dessa enheter
kan sägas utöva drifttjänst i någon form. Med hänsyn till de ytterligare
omlökaliseringar som enligt propositionen kan komma att beslutas anser
utskottet emellertid att man bör välja en mera neutral benämning på
huvudenheten i Karlstad. Utskottet föreslår att den tills vidare får ingå i
organisationen som materielverkets huvudavdelning i Karlstad.

Det
bör enligt utskottets mening få ankomma på Kungl. Maj:t att från fall till fall
bedöma lämpligheten av att flytta ut enheter med endast ett mindre antal
anställda.

Några
kostnadsberäkningar för utlokaliseringen föreligger inte. Riksdagens
godkännande av de föreslagna riktlinjerna blir att betrakta som ett
principbeslut. Utskottet förutsätter att kostnadsberäkningar kommer att
redovisas i samband med förslag till medelsanvisning för beslutets
genomförande.

Motionen
1971: 1507 tar upp frågan om en samordning av verksamheten vid de båda
robotförsöksenheterna i Karisborg och Vidsel. Motionärerna förordar en
flyttning av verksamheten i Karlsborg till Vidsel och pekar på att man i Vidsel
har praktiskt taget obegränsade tillgångar till luft och mark, varför några
miljövårdsproblem inte behöver befaras vid en utökning av verksamheten där.
Därtill framhålls att Vidsel är i utomordentligt starkt behov av ytterligare
verksamhet för att kunna behålla och utveckla den service som måste finnas för
de människor som redan bor där.

Vid
den omorganisation som nu skall genomföras är det naturligt att som
motionärerna här gör ifrågasätta om inte robotförsöksverksamheten i
Karlsborg och Vidsel skulle kunna slås samman. Om verksamheten förläggs till
Vidsel uppnår man, förutom eventuell rationaliseringsvinst, att Norrland får
del av omlokaliseringen. Det finns emellertid också skäl som talar för att ha
kvar försöksverksamheten på robotområdet i Karlsborg. Utskottet vill här peka
på närheten till försökscentralen i Malmslätt och möjligheterna till försök
med sjörobotar. Därtill kommer att Karlsborg i hög grad är beroende av de
verksamheter som är förlagda dit.

En summering av de skäl
som här redovisats ger vid handen att en

s. 8 Kontrollera mot PDF

FÖU 1971: 22 8

förflyttning
av verksamheten i Karlsborg knappast kan komma i fråga, i varje fall inte av
verksamheten i dess helhet. Utskottet vill som sin mening uttala att
försöksplatsen i Vidsel bör ges prioritet vid en eventuell utbyggnad av
försöksverksamheten på robotområdet.

Lokaliseringsfrågan
tas också upp i motionen 1971: 1516. Enligt motionären bör riksdagen uttala
att den fortsatta omorganisationen av materielverket skall innefatta prövning
av omlokalisering inom Stockholmsregionen av sådana enheter inom verket som
inte kan lokaliseras utanför regionen. Motionären påpekar att det redan i dag
förekommer en betydande geografisk spridning av materielverkets enheter inom
det inre Stockholmsområdet. Utskottet delar inte motionärens uppfattning att
det kan vara lämpligt med en spridning av materielverkets enheter i
Stockholmsregionen. En i förhållande till nuläget större koncentration av de
enheter som skall vara kvar i Stockholm torde vara ägnad att minska kostnaderna
för verksamheten.

Utskottet
har inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande
riktlinjer för organisation m. m. av försvarets materielverk.

Utskottet hemställer att riksdagen

1.
avslår motionen 1971: 1516,

2.
som sin mening ger Kungl. Majit
till känna vad utskottet har anfört med anledning av motionerna 1971: 1507,
1971: 1515 och 1971: 1517,

3.
godkänner i
statsrådsprotokollet förordade riktlinjer för organisation m. m. av försvarets
materielverk.

Stockholm den 25 november
1971 På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande:
herrar Petersson i Gäddvik (m), Enskog (fp), Gustafsson i Uddevalla (s),
Gustavsson i Ängelholm (s), Pettersson i Kvänum (c). Häll (s), Öhvall (fp).
Brännström (s), Virgin (m), Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c) och Runesson
(s).

THYCKERIBOLAGET IVAR H/COGSTROM AS. STOCKHOLM
1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.