Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 inom jordbruksdepartementets verksamhetområde jämte motioner
1971 · 39 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 39 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:JoU1, Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 inom jordbruksdepartementets verksamhetområde jämte motioner
Dokumentets text
Jordbruksutskottets
betänkande nr 1 år 1971 JoU
1971:1
Nr 1
Jordbruksutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
M. M.
1. Jordbruksdepartementet.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propo
sitionen nr 1, bilaga 11, framlagda förslag (punkten A 1, s. 910 i ut
drag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 4 januari
1971) och hemställer
att riksdagen till Jordbruksdepartementet för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 5 699 000 kr.
2. Lantbruksrepresentanter.
Kungl. Maj:t har (punkten A 2, s. 10) före
slagit riksdagen att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 653 000 kr.
Anslaget är i gällande
riksstat uppfört med 488 000 kr.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1015 av herr Johansson
i Holmgården m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller att en tjänst som lantbruksrepresentant med öststaterna som
verksamhetsområde snarast måtte inrättas.
Utskottet
har inhämtat yttranden över motionen från lantbruksstyrelsen och Lantbrukarnas
riksförbund. Se bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. I motionen 1971: 1015 har väckts förslag
om att förstärka den svenska utlandsrepresentationen med en representant för
fackbevakning av frågor främst på jordbrukets område av vetenskaplig-teknisk
och marknadsmässig art inom de s. k. öststaterna. Motionärerna framhåller att
jordbrukets ställning i dessa länder är en central politisk och ekonomisk fråga
och att utvecklingen av jordbruksproduktionen där ur jordbruksteknisk synpunkt
har många intressanta aspekter även för vårt land. Enligt motionärernas mening
har den ordinarie utlandsrepresentationen begränsade möjligheter att bevaka
dessa frågor. De synpunkter som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande
delas av de i ärendet hörda remissinstanserna. Lantbruksstyrelsen anser sålunda
att det med
Riksdagen
1971.16 saml. Nr 1
JoU 1971:1 2
hänsyn
till de alltjämt bristfälliga kunskaperna om den intressanta utveckling, som
pågår och väntas accelerera i de östeuropeiska staternas jordbruk, onekligen
vore av värde med en fortlöpande metodisk bevakning. En dylik
bevakningsuppgift tillgodoses enligt styrelsens mening bäst genom en på platsen
stationerad, kvalificerad fackman. Huruvida detta bör föranleda inrättandet av
en ny tjänst som lantbruksrepresentant eller kan lösas genom omdisponering av
befintliga resurser på området undandrar sig dock styrelsens bedömande.
Lantbrukarnas riksförbund framhåller att den omvandling och expansion, som
präglar jordbruket i åtskilliga länder, inte minst i öststaterna, motiverar
ytterligare förstärkning av lantbrukets utlandsrepresentation, öststaterna ej
undantagna. Förbundet tillstyrker därför motionärernas förslag om en tjänst
som lantbruksrepresentant med sistnämnda stater som verksamhetsområde.
Utskottet
vill erinra om att inom den svenska utlandsrepresentationen f. n. finns tre
speciella lantbruksrepresentanter, placerade i resp. Bonn, Bryssel och
Washington. Dessa lantbruksrepresentanter har till uppgift att inhämta och
förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande
näringar i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras
verksamhetsområden. Enligt utskottets mening är den specialbevakning av
hithörande frågor som utförs av nämnda lantbruksrepresentanter av stort gagn
och fyller alltjämt ett angeläget syfte. Behovet av att vidga marknaden för
bl. a. svenska jordbruksprodukter talar emellertid enligt utskottets
uppfattning för att jämväl utvecklingen inom de östeuropeiska staternas
jordbruk noga följs från svenskt håll. En förstärkning av den svenska utlandsrepresentationen
på jordbrukets område därstädes bedömer utskottet sålunda vara väl motiverad,
men det torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare pröva hur denna fråga
lämpligen bör lösas samt att vidtaga de åtgärder som kan befinnas erforderliga
i sammanhanget.
Utskottet, som ej funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,
hemställer att riksdagen
1.
i anledning av motionen 1971:
1015 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i det föregående
anfört beträffande utlandsrepresentationen på jordbrukets område,
2.
till Lantbruksrepresentanter
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 653 000 kr.
3.
Kommittéer m. m. och Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna A 3A 4, s. 11) och hemställer att riksdagen för budgetåret
1971/72 anvisar
1.
till Kommittéer m. m. ett
reservationsanslag av 7 500 000 kr.,
2.
till Extra utgifter ett reservationsanslag
av 300 000 kr.
JoU
1971:1
JORDBRUKETS RATIONALISERING M. M.
4. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 3, s. 17) och hemställer
att
riksdagen till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m.
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
3 195 000
kr.
5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Kungl.
Maj:t har (punkten B 4, s. 1819) föreslagit riksdagen att dels medge att
under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering
intill ett belopp av 15 000 000 kr., dels till Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14
000 000 kr.
Anslaget
är i gällande riksstat uppfört med 15 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:
505 av herr Johansson i Holmgården m. fl. vari, såvitt nu är i fråga,
hemställts att riksdagen beslutar om sådan ändring i gällande bestämmelser att
statsbidrag för täckdikning kan utgå i samtliga fall då åkerjorden i fråga
bedöms bli bestående på längre sikt och att den för s. k. särskild rationalisering
gällande högre bidragsprocenten skall tillämpas inom de delar av landet där
sådan verksamhet bedrivs. (Se även B 7).
Utskottet. Enligt de riktlinjer som
fastställdes för jordbrukspolitiken av 1967 års riksdag borde en begränsning
ske av bidragsgivningen till åtgärder för inre rationalisering. Riksdagens
beslut innebar att bidrag skulle kunna utgå till investeringar vid
brukningsenheter, som till följd av genomgripande och kapitalkrävande yttre
rationalisering eller fastighetsreglering hade ett speciellt och i tiden
koncentrerat investeringsbehov, som kunde antas medföra
likviditetssvårigheter. Bidrag avsågs också kunna utgå till vissa större
torrläggningsföretag. Enligt uttalande av jordbruksutskottet (JoU 1967: 25)
utesluter angivna riktlinjer ej att bidrag, då särskilda omständigheter talar
härför, lämnas även till investeringar av i och för sig begränsad omfattning.
Bidrag som beräknas till högst 25 procent av godkänd kostnad för investeringen
bör i regel ej lämnas, när bidraget skulle bli lägre än 5 000 kr. Om lantbruksnämnd
finner åtgärd vara av särskild betydelse för ett företags uppbyggnad till en
rationell enhet, bör nyssnämnda nedre gräns vara 3 000 kr. Vid tillämpningen av
regeln angående lägsta bidragsgräns bör rationaliseringsföretag som berör
flera jordbruksföretag, exempelvis torrläggningsföretag, betraktas som en
enhet.
I motionen 1971: 505 understryks att en fullgod dränering
är en grundläggande förutsättning för en effektiv växtodling. Enligt motionä-
JoU 1971:1 4
rernas mening föreligger för närvarande stora brister i
detta avseende. Motionärerna framhåller att den restriktivitet som gäller i
fråga om statligt stöd till dikning lett till en radikal minskning av
ifrågavarande verksamhet. Enligt motionärernas mening bör den form av grundförbättring
som dikning utgör frikopplas från åtgärder för yttre rationalisering. Stöd i
form av bidrag bör kunna lämnas för täckdikning av all åker som bedöms bli
bestående på längre sikt. Vidare anser motionärerna att inom de delar av landet
där stöd utgår till särskild rationalisering statsbidrag bör kunna utgå enligt
de regler som gäller för sagda verksamhet.
Utskottet vill erinra om att syftet med nuvarande
bidragsregler är att stimulera till en önskvärd strukturrationalisering inom
jordbruket. Ett oreserverat bifall till motionärernas förslag skulle
otvivelaktigt kunna leda till att åtskilligt av den avsedda stimulansverkan
gick förlorad. Utskottet anser dock, mot bakgrund av erfarenheterna från
hittillsvarande tillämpning av de år 1967 fastställda reglerna för
rationaliseringsverksamheten att det kan ifrågasättas om inte bestämmelserna
givits en alltför snäv utformning, när det gäller minimibeloppet för bidrag
till inre rationalisering. Gällande bidragsgräns av 5 000 kr. svarar mot en
investeringskostnad av 20 000 kr. Med nuvarande kostnader för exempelvis
täckdikning krävs att den areal som skall dikas uppgår till 8 å 10 ha. Även med
de undantagsregler som nu finns torde det inte ha kunnat undvikas att i
åtskilliga fall angelägna rationaliseringsåtgärder försvårats eller
förhindrats därigenom att berörda areal i förekommande fall inte uppgått till
nämnda storlek. Enligt utskottets mening talar starka skäl för att reglerna
angående lägsta bidragsgräns ändras så att densamma fastställs till 2 500 kr.
Med undantag för vad här förordats synes motionen 1971: 505 inte böra föranleda
någon vidare åtgärd.
Vad gäller anslaget till Bidrag till jordbrukets
rationalisering m. m. tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag att detsamma
för nästa budgetår upptas till 14 milj. kr. Likaså tillstyrker utskottet en
oförändrad bidragsram av 15 000 000 kr. för ändamålet. Av sistnämnda belopp bör
10 milj. kr. avse yttre rationalisering och 5 milj. kr. inre rationalisering.
Kungl. Maj:t bör liksom hittills kunna jämka fördelningen mellan angivna
ändamål.
Under åberopande av det anförda
hemställer utskottet att riksdagen
1.
i anledning av
motionen 1971: 505, såvitt nu är i fråga, godkänner vad utskottet anfört i
fråga om lägsta gräns för bidrag till inre rationalisering,
2.
a. medger att
under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering
intill ett belopp av 15 000 000 kr.,
b. till
Bidrag till jordbrukets rationalisering, ni. m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.
JoU
1971:1 5
6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering in. m.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 5, s. 1920) och
hemställer
att riksdagen till Bidrag till
trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 1 000 kr.
7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i
Norrland, ni. m. Kungl. Maj:t har (punkten B 7, s. 2425) föreslagit riksdagen
att dels medge att under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till särskild
rationalisering intill ett belopp av 17 000 000 kr., dels till Bidrag till
särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:
505 av herr Johansson i Holmgården m. fl. vari, såvitt nu är i fråga,
hemställts att riksdagen beslutar om sådan ändring i gällande bestämmelser att
statsbidrag för täckdikning kan utgå i samtliga fall då åkerjorden i fråga
bedöms bli bestående på längre sikt och att den för s. k. särskild rationalisering
gällande högre bidragsprocenten skall tillämpas inom de delar av landet där
sådan verksamhet bedrivs. (Se även B 4).
Utskottet. Beträffande yrkandet i
motionen 1971: 505 får utskottet hänvisa till vad utskottet i det föregående
anfört under punkten 5 (B 4).
Kungl. Maj:ts förslag rörande nu ifrågavarande anslag kan
utskottet tillstyrka.
Utskottet hemställer i enlighet med
det anförda att riksdagen
1.
lämnar motionen
1971: 505, såvitt nu är i fråga, utan åtgärd,
2.
a. medger att
under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till särskild rationalisering
intill ett belopp av 17 000 000 kr.,
b. till
Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, rn. m. för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
8. Befrämjande av husdjursaveln m. m. m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna B 9B 13, s. 2630) och
hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till
Befrämjaitde av husdjursaveln m. m. ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,
2.
till Statens
hingstdepå och stuteri ett förslagsanslag av 1 528 000 kr.,
3.
till Särskilt
stöd åt biskötsel och växtodling ett reservationsanslag av 96 000 kr..
