Finansutskottets betänkande i anledning av motion angående skattesystemets fördelningspolitiska effekter
1971 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:FiU37, Finansutskottets betänkande i anledning av motion angående skattesystemets fördelningspolitiska effekter
Dokumentets text
Finansutskottets
betänkande nr 37 år 1971 FiU
1971: 37
Nr 37
Finansutskottets
betänkande i anledning av motion angående skattesystemets fördelningspoUtiska
eflPekter.
Motionen
I motionen 1971: 457 av herrar Gadd (s) och
Hellström (s) har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en
utredning om det totala skattesystemets fördelningspolitiska effekter med sikte
på att skapa möjligheter att mer ingående kunna bedöma de fördelningspolitiska
effekterna av varje års statsverksproposition. .
Remissyttrandena
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från
konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO) samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Remissinstanserna ställer sig tämligen genomgående
positiva till att de problem som motionärerna berört utredes. Flera av dem vill
vidga utredningsuppdraget till att inte bara avse skatternas
fördelningspolitiska effekt utan även transfereringarnas verkningar på
inkomstfördeliung och välfärd.
EnUgt konjunkturinstitutets uppfattning finns det
all anledning att understryka den stora betydelsen av att det totala
skattesystemets fördelningspolitiska effekter blir kartlagda på ett
sammanhängande och relativt detaljerat sätt. I samband med
låginkomstutredningen och långtidsutredningen har ett omfattande material på
detta område insamlats och bearbetats. Den övergripande och systematiska
behandlingen av den problematik som motionärerna vill ha belyst saknas dock
enligt institutet fortfarande. Det skulle behövas en ny och helst
"rullande" utredning på detta område. Enligt institutets uppfattning
ligger det närmast till hands att tilldela långtidsutredningarna denna uppgift.
Institutet förutsätter emellertid att hela denna fråga kommer att prövas inom
ramen för det fortsatta arbetet med låginkomstproblematiken.
Riksrevisionsverket framhåller i sitt yttrande att
det totala skattesystemets fördelningspolitiska effekter hur vidlyftig denna
fråga än kan synas likväl endast är en del av den större frågan om vilken
för-delningspolitisk effekt som beskattning och socialpolitik m. fl. sam-
1 Riksdagen 1971: 5 saml. Nr 37
FiU 1971:
37 2
hälleliga
åtgärder tillsammantagna resulterar i. När det gäller skattesidan hänvisar
riksrevisionsverket till två större undersökningar som verket initierat under
senare år: datainsamling av taxeringsstatistiskt material och
momsundersökningen. Den förra undersökningen är av speciellt intresse i detta
sammanhang. Riksrevisionsverket har sedan 1968 insamlat uppgifter ur deklarationerna
från ca 16 000 slumpvis utvalda individer. Detta material har hittills i första
hand använts som underlag för verkets prognoser över statsinkomsternas
utveckling under kommande budgetår. Med anledning av finansutskottets remiss
har emellertid riksrevisionsverket gjort en specialbearbetning av detta
material avseende taxeringsåret 1970 som visar de direkta skatternas effekt i
olika inkomstklasser. En redovisning av denna bearbetnings resultat ges i en
särskild bilaga till yttrandet.
LO anser den föreslagna motionen väl motiverad men
vill dock framhålla att även om det är värdefullt med en utredning som söker
reda ut vilka fördelningspolitiska effekter nuvarande skattesystem har bör det
vara ännu angelägnare att genom teoretisk analys och genom skapandet av bättre
statistiska informationer lägga grunden till bättre fördelningsanalyser i
framtiden. Till sådana analyser måste då hänföras informationer om alla de
olika delarna av välfärden inte bara de i kronor mätbara som taxeringsstatistiken
bygger på. Ett sådant bredare angreppssätt bör vara möjligt tack vare det
utvecklingsarbete som utförts inom låginkomstutredningen.
