Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner
1971 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:JoU43, Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner
Dokumentets text
Jordbruksutskottets
betänkande nr 43 år 1971 JoU 1971: 43
Nr 43
Jordbruksutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av
priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner.
Propositionema
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 11,
punkten C 2) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1971/72
beräkna ett förslagsanslag av 103 000 000 kr. har Kungl. Maj:t i propositionen
nr 116 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för den 30 april 1971 föreslagit riksdagen att
dels antaga förslagen till
1)
lag om ändring i förordningen
(1961: 381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.,
2)
lag om ändring i förordningen
(1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område,
3) förordning om ändring
i tulltaxan (1968: 25),
dels
4)
godkänna de i propositionen
förordade grunderna för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter
för tiden den 1 juli 1971den 30 juni 1974,
5)
medge att Kungl. Maj:t eller,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, statens jordbruksnämnd, får vidta de åtgärder
som behövs för att genomföra prisregleringen under regleringsåret 1971/72,
6)
godkänna vad i propositionen
föreslagits om användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter under
regleringsåret 1971/72, och av andra i samband med jördbruksregleringen
inflytande avgiftsmedel,
7)
godkänna de förslag som lagts
fram i propositionen rörande användningen av införselavgiftsmedel, som
inflyter eller har influtit under regleringsåret 1970/71 eller tidigare
regleringsår och av andra i samband med jordbruksregleringen under samma
regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,
8)
medge att återbetalningstiden
för den rörliga kredit om högst 50 mUj. kr. som i riksgäldskontoret står till
förfogande för Svensk kötthandel, ekonomisk förening, får förlängas till den 1
juli 1978,
9)
godkänna vad i propositionen
förordats angående ersättningen till jordbruket för dess förluster till följd
av prisstoppet,
1
Riksdagen 1971.16 saml. Nr 43
JoU 1971: 43 2
10)
meddela regleringsföreningen
Stärkelse- och bränneriintressenter tillstånd att överta betalningsansvaret för
ett lån på ca 2,3 milj. kr.,
11)
till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 103 000 000 kr.
Det
huvudsakliga innehållet i prop. 1971:116
I anslutning till förslag som statens
jordbruksnämnd avgett efter överläggningar med jordbrukets
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen föreslås höjningar av
gränsskyddet för jordbruksprodukter vilka tillsammans med ökat ianspråktagande
av införselavgiftsmedel för att begränsa prishöjningarna för konsumenterna kan
beräknas möjliggöra en inkomstförstärkning för jordbruket med 637 milj. kr.
successivt under treårsperioden den 1 juli 1971den 30 juni 1974. Ändringarna
av gränsskyddet skall ske den 1 juli vart och ett av åren 19711973 och
beräknas motsvara inkomstförstärkningar med ca 362, 134 resp. 55 milj. kr.
Vidare föreslås att Kungl. Maj:t eller efter bemyndigande statens
jordbruksnämnd skall få besluta om ytterligare justeringar i prissättningen av
jordbruksprodukter under treårsperioden om utvecklingen av den allmänna
prisnivån ger anledning därtill.
Författningsförslagen
De vid propositionen fogade författningsförslagen
har följande lydelse:
1
Förslag till
Lag
om ändring i förordningen (1961: 381) om tillverkning av och
handel
med fodermedel m. m.
Härigenom förordnas, att 7, 13 och 16 §§ förordningen
(1961: 381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m. skal i ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Utan tillstånd av kontrollmyn- Utan tillstånd av kontrollmyn
digheten må ej saluhållas eller för- digheten må ej saluhållas, för
säljas vara, som avses i 2 §, eller säljas eller till riket införas vara,
fodermedel försatt med annat spe- som avses i 2 §, eller fodermedel
cialämne än vitaminer. försatt med annat specialämne
än vitaminer.
JoU1971:
43 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Utan hinder av bestämmelsen i
första stycket om införsel får vara transiteras eller på annat sätt befordras
under tullverkets kontroll eller läggas upp i frihamn eller på tidlager.
Vid meddelande av tillstånd som
avses i första stycket må kontrollmyndigheten föreskriva villkor som skola
gälla för tillståndets åtnjutande.