It Riksdagen 1971.16 saml. Nr 1
JoU
1971:1 6
4.
till Bidrag
till Svensk matpotatiskontroll ett reservationsanslag av 110 000 kr.,
5.
till
Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäriixgen ett anslag av 500 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.
JORDBRUKSPRISREGLERING
9. Statens Jordbruksnämnd. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten C 1, s. 3133) och hemställer
att riksdagen till Statens
jordbruksnämnd för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 9 156 000
kr.
10. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m.
Utskottet
tillstyrker Kungl. Mai:ts förslag (punkten C 3, s. 3435) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för
beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 34 300 000 kr.
11. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket och
Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna C 5C 6, s. 3536) och hemställer att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Bidrag
till bokföringsverksamheten inom jordbruket ett reservationsanslag av 1 218
000 kr.,
2.
till Bidrag
till permanent skördeskadeskydd ett anslag av 30 000 000 kr.
12. Administration av permanent skördeskadeskydd m.m.
Kungl. Maj:t har (punkten C 7, s. 3738) föreslagit riksdagen att till
Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 12 453 000 kr.
Anslaget
är i gällande riksstat uppfört med 10 400 000 kr.
I detta
sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 213 av herr Larsson i Öskevik m. fl.
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär skyndsam
översyn av jordbrukets skördeskadeskydd genom skördestatistiska nämnden eller
på annat sätt, främst avseende
1.
sänkt
självrisk,
2.
indelning i
mindre skördeuppskattningsområden, som är geogra-
JoU 1971:1 7
fiskt
och odlingsmässigt enhetligare, så att en rättvisare skördeskadeersättning kan
uppnås,
3. infogande
i skördeskadesystemet av grödor, som hittills lämnats
utanför, t. ex. yrkesfruktodlingen samt
4. möjligheter till
tidigare utbetalning av skördeskadeersättningarna,
dels motionen 1971: 271 av herrar Persson i Heden och Jonasson vari
hemställts att riksdagen i
fråga om skördeskadeskyddet medger, att ramen för de behovsprövade bidragen
fastställs till två procent av de utgående allmänna kontanta ersättningarna
för skördeskador eller, om beräkning enligt denna regel ger till resultat ett
lägre belopp, högst 800 000 kr.,
dels
motionen 1971: 420 av herr Krönmark m. fl. vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t uppdrager åt Kungl. Maj:t att genom
skördestatistiska nämnden utreda förutsättningarna för sådana ändringar i
skördeskadeskyddet att, enligt vad som anförts i motionen, utbetalningen av
ersättningarna kan ske samma år som skördeskadan uppstått samt att riksdagen
beslutar att, med verkan redan i fråga om skador på 1971 års skörd, höja den
för behovsprövade bidrag avsedda andelen av skördeskademedlen från en till två
procent,
dels
motionen 1971: 977 av herr Adolfsson m. fl. vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att skördestatistiska nämnden ges i
uppdrag att utreda möjligheterna till en säkrare bedömning av skördeskador,
dels
motionen 1971: 996 av herr Gustafsson i Stenkyrka vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om översyn av det obligatoriska
skördeskadeskyddet, varvid bör övervägas en bättre samstämmighet mellan
landets olika delar samt en lägre självrisk, behovet av ökade resurser och
förbättrad teknisk utformning liksom en större andel för de individuella
ersättningsbehoven i form av behovsprövad bidrags-givning varjämte dessutom bör
eftersträvas ett system som gör det möjligt att utbetala eller i varje fall
beskatta ersättningsbeloppen inom samma år som skadan sker,
dels
motionen 1971: 1023 av herr Kristiansson i Harplinge m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att en utredning tillsätts med
uppgift att i samråd med skördestatistiska nämnden skyndsamt göra en översyn av
skördeskadeskyddet i syfte att öka dess effektivitet,
dels
motionen 1971: 1043 av herrar Rimås och Berndtsson i Bokenäs vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en översyn av
skördeskadeskyddet i enlighet med vad i motionen anförts.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att för nästa
budgetår anvisas 12 453 000 kr. till administration av permanent
skördeskadeskydd kan utskottet biträda.
JoU 1971:1 8
Liksom tidigare år har i ett antal modoner
framlagts förslag om utredningar och åtgärder i syfte att förbättra
skördeskadeskyddet. De yrkanden som framförts överensstämmer i stor
utsträckning med dem som tidigare behandlats av riksdagen. Bland förslagen kan
sålunda nämnas åtgärder syftande till en tidigareläggning av tidpunkten för
utbetalande av skördeskadeersättningar, tillskapande av mindre och mera
likvärdiga skördeuppskattningsområden, en utökning av antalet provytor och
prov-ytegårdar, en minskning av den i skördeskadeskyddet ingående självriskens
storlek samt en höjning av den för behovsprövade bidrag avsedda andelen av
skördeskademedlen från en till två procent av utgående allmänna ersättningar.
Jordbruksutskottet
har i tidigare sammanhang, senast i utlåtande 1970: 11, utförligt redovisat
sina synpunkter på föreliggande förslag. Utskottet har därvid erinrat om den
översyn av metodiken för skördeuppskattning och ersättningsberäkning som
fortlöpande sker på förevarande område genom skördestatistiska nämndens
försorg. Mot bakgrund av att åtskilliga förbättringar under årens lopp
vidtagits i fråga om skördeskadeskyddet på grundval av nämndens arbete och med
hänsyn till den kontinuerliga uppmärksamhet som nämnden ägnar möjligheterna
att ytterligare finslipa systemet finner utskottet nu liksom tidigare inte
anledning föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av de
framförda önskemålen om särskild översyn av metodiken vid skördeuppskattningen
samt skördeskadeskyddets tekniska utformning. Såsom hittills bör det ankomma
på skördestatistiska nämnden att pröva hithörande frågor och framlägga de
förslag, vartill dess överväganden i olika hänseenden kan föranleda. Utskottet
delar departementschefens uppfattning att nämnden med de resurser som den
enligt Kungl. Maj:ts förslag kommer att disponera skall kunna genomföra erforderliga
förbättringar av skördeskadeskyddet.
Förslag
om sänkning av den självrisk som ingår i försäkringssystemet har tidigare
avvisats av riksdagen under hänvisning till att en dylik sänkning leder till
sådana ökade krav på precision i skadeberäkningen att den inte kan åstadkommas
utan betydligt stegrade administrationskostnader. Vid en sänkning av den
genomsnittliga självrisknivån från nuvarande 15,50/0 till exempelvis 12 »/o
skulle det årliga medelsbehovet för bidrag ur skördeskadefonden stiga med i
runt tal 25 milj. kr. Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 107, JoU
1969: 24, rskr. 1969: 204) höjdes statens årliga bidrag från 15 till nuvarande
30 milj. kr., medan jordbrukets rillskott bibehölls vid tidigare belopp av 15
milj. kr. Utskottet har under nästföregående punkt tillstyrkt en oförändrad
medelsanvisning för statens bidrag till skördeskadefonden för nästa budgetår.
Någon anledning att göra frågan om en ytterligare höjning av det statliga
bidraget till föremål för prövning finner utskottet alltjämt inte föreligga
och avstyrker således motionsyrkandena härom. Som jordbruksut-
JoU 1971:1 9
skottet
förra året framhöll kan, om jordbrukarna så önskar, en minskning givetvis
åstadkommas genom att jordbrukarna tillför skördeskadefonden ett större belopp
av egna medel än som hittills skett.
Yrkanden
om ökning av den för behovsprövade bidrag avsedda delen av skördeskademedlen
har tidigare upprepade gånger avslagits av riksdagen under hänvisning till att
sträng restriktivitet enligt av riksdagen godtagna riktlinjer skall tillämpas
vid förevarande bidragsgivning. Några omständigheter som talar för att
riksdagen i år bör ändra sin ståndpunkt i nämnda hänseende har enligt
utskottets mening inte förebragts, varför utskottet avstyrker de nu framförda
motionsyrkandena i ämnet.
Under hänvisning till det anförda hemställer
utskottet att riksdagen
1.
lämnar utan åtgärd motionerna
1971:213, 1971:977, 1971: 996, 1971: 1023 och 1971: 1043 samt, såvitt däri
hemställts om översyn av det obligatoriska skördeskadeskyddet, motionen 1971:
420,
2.
lämnar motionen 1971: 271 och,
såvitt i övrigt är i fråga, motionen 1971: 420 utan åtgärd,
3.
till Administration av
permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 12 453 000 kr.
SKOGSBRUK
13. Skogsstyrelsen
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts för
slag (punkterna D 1D 3, s. 3947) och hemställer
att riksdagen
1. till Skogsstyrelsen för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 6 504 000 kr.,
2 a. medger att under budgetåret 1971/72 beviljas
statlig kreditga
ranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet intill ett belopp av
1 000 000 kr.,
b. till Bidrag till
skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 33
432 000 kr.,
3 a. medger att under budgetåret 1971/72 beviljas
statsbidrag med
högst 8 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruks
mark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,
b. till Bidrag till
skogsförbättringar för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 8 000
000 kr.
14. Vägbyggnader
på skogar i enskild ägo. Kungl. Maj:t har (punkten
D 4, s. 4749) föreslagit riksdagen att dels under budgetåret 1971/72
bevilja dels statsbidrag med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på
skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till
JoU 1971:1 10
skogshuvudvägar
av särskild betydelse ur fritidssynpunkt, dels till Vägbyggnader på skogar i
enskild ägo för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 400 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen. I detta sammanhang har utskottet
behandlat motionen 1971: 1020 av herr Karlsson i Malung m. fl. vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring i reglerna för
anslaget till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo att anslagets medel också
kan användas för upprättande av regionala vägnätsplaner.
Utskottet. I motionen 1971: 1020 erinras om att
skogsstyrelsen beträffande anslaget Bidrag dll skogsvårdsstyrelserna hemställt
om medelsförstärkning motsvarande en ökning av den offentliga verksamheten med
5 000 dagar i syfte att bl. a. möjliggöra ökade insatser i fråga om revidering
av de översiktliga planerna för skogsvägnätets utbyggnad och förbättring.
Departementschefen har dock inte ansett sig böra biträda skogsstyrelsens
förslag om uppräkning av anslaget för ifrågavarande ändamål. Motionärerna, som
instämmer i skogsstyrelsens uppfattning om nödvändigheten av en reviderad
vägnätsplanläggning, framhåller att en intensifiering av nämnda verksamhet med
nuvarande bestämmelser kommer att medföra att andra för landet nödvändiga
insatser av skogsvårdsstyrelserna får ställas åt sidan. I syfte att motverka
detta föreslär motionärerna att bestämmelserna för anslaget Vägbyggnader på
skogar i enskild ägo ändras så att ifrågavarande anslagsmedel i fortsättningen
även kan användas för upprättande av regionala vägnätsplaner.
Utskottet,
som i det föregående under punkten 13. 2 a och b (D 2) tillstyrkt vad Kungl.
