Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:56 angående förbättrad samhällsinformation jämte motioner
1971 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:FiU23, Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:56 angående förbättrad samhällsinformation jämte motioner
Dokumentets text
Finansutskottets
betänkande nr 23 år 1971 FiU 1971: 23
Nr 23
Finansutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 56 angående
förbättrad samhällsinformation jämte motioner.
Propositionen
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1971: 1 (bUaga
9, punkt E 16) beräknat medel till Kostnader för viss statlig annonsering har
Kungl. Maj:t i propositionen 1971: 56 under åberopande av utdrag av
statsrådsprotokoUet över finansärenden för den 12 mars 1971 föreslagit
riksdagen att
1.
godkänna i statsrådsprotokollet
förordade riktlinjer för dagspressannonsering,
2.
godkänna att en nämnd för
samhällsiiJormation med de uppgifter som angetts i statsrådsprotokollet
inrättas den 1 juli 1971,
3.
till Viss
informationsverksamhet för budgetåret 1971/72 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.
Motionerna
I motionen 1971: 1280 av herr Stjernström m. fl.
(c) har hemstäUts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att ett
informationsprogram utarbetas om förutsättningarna för industrietablering inom
stödområdet i enlighet med vad som anförts i motionen.
I
motionen 1971: 1311 av herr Norrby i Äkersberga m. fl. (fp, c, m) har
hemställts att riksdagen måtte besluta att den i propositionen föreslagna
nämnden kompletteras med en allsidig parlamentarisk representation.
Utskottet
Utskottet delar den gmndläggande syn på
samhällsinformationen som framfördes av Informationsutredningen (SOU 1969: 48)
och som även departementschefen ansluter sig till. Myndigheternas informationsverksamhet
skall vara ett medel att uppnå de mål som satts upp för respektive myndighets
verksamhet. Inte bara på så sätt, menar utskottet, att en
informationsverksamhet är nödvändig för att myndigheterna skall nå medborgarna
med sina tjänster eller anvisningar och sålunda
1
Riksdagen 1971. 5 saml. Nr 23
FiU 1971: 23 2
är
en förutsättning för en effektiv myndighetsutövning utan också och framför
allt därför att medborgarna har rätt att kräva att bli informerade om lagar,
förordningar, möjligheter och förmåner på rimliga villkor. Den utökade
verksamheten hos stat och kommun och den enskildes ökade rörlighet i det
moderna samhället medför långt fler tUlfällen då medborgaren behöver vara
informerad om av det aUmänna påbjudna bestämmelser och erbjudna förmåner. En
särskilt viktig aspekt här är som utredningen påpekar att samhällsinformationen
behövs för att möjUggöra för medborgarna att hävda sina idéer och intressen i
den demokratiska processen och därmed påverka samhällsutvecklingen. I vissa
situationer måste samhället vidare förlita sig på en frivillig medverkan från
medborgarnas sida för att klara ett tillfälligt bristläge utan alltför svåra
återverkningar. Utredningen nämner t. ex. information om försämrade
framkomstmöjligheter på en viss vägsträcka eUer en minskning av
vattentillgången. En väl utvecklad rutin för samhällsinformation krävs i
sådana lägen.
I
propositionen föreslås att en särskild nämnd för samhällsinformation inrättas.
Den skall bl. a. verka för en samordning av samhällsinformationen och för att
samhällets resurser för informationsverksamhet utnyttjas rationellt. I den mån
statliga myndigheter väljer dagspressannonsering som ett medel att nå alla
medborgare eller befolkningen i ett visst område förordar departementschefen
att annonserna i regel skall vara av samma innehåll och format och införas i
samtliga dagstidningar.
Statligt
organ för samhällsinformation. Utskottet ansluter sig till departementschefens
uppfattning att ett centralt statligt organ för samordning av samhällets olika
informationsinsatser bör komma till stånd samt att det bör ha formen av en
nämnd och inte av ett bolag. Departementschefen anför att i nämnden bör ingå
representanter för myndigheter som har en omfattande informationsverksamhet och
att de kommunala och landstingskommunala sektorerna likaledes bör vara
representerade.
I
motionen 1971: 1311 begärs att nämnden kompletteras med en allsidig
parlamentarisk representation med tanke på att den enligt motionärernas
uppfattning får en mycket utsatt och ansvarsfull ställning.
Enligt
utskottets uppfattning kommer nämnden i första hand att ha en rådgivande och
tekniskt samordnande funktion på området för samhällsinformation. Som redan
framhållits skall informationsverksamheten betraktas som integrerande delar av
myndighetsutövningen och avvägningen mellan skilda informationsbehov skall
sålunda i huvudsak ske vid den normala budgetbedömningen och
anslagsprioriteringen. Detta utesluter emellertid inte att nämnden särskUt i
det tidigare skedet kommer att ha viktiga analysuppgifter och kan väntas dra
upp principiella riktUnjer för samhällets informationsverksamhet. Departementschefen
anför att i nämnden bör ingå representanter för myndigheter
FiU 1971: 23 3
som
har en omfattande och för den övriga förvaltningen intressant informationsverksamhet
och att vidare representanter för de kommunala och landstingskommunala
sektorerna bör ingå. Utskottet förutsätter därvid att personer med erfarenhet
av arbete med massmedia kommer att bli representerade och att nämnden kommer
att kompletteras med parlamentariskt inslag så att skilda opinioner kan komma
till uttryck.