13 §1 Till böter dömes den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet
1.
underlåter att
lämna uppgift som avses i 5 §,
2.
lämnar oriktig
uppgift i fall som avses i 5 §, om gärningen ej är belagd med straff i
brottsbalken,
3. bryter mot föreskrift som 3. bryter mot föreskrift som
meddelats med stöd av 6 eller 8 § meddelats
med stöd av 6 eller
eller mot förbudet i 7 § första 8 § eller
mot förbudet i 7 § förs
stycket eller villkor som avses i ta
stycket att saluhålla eller för-
7 § andra stycket, sälja vara eller fodermedel eller
mot
villkor som avses i 7 § tredje stycket,
4.
underlåter att
göra anmälan enligt 4 § eller att föra anteckningar eller lämna uppgifter
enligt föreskrift som meddelats med stöd av 10 §,
5.
lämnar oriktig
anmälan i fall som avses i 4 § eller, i fall som avses i 10 §, för oriktiga
anteckningar eller lämnar oriktiga uppgifter, om gärningen ej är belagd med
straff i brottsbalken,
6.
bryter mot 9 §
eller vägrar att lämna biträde enligt 11 §.
Om ansvar för den som i strid mot
förbudet i 7 § första stycket eller mot villkor som meddelats enligt 7 § tredje
stycket inför vara eller fodermedel och för försök därtill finnas bestämmelser
i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
16 §1
Allmänt åtal för brott mot fö- Allmänt
åtal för brott mot fö-
reskrift
som meddelats med stöd reskrift som meddelats med stöd av 5 eller 6 § eller 7 §
andra av 5 eller 6 § eller, utom i fråga stycket får väckas endast efter om
införsel, 1 § tredje stycket får anmälan av kontrollmyndigheten, väckas
endast efter anmälan av
kontrollmyndigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.
' inaste lydelse 1969: 665. j-1
Riksdagen 1971. 16 saml. Nr 43
JoU
1971: 43
2 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa
bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område
Härigenom förordnas, att 7 och 10
§§ förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på
jordbrukets område skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §1 Tillverkare eller, i fall som
avses nedan under a, innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå erlägger
avgift för
a)
kött av häst,
nötkreatur, tamsvin och får, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning
enligt lagen den 20 mars 1959 (nr 99) om köttbesiktning m. m.
(slaktdjursavgift),
b)
mjölk som
användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,
c)
mjölk och
grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör
eller ost,
ost,
torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej
tillverkats i mejeri,
d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent
mjölkfett
men utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersätt
ningsmedel för grädde eller produkt för beredning av grädde eller er
sättningsmedel för grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens
hushåll,
e) vete och råg som användes för tillverkning av mjöl,
gryn, flingor
eller liknande produkt,
f) majs och maniokrot eller ämne som innehåller majs
eller maniokrot
samt annan väsentligen lika stärkelserik vara, som användes vid tillverk
ning av stärkelse eller stärkelseprodukt,
g) potatisstärkelse och ahndn
stärkelseprodukt av potatis) vilka
tillverkas för annat ändamål än
förbrukning i eget hushåll, eller
brännvin av potatis,
h) fett, fet olja och fettsyra som
erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänförlig till
tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fettvaruavgift),
i) oljekraftfoder som för försäljning,tillverkas i samband
med att olja utvinnes ur frön och frukter,
j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till
tulltaxenummer 19.02 eller 23.04,
k) produkt, hänförlig till tulltaxenr 21.07 D, som
tillverkas för försäljning, med undantag av sådant vid tillverkning av bakverk
använt slag av beredning som innehåller minst 10 viktprocent fett.
1 Senaste lydelse 1969: 373.
JoU1971:
43 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ,
10 §................................................................
Avgift erlägges vid omsättning av
a)
mjölkproducent
för mjölk, grädde och ost som han levererar till annan än mejeri eller
företagare som handlar med mjölk eller mejeriprodukter,
b)
mejeri för
mjölk, grädde, ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som ej levereras till
annat mejeri,
c)
annan
tillverkare än mejeri för margarinost,
d) annan företagare som handlar med mjölk eller
mejeriprodukter
än mejeri för mjölk, grädde och ost som mjölkproducent levererat,
. e) potatisproducent för potatis
som han levererar till bränneri eller stärkelsefabrik.
. Den som . odlar potatis på en
sammanlagd åkerareal av minst
0,5 hektar erlägger avgift för po
tatisen i förhållande till den odlade
. arealen..................................................................................
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.
3 Förslag till
Förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25)
Härigenom förordnas, att
tulltaxenummer 19.03 tulltaxan (1968: 25) skall ha nedan angivna lydelse. Till
följd härav kommer 19 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den
dag då denna förordning träder i kraft.