Maj:t föreslagit under skogsvårdsstyrelsernas bidragsanslag, vill erinra om
att skogsbruksutredningen i ett betänkande (SOU 1968: 8) behandlat skogsbrukets
planläggningsfrågor. I sagda betänkande underströk utredningen nödvändigheten
av en intensifiering av den redan förekommande inventerings- och
planläggningsverksamheten inom skogsbruket. Utredningen ansåg det emellertid
angeläget med fastare riktlinjer för verksamheten och föreslog att med statens
stöd och medverkan särskilda planer, av utredningen benämnda skogsproduktionsplaner,
skulle upprättas såväl läns- som områdesvis. Skogsbruksutredningens betänkande
har av Kungl. Maj:t överlämnats till skogspolitiska utredningen för att tagas
under övervägande i dess arbete. Denna utredning kan förväntas inom en snar
framtid avlämna sitt slutbetänkande. Det synes i avvaktan härpå inte påkallat
att föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen
1971: 1020.
Mot
Kungl. Maj:ts förslag beträffande nu ifrågavarande anslag har utskottet inte
någon erinran.
Utskottet hemställer att riksdagen 1. anser
motionen 1971: 1020 besvarad med vad utskottet anfört,
JoU 1971:1 11
2. a. medger att under budgetåret 1971/72 beviljas
dels statsbidrag med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild
ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar av
särskild betydelse ur fritidssynpunkt, b. till Vägbyggnader på skogar i enskild
ägo för budgetåret 1971/ 72 anvisar ett förslagsanslag av 14 400 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.
15.
Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. och Kursverksamhet för
skogsbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna D 5D 6, s. 4951) och hemställer att riksdagen
1 a. medger att under budgetåret 1971/72 utfästs
statsbidrag med högst 10 900 000 kr. till skogliga åtgärder inom samverkansområden
i de fyra nordligaste länen och för att fullfölja skogsvårds-företag i
lappmarken,
b. till Åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 10 000 000 kr., 2. till Kursverksamhet för skogsbrukets
rationalisering m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1
385 000 kr.
FISKE
16. Fiskeristyrelsen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten
E 1, s. 5253) och hemställer
att riksdagen till Fiskeristyrelsen för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 5 870 000 kr.
17. Fiskeriintendenter
m.m. Kiingl. Maj:t har (punkten E 2, s. 5154)
föreslagit riksdagen att till Fiskeriintendenter m. m. anvisa ett förslagsan
slag av 894 000 kr.
Anslaget är i gällande
riksstat uppfört med 875 000 kr.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1056 av herr Åberg m.
fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att
Kungl. Maj:t uppdrar åt fiskeriadministrationsutred-ningen att särskilt
uppmärksamma behovet av en fiskerikonsulenttjänst såsom biträde åt
fiskeriintendenterna i nedre södra och västerhavets distrikt.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt
innebär att anslaget till fiskeriintendenter m. m. för nästa budgetår
uppräknas med 19 000 kr. till 894 000 kr. Anslagshöjningen motiveras av löne-
och prisomräkning m. m. av i huvudsak automatisk karaktär. Ett av fiskeri-
JoU 1971:1 12
styrelsen
framlagt förslag om medelsanvisning för förstärkning av den lokala
fiskeriadministrationen i Nedre södra distriktet och Västerhavets distrikt med
en fiskerikonsulentbefattning har ej biträtts av departementschefen.
I
motionen 1971: 1056 framhålls att fiskeriintendenten som chef för sitt distrikt
har att bl. a. verka för fiskets utveckling och för god fiskevård, vilket
innebär att han skall tillvarataga fiskets intresse såsom sakkunnig i
vattenmål, i yttranden till länsstyrelserna och till fiskeristyrelsen. Bland
uppgifterna ingår vidare att utarbeta remissvar i dispensärenden enligt
miljöskyddslagen och miljöskyddskungörelsen. Därjämte har han bl. a. att som
ledamot i lantbruksnämndernas fiskerinämnder lämna anvisningar för
fiskerikonsultenternas och fiskerinämndernas arbete. Enligt motionärernas
mening har den ökade arbetsbelastningen i nu nämnda hänseenden medfört, att det
ej längre är möjligt för fiskeriintendenterna i de förenämnda distrikten att
utan ytterligare arbetshjälp fullgöra sina arbetsuppgifter i den utsträckning
som erfordras. Mot bakgrund av det anförda föreslår motionärerna att riksdagen
anhåller att Kimgl. Maj:t ger fiskeriadministrationsutredningen i uppdrag att
särskilt uppmärksamma behovet av en fiskerikonsulenttjänst för biträde åt
fiskeriintendenterna i Nedre södra distriktet och Västerhavets distrikt.
Utskottet
vill erinra om att fiskeadministrativa utredningen, som tillsattes år 1969,
enligt sina direktiv har att se över organisationen av de statliga regionala
och lokala insatserna på fiskets område. Huvudsyftet med översynen är att
anpassa fiskeadministrationens uppgifter och organisation till utvecklingens
krav. Tyngdpunkten i de sakkunnigas arbete skall ligga på att åstadkomma en
rationellt utformad organisation som är väl ägnad att tillgodose fiskets
skiftande behov inom landets olika delar. Till de organisatoriska spörsmål som
utredningen bör ägna särskild uppmärksamhet hör om det är lämpligt att ha
fiskeripersonal anställd vid statliga organ såsom är fallet med
fiskerikonsulenterna hos lantbruksnämnderna som inte lyder under
fiskerimyndigheterna eller om man hellre bör inrikta sig på att utforma en helt
fristående regional fiskeriadministration som under fiskeristyrelsen handlägger
alla frågor på fiskeområdet. Vidare bör det framtida personalbehovet inom den
regionala fiskeriadministrationen klarläggas. Mot bakgrund av det anförda
finner utskottet föreliggande motion inte påkalla något särskilt uttalande från
riksdagens sida. Utskottet har dock inte något att invända mot att motionen
överlämnas till fiskeadministrativa utredningen.
Med hänsyn till det
anförda och då utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under punkten,
hemställer utskottet att riksdagen
1. anhåller att Kungl. Maj:t överlämnar motionen
1971: 1056 till fiskeadministrativa utredningen.
JoU 1971:1 13
2. till Fiskeriintendenter m.tn. för
budgetåret. 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 894 000 kr.
18. Kursverksamhet
på fiskets område m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj;ts förslag (punkterna E 4E 7, s. 5664) och hemställer
att
riksdagen
1. till Kursverksamhet på fiskets område för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 285 000 kr.,
2 a. godkänner vad som i statsrådsprotokollet
förordats beträffande statligt stöd till fiskehamnar,
b. till Bidrag till
fiskehamnar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1
000 kr.,
3.
till Isbrytarhjälp åt
fiskarbefolkningen för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 20 000
kr.,
4.
till Restitution av bensinskatt
till fiskerinäringen för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1
151 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
19. Kostnader
för fiskeutredningar i vattenmål m. m. m. fl. anslag. Ut
skottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 10E 13, s. 66
69) och hemställer
att riksdagen
1.
till Kostnader för
fiskeutredningar i vattenmål m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,
2.
till Ersättning till
strandägare för mistad fiskerätt m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 1 750 000 kr.,
3.
till Fiskeriundersökningsfartyg
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
4 a. godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats
i fråga om bidrag till fiskare vid annan förorening av fisk än genom
kvicksilver, b. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
SERVICE
OCH KONTROLL
20.
Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 2G 4, s. 7173) och hemställer
att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Anskaffande av viss laboratorieutrustning
m.m. ett reservationsanslag av 50 000 kr.,
2t
Riksdagen 1971.16 saml. Nr 1
JoU 1971:1 14
2.
dll
Veterinärstaten ett förslagsanslag av 20 088 000 kr.,
3.
till Täckande
av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier ett
förslagsanslag av 7 483 000 kr.
21. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten G 6, s. 76) och
hemställer
att
riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m.
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
2 000 000
kr.
22. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Kungl. Maj:t
har (punkten G 7, s. 76) föreslagit riksdagen att till Bidrag till djursjukvård
i vissa fall anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.
Anslaget
är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:
992 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar
att statsbidrag dll mindre bemedlade för djursjukvård m. m. må åtnjutas av
djurägare, vars inkomst inte överstiger 10 000 kr.
Utskottet. Enligt gällande lydelse
av kungörelsen (1946: 164) angående statsbidrag till lindring i mindre
bemedlades kostnader för djursjukvård må sådant bidrag åtnjutas av djurägare,
vilkens till statlig inkomstskatt taxerade inkomst ej överstiger 5 000 kr. och
som ej heller påförts statlig förmögenhetsskatt. Veterinär får i dylika fall
inte av djurägaren uppbära högre belopp än 17 kr. vid sjukbesök.
I motionen 1971: 992 föreslås att förenämnda inkomstgräns
höjs till 10 000 kr. Motionärerna framhåller att nuvarande gräns varit oförändrad
under en lång följd av år och med dagens pris- och kostnads-förhållanden
innebär att ingen i praktiken kan utnyttja statsbidraget.
Utskottet vill nämna att nu berörda bidragsbestämmelse
varit gällande från och med den 1 juli 1958. Med hänsyn till den förändring av
penningvärdet som inträtt under tiden därefter kan i och för sig en justering
av gällande inkomstgräns förefalla motiverad. En omprövning av bestämmelserna
torde dock inte kunna inskränkas därtill utan torde även få omfatta bl. a.
frågan om storleken av det belopp, som veterinär högst äger uttaga av
bidragsberättigad djurägare. Utskottet får emellertid erinra om att
veterinärväsendeutredningen, som haft att utreda veterinärväsendets uppgifter
och organisation, i dagarna avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1971: 3). I
avvaktan på ställningstagandet till utredningens förslag synes nu behandlade
motionsyrkande inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med hänsyn
till det anförda och då utskottet i övrigt inte finner an-
JoU 1971:1 15
ledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande bidragsanslag,
hemställer utskottet att riksdagen
1.
lämnar motionen 1971: 992 utan
åtgärd,
2.
till Bidrag till djursjukvård i
vissa fall för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.
23. Veterinärinrättningen
i Skara m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 8G 10, s. 7679) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Veterinärinrättningen i Skara ett
förslagsanslag av 477 000 kr.,
2.
till Statens centrala
frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 8 192 000 kr.,
3.
till Statetis centrala
frökontrollanstalt: Utrustning ett reservationsanslag av 50 000 kr.
24. Statens
växtskyddsanstalt. Kungl. Maj:t har (punkten G 11, s. 79
81) föreslagit riksdagen att dll Statens växtskyddsanstalt för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 081 000 kr.
Anslaget är i gällande
riksstat uppfört med 5 989 000 kr.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 989 av herr Börjesson i
Falköping m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen beslutar
att till Statens växtskyddsanstalt (bil. 11, p. G 11) för budgetåret 1971/72
anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 200 000 kr. förhöjt
förslagsanslag om 6 281 000 kr.
Utskottet. Kungl. Maj:t har föreslagit en
uppräkning av förevarande anslag med 92 000 kr. för täckande av vissa utgiftsökningar
av i huvudsak automadsk karaktär. Enligt motionen 1971: 989 bör anslaget höjas
med ytterligare 200 000 kr. för att möjliggöra en utvidgning av
växt-skyddsanstaltens resistensbiologiska forskningsverksamhet och av den
därtill knutna upplysningsverksamheten. I modonen framhålls att den tilltagande
miljöförstöringen bl. a. gjort det nödvändigt att införa förbud eller
inskränkningar i rätten att använda vissa kemiska ämnen och preparat som
växtskyddsmedel. Enligt motionärerna är det angeläget att finna alternadva
lösningar på problemet att skydda växtodlingen från sjukdomar och skadedjur.
