Finansutskottets betänkande i anledning av motion om en utredning angående tvångssparande
1971 · 2 sidor
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:FiU43, Finansutskottets betänkande i anledning av motion om en utredning angående tvångssparande
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finansutskottets
betänkande nr 43 år 1971 FiU 1971:43
Nr 43
Finansutskottets betänkande i anledning av motion om en
utredning angående tvångssparande.
Motionen
I motionen 1971:573 av herr
Sundkvist (c) hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om
utredning om de allmänna förutsättningarna för att använda sparande av mer
tvingande karaktär som ett medel i den ekonomiska politiken.
Tidigare väckta förslag om obligatoriskt sparande
Ett förslag till obligatoriskt
sparande utarbetades i mars 1955 inom finansdepartementet och framlades i en
"PM om sparande i syfte att begränsa konsumtionsökningen". Förslagets
bakgrund var att det rådande ekonomiska läget kännetecknades av tendenser till
en kraftigt stegrad efterfrågan från konsumenternas sida till följd av de
löneökningar vari årets avtalsrörelse utmynnade. Motiveringen var sålunda rent
stabiliseringspolitisk. Det obligatoriska sparandet var avsett att ersätta en
allmän omsättningsskatt, som skulle kunna tjäna motsvarande syfte. 1 promemorian
diskuterades bl. a. i vilken mån ett obligatoriskt sparande kunde beräknas
minska det frivilliga sparandet.
Det i promemorian behandlade systemet för obligatoriskt
sparande var anknutet tUl den allmänna skatteuppbörden och avsåg i första hand
uttagande av sparbelopp genom en tioprocentig höjning av det preliminära
skatteuttaget. Slutgiltigt skulle sparbeloppen bestämmas i samband med
slutskattedebiteringen. Det obligatoriska sparandet skulle pågå under ett och
ett halvt år och omfatta såväl löntagare som andra skattskyldiga, även
juridiska personer. På sparbeloppen skulle utfärdas räntebärande sparbevis. Inlösningen
efter sparperiodens slut skulle ske med statsobligationer.
Vid remissbehandlingen kom starkt delade meningar om
förslaget till uttryck. Kungl. Maj:t beslöt sedermera att promemorian skulle
läggas till handlingarna. Någon proposition i ämnet blev alltså icke förelagd
riksdagen.
I motioner till 1967 års riksdag
föreslogs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa om en
utredning angående möjligheterna till ett väsentligt ökat lönsparande bland
ungdom, varvid också frågan om ett obligatoriskt lönsparande skulle bli föremål
för beaktande av utredningen.
Bankoutskottet delade i sitt utlåtande (1967:48) inte
motionärernas sympatier för ett obligatoriskt sparande och hemställde att
motionerna
Riksdagen 1971. 5 samt Nr 43
opaginerad Kontrollera mot PDF
FiU
1971:43 2
inte skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. De avslogs
av riksdagen.
Utskottet
Motionären anför i första hand
stabiliseringspolitiska motiv för sitt förslag. Sparande av mer tvingande
karaktär skulle, vid tUlfällen av överefterfrågan och tendenser till pris- och
lönestegringar, kunna få samma effekt i stabiliserande syfte som skatter och
avgifter. Genom att sparandet i banker och kreditinstitutioner skulle kunna
styras över tUl angelägna produktionsbefrämjande investeringar och via ökad
varumängd begränsa efterfrågan är enligt mångas mening ett tvångssparande
överlägset ett ökat skatteuttag, anför motionären. För den enskUde skulle
tvångssparande vara mera lockande än skatter genom att sparandet sedermera
ställs till förfogande för den enskilde och dessutom är räntebärande under
sparperioden.
Motionären synes åberopa en situation där den genom det
obligatoriska sparandet indragna köpkraften skulle kunna direkt föras åter
till marknaden i form av ökad efterfrågan på investeringsresurser. I den
skildrade situationen med överefterfrågan samt pris- och lönestegringar torde
emellertid regelmässigt även de reala resurser som erfordras för ökade
investeringar vara hårt ansträngda. 1 vissa lägen torde rentav riskerna för
destabiliseringstendenser i samhällsekonomin öka om efterfrågan i stället
riktas mot resurser som finns tillgängliga endast inom landet och som redan är
fullt ianspråktagna.
Motionären anför inte exempel på hur ett sparande i mer
tvingande former skulle kunna ske. 1 det föregående har anförts några sådana
möjliga tillvägagångssätt. Dessa har emellertid inte kommit till användning.
Motionären synes vilja förbehålla ett sparande i mer
tvingande former speciella situationer med rubbningar av den samhällsekonomiska
balansen. Utskottet vill inte utesluta att åtgärder av ifrågavarande slag kan
vara befogade i ett sådant läge. Motionärens synpunkter torde därvid förtjäna
att beaktas. Någon särskild utredning torde emellertid inte erfordras utan
frågan får ytterligare övervägas i anslutning till att förslag framläggs om
lönsparande m. m.
Utskottet
hemställer
att
riksdagen avslår motionen 1971:573.
Stockholm den 9 november 1971
På finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), Knut Johansson i Stockholm
(s), Franze'n (s). Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Kristiansson
i Harplinge (c), Jansson (s), Löfgren (fp), Brundin (m), Arne Pettersson i
Malmö (s), Äsling (c), Gadd (s), Möller i Göteborg (fp) och Rask (s).
G ö teborgs
Offsetlrycken AB. SthIm 71.524 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.