19 kap. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a)
näringsmedel av
de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent kakao (nr
18.06);
b)
varor av mjöl
eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07);
c)
farmaceutiska
produkter (30 kap).
2. Med mjöl avses i detta kapitel
förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter
eller köksväxter.
19.1
Maltextrakt.................................................... 15 »/o
19.2
Näringsmedel
(för barn, för dietiskt bruk eller för matlagningsändamål), beredda av mjöl,
stärkelse el-
> Tulltaxan omtryckt 1970: 629. » Senaste lydelse 1970:
629.
JoU 1971: 43 6
ler
maltextrakt, även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:
A. produkter av
sojamjöl eller till nr 11.05 hänför-
ligt mjöl av potatis....................................... fri
B. andra slag:
1.
produkter för beredning av
bakverk .. 100 kg 80:
2.
andra ................................................. 20 o/o
19.3
Makaroner, spagetti och
liknande produkter 100 kg 85:
19.4
Gryn och flingor, framställda
av tapioka-, sago-, potatis- eller annan stärkelse fri
19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande
varor, fram
ställda genom svallning eller röstning av spannmål
eller produkter av
spannmål ......................... ....... 10 «/o
19.6
Nattvardsbröd, oblatkapslar för
farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande varor av mjöl eller stärkelse ........................................................ fri
19.7
Matbröd, skeppsskorpor och
andra enklare bakverk utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller
frukt:
12
/o
20
»/o
6 o/o
20
o/o
A. flatbröd .........................................
B. andra slag ......................................
19.08 Bakverk, ej hänförliga till lu: 19.07, även
innehållan
de kakao (oavsett mängden):
A. biscuits och
wafers .........................
B. andra slag ......................................
Denna
förordning träder i kraft den 1 juli 1971.
Motionerna
m. m.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
dels den vid riksdagens början väckta motionen
1971: 69 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen måtte besluta
1.
att medel ställs till
lantbrukshögskolans förfogande för en fortsatt kontinuerlig prövning av
utländskt växtmaterial lämpat för norra Norrland,
2.
att möjligheterna för en
gemensam sortprövning och sortmarknad för Nordkalotten snarast utredes,
dels
de i anledning av propositionen 1971: 116 väckta motionerna
1.
1971: 1481 av herr Hedin m. fl.
(m), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att
Kungl. Maj:t i sina direktiv till lantbruksstyrelsen att utreda och lägga fram
förslag till ändringar i rationaliseringsstödet måtte beakta vad i motionen
anförts,
2.
1971: 1482 av herrar Jonasson
och Persson i Heden (båda c), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 116
JoU 1971: 43 7
måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att den aviserade översynen av
rationaliseringsstödet till jordbruket inriktas på att sådant stöd skall utgå
till mindre jordbruk inte endast "övergångsvis" utan även på längre
sikt,
3.
1971: 1485 av herr Börjesson i
Glömminge (c) vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj:ts
proposition nr 116 beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att en
utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag till införande av ett
system med betald semester för jordbrukare,
4.
1971:1486 av herr Hermansson i
Stockholm m. fl. (vpk), vari hemställts
att
riksdagen avslår proposition nr 116 och hemställer om nytt förslag till
reglering av priserna på jordbruksprodukter grundat på konsumentdelegationens
beräkningar,
att
riksdagen i skrivelse till regeringen begär undersökningar om
distributionskostnaderna för livsmedel och förslag om hur dessa skall
nedbringas,
att
riksdagen i skrivelse till regeringen begär utredning om övergång till en
lågprislinje för jordbruksprodukter,
5. 1971:
1487 av herr Oskarson (m) vari hemställts att riksdagen vid
behandling av proposition nr 116 måtte besluta att införselavgift skall
utgå vid import av s. k. fodermjölkspulver.
Till utskottet har i anledning av propositionen
inkommit skrivelse från Föreningen Svenska margarintillverkare och i anledning
av motionen 1971: 69 skrivelse från Sveriges utsädesförening.
Utskottet
I föreliggande proposition läggs bl. a. fram
förslag rörande utformningen av prisregleringen för jordbrukets produkter med
undantag för socker och sockerbetor för tiden efter den 30 juni 1971. Kungl.