Den resistensbiologiska forskningen erbjuder därvid stora möjligheter.
Utskottet
vill i anslutning härdll nämna att Kungl. Maj:ts förslag bl. a. innebär att ca 570
000 kr. anvisas dll växtskyddsanstaltens särskilda undersökningar. Som även
anförts vid behandlingen av förevarande anslag tidigare år torde finnas
möjlighet för anstalten, om den finner vissa undersökningar på det
resistensbiologiska området särskilt
JoU 1971: 1 16
angelägna,
att inom ramen för sagda medel bestrida kostnaderna härför. Vidare må
framhållas att verksamheten vid anstaltens resistensbiologiska laboratorium
till förhållandevis stor del sker med tillhjälp av forskningsrådsmedel o. d.
Utskottet vill erinra om utskottets uttalande förra året (JoU 1970: 1, p. 22)
att det kan ifrågasättas om inte forskningsuppgifterna på förevarande område i
stor utsträckning är av sådan karaktär att de jämväl i fortsättningen bör
finansieras med särskilda forskningsmedel. Med hänsyn till det anförda och med
beaktande av att anstaltens egna äskanden på förevarande område är av betydligt
mindre omfattning än vad som föreslås i motionen och dessutom har givits förhållandevis
låg prioritet finner utskottet motionen inte böra föranleda någon riksdagens
vidare åtgärd.
Då
utskottet ej heller i övrigt har något att invända mot Kungl. Maj:ts förslag
under punkten, hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag på motionen 1971: 989, såvitt nu är i fråga, till Statens växt
skyddsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 6 081 000
kr.
25.
Bekämpande av växtsjukdomar m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna G 12G 14, s. 8184) och hemställer
att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Bekämpande av
växtsjukdomar ett förslagsanslag av 150 000 kr.,
2.
till Statens lantbrukskemiska
laboratorium ett förslagsanslag av 2 664 000 kr.,
3.
till Statens maskinprovningar
ett förslagsanslag av 2 227 000 kr.
UTBILDNING
OCH FORSKNING
26.
Lantbrukshögskolan: Driftkostnader och Lantbrukshögskolan: Bok inköp m. m.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 2 H 3, s. 8990) och
hemställer
att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Lantbrukshögskolan:
Driftkostnader ett reservationsanslag av 8 527 000 kr.,
2.
till Lantbrukshögskolan:
Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 627 000 kr.
27.
Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.
Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten H 5, s. 92) och hemställer
JoU 1971:1 17
att riksdagen till Lantbrukshögskolan:
Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.
28. Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader m. fl.
anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 6H 10, s. 9296) och
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till
Veterinärhögskolan: Förvalttiingskostnader ett förslagsanslag av 12 743 000
kr.,
2.
till
Veterinärhögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av 6 023 000 kr.,
3.
till
Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 136 000 kr.,
4.
till
Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet ett reservationsanslag av 300 000 kr.,
5.
till
Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården ett förslagsanslag av 1
000 kr.
29. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader m. fl. anslag.
Utskottet till
styrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 11H 13, s. 96100) och
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
l.till Skogshögskolan:
Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 13 237 000 kr.,
2.
till
Skogshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av 10 106 000 kr.,
3.
till
Skogshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 148 000 kr.
30. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. ni.
och Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Mai:ts förslag (punkterna H 14H 15, s. 100105)
och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Inredning
och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m.m. ett
reservationsanslag av 5 800 000 kr.,
2.
till
Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. ett förslagsanslag av
130 000 kr.
31. Jordbruksforskning. Kungl. Maj;t har (punkten H 16, s.
106) före
slagit riksdagen att dll Jordbruksforskning för budgetåret 1971/72 an
visa ett reservationsanslag av 7 245 000 kr.
JoU 1971:1 18
Anslaget
är i gällande riksstat uppfört med 6 760 000 kr.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat modonen 1971: 989 av herr Börjesson i
Falköping m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen beslutar
att till Jordbruksforskning (bil. 11, p. H 16) för budgetåret 1971/72 anvisa
ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 300 000 kr. förhöjt
reservadonsansiag om 7 545 000 kr.
Utskottet. Anslaget bör enligt Kungl. Maj:ts
förslag ökas med 485 000 kr. till 7 245 000 kr. för nästa budgetår. Utskottet
har för sin del inte funnit något att invända mot medelsberäkningen. Detta
innebär bl. a. att utskottet ej biträder det i motionen 1971: 989 framförda
förslaget om ytterligare uppräkning av anslaget med 300 000 kr. för forskning
rörande giftfri odling. Enligt utskottets uppfattning har statens råd för
skogs- och jordbruksforskning redan möjligheter att inom ramen för det i
propositionen angivna beloppet anvisa medel till forskningsprojekt på
förevarande område.
Utskottet hemställer
således
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag på motionen 1971: 989, såvitt nu är i fråga, till Jordbruksforskning
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 7 245 000 kr.
32.
Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning och Bidrag till Sveriges
utsädesförening. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 17H
18, s. 106107) och hemställer
att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Stöd till kollektiv
jordbruksteknisk forskning ett reservationsanslag av 935 000 kr.,
2.
till Bidrag till Sveriges
utsädesförening ett förslagsanslag av 4 892 000 kr.
33.
Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj:t har
(punkten H 19, s. 107108) föreslagit riksdagen att dll Bidrag till viss
praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag
av 255 000 kr., vilket innebär samma belopp som för innevarande budgetår.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1014 av herr Håkansson
m. fl. vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av
statsverkspropositionen till den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid
Weibullsholms växtförädlingsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisar 305 000 kr.
JoU 1971:
1 19
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag
under denna punkt innebär bl. a. att bidrag utgår med oförändrat 225 000 kr.
till W. Weibull AB för den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid
Weibullsholm. Företaget har för sin del begärt en höjning av statsbidraget med
215 000 kr. för täckande av vissa kostnadsökningar för löner och sociala
utgifter. I motionen 1971: 1014 framhålls att det är ett samhällsintresse att
växtförädlingsarbetet vid förevarande anstalt kan uppehållas i full omfattning
även i nuvarande läge med starkt ökade kostnader. Motionärerna anser att
bidrag bör utgå till anstalten för att täcka åtminstone en del av de
kostnadsökningar som kan emotses under det kommande budgetåret och föreslår att
till anstalten anvisas ett sammanlagt belopp av 305 000 kr.
Utskottet vill såsom tidigare år, då frågan om uppräkning
av motsvarande anslag under nionde huvudtiteln aktualiserats, erinra om att
växtförädlarna erhåller ej obetydliga bidrag till sin verksamhet av
växtförädlingsavgifter. Vidare har anstalten möjlighet att erhålla bidrag till
forskningsprojekt från statens råd för skogs- och jordbruksforskning.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning tillstyrka det
framförda motionsyrkandet om höjning av nu ifrågavarande anslagspost.
Utskottet
hemställer alltså
att riksdagen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 1014 till Bidrag till
viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1971/72 anvisar ett
anslag av 255 000 kr.
34. Skoglig forskning m. f I. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna H 20H 27, s. 108115) och hemställer att riksdagen för budgetåret
1971/72 anvisar
1.
till Skoglig
forskning ett reservationsanslag av 3 165 000 kr.,
2.
till Bidrag
till Institutet för skogsförbättring ett förslagsanslag av 836 000 kr.,
3.
till Bidrag
till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag av 251 000 kr.,
4.
till
Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 2 905 000 kr.,
5.
till
Alnarpsinstitutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av 330 000 kr.,
6.
till Statens
skogsmästarskola ett förslagsanslag av 1 145 000 kr.,
7.
till
Reseunderstöd för studier m. m. ett reservationsanslag av 39 000 kr.,
8.
till Bidrag
till viss ungdomsverksamhet ett anslag av 500 000 kr.
JoU 1971:1 20
MILJÖVÅRD
M. M.
35. Statens
naturvårdsverk. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten I 1, s. 116118) och hemställer
att riksdagen till Statens naturvårdsverk för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 13 360 000 kr.
36. Koncessionsnämnden
för miljöskydd. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten I 2, s. 118119) och hemställer
att
riksdagen
1.
bemyndigar Kungl. Maj:t att vid
koncessionsnämnden för miljöskydd inrätta en tjänst som ställföreträdande
ordförande i Ce 2 och en tjänst som överingenjör i Ce 1,
2.
till Koncessionsnämnden för
miljöskydd för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 086 000 kr.
37. Miljövårdsinformation.
Kungl. Maj:t har (punkten I 3, s. 120121)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1971/72
anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.
Anslaget
är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 427 av herrar Svanström
och Tobé vari hemställts att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1971/72
anvisas ett reservationsanslag av 1 700 000 kr., varvid förutsätts att ökning
av bidraget till ideella organisationer för naturvårdsupplysning sker.
Utskottet. Kungl. Maj:t förordar i överensstämmelse
med förslag av statens naturvårdsverk ett oförändrat anslag till
miljövårdsinformation för nästa budgetår. Yrkandet i motionen 1971: 427
ansluter sig till ett i naturvårdsverkets anslagsäskanden framfört förslag om
höjning av bidragen till Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för
hembygdsvård med 30 000 respektive 20 000 kr.
Bidragen
till nämnda organisationer för naturvårdsverksamhet har under ett flertal år
successivt ökats. Sålunda kan nämnas att till Svenska naturskyddsföreningen
budgetåret 1960/61 utgick 55 000 kr. medan för innevarande budgetår beräknats
310 000 kr. för ändamålet. För Samfundet för hembygdsvård utgör motsvarande
belopp resp. 50 000 kr. och 165 000 kr.
Utskottet
vill erinra om att riksdagens förra året fattade beslut beträffande
innevarande budgetårs anslag till miljövårdsinformation innebar en
anslagsuppräkning av 1 milj. kr. för hithörande ändamål. Därvid uttalades från
såväl departementschefens som riksdagens sida, att det var angeläget att de
ideella naturvårdsorganisationerna gavs möjlighet
JoU 1971:1 21
att
fortsätta och utveckla sitt arbete. Dessa uttalanden har givetvis alltjämt sin
giltighet. Det ankommer emellertid på Kungl. Maj:t eller efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande statens naturvårdsverk att besluta om anslagets fördelning på
olika ändamål och en ökning av bidragen till organisationerna förutsätter
således i och för sig inte någon anslagshöjning. Utskottet finner inte
anledning dll erinran mot Kungl. Maj:ts förslag och är således ej berett att
tillstyrka motionen. Utskottet hemställer att riksdagen med bifall dll Kungl.
Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 427 till Miljövårdsinformation
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.
38. Rikskampanj
mot nedskräpning och Ersättningar vid bildande av
naturreservat m.m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkter
na 1 4I 5, s. 121123) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Rikskampanj mot
nedskräpiting ett reservationsanslag av 500 000 kr.,
2.
till Ersättningar vid bildande
av naturreservat m. m. ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.
39. Vård
av naturvårdsområden. Kungl. Maj:t har (punkten I 6, s. 123
126) föreslagit riksdagen att till Vård av naturvårdsområden m. m. för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 700 000 kr.
Anslaget
är i gällande riksstat uppfört med 4 700 000 kr.
