Finansutskottets betänkande i anledning av motioner rörande lättnader i kreditrestriktionerna för mindre och medelstora företag
1971 · 4 sidor
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:FiU28, Finansutskottets betänkande i anledning av motioner rörande lättnader i kreditrestriktionerna för mindre och medelstora företag
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finansutskottets
betänkande nr 28 år 1971 FiU 1971:28
Nr 28
Finansutskottets betänkande i anledning av motioner rörande
lättnader i kreditrestriktionema för mindre och medelstora företag.
Motionerna
I motionen 1971:299 av herr Olof
Johansson i Stockholm m. fl. (c, fp) har hemstäUts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte hemställa om förslag till sådan ändring av reglementet
för allmänna pensionsfondens förvaltning, att företag med mindre än 500
anställda tillförsäkras återlån enligt gällande bestämmelser utan begränsning
av kreditrestriktioner.
Beträffande
motiveringen hänvisas till motionen 1971:438.
I motionen 1971:1182 av herr
Magnusson i Borås m.fl. (m) har hemställts att riksdagen måtte uttala
önskvärdheten av att gällande restriktioner beträffande de kommersiella
krediterna omedelbart upphävs.
Beträffande
motiveringen hänvisas till motionen 1971:1081.
De motioner rörande kreditlättnader
för mindre och medelstora företag som hänvisats till finansutskottet är, som
redan nämnts, följdmo-tioner till två andra motioner. De senare yrkar på ett
antal ändringar i reglerna för återlån från allmänna pensionsfonden och har
behandlats av näringsutskottet (NU 1971:5). På utskottets förslag avslog
riksdagen yrkandena i dessa motioner. I näringsutskottets nyssnämnda betänkande
ges en beskrivning av gällande bestämmelser rörande återlån m. m. Frågan om
kreditrestriktionernas effekt på återlånen behandlades i bankoutskottets
utlåtande 1970:24, där bl. a. ett remissyttrande i ärendet av bankofullmäktige
utförligt återges.
1 motionen 1971:438 hävdas att återlånen från AP-fonden
genom den senaste tidens hårda kreditrestriktioner kommit att bli både en
prioriterad låneform enligt de grundläggande bestämmelserna och underkastade
samma restriktiva behandling som övrig kreditgivning. Enligt motionärerna bör
denna konflikt undanröjas för företag med mindre än 500 anställda pä ett sådant
sätt, att återlånen också fortsättningsvis kommer att behandlas som en
prioriterad låneform. Enligt hemställan i motionen 1971:299 bör detta ske genom
en ändring av reglementet för allmänna pensionsfondens förvaltning.
Beträffande kreditrestriktionerna hävdas i motionen
1971:1081 att de alltid slår specieUt hårt på de mindre och medelstora
företagen, vilka inte som de stora företagen kan skaffa medel från
kapitalmarknaden genom aktie- och obligationsemissioner. Med anledning härav
anser motionärer-
Riksdagen 1971.5 saml. Nr 28
opaginerad Kontrollera mot PDF
FiU
1971:28
na det utomordentligt viktigt att gällande restriktioner
beträffande de kommersiella krediterna omedelbart upphävs, varför de hemställer
härom i motionen 1971:1182.
Utskottet
Utskottet vill först erinra om att
bestämmelserna i likviditets- och kassakvotslagen (1962:256) och
placeringskvotslagen (1962:257) är utformade på ett sådant sätt att återlån
från allmänna pensionsfonden prioriteras. Denna prioritering åstadkommes
därigenom att återlånen från AP-fonden - till skillnad från bankernas övriga
inlåning inte tas med vid beräkningen av dessa kvoters nämnare. Detta innebär
att bankerna kan öka den del av sin utlåning som baseras på återlån utan att
därför genom kvotlagarna tvingas öka sitt innehav av kassa eller likvida medel.
Återlånen slussas så att säga vidare vid sidan av kvotbestämmelserna. Däremot
är det klart att det utlåningstak för "övrig utlåning" dvs. annan
utlåning än bostadsbyggnadskrediter - som riksbanken införde som ett led i den
ytterst restriktiva kreditpolitiken under åren 1969 och 1970 inte lämnade
återlånen oberörda eftersom de ingick i "övrig utlåning".
Vad motionärerna i motionen 1971:299 eftersträvar torde
vara att återlån till företag med mindre än 500 anställda helt undantas frän
varje form av kreditrestriktioner. Utskottet kan inte dela denna inställning.
Enligt statistiska centralbyråns företagsregister var antalet företag med mer
än 500 anställda vid utgången av 1968 endast 453 medan det fanns ca 219 000
företag med mindre än 500 anställda. De senare svarade för närmare 60 % av det
totala antalet anställda. Att undanta återlånen till en så stor del av
näringslivet från kreditpolitisk åtstramning är enligt utskottets mening inte
rimligt. Det skulle i ansträngda lägen leda till orimliga krav på åtstramning
av annan kreditgivning. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det
nuvarande äterlånesysteniet genom att lånemöjligheterna är proportionella mot
inbetalda avgifter i viss mån diskriminerar kapitalintensiva och snabbt
expanderande företag - de företag som i första hand bär upp den ekonomiska
expansionen. Mot bakgrunden av vad som nu anförts kan utskottet ej tillstyrka
motionen 1971:299.