Maj:ts förslag överensstämmer med vad som förordats av statens jordbruksnämnd
efter överläggningar med konsumentdelegationen och jordbrukets
förhandlingsdelegation. Med hänsyn främst till förhållandena inom
mjölkproduktionen föreslås att prisregleringen denna gång skall omfatta en
treårsperiod eller tiden den 1 juli 1971den 30 juni 1974. Perioden
sammanfaller med återstoden av nuvarande sockerreglerings-period. Förslaget
till prisreglering beräknas för treårsperioden successivt tillföra jordbruket
en intäktsförstärkning av sammanlagt 637.milj. kr. Av denna intäktsförstärkning
hänför sig omkring 551 milj. kr. till pris- och avgiftshöjningar och ca 86
milj. kr. till ökat ianspråktagande av införselavgiftsmedel, det sistnämnda i
syfte att begränsa prishöjningarna för konsumenterna.
JoU 1971:43 8
Tyngdpunkten i fråga om de föreslagna
prisförbättringarna ligger på mjölkområdet. För att bryta den nedåtgående
trenden i utvecklingen av mjölkproduktionen bör enligt propositionen
avräkningspriset till jordbrukarna höjas kraftigt. Ändringarna i
prisregleringen för mjölk och mejeriprodukter syftar sålunda till en höjning av
priset till jordbrukaren på mjölk med 10 öre per kg. under regleringsåret
1971/72 och till en ytterligare höjning av priset med 3 resp. 2 öre under de
båda därpå följande regleringsåren. Förslagen bör enligt departementschefen
avsevärt förbättra lönsamheten inom mjölkproduktionen och dessutom ge producenterna
en viss trygghet i planeringen.
Vid
överläggningarna med jordbruksnämnden biträddes de framlagda förslagen av
jordbrukets förhandlingsdelegation medan konsumentdelegationen för sin del
önskade stanna vid en nivå för inkomstförstärkningen till jordbruket på totalt
omkring 500 milj. kr.
Enligt
utskottets uppfattning ligger de framlagda förslagen i allt väsentligt i linje
med de principer för prissättningen och prisregleringens allmänna utformning
som riksdagen fastställde år 1967. Utskottet har sålunda för sin del inte något
att invända mot den i propositionen förordade nivån i fråga om den
intäktsförstärkning som bör successivt tillföras jordbruket under kommande
regleringsperiod. Inte heller har utskottet vid granskningen av de olika
detaljerna i föreliggande förslag funnit anledning till erinran. Utskottet
anser sig därför böra tillstyrka att de i propositionen framlagda förslagen får
utgöra grundval för prisregleringen under förut angivna treårsperiod.
Följaktligen avstyrker utskottet motionen 1971: 1486, såvitt däri yrkats
avslag på förevarande proposition och hemställts om nytt förslag grundat på
konsumentdelegationens beräkningar.
Utskottets
ställningstagande innebär att utskottet ej anser någon särskild åtgärd
påkallad från riksdagens sida i anledning av yrkandet i motionen 1971: 1487 om
viss avgiftsbeläggning av fodermjölkpulver. Ej heller finner utskottet av
Föreningen Svenska margarintillverkare anförda synpunkter rörande
fettvaruavgiftens storlek böra föranleda någon sådan åtgärd. Utskottet vill
erinra om att avgift som avses i förordningen (1967: 340) med vissa
bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område utgår med belopp som
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd
bestämmer. När det gäller förslagen rörande avgifterna för de olika
varuområdena fordras sålunda inte beslut av riksdagen i det enskilda fallet
även om en redovisning av förslagen är nödvändig för riksdagens bedömning av
prisregleringsförslaget i dess helhet.
Vad
utskottet i det föregående förordat innebär att nuvarande principer med
mittpriser och prisgränser samt inom prisgränserna fasta införselavgifter för
vissa viktiga varor skall gälla även i fortsättningen. De
normalinförselavgifter resp. principer för beräkning av rörliga avgifter.
JoU1971: 43 9
som
nu gäller, överförs med vissa i propositionen angivna mindre undantag till den
nya regleringsperioden. Räknat i kronor per person beräknas prisförslagen
medföra ökade livsmedelsutgifter med totalt ca 82 kr., varav 54 kr. år 1971/72.
Huvuddelen kommer på mjölk, 27 kr. för nyssnämnda regleringsår.
I
motionen 1971: 1486 framhålls att de fortgående höjningarna av
livsmedelspriserna utgör en hård belastning särskilt för låginkomsttagarna och
barnfamiljerna. Enligt motionärernas mening har de senaste årens utveckling
stärkt skälen för en övergång till lågprislinje för jordbruksstödet.