SAF framhåller i sitt yttrande att de problem
motionärerna tagit upp faller inom mycket svåra områden av ekonomi och
statistik. Överallt i världen studeras dessa frågor och det vore ett allmänt
intresse att söka sammanfatta hUtills kända metoder och erfarenheter av dessa
studier, inom OECD förberedes en sådan jämförande studie. Även SAF understryker
att transfereringarna måste inkluderas i en undersökning av denna art. Det
framhålls vidare att motionärerna har förenklat frågeställningen genom att
inte beröra sambandet mellan skatte- och avgiftssystemets verkningar under
olika konjunkturfaser. En. statlig kommitté äi enligt SAF inte rätt forum för
en sammanställning och än mindre för en utveckling av de vetenskapliga metoder
som erfordras för att belysa de verkningar motionärerna är intresserade av.
Föreningen avstyrker därför motionen men anser att det kunde ha sitt värde att
låta någon vetenskapsman sammanfatta dagens kunskap på detta område, gärna
under ledning av det tillämnade nordiska institutet för skatterättslig
forskning.
SACO framför i sitt yttrande några synpunkter på
skattesystemets fördelningspolitiska effekter vilka inte tagits upp i motionen
eller vilka skiljer sig från de synpunkter som där framförts. Sålunda delar
SACO
FiU 1971:37 3
inte
uppfattningen att avdragsmöjligheterna vid inkomstbeskattningen, missgynnar de
lägre inkomsttagarna. Enligt SACO är vidare progressi-viteten i skatteskalorna
ett trubbigt och föga ändamålsenligt instrument. för ekonomisk utjämning.
Likväl anser organisationen det önskvärt med en kartläggning av det totala
skattesystemets fördelningspolitiska effekter och tillstyrker därför att en
utredning härom kommer till stånd. I denna utredning bör enligt SACO ingå
företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna.
TCO anser det angeläget att den föreslagna
utredningen kommer till stånd och önskar i sammanhanget framhålla följande
frågeställningar som intressanta att få belysta:
Vilken effekt har den ändrade kostnadsfördelningen mellan stat och kommun haft
på skattetrycket i allrhänhet och skattesystemets in-, komstutjämnande
verkningar i synnerhet?
Hur har fördelningen av
beskattningen av företag respektive enskilda personer utvecklats under
efterkrigstiden och vilka fördelningspolitiska effekter har denna utveckling
medfört?
Hur påverkas vårt skattesystem
av en kontinuerlig inflation och vilken inverkan har inflationen på de
fördelningspoUtiska målsättningar som eftersträvas medelst beskattningen?
I vilken utsträckning leder ett
skattesystem med stark progression till ökad bruttolönespridning?
VUka fördelningseffekter har
arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen i vårt nuvarande skattesystem?
Liksom
SACO anser TCO det önskvärt att arbetsmarknadsorganisationerna blir
representerade i den föreslagna utredningen.
Utskottet
Utskottet vill först erinra om att frågan om en
utredning rörande skattesystemets verkningar i olika hänseenden, framför allt
dock med avseende på samhällsekonomin var uppe vid 1969 års riksdag. Under
hänvisning till Nordiska rådets rekommendation till regeringarna alt undersöka
möjligheterna att upprätta ett nordiskt skattevetenskapligt forskningsråd
avstyrkte bevillningsutskottet motionerna i detta.ärende och de avslogs av
riksdagen (BeU 1969: 50, s. 33). .
Liksom
flertalet remissinstanser anser finansutskottet dét angeläget att ett bättre
underlag skapas för en bedömning av det totala skattesystemets
fördelningspolitiska effekter. Intresset för frågor, som har med inkomst- och
förmögenhetsfördelningen att göra, har ytterligare ökat under senare år såväl i
vårt land som ute i världen. Detsamma gäller frågan om skatternas inverkan på
produktivitet och ekonomisk tillväxt. Samtidigt som forskningen kring dessa
svåra och viktiga problem
FiU 1971:37 4
intensifierats
har man börjat ta fram ett utvidgat och mer systematiskt faktamaterial på detta
fält. Motionärerna har i det senare fallet hänvisat till
låginkomstutredningens och riksrevisionsverkets insatser.
Sedan
motionen avlämnades har vidare publicerats två arbeten av betydelse i detta
sammanhang nämligen dels centralbyråns "Hushållsbud-getundersökningen
1969" (Statistiska meddelanden P 1971: 19) dels låginkomstutredningens
"Den svenska köpkraftsfördelningen 1967" (SOU 1971; 39). Den förra
undersökningen belyser den privata konsumtionens fördelning efter sammanräknad
nettoinkomst resp. disponibel inkomst, hushållets typ och storlek,
hushållsföreståndarens ålder och yrke m. m. Den ger bl. a. ett färskt
grundmaterial för beräkning av de indirekta skatternas betydelse för olika
hushållstyper. Den andra undersökningen, som arbetar med individen i stället
för hushållet som enhet, redovisar i en tabellbilaga på över 250 sidor ett
mycket detaljerat material över inkomstspridningen och de ekonomiska och
sociala förhållandena för olika grupper av befolkningen.