Motiveringen för yrkandet i motionen 1971:1182 har sin
utgångspunkt i den uppgörelse om bankernas kreditgivning som i april 1970
träffades mellan riksbanken och affärsbankerna. Ett viktigt element i denna
uppgörelse var den nedskärning av checkräkningskrediter med 20 % som bankerna
under vissa förutsättningar åtog sig att genomföra. Undantagna från
nedskärningen var - förutom byggnadskrediter till bostäder kommersiella
krediter understigande 100 000 kr. Motionärernas hemställan går ut på att alla
kommersiella krediter skall undantas från den 20-procentiga nedskärningen.
Utskottet anser att en så långtgående åtgärd inte är
påkallad. För det första var kravet på nedskärning av bankernas beviljade
krediter i räkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
FiU
1971:28 3
att betrakta som en engångsaktion av riksbanken. Om och
hur mycket de en gång nedskurna krediterna åter skall höjas är något som
bankerna själva har att avgöra inom ramen för de nya riktlinjer som numera
gäUer för kreditpolitiken. För det andra vill utskottet erinra om den överenskommelse
om upphävande av lånetaket för "övrig utlåning" och prioritering av
industriinvesteringskrediter som i början av 1971 träffades mellan riksbanken
och affärsbankerna. Samtidigt underströk riksbanken att bankernas kreditgivning
i övrigt och alldeles speciellt beviljandet av konsumtionskrediter alltfort
måste vara starkt restriktiv.En viss ytterligare uppmjukning av
penningpolitiken har sedan dess skett genom att diskontot sänkts från 7 till 6
% samtidigt som likviditeten i banksystemet tillåtits öka. Vidare skall AB
Industrikredit och AB Företagskredit enligt de riktlinjer för den ekonomiska
politiken som förordades i finansplanen och godtogs av riksdagen (FiU 1971:1,
rskr 1971:25) få möjlighet att kraftigt öka sin utlåning under 1971. Tillsammans
bör de sålunda vidtagna åtgärderna ha medfört en väsentlig förbättring av de
mindre och medelstora företagens kreditförsörjning, inte minst när det gäller
investeringskrediter. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen
1971:1182. Utskottet hemställer
1.
att riksdagen
avslår motionen 1971:299,
2.
att riksdagen
avslår motionen 1971:1182.
Stockholm
den 18 maj 1971 På finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), Wedén (fp), Fälldin (c),
Franzén (s). Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Kristiansson i
Harplinge (c), Jansson (s), Löfgren (fp), Josefsson i Halmstad (s), Arne
Pettersson i Malmö (s), fru Thorsson (s), herrar Gadd (s), Fågelsbo (c) och
Magnusson i Borås (m).
Reservationer
1. av herrar Wedén (fp), Fälldin (c), Burenstam Linder
(m), Kristiansson i Harplinge (c), Löfgren (fp), Fågelsbo (c) och Magnusson i
Borås (m), som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som
börjar med "Vad motionärerna" och slutar med "motionen
1971:299" bort ersättas med text av följande lydelse:
"Som framhålls i motionen 1971:299 har återlånen inte
fått den betydelse i AP-fondernas totala utlåning, som man i allmänhet tänkte
sig vid systemets införande. Det beror bl. a. på att mindre och medelstora
opaginerad Kontrollera mot PDF
FiU
1971:28 4
företag har mycket begränsade möjligheter att utnyttja
återlånerätten på ett ändamålsenligt sätt. Under tider med stor kreditknapphet
förstärks detta förhållande genom att återlånen underkastas samma restriktiva
behandling som andra låneansökningar. I förening med andra faktorer som
missgynnar de mindre och medelstora företagen i lånehänseende ledde detta
exempelvis under år 1970 till att den nämnda företagsgruppen som helhet inte
förmådde öka sina investeringar trots utpräglad högkonjunktur utan i stället
tvärtom i stor utsträckning tvingades till en minskning.
Utskottet anser därför i likhet med motionärerna, att det
finns anledning att medge en friare kreditgivning till mindre och medelstora
företag inom ramen för det nuvarande återlånesystemet. Detta kan ske genom att
sådana företag i nuvarande läge tillförsäkras rätt tUl återlån utan
begränsningar av allmänna kreditrestriktioner."
dels att
utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
"1. att riksdagen i anledning
av motionen 1971:299 som sin mening uttalar att i nuvarande läge mindre och
medelstora företag skall tillförsäkras rätt till återlån från allmänna
pensionsfonden utan begränsningar av allmänna kreditrestriktioner i enlighet
med vad utskottet anfört,"
2. av herrar Burenstam Linder (m) och Magnusson i Borås
(m) som anser dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 2
börjar med "Utskottet anser" och på s. 3 slutar med "motionen 1971:1182"
bort ha följande lydelse:
"Utskottet anser det angeläget att i nuvarande läge
underlätta investeringarna. Vissa åtgärder har också så småningom vidtagits i
detta syfte. Åtgärderna är dock otillräckliga. Den nedskärning som tidigare
gjorts av de kommersiella checkräkningskrediterna fyller nu inget rimligt syfte
utan försvårar verksamheten för mindre och medelstora företag. Åtgärden bör
därför omedelbart upphävas."
dels att
utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
"2. att riksdagen i anledning
av motionen 1971:1182 som sin mening ger fullmäktige i riksbanken till känna
vad utskottet ovan anfört beträffande upphävande av nedskärningen av de kommersiella
checkräkningskrediterna."
G ö teborgs Offsettryckeri AB, SthIm
71.246 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.