Vidgade
medel för informationsverksamhet. Att närmare bestämma behovet av
samhällsinformation av detta slag möter stora svårigheter. Utskottet delar
departementschefens bedömning att det begärda beloppet om 15 milj. kr. får
betraktas som tillräckligt. Härvid har då räknats in myndigheternas
merutgifter som följd av de nya principerna för viss samhällsinformation i
dagspressen. Anslaget bör som Kungl. Maj:t begärt ställas till förfogande i
form av ett reservationsanslag.
Utskottet
vill understryka att den särskUda informationsverksamhet som kan komma till
stånd på grundval av dessa medel är att betrakta som försöksverksamhet där
åtgärdernas verkan noga bör studeras och ge underlag för en kontinuerlig
bedömning av samhällsinformationens former och omfattning.
Beträffande
prioriteringen av olika informationsprojekt instämmer utskottet i att förtur
bör ges sådana projekt som syftar till information om medborgarnas rättigheter
och skyldigheter samt projekt där behovet av en samordning av myndigheters
information är angelägen. Största vikt bör redan i inledningsskedet ges också
sådana särskUda informationsprojekt som kan medverka till att viktiga av
regering och riksdag uppsatta mål nås. Dit hör i anledning av vad som
framhålls i motionen 1971: 1280 självfallet också de regionalpolitiska
målsättningarna. Någon särskild framstäUning tUl Kungl. Maj:t härom är enligt
utskottets mening inte erforderlig.
Ambitionsnivå
för samhällsinformation. I propositionen refereras vissa synpunkter på
ambitionsnivå när det gäller att nå ut med information till medborgarna. I
fråga om sådan information från samhäUets sida som mera aUmänt syftar till att
vinna flertalet eller en stor grupp medborgares medverkan i en viss fråga t.
ex. att minska strömförbmkningen i ett visst läge kan det inte betraktas som
nödvändigt att nå varje enskild medborgare.
Högst
bör kraven ställas när syftet är att sprida kunskap om grundläggande
rättigheter och skyldigheter, i propositionen exemplifierade med sociala
förmåner, rätt att delta i allmänna val och skyldighet att avge
självdeklaration. Utskottet delar denna syn. Det är en viktig princip att här
sträva efter att inom möjligheternas gräns söka nå varje medborgare. I den mån
dagspressannonsering kommer i fråga bör därför som anförs i propositionen
aimonsering ske i samtliga dagstidningar.
Vad
sedan gäller att varje annons i princip bör vara av samma format i samtliga
dagstidningar bör enligt utskottets mening denna huvud-
FiU 1971: 23 4
regel
inte tolkas bokstavligt. Annonsens storlek bör stå i rimlig proportion till
tidningsformat och observationsvärde. Det bör ankomma på nämnden att här söka
sig fram till en rimlig avvägning. Tidningens upplagestorlek bör inte påverka
bedömningen.
Pressombudsmannafunktionen
m. m. Departementschefen framhåller i anslutning till utredningens förslag om
inrättande av ett tiotal nya tjänster som pressombudsman att ett mycket stort
antal myndigheter redan har sådana tjänster och att en betydande utbyggnad ägt
rum sedan utredningen bedömde behovet av nya funktioner. Departementschefen
anser det därför inte nödvändigt att i detta sammanhang ta upp frågan om
inrättande av tjänster som pressombudsmän. Utskottet delar hans uppfattning på
denna punkt och vill peka på att riksdagen nyligen beslutat om avsevärt
vidgade medel vid länsstyrelserna för att bl. a. tiUgodose en förbättrad
informationsverksamhet.
Till
sist vill utskottet understryka betydelsen av att man inom den offentliga
förvaltningen verkligen strävar efter att ge massmedia och allmänheten en
klargörande och serviceinriktad information. I längden är detta enligt
utskottets uppfattning en av förutsättningarna för en ytterligare fördjupad
demokrati i vårt allt mer komplicerade samhälle.
Utskottet hemstäUer
1.
att riksdagen godkänner de i
statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för dagspressannonsering,
2.
att riksdagen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och i aiUedning av motionen 1971: 1311 godkänner att en
nämnd för samhällsinformation med de uppgifter som angetts i statsrådsprotokollet
inrättas den 1 juli 1971,
3.
att riksdagen tUl Viss
informationsverksamhet för budgetåret 1971/72 på driftbudgeten under sjunde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,
4.
att riksdagen som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i övrigt anfört i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1971: 1280.
Stockholm
den 29 april 1971 På finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM
Närvarande:
herrar Ekström (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s), Burenstam
Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Kristiansson i Harplinge (c), Jansson (s),
Löfgren (fp), Josefsson i Halmstad (s), Gadd (s), Pettersson i Kvänum (c) och
Möller i Göteborg (fp).
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710025
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.