Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:69 angående fortsatt valutareglering jämte motion
1971 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:FiU18, Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:69 angående fortsatt valutareglering jämte motion
Dokumentets text
Finansutskottets
betänkande nr 18 år 1971 FiU 1971:18
Nr 18
Finansutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 69 angående fortsatt
valutareglering jämte motion.
Propositionen
Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 69 under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 mars
1971
1.
begärt riksdagens samtycke till
att Kungl. Maj:t med stöd av 1 § tredje stycket valutalagen förordnar, att vad
som föreskrivs i 2 § första stycket 1, 2 och 47, 5 § 1 och 3 samt 9 § samma
lag skall äga fortsatt tillämpning under tiden den 1 juli 1971den 30 juni
1972,
2.
velat inhämta riksdagens
yttrande över ett vid propositionen fogat förslag till kungörelse om fortsatt
giltighet av valutaförordningen (1959: 264).
Innebörden av vad som föreslås i propositionen är
att riksdagens samtycke begärs till förordnande om fortsatt valutareglering för
tiden den 1 juli 1971den 30 juni 1972 med samma omfattning som den nu gällande
valutaregleringen. En närmare redogörelse för ifrågavarande
författningsbestämmelser återfinns i propositionen 1968: 55, s. 38.
Förslaget till kungörelse
har följande lydelse:
Förslag
tUl
Kungörelse
om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264)
Härigenom förordnas, att valutaförordningen (1959:
264), som enligt kungörelse (1970:238) gäller till utgången av juni 1971,
skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1972.
Motionen
1 motionen 1971: 1373 av andre vice talmannen fru
Nettelbrandt m. fl. (fp) har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Majrt hemställa om en översyn av valutalagstiftningen i syfte att, om
faktiska möjligheter finns, uppnå en liberalisering av densamma.
1
Riksdagen 1971. 5 saml. Nr IS
FiU 1971: 18 2
Motionärerna hänvisar till de önskemål om en
översyn av valutalagstiftningen som framförts av reservanter inom banko- och
riksgäldsfullmäktige. De hävdar också att Sverige är det land inom OECD, som
gjort de flesta reservationerna beträffande fria kapitalrörelser. Oavsett
möjligheterna att för dagen liberalisera den svenska valutaregleringen anser
de att en översyn av valutalagstiftningen likväl bör göras för att på så sätt
få klarhet i i vilken mån en liberalisering på längre sikt är möjlig.
Utskottet
Under större delen av 1950- och 1960-talen hade
Sverige en lugn utveckling på valutaområdet och riksbankens valutareserv steg
från 1,1 miljarder kr. i slutet av 1950 tiU 5,3 miljarder kr. vid utgången av
1966. Denna utveckling möjliggjorde en successiv liberalisering av handel och
betalningar med utlandet och Sverige behövde inte göra några återlaganden av
gjorda utfästelser beträffande liberalisering i anknytning till OECD:s
betalningsstadgor. Under de senaste åren har emellertid jämvikten i den
svenska betalningsbalansen rubbats samtidigt som vi i högre grad än tidigare
påverkats av internationell valutaoro och ojämvikt i andra länders
utlandsbetalningar en ojämvikt som ju lett till flera paritetsförändringar
för viktiga valutor. En följd av denna utveckling har varit att den svenska
valutaregleringen måst göras mer restriktiv beträffande svenska direkta investeringar
i utlandet, återköp av utlandsägda svenska värdepapper, emigrationsvaluta samt
premier för livränte- och kapitalförsäkringar utomlands. Dessa åtgärder anmäldes
till och godkändes av OECD. De bidrog enligt utskottets mening till att stoppa
upp valutautflödet under 1970.
Vid
remissbehandlingen av frågan har fullmäktige i riksgäldskontoret (majoriteten)
och Sparbanksföreningen inte haft något att erinra mot framställningen om
fortsatt valutareglering. Inte heller Bankföreningen vill i nuvarande läge
motsätta sig den ifrågasatta förlängningen.
Utskottet
tillstyrker för sin del att riksdagen samtycker till det begärda förordnandet.
Mot det vid propositionen fogade författningsförslaget har utskottet intet att
erinra.
Vad
beträffar motionärernas yrkande på en översyn av valutalagstiftningen vill
utskottet erinra om att valutaregleringen är föremål för en fortlöpande översyn
och undan för undan anpassas till ändrade förhållanden. Under dessa
omständigheter anser utskottet det icke påkallat att riksdagen begär en
särskild översyn av valutalagstiftningen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen samtycker till att Kungl. Maj:t
förordnar om fortsatt valutareglering i enlighet med vad som förordas i propositionen
1971: 69,
FiU 1971:18 3
2.
att riksdagen beträffande det
vid propositionen fogade förslaget till kungörelse som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört,
3.
att riksdagen avslår motionen
1971: 1373.
Stockholm
den 27 aprU 1971 På finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM
Närvarande:
herrar Ekström (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s). Burenstam
Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Kristiansson i Harplinge (c), Jansson (s),
Löfgren (fp), Josefsson i Halmstad (s), Arne Pettersson i Malmö (s), Gadd (s)
och Möller i Göteborg (fp).
Reservation
av
herrar Burenstam Linder (m), Löfgren (fp) och Möller i Göteborg (fp) som anser
dels
att det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Vad
beträffar" och slutar med "av valutalagstiftningen" bort ha
följande lydelse:
"Att
utskottet i nuvarande läge tUlstyrker propositionen innebär inte något
ställningstagande till förmån för ett bibehållande av den nuvarande
valutaregleringen på längre sikt. Så snart tillfäUe åter yppar sig är det
angeläget att ånyo liberalisera den svenska valutapolitiken. Härigenom skulle
svenska företags konkurrensförmåga på internationella marknader förstärkas. För
att förbereda en framtida liberalisering av den svenska valutalagstiftningen
bör redan nu en översyn av densamma påbörjas. Härvid bör eftersträvas att få
så enkla och enhetliga och för allmänheten lättbegripliga regler och
föreskrifter som möjligt. Den nuvarande utformningen av valutaregleringen
lämnar enligt utskottets uppfattning åtskilligt att önska i dessa hänseenden.
Översynen torde lämpligen ske i samarbete med valutabankerna."
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse: "3. att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1373 hos
Kungl. Maj:t anhåller om en översyn av valutalagstiftningen i syfte att, om
faktiska möjligheter finns, uppnå en liberalisering av densamma."
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7r00J5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.