I detta sammanhang har
utskottet behandlat
dels
motionen 1971: 428 av herr Wirtén m. fl. vari hemställts att anslaget under
punkten I 6 Jordbruksdepartementet måtte utgå med ett i förhållande dll Kungl.
Maj:ts förslag med 1 000 000 kr. förhöjt anslag för försöksverksamhet med
landskapsvård om 6 700 000 kr.,
dels
motionen 1971: 1006 av herr Hansson i Skegrie m. fl. vari hemställts att
riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen, jordbrukshuvudtiteln,
punkten I 6 Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 6 700 000 kr., varav 1 000 000 kr. må disponeras för
landskapsvård i odlingsbygder enligt naturvårdsverkets förslag.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning
av nu utgående anslag med 1 000 000 kr. I motionerna 1971: 428 och 1971: 1006,
som har i sak samstämmiga yrkanden, upptas ett i det av arbetsgruppen för
landskapsvård vid jordbruksradonalisering i betänkandet "Landskapsvård i
odlingsbygder" framfört förslag om försöksverksamhet med sådan
landskapsvård. Modonärerna förordar en ytterligare höjning av
JoU 1971:1 22
anslaget med 1 000 000 kr., varvid nämnda belopp anses
böra få disponeras för försöksverksamheten.
Av propositionen framgår bl. a. att förenämnda
arbetsgrupps förslag f. n. remissbehandlas och att departementschefen
förutsätter att, i avvaktan på ställningstagande till förslagen,
landskapsvårdande åtgärder liksom hittills kommer att utföras som
beredskapsarbeten.
Utskottet
anser i likhet med departementschefen att den slutliga prövningen av
förslaget bör avvaktas och kan därför inte biträda motionsyrkandena. Inte
heller i övrigt finner utskottet anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag. Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionerna 1971:428 och 1971:1006 till
Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 5 700 000 kr.
40. Miljövårdsforskning. Kungl. Maj:t har (punkten I 9, s.
130-131) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret
1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 12 160 000 kr.
Anslaget
är i gällande riksstat uppfört med 11 000 000 kr.
I detta
sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 1012 av herr Hermansson i Stockholm m.
fl. vari hemställts att riksdagen beviljar naturvårdsverket ett förslagsanslag
till miljöforskning enligt statsverkspropositionen bil. 11, I 9 med sammanlagt
17 500 000 kr.,
dels motionen 1971: 1039 av fröken Pehrsson m. fl. vari
hemställts att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen,
jordbrukshuvudtiteln, punkten I 9. Miljövårdsforskning, till
miljövårdsforskning för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av
13 160 000 kr.
Utskottet. Kungl. Maj:t föreslår en
uppräkning av anslaget med 1 160 000 kr. eller från 11 000 000 till 12 160 000
kr. Naturvårdsverket har i sina anslagsäskanden hemstälh om en ökning av
anslaget med 6 500 000 kr. under hänvisning bl. a. dll behoven för fullföljande
av pågående forsknings- och undersökningsverksamhet, för planerade nya projekt
på dessa områden, för anordnande av symposier och konferenser och för
inrättande av stipendier.
I motionerna 1971: 1012 och 1971: 1039 uttalas att
naturvårdsverkets begäran om anslag på 17 500 000 kr. bort biträdas. I motionen
1971: 1012 framställs yrkande i enlighet härmed. I motionen 1971: 1039 föreslås
under hänvisning till det strama budgetläget en höjning av anslaget med 1 000
000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet,
som vill erinra om att förevarande anslag förra året höj-
JoU 1971:
1 23
des med 1,5 milj. kr., anser att den av Kungl. Maj:t nu
föreslagna ytterligare anslagshöjningen bör godtagas och avstyrker därför
motionsförslagen.
Utskottet
hemställer
att riksdagen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på modonerna 1971: 1012 och 1971: 1039
till Miljövårdsforskning för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 12 160 000 kr.
41. Stöd till kollektiv forskning på vatten- och
luftvårdsområdet. Ut
skottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten 1 10, s. 131132) och
hemställer
att riksdagen till Stöd till
kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet för budgetåret 1971/72
anvisar ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.
42. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m.m. Kungl.
Maj:t har
(punkten I 11, s. 132134) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kom
munala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett re
servadonsansiag av 84 000 000 kr., vilket är lika med det för innevaran
de budgetår anvisade beloppet.
I detta
sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 1032 av herrar Mattsson i Skee och
Mattsson i Lane-Herrestad vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller om sådana bestämmelser beträffande Bidrag till kommunala avloppsreningsverk
m. m. att statsbidragen samordnas med Naturvårdsverkets beslut om
igångsättningstillstånd,
dels motionen 1971: 1001 av fru Hambraeus m. fl. vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj;t
1.
anhåller om en
omprövning av statsbidragsbestämmelserna för anläggande av avloppsreningsverk
så, att de metoder främjas som ger till resultat förutom ett höggradigt renat
vatten också ett slam som utan olägenhet kan återföras till jorden, samt
2.
anhåller om att
berörda myndigheter ges i uppdrag att lämna upplysningar och rekommendationer
till kommunerna angående individuella lösningar av de sanitära frågorna i
villaområden, företrädesvis genom Multrum (Clivus).
Utskottet. Under förevarande punkt
framhåller departementschefen bl. a. angelägenheten av att det stadiga stödet
till byggande av kommunala avloppsreningsverk ytterligare ökar. Bidragsramen
den har för de tre senaste budgetåren fastställts till respektive 40, 50 och 60
milj. kr. bör enligt departementschefens mening höjas till 80 milj. kr. för
budgetåret 1971/72. Med hänvisning till att det tar viss tid innan vid-
JoU1971:1 24
gade
ramar medför ökat medelsbehov finner dock departementschefen anslaget kunna
föras upp med oförändrat belopp eller med 84 milj. kr.
De
i detta sammanhang upptagna motionerna berör inte anslagsbeloppet. Utskottet
finner inte anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag och tillstyrker
således anslagsäskandet.
I
de inledningsvis nämnda motionerna hemställs om en omprövning av statsbidragsbestämmelserna
syftande till att bidragen "samordnas med naturvårdsverkets beslut om
igångsättningstillstånd" (motion 1971: 1032) och att metoder främjas som
ger ett höggradigt renat vatten och samtidigt ett slam som utan olägenhet kan
återföras till jorden ävensom att åt berörda myndigheter uppdras att lämna
kommunerna upplysningar och rekommendadoner angående individuella lösningar av
de sanitära frågorna i villaområden (modon 1971: 1001).
Vad
först gäller det i motionen 1971: 1032 framförda önskemålet om samordning av
bidrag och igångsättningstillstånd vill utskottet erinra om att det ankommer
på koncessionsnämnden för miljöskydd att besluta i tillståndsärenden. Enligt
vad utskottet erfarit eftersträvas redan nu en samordning mellan tillståndsprövningen
och naturvårdsverkets handläggning av bidragsfrågorna. Den eftersläpning som
kan förekomma i fråga om bidragsbesluten torde huvudsakligen sammanhänga med
svårigheterna att tillgodose vissa bidragskrav inom den fastställda
medelsramen.
Utskottet
anser det kunna förutsättas att behovet av sådan samordning som avses i
motionen även fortsättningsvis uppmärksammas av berörda myndigheter och att
önskemålen därvidlag kommer att tillgodoses i den utsträckning som befinns
möjlig. Utskottet finner inte att tillräckliga skäl anförts för att utskottet
skulle förorda någon ändring i gällande bestämmelser beträffande handläggningen
av här ifrågavarande bidragsärenden. Motionen synes sålunda inte böra
föranleda något riksdagens initiativ.
Vad
beträffar i motionen 1971: 1001 framställda yrkanden vill utskottet framhålla
att vid 1970 års riksdag behandlades motioner, vari likaledes hemställdes om en
skärpning av bidragsreglerna i syfte att främja en effekdv rening av vattnet. I
utlåtande (JoU 1970: 21) över motionerna underströk jordbruksutskottet
angelägenheten av att utsläppet av närsalter i sjöar och vattendrag reduceras.
Utskottet sade sig med tillfredsställelse hälsa att flera kommuner redan gått i
författning om att anlägga reningsverk med kemisk rening eller vidtagit
förberedelser för att senare kunna vidtaga sådana åtgärder. Det var givetvis
angeläget att man vid den fortsatta utbyggnaden siktade till anläggningar med
så långt gående reningsanordningar som möjligt. Utskottet hänvisade emellertid
till vad som i inhämtade remissyttranden (från statens naturvårdsverk och
Svenska kommunförbundet) anförts beträffande den fakdska utvecklingen på
området och fann inte erforderligt med någon
JoU 1971:1 25
ändring
av gällande bestämmelser för att nå nyssnämnda syfte. Riksdagen biföll
utskottets hemställan att modonerna skulle anses besvarade med vad utskottet
anfört.
Utskottet
vill med anledning av den nu föreliggande motionen 1971: 1001 framhålla att de
allmänna synpunkter i hithörande frågor som jordbruksutskottet anförde i sitt
förenämnda yttrande i princip alltjämt givetvis motsvarar utskottets
uppfattning. Utskottet vill härtill foga följande.
Gällande
bidragsbestämmelser är utformade med sikte på att stimulera kommunerna att
bygga effektiva reningsverk. Bidrag utgår med mellan 30 och 50 procent av
kostnaderna beroende på reningsgraden. Motionärerna förordar bl. a.
reningsmetoder som även möjliggör tillvaratagande av ett för jorden lämpligt
slam. Såvitt utskottet kunnat finna bör olika i motionerna berörda faktorer, t.
ex. lämpliga fällningsmedel och åtgärder för tillvaratagande av slam kunna
ägnas uppmärksamhet vid prövningen av tillståndsärenden och vid den tillsyn
över anläggningarna som sker enligt miljöskyddslagen. Beträffande
slampro-blemen pågår ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete genom
naturvårdsverkets försorg och vid bl. a. Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Det är enligt utskottets mening angeläget att de för bidragsgivningen
ansvariga myndigheterna uppmärksammar föreliggande och kommande resultat av
dessa strävanden, och utskottet förutsätter att så kommer att ske. Någon
ändring av bidragsbestämmelserna synes utskottet inte erforderlig, och
utskottet anser sig därför inte böra biträda det i motionsyrkandet under
punkten 1. framställda yrkandet.
Beträffande
motionsyrkandet om uppdrag till berörda myndigheter att lämna kommunerna
upplysningar och rekommendationer i sanitära frågor vill utskottet erinra om
att information till kommunerna om olika metoder för avloppsrening ges bl. a.
genom naturvårdsverkets publikationsverksamhet. I informationsmaterialet ingår
redogörelser för av verket provade olika typer av reningsverk, lämpade för
enstaka fastigheter, mindre grupper av hus etc. Enligt utskottets mening bör
man kunna räkna med att vederbörande myndigheter är beredda att biträda
kommunerna för åstadkommande av sådana individuella lösningar av sanitära
frågor i villaområden som motionärerna finner önskvärda. Utskottet finner med
hänsyn härtill inte heller den i motionsyrkandet under punkten 2. gjorda
hemställan böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer att riksdagen
1.
till Bidrag till kommutiala
avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 84 000 000 kr.,
2.
lämnar motionen 1971: 1032 utan
åtgärd,
3.
lämnar motionen 1971: 1001 utan
åtgärd.
JoU 1971:1 26
43.
Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Kungl. Maj:t har
(punkten I 12, s. 134135) föreslagit riksdagen att dll Bidrag till vatten- och
luftvårdande åtgärder inom industrin för budgetåret 1971/72 anvisa ett
reservadonsansiag av 50 000 000 kr., vilket är lika med det för innevarande
budgetår anvisade beloppet.
I detta sammanhang har
utskottet behandlat
dels
modonen 1971: 418 av herr Hedin m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar
att statsbidrag enligt de grunder som gäller för vatten- och luftvårdande
åtgärder inom industrin jämväl skall utgå till jordbruksföretag,
dels
motionen 1971: 983 av herr Berndtsson i Bokenäs m. fl. vari hemställts att
riksdagen beslutar att statsbidrag enligt de grunder som till-lämpas för
vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin jämväl skall kunna utgå till
jordbruks- och trädgårdsnäringen,
dels
modonen 1971: 1024 av herr Kristiansson i Harplinge m. fl. vari hemställts att
riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionen, jordbruksdepartementets
huvuddtel, punkten I 12, Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom
industrin
1.
medger att statsbidrag från
anslaget får utgå till vatten- och luftvårdande åtgärder inom jordbruket och
trädgårdsnäringen enligt samma grunder som enligt 1969 års riksdagsbeslut
gäller för industrin, samt
2.
beslutar att ifrågavarande
reservationsanslag, som i statsverkspropositionen upptagits till 50 milj. kr.,
må uppföras under anslagsrubriken Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder
inom industrin, jordbruket och trädgårdsnäringen.
Utskottet. Från och med budgetåret 1969/70 utgår
från förevarande anslag till industriföretag direkta bidrag till investeringar
för åtgärder i syfte att minska vatten- och luftföroreningar. För att stödet
skulle få den önskade effekten att stimulera industrin att snabbt vidta reningsåtgärder
beslöt 1969 års riksdag att stödet skulle utgå endast under en begränsad
tidsperiod om fem år. Med utgångspunkt i naturvårdsverkets beräkningar om ett
totalt investeringsbehov av drygt 1 miljard kr. för ändamålet uppskattades det
årliga anslagsbehovet till 50 milj. kr. under vartdera av budgetåren
1969/701973/74. Naturvårdsverket konstaterar i sina anslagsyrkanden för
budgetåret 1971/72 bl. a. att under budgetåret 1969/70 endast en mindre del av
anslaget behövt tas i anspråk men framhåller att antalet ansökningar om bidrag
torde komma att öka väsentligt. Verket förordar en oförändrad
anslagstilldelning och Kungl. Maj:t biträder detta förslag. Enligt utskottets
mening bör förenämnda beräkningsgrunder alltjämt tillämpas. I överensstämmelse
härmed tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag att för nästa budgetår
anvisas ett oförändrat belopp av 50 milj. kr.
I motionerna 1971: IS,
1971: 983 och 1971: 1024-föreslås att bidrag
JoU 1971:1 27
från anslaget skall kunna utgå även till jordbruks- och
trädgårdsföretag. I motion 1971: 1024 hemställs även att anslagets rubricering
ändras i enlighet härmed. Yrkanden med samma innebörd som de här föreliggande
har i anledning av väckta motioner prövats av såväl 1969 som 1970 års riksdag.
Jordbmksutskottet hänvisade vid sin behandling av sistnämnda motioner bl. a.
dll att statligt stöd till reningsanordningar inom jordbruket redan lämnas i
form av kreditgaranti såväl för anläggning som för utrustning. Vidare ansåg
utskottet att skälen för bidragsgivningen till industrin hade en sådan tyngd
att den borde genomföras utan inskränkningar. Bidragsgivningen borde således
koncentreras till industrisektorn. I enlighet med utskottets förslag avslogs
motionerna åren 1969 och 1970 av riksdagen.
Som naturvårdsverket anfört i sin tidigare berörda
anslagsframställning torde man få räkna med betydligt ökade krav från
industrins sida på bidrag från förevarande anslag. Med hänsyn härtill och då de
skäl i övrigt som föranlett riksdagens tidigare ställningstaganden i ämnet
fortfarande synes giltiga, anser sig utskottet inte böra tillstyrka
modons-yrkandena.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. lämnar motionerna
1971:418, 1971:983 och 1971:1024, sist
nämnda motion såvitt nu är i fråga, angående utvidgning av om
rådet för här avsedda stöd dll att omfatta även jordbruks- och
trädgårdsföretag, utan åtgärd,
2. med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag och med avslag på motio
nen 1971: 1024, såvitt i övrigt är i fråga, dll Bidrag till vatten-
och luftvårdande åtgärder inom industrin för budgetåret 1971/72
anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.
44. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten I 13, s. 135138) och
hemställer
att riksdagen till Ersättning för
vissa skador av rovdjur, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 940 000 kr.
DIVERSE
45. Arrendenämnder ocb servitutsnämndcr, m. m. m. fl.
anslag. Utskottet dllstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna J 1J 6, s.
139142) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Arrendenämnder och
servitutsnämnder, m. m. ett förslagsanslag av 273 000 kr..
JoU 1971:1 28
2.
till Bidrag vid förlust på
grund av naturkatastrof m: m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
3.
till Bidrag till vissa
internationella organisationer m.m. ett förslagsanslag av 3 292 000 kr.,
4.
till Ersättning för
förvaltningen av vissa lånefonder ett förslagsanslag av 25 000 kr.,
5.
till Ersättningar för vissa
besiktningar och syneförrättningar ett förslagsanslag av 5 000 kr.,
6.
till Ersättning till
domänverkets fond för viss upplåten mark ett förslagsanslag av 64 000 kr.
UPPSKJUTNA
FRÅGOR
46.
Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare imder sessionen att yttra sig
beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen B
1 Lantbruksstyrelsen B 2 Lantbruksnämnderna
B 6 Täckande av
förluster på grund av statlig kreditgaranti B 8 Odlings- och byggnadshjälp
åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m. C 2 Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område C 4 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket E 3
Främjande i allmänhet av fiskerinäringen E 8 Särskilt omställningsstöd till
fiskare E 9 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske F 1
Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande F 2 Kompensation för
bensinskatt till rennäringen G1 Veterinärstyrelsen G 5 Statens
veterinärmedicinska anstalt H 1 Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader H
4 Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten
vilket
utskottet här anmäler.
Stockholm
den 16 mars 1971
På
jordbruksutskottets vägnar NILS G. HANSSON
JoU 1971:1 29
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit herrar
Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Antby (fp),
Johanson i Västervik (s), Hedin (m), Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i
Grebbe-stad (s), Wirtén (fp), Augustsson (s). Krönmark (m), fru Lindberg (s),
herrar Larsson i Borrby (c) och Takman (vpk);
dock att vid behandlingen av punkterna
2 fru Thorsson (s) och herrar Johansson i Holmgården (c)
och Berndtsson i Bokenäs (fp) deltagit i stället för herrar Hedström (s), Jonasson
(c) och Wirtén (fp);
5 och 7 herrar Johansson i Holmgården (c) och Berndtsson i
Bokenäs (fp) deltagit i stället för herrar Larsson i Borrby (c) och Wirtén
(fp);
12 herrar Johansson i Holmgården (c). Berndtsson i Bokenäs
(fp), fröken Anderson i Lerum (s), herrar Kristiansson i Harplinge (c) och
Leu-chovius (m) deltagit i stället för herrar Hansson i Skegrie (c), Wirtén
(fp), Augustsson (s), Larsson i Borrby (c) och Krönmark (m);
14 herr
Berndtsson i Bokenäs (fp) deltagit i stället för herr Wirtén
(fp);
17 och 22 herrar Berndtsson i Bokenäs (fp) och Åberg (fp)
deltagit i stället för herrar Antby (fp) och Wirtén (fp);
24, 31 och 33 herr Leuchovius (m) och fru Anér (fp)
deltagit i stället för herrar Krönmark (m) och Antby (fp);
37, 39 och 40 herrar Wikner (s), Stjernström (c) och fru
Anér (fp) deltagit i stället för fru Lindberg (s), herrar Jonasson (c) och
Antby (fp);
42
fru Theorin
(s), herr Stjernström (c) och fru Anér (fp) deltagit i stället för fru Lindberg
(s), herrar Jonasson (c) och Antby (fp);
43
herrar Wikner
(s), Stjernström (c) och fru Anér (fp) deltagit i stället för fru Lindberg
(s), herrar Jonasson (c) och Antby (fp);
vid samtliga övriga punkter fru Thorsson (s), herr
Andersson i Storfors (s), fru Theorin (s) och fru Anér (fp) deltagit i stället
för herrar Persson i Skänninge (s), Johanson i Västervik (s), Augustsson (s)
och Wirtén (fp).
Reservationer
1. vid punkten 12 (Administration
av permanent skördeskadeskydd m. m.)
av herrar Antby (fp), Hedin (m), Jonasson (c), Johansson i
Holmgården (c). Berndtsson i Bokenäs (fp), Kristiansson i Harplinge (c) och
Leuchovius (m) som anser att
dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Jordbruksutskottet har" och som på s. 9 slutar med "i
ämnet" bort utbytas mot text av följande lydelse:
"Utskottet vill i anledning av förevarande motioner
erinra om den översyn av metodiken för skördeuppskattning och
ersättningsberäkning som fordöpande sker genom skördestadsdska nämndens
försorg. På grundval av nämndens arbete har under årens lopp åtskilliga förbättringar
vidtagits i fråga om skördeskadeskyddet. Andringar av områdesindelningen har
sålunda genomförts i syfte att ernå en förbättrad geo-
JoU 1971:1 30
grafisk
fördelning av de samlade resurserna för de objektiva skördeuppskattningarna
och skördeskadeskyddets administration. Enligt vad utskottet erfarit utreds för
närvarande inom nämnden möjligheterna att inordna ytterligare grödor i
systemet, såsom kokärter och vallfröer. Vidare har nämnden igångsatt en allmän
och förutsättningslös utredning av möjligheterna att öka skördeskadeskyddets
flexibilitet. Vad gäller frågan om inordnande av yrkesfruktodlingen i systemet
har, såsom redovisats vid förra årets riksdag (JoU 1970: 11) nämnden undersökt
möjligheterna härdll. Med hänsyn till bl. a. den bristfälliga
skördestatistiken på förevarande område hade dock nämnden inte funnit
tillräckliga förutsättningar föreligga för framläggande av förslag i ämnet.
Utskottet, som givetvis finner det önskvärt att trädgårdsodlingen inordnas i
det permanenta skördeskadeskyddet så snart tekniska förutsättningar härför befinns
föreligga, utgår från att nämnden i sitt fortsatta arbete uppmärksammar de
möjligheter som härvidlag kan komma att erbjudas genom att trädgårdsföretagen
från och med föregående år inordnats i lantbruksregistret. Tills vidare bör
det liksom hittills finnas möjlighet för Kungl. Maj:t att, om särskilda skäl
föreligger, bevilja skördeskadedrabbade trädgårdsodlare behovsprövade
kontantbidrag med anlitande av det under nionde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.