Utskottet
vill därutöver peka på det arbete på inkomst- och transfereringsstatistikens
förbättring som pågår eller planeras inom statistiska centralbyrån. Som framgår
av statistiska centralbyråns anslagsframställning för budgetåret 1972/73 (s.
12) har verket sedan ett par år önskat utvidga sin verksamhet när det gäller
statistik för att belysa fördelningsfrågor i samhället. En arbetsgrupp i
vilken även ingår representanter för statistikkonsumenterna på detta område
arbetar med dessa frågor inom centralbyrån. Verket har redan erhållit medel för
deltagande i en jämförande internationell inkomstfördelningsstudie avseende år
1972. Vidare planerar man förutsatt att medel härför bevUjas att från och
med 1973 genomföra årliga urvalsundersökningar över inkomstfördelningen efter
skatter och transfereringar.
Vid
Stockholms universitet pågår sedan något år ett forskningsprojekt rörande
budgetpolitikens innebörd för inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Projektet
leds av professor Lars Werin och har finansierats av Riksbankens jubileumsfond.
Ett av delprojekten häri utgörs av en allmän studie av skatternas och
transfereringarnas verkningar på inkomsternas fördelning efter storlek,
familjetyp etc, dvs. just något som motionärerna efterfrågat. Ett annat
delprojekt är inriktat på att undersöka den offenUiga verksamhetens
fördelningsaspekter och skall i första hand avse en beräkning av vilka utgifter
stat och kommun haft för olika grupper av medborgare. Ett tredje delprojekt
analyserar kapitalskatternas effekter och ett fjärde ägnas åt analys av de
kommunala budgetproblemen. Studien beräknas vara klar om ett och ett halvt å
två år.
Sammanfattande
kan konstateras att betydelsefullt statistiskt grundmaterial för belysning av
de frågor, som motionärerna tagit upp, framkommit sedan motionen väcktes.
Vidare pågår på flera håll forsknings-och utvecklingsarbete på detta fält. Vad
som enligt utskottets mening
FiU 1971:37 5
framstår
som angeläget i denna situation är inte att någon ytterligare utredning
tillsätts men väl att forsknings- och utvecklingsarbetet rörande
budgetpolitikens verkningar på inkomst- och förmögenhetsfördelningen drivs
vidare och ytterligare utvecklas. Av intresse är också att skattesystemets
effekt på produktivitet och tillväxt blir belyst. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer det senare problemet i vad gäller företagsbeskattningen att behandlas
av 1970 års företagsskatteberedrung.
Själva
analysen av och forskningen kring de nu berörda problemen kan tänkas
organiserad på olika sätt. Utskottet vill i sammanhanget erinra om hur man i
Norge hanterar motsvarande analys. Där har man ända sedan början av 1950-talet
haft en permanent skatteforskningsgrupp. Goda skäl kan enligt utskottet
anföras för att man även i Sverige ger forskningen om dessa problem en mer
permanent karaktär och en fastare institutionell förankring.
Utskottet
delar motionärernas uppfattning att de fördelningspolitiska effekterna av
budgetpolitiken förtjänar att bli mer ingående belysta i
statsverkspropositionen. Hur detta lämpligast bör ske torde få ankomma på
Kungl. Mai:t att avgöra.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av motionen 1971: 457 som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
Stockholm
den 26 oktober 1971
På
finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM
Närvarande:
herrar Ekström (s), Wedén (fp), Franzén (s). Burenstam Linder (m), Larsson i
Karlskoga (s), Kristiansson i Harplinge (c), Löfgren (fp), Josefsson i
Halmstad (s), Arne Pettersson i Malmö (s), Äsling (c), Gadd (s), Gustavsson i
Eskilstuna (s), Lindahl (s), Magnusson i Borås (m) och Gustafsson i Byske (c).
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7I002S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.