De
åtgärder som hittills vidtagits i syfte att förbättra metodiken för
skördeuppskattning samt skördeskadeskyddets tekniska utformning och
administration har utan tvivel varit värdefulla. Systemet för skördeskadeskyddet
synes dock alltjämt vara förknippat med vissa brister i nu förevarande
avseende. Utskottet vill härvidlag särskilt peka på den långa tidsutdräkt som
för närvarande uppstår mellan skördeskadans uppkomst och tidpunkten för
utbetalning av skördeskadeersättning. Den omständigheten att sagda utbetalning
sker först under mars månad året efter skördeåret skapar i åtskilliga fall
betydande problem för de skadedrabbade jordbrukarna. Enligt utskottets mening
är det synnerligen önskvärt att Kungl. Maj:t vidtar åtgärder i syfte att
snarast åstadkomma sådana förändringar i skördeskadeskyddet att utbetalningen
av ersättningar kan ske samma år som skördeskada uppstått. Härvidlag bör bl. a.
prövas möjligheten att undanta vissa senmognande grödor vid den första utbetalningen.
Det synes även kunna ifrågasättas om inte den kvalitetsmäs-siga bedömningen av
skördeskadorna kan ske på annat sätt än för närvarande utan att därför
säkerheten i fråga om skadeberäkningarna behöver i märkbar grad påverkas.
Härvid bör även kunna övervägas att medtaga grödor som för närvarande ej blir
föremål för kvalitetsbedömning. Enligt utskottets uppfattning måste fördelarna
av en snabb reglering av skadeersättningsanspråken anses så betydande att de
mer än väl torde komma att uppväga de eventuella merkostnader som kan uppstå
genom en omläggning av systemet i nu antydd riktning.
JoU 1971:1 31
Även om utskottet i förevarande sammanhang funnit
sig böra särskilt framhålla vikten av en förbättring i fråga om
utbetalningsrutinen inom skördeskadeskyddet anser sig utskottet böra
understryka, att också de i nu behandlade motioner i övrigt framförda
önskemålen om översyn av skördeskadeskyddet i olika avseenden framstår som
angelägna. Bl. a. utgör den höga självrisken otvivelaktigt ett svårt problem.
Utskottet ställer sig således bakom de yrkanden som i förevarande sammanhang
framställts om en särskild översyn av skördeskadeskyddet i syfte att möjliggöra
en ytterligare effektivisering av systemet.
I
anledning av det i ett par motioner framförda förslaget om ökning av den för
behovsprövade bidrag avsedda delen av skördeskademedlen vill utskottet erinra
om att ifrågavarande bidrag skall kunna utbetalas i sådana fall då så betydande
skördeskador uppenbarligen föreligger att skadeersättningar bort utgå men detta
ej har skett på grund av systemets allmänna konstruktion eller till följd av
oförutsedda brister i detsamma. Nu gällande regler innebär att för
ifrågavarande ändamål årligen skall stå till förfogande ett belopp motsvarande
en procent av de utgående allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador,
eller, om beräkning enligt enprocentregeln ger till resultat ett lägre belopp,
högst 400 000 kr. Intill dess systemet för det permanenta skördeskadeskyddet
genom successiva förbättringsåtgärder erhållit en sådan utformning att de
individuella ersättningsbehoven kan tillfredsställande tillgodoses inom
skördeskadeförsäkringens ram är det enligt utskottets mening viktigt att
möjligheterna till behovsprövad bidragsgivning ej blir alltför begränsade. I
det föregående angivna bidragsram, som varit gällande ända sedan år 1962, får
med hänsyn till de föreliggande behoven numera anses helt otillräcklig.
Utskottet får därför så till vida ansluta sig till förevarande motionsyrkanden
att utskottet förordar att ramen för de behovsprövade bidragen bestäms till två
procent av de utgående allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador,
eller, om beräkning enligt denna regel ger till resultat ett lägre belopp,
högst 800 000 kr."
dels utskottets hemställan under 1. och 2. bort ha
följande lydelse: "1. som sin mening ger till känna vad utskottet anfört i
anledning av motionerna 1971:213, 1971:977, 1971:996, 1971: 1023 och 1971: 1043
samt, såvitt däri hemställts om översyn av det obligatoriska
skördeskadeskyddet, motionen 1971: 420, 2. i anledning av motionen 1971: 271
och, såvitt i övrigt är i fråga, motionen 1971: 420 som sin mening ger till
känna vad utskottet anfört angående ramen för utbetalning av behovsprövade
skörde-skadebidrag,"
2.
vid punkten 24 (Statens växtskyddsanstalt)
av
herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Wirtén (fp), Larsson i
Borrby (c), Leuchovius (m) och fru Anér (fp) som anser att
JoU 1971:1 32
utskottets
yttrande fr. o. m. det stycke som börjar på s. 15 med "Utskottet
vill" och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
"Utskottet
vill i anslutning härtill för sin del framhålla att det moderna jordbruket och
trädgårdsodlingen av rationaliserings- och konkurrenshänsyn på forskningens
nuvarande ståndpunkt är nödsakade att använda kemiska bekämpningsmedel. Det är
emellertid önskvärt att dessa medel handhas så att skadliga biverkningar i
fråga om vår miljö och hälsa så mycket som möjligt undvikes. I strävandena att
åstadkomma en begränsning av bekämpningsmedlens användning erbjuder som
motionärerna anfört den resistensbiologiska forskningen stora möjligheter.
Utskottet vill därför starkt understryka vikten av att behovet av dylik
forskning i möjligaste mån kan tillgodoses. Vid växtskyddsanstaltens
resistensbiologiska laboratorium görs betydande insatser på förevarande
område. Hitintills har dock verksamheten vid laboratoriet i mycket stor
utsträckning finansierats med anslag från forskningsråd, odlarorganisationer,
privata stiftelser o. d. Under hittillsvarande inledande skede får detta anses
ha delvis varit motiverat. Om laboratoriet i fortsättningen skall kunna
tillfredsställande fullgöra de växande forskningsuppgifterna på förevarande
område, erfordras emellertid en betydligt säkrare grund än för närvarande för
planläggningen och genomförandet av laboratoriets arbete. Mot bakgrund härav
finner utskottet starka skäl tala för att växtskyddsanstalten ges möjlighet att
på sätt i motionerna föreslagits bygga ut sina resurser på det
resistensbiologiska området. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed att
förevarande anslag dllförs 200 000 kr. mer än vad Kungl. Maj:t föreslagit.
Under
hänvisning till det anförda och då utskottet i övrigt inte har något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt, hemställer utskottet
att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag
och med bifall till motionen 1971; 989, såvitt nu är i fråga, till Statens växtskyddsanstalt
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 6 281 000 kr."
3.
vid punkten 31 (Jordbruksforskning)
av
herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Wirtén (fp), Larsson i
Borrby (c), Leuchovius (m) och fru Anér (fp) som anser att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:
"Beträffande
förevarande anslag har statens råd för skogs- och jordbruksforskning i sin
anslagsframställning erinrat om att de förändringar, som jordbruket f. n.
undergår genom bl. a. fortgående rationaliseringar, omläggningar i växt- och
djurproduktionen samt utvecklingen inom livsmedelsindustrin, ökar behovet av
intensifierade undersökningar på många områden. Bl. a. träder behovet av
parasit- och miljökontroll med biologiska hjälpmedel allt starkare i förgrunden
hos både växter och
JoU 1971:1 33
djin. För nästa budgetår krävs enligt rådets mening en
uppräkning av anslaget med 1 milj. kr. från 6 760 000 kr. dll 7 760 000 kr. om
de olika angelägna forskningsändamålen skall kunna tillgodoses. Som framgår av
propositionen har departementschefen inskränkt sig till att föreslå en höjning
av anslaget med 485 000 kr. för nästa budgetår. 1 motionen 1971:989 påpekas
angelägenheten av att ytterligare medel tillförs anslaget för att tillgodose
det ökade behovet av forskning rörande frågan om giftfri odling. Motionärerna
föreslår för, sin del en anslagsuppräkning med 300 000 kr. utöver vad Kungl.
Maj:t förordat.
Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att de icke
önskade bieffekterna av den ökande användningen av bl. a. kemiska bekämpningsmedel
av olika slag inom växtodlingen utgör ett starkt motiv för att forsknings- och
försöksverksamheten på förevarande område intensifieras, bl. a. beträffande
medlens negativa verkningar. Mycket viktigt i sammanhanget är också att
möjligheterna till en alternadv användning av biologiska hjälpmedel blir
närmare klarlagda. Bl. a. mot bakgrund härav ansluter sig utskottet till det i
förevarande modon framlagda förslaget att anslaget till Jordbruksforskning för
nästa budgetår uppförs med 7 545 000 kr.
Utskottet
hemställer alltså
att riksdagen i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag och motionen 1971: 989, såvitt nu är i fråga, till
Jordbruksforskning för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 7
545 000 kr."
4. vid punkten 33 (Bidrag till viss
praktiskt vetenskaplig växtförädling)
av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c),
Wirtén (fp), Larsson i Borrby (c), Leuchovius (m) och fru Anér (fp) som anser
att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 19 som börjar med "Ut.:
skottet vill" och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
"Som framhållits i motionen bedrivs vid förevarande insdtudon
ett växtförädlingsarbete av synnerligen stor betydelse såväl ur den svenska
jordbruksnäringens synpunkt som ur internationella aspekter. Det är enligt
utskottets mening angeläget att bidragsgivningen för nämnda ändamål blir så
avpassad att verksamheten alltfort kan bedrivas effektivt och på samma
kvalificerade nivå som hittills. Det synes finnas anledning befara att den av
Kungl. Maj:t föreslagna medelsanvisningen skall visa sig otillräcklig härför.
Utskottet finner därför i likhet med nu förevarande motionärer att en
uppräkning av anslagsposten till Weibullsholm bör ske för nästa budgetår. Då
utskottet därvid finner det i motionen beräknade beloppet väl avvägt vill
utskottet förorda att anslaget räknas upp med sammanlagt 80 000 kr. utöver vad
som föreslagits i propositionen. Ökningsbeloppet bör i sin helhet hänföras till
verksamheten vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt.
JoU 1971:1 34
Då utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i
övrigt under deima punkt, hemställer utskottet
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen 1971: 1014 dll Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig
växtförädling för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 335 000 kr."
5. vid
punkten 39 (Vård av naturvårdsområden)
av
herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Wirtén (fp). Krönmark (m), Larsson i
Borrby (c), Stjernström (c) och fru Anér (fp) som anser att utskottets yttrande
fr. o. m. det stycke på s. 22 som börjar med "Utskottet anser" och
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
"Naturvårdsverket
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1971/ 72 äskat 2 milj. kr. för
försöksverksamheten. Utskottet finner i likhet med motionärerna angeläget att
snara åtgärder vidtas för att skydda och bevara sådan landskapsmark inom
vikande odlingsbygder som är av betydelse för friluftslivet eller
representerar skönhetsvärden eller som eljest är av intresse från kulturell
eller vetenskaplig synpunkt. Genom en sådan försöksverksamhet som här är i
fråga bör enligt utskottets mening en god grund kunna erhållas för det
fortsatta praktiska arbetet för dessa syften. I det betänkande, benämnt
Landskapsvård i odlingsbygd, som avlämnats av en arbetsgrupp inom
naturvårdsverket, företes starka motiv för den uppräkning av anslaget som
begärts av naturvårdsverket. Utan denna förstärkning torde inte det program
för tillvaratagandet av ca 20 000 ha nedlagd eller nedläggningshotad mark
kunna förverkligas så som utredningen avsett och som naturvårdsverket ansett
böra genomföras i en första etapp. Med hänsyn till det ansträngda
statsfinansiella läget har utskottet dock inte ansett sig kunna tillstyrka
naturvårdsverkets äskande utan biträder motionärernas förslag till höjning av
anslaget med 1 milj. kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet
hemställer alltså
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna 1971:428 och 1971:1006 till Vård av naturvårdsområden
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 6 700 000
kr."
6. vid
punkten 40 (Miljövårdsforskning)
a.
av herrar Hansson i Skegrie, Larsson i Borrby och Stjernström (samtliga c) som
anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som börjar på s. 22 med
"Utskottet, som" och utskottets hemställan i stället bort ha följande
lydelse:
"Utvecklingen
på miljöområdet har bl. a. medfört att stora krav måste ställas på det
allmännas insatser i syfte att hindra ytterligare miljöförstöring och så långt
möjligt råda bot på redan inträffade skador. För dessa strävanden är
miljövårdsforskningen av grundläggande betydelse
JoU 1971: 1 35
och
den bör därför ges goda resurser. Det program, som planerats av
naturvårdsverket och vari bl. a. ingår luftvårdsforskning och fortsatt
internationellt samarbete kring föroreningsproblemen i Östersjön, torde med den
starkt begränsade anslagstilldelning som departementschefen förordat
beträffande nu berörda forskningsanslag inte kunnat fullföljas i avsedd
omfattning. Med hänsyn till denna forsknings ökade betydelse förutsätter
utskottet att anslaget framdeles får en sådan omfattning att angelägna
forskningsområden ej behöver eftersättas.
Utskottet
beklagar att det statsfinansiella läget ej anses tillåta ett tillgodoseende i
full utsträckning av naturvårdsverkets anslagsäskande. Emellertid finner
utskottet den i motionen 1971: 1039 föreslagna höjningen av anslaget med 1
milj. kr. utöver Kungl. Maj;ts förslag nödvändig.
Under hänvisning till det
anförda hemställer utskottet
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen 1971: 1012 samt med bifall till modonen 1971: 1039 till Miljövårdsforskning
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 13 160 000 kr."
b. av herr Takman (vpk) som anser att utskottets
yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 22 börjar med "Utskottet,
som" och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
"Utskottet
anser i likhet med modonärerna att den miljövårdsforskning som f. n. bedrivs i
vårt land är av otillräcklig omfattning. Orsaken härtill är främst bristande
resurser. Forskningens stora betydelse i kampen mot miljöförstöringen är
allmänt erkänd, och det synes nödvändigt, om forskningen skall kunna effektivt
fylla sin uppgift, att den tillåts arbeta under väsentligt bättre ekonomiska
betingelser än nu är fallet. Det läge forskningen befinner sig i och som
framgår av de av naturvårdsverket redovisade behoven är således djupt
otillfredsställande, och det får ses som en angelägen uppgift för statsmakterna
att söka råda bot härpå. Enligt utskottets mening bör naturvårdsverkets
anslagsäskanden till fullo godtagas.
Under hänvisning till det
anförda hemställer utskottet
att riksdagen i anledning av Kungl Maj:ts förslag
och motionen 1971: 1039 samt med bifall dll modonen 1971: 1012 dll Miljövårdsforskning
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 17 500 000 kr."
7. vid punkten 43 (Bidrag till vatten- och
luftvårdande åtgärder inom industrin)
av
herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Wirtén (fp). Krönmark (m), Larsson i
Borrby (c), Stjernström (c) och fru Anér (fp), som anser att utskottets
yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 26 börjar med "I motionerna"
och utskottets hemställan bort ha.följande lydelse:
JoU 1971:1 36
"I motionerna-------- (lika
med utskottet)-------- i enlighet här
med. Enligt utskottets mening kan vägande skäl anföras för en utvidg
ning av området för ifrågavarande bidragsgivning. Vatten- och luftföro
reningsproblem av i princip samma karaktär som inom industrin före
kommer nämligen även inom andra näringar, främst jordbruket och
trädgårdsnäringen. Det kreditstöd, som nu kan utgå till reningsanlägg
ningar inom jordbruket och trädgårdsnäringen, torde såvitt utskottet
kunnat bedöma inte utgöra tillräcklig stimulans till åtgärder utan bör
vid behov kunna kompletteras med statsbidrag enligt samma regler som
gäller för industrin. Utskottet ansluter sig därför till den uppfattning i
frågan som framförts i förevarande motioner. I överensstämmelse här
med förordar utskottet att anslagsrubriken ändras till Bidrag till vatten-
och luftvårdande åtgärder inom industrin, jordbruket och trädgårdsnä
ringen. Med hänsyn till föreliggande reservation på anslaget torde någon
uppräkning av detsamma ej vara behövlig.
Under åberopande av det anförda
hemställer utskottet att riksdagen
1.
i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag ävensom med bifall till motionerna 1971:418 och 1971:983
samt 1971: 1024, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet uttalat angående utvidgning av området
för nu ifrågavarande statliga stöd till att även omfatta jordbruksföretag m.
m.,
2.
i anledning av
Kungl. Maj;ts förslag samt med bifall till motionen 1971: 1024, såvitt i
övrigt är i fråga, till Bidrag till vatten-och luftvårdande åtgärder inom
industrin, jordbruket och trädgårdsnäringen för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr."
Särskilda yttranden
vid punkten 40 (Miljövårdsforskning) a. av herrar Hedin
och Krönmark (båda m), vilka anfört: "Miljövårdsforskningen är av
utomordentligt stor betydelse för att ge underlag för åtgärder som kan
förhindra fortsatt miljöförstöring och sanera sådan som redan skett.
Forskningen sker inte enbart genom statens naturvårdsverks försorg utan jämväl
genom bl. a. universiteten och inom industrin. Naturvårdsverkets
forskningsinsatser leds genom en särskild forskningsnämnd inom verket. Genom
denna nämnd sker också en viss samordning med utomstående forskningsinsatser.
Man kan emellertid ifrågasätta om inte samordningen med såväl inhemsk som
internationell forskning liksom fördelningen av tillgängliga resurser mellan
grundforskning och tillämpad forskning bäst skulle ske i en fristående
forskningsnämnd som naturresursutredningen på sin tid förordade. I
JoU 1971:1 37
vart
fall torde mycket stå att vinna på att få en avsevärt förbättrad internationell
forskningsplanering och arbetsfördelning än nu. Moderata samlingspartiet har i
en motion till årets riksdag föreslagit att miljövårdsforskningens
organisation, planläggning och prioritering görs till föremål för utredning
varvid särskilt behovet av internationell samordning beaktas.
Oavsett
hur miljövårdsforskningen organiseras behövs en förstärkning av resurserna för
denna forskning. I det bekymmersamma samhällsekonomiska läge vi i dag befinner
oss har vi emellertid ansett oss böra godtaga den uppräkning av anslaget med ca
10 "/o som departementschefen föreslagit."
b.
av herr Wirtén och fru Anér (båda fp), vilka anfört:
"I
folkpartiets partimodon angående miljövården (1971: 28) framhålls i fråga om
prioriteringar inom miljövårdsforskningen, att vi i första hand bör satsa på
forskning om biologisk kontroll, förbättrad avfallsbehandling och åtgärder mot
buller. För närvarande kan vi dock i likhet med utskottets majoritet icke
finna statsfinansiellt utrymme för en höjning av anslaget till
Miljövårdsforskning utöver vad Kungl. Maj:t angivit eller med 1 160 000 kr. Vi
vill understryka, att våra prioriteringar bör tillgodoses inom denna
anslagsram.
Vi
påpekar dessutom, att vi i andra yrkanden begärt en höjning av anslaget till
statens växtskyddsanstalt och till Jordbruksforskning med sammanlagt 500 000
kr. liksom en ökning av bidraget dll Weibullsholms växtförädlingsanstalt med 80
000 kr.
Vi
har vidare understrukit nämnda krav i ovanstående partimotion i motioner med
yrkanden om utredning angående ett avfallsforskningsinstitut, om organisation
av utvidgad insektspatologisk forskning för att få fram alternativ till
biociderna samt om anslag på 800 000 kr. till statens naturvetenskapliga
forskningsråd för ekologisk forskning av eko-systemanalystyp."
JoU 1971:1 38
Bilaga
Yttranden
över motionen 1971:1015 (p. 2)
Lantbruksstyrelsen
(12.2.1971)
Lantbruksstyrelsen
anför.
Såsom nämnts i motionen har jordbruket i
Sovjetunionen och de övriga östeuropeiska staterna undergått en intensiv
utveckling under de senaste åren. Denna utveckling har främjats bl. a. genom
ökade kapitalinvesteringar, växande mekanisering samt experiment med
gödningsämnen och nya växtsorter. Jordbruksproduktionen per innevånare ligger
för närvarande nästan 50 »/o över genomsnittet under första hälften av
1950-talet och denna produktionsstegring väntas fortsätta i accelererad grad.
Mycket tyder på att dessa länder i framtiden åter kan bli betydande exportörer
av jordbruksprodukter.
Med
hänsyn till de alltjämt bristfälliga kunskaperna om den intressanta
utveckling, som pågår och väntas accelerera i de östeuropeiska staternas
jordbruk, vore en fortiöpande metodisk bevakning onekligen av värde. En sådan
bevakningsuppgift, avseende såväl vetenskaplig-tekniska landvinningar som
organisatoriska problem och marknadsmässiga konsekvenser, tillgodoses bäst
genom en på platsen stationerad, kvalificerad fackman. Huruvida detta bör
föranleda inrättande av en ny tjänst som lantbruksrepresentant eller kan lösas
genom omdisponering av befintliga resurser på området undandrager sig
lantbruksstyrelsens bedömande.
Lantbrukarnas
Riksförbund (17.2.1971)
Lantbrukarnas Riksförbund tillstyrker motionärernas
förslag om inrättande av en tjänst som lantbruksrepresentant med öststaterna
som verksamhetsområde och anför därvid.
I likhet med motionärerna vill förbundet uttala som
sin mening, att den ordinarie utrikesrepresentationen i öststaterna har
begränsade möjligheter att bevaka frågor av vetenskaplig, teknisk och
marknadsmässig art och att en särskild fackbevakning på jordbrukets område vore
önskvärd i öststaterna. Den av motionärerna påtalade utvecklingen vad gäller
investeringstakt, vetenskaplig-teknisk utveckling och föränderliga marknader
ger anledning förmoda att en förändrad livsmedelsförsörjningssituation i
öststaterna är att vänta.
Förbundet
anser att den omvandling och expansion, som präglar jord
bruket i åtskilliga länder, motiverar ytterligare förstärkning av lantbru
kets utlandsrepresentation, öststaternas ej undantagna. Jordbruket repre
senterar nämligen ett område av näringslivet såväl vad beträffar veten
skap och teknik som jordbrukspolitik, som blivit alltmer mångfacette
rat och inom vilket olika åtgärder får konsekvenser långt utanför det
egna landet. '
JoU 1971:1 39
Jordbruksnäringen har genom Lantbrukarnas
Riksförbund (Sveriges Lantbruksförbund) i ett flertal skrivelser och
remissyttranden till Kungl. Mai:t och Riksdagens Jordbruksutskott under senaste
åren framfört synpunkter på en förstärkt utrikesrepresentation på lantbrukets
område. De av förbundet framförda önskemålen om tjänsternas prioritering,
senast framförda i skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet
av den 20.10.1970, äger enligt förbundets mening alltjämt sitt berättigande och
synes i detta sammanhang förtjäna beaktande.
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710042
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.