Motionärerna föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning härom.
I
anledning av förevarande motionsyrkande vill utskottet erinra om att valet av
metod, prislinje, för att finansiera kostnaderna för stödet till
jordbruksnäringen, efter att ha prövats i 1960 års jordbruksutredning, ingående
diskuterades i samband med att riksdagen år 1967 fastställde riktlinjerna för
den fortsatta jordbrukspolitiken. I prop. 1967: 95 stannade departementschefen
för att högprissystehiet tills vidare borde bibehållas. Det påpekades i
sammanhanget att valet av prislinje i mycket hög grad berodde på utvecklingen
av det europeiska ekonomiska samarbetet. Det konstaterades också att de flesta
länder, däribland medlemmarna i EEC, tillämpade högprissystemet.
Departementschefen betonade emellertid att en lågprislinje rent principiellt
hade avsevärda fördelar framför en högprislinje, inte minst med hänsyn till
att de lägre inkomsttagarna vid en lågprislinje får bära en mindre del av
kostnaderna för jordbruksstödet. Departementschefen underströk därför angelägenheten
av att frågan om möjligheterna att övergå till en lågprisHnje efter en tid ånyo
prövades. Högprislinjen borde liksom dittills kunna modifieras genom att bl. a.
införselavgiftsmedel användes för att sänka prisnivån. Mot vad
departementschefen anfört hade riksdagen inte något att erinra. Att såsom i
vissa motioner föreslagits påyrka en ny utredning rörande övergång till
lågprislinje fann riksdagen mot bakgrund av det anförda inte påkallat.
De
synpunkter på frågan om valet av prislinje som anfördes av 1967 års riksdag
äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Liksom hittills bör tills vidare
bibehållas ett högprissystem, som dock skall kunna modifieras i olika
hänseenden i prissänkande syfte. Förslaget till prisreglering för den kommande
treårsperioden är också, såsom framgår av det föregående, utformat enligt dessa
riktlinjer. Någon särskild utredning om övergång till lågprislinje finner
utskottet i enlighet med det anförda inte erforderlig. Yrkandet härom i
motionen 1971: 1486 avstyrks därför. I anledning av det i samma motion
framförda yrkandet om undersökningar rörande distributionskostnaderna för
livsmedel m. m. vill utskottet erinra om att lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden har möjlighet att ta initiativ till undersökningar som behövs
för att få fram
JoU 1971: 43 10
en
helhetsbild av utvecklingen inom lantbrukssektorn. Ej heller i nu förevarande
avseende finner därför utskottet skäl föreslå någon särskild åtgärd från
riksdagens sida på grund av motionen 1971: 1486.
Departementschefen
anför att den med föreliggande förslag till prisreglering avsedda
prisförbättringen på mjölk givetvis kommer att innebära en stimulans för
mjölkproduktionen men att det emellertid kan finnas anledning att även pröva
andra vägar att stimulera denna produktion. Enligt departementschefens mening
bör i syfte att begränsa nedgången av mjölkproduktionen göras en översyn av
rationaliseringsstödet för att möjliggöra att stöd övergångsvis skall kunna
utgå även till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter.
Departementschefen avser därför att återkomma till Kungl. Maj:t med förslag
till uppdrag åt lantbruksstyrelsen att utreda och lägga fram förslag till de
ändringar i nuvarande föreskrifter för rationaliseringsstödet som kan behövas
för detta ändamål. Utskottet finner i nuvarande läge välmotiverat att olika
vägar prövas i syfte att bryta den nedåtgående trenden i utvecklingen av
mjölkproduktionen, och utskottet kan för sin del tillstyrka departementschefens
förslag att i sammanhanget jämväl prövas möjligheterna att utvidga stödet för
rationaliseringsändamål till att övergångsvis kunna omfatta även jordbruk med
begränsade utvecklingsmöjligheter. Det långsiktiga målet för
rationaliseringsverksamheten bör självfallet alltjämt vara att skapa
rationella jordbruksföretag, som har möjligheter att på sikt bedriva en
effektiv och konkurrenskraftig produktion. Mot bakgrund härav finner utskottet
inte anledning tillstyrka förslaget i motionen 1971: 1482, att
lantbruksstyrelsens aviserade översyn av reglerna för rationaliseringsstödet
bör inriktas på ett stöd av mera långsiktig karaktär. De i motionen 1971: 1481
framförda önskemålen beträffande utformningen av direktiven för nyssnämnda
översyn påkallar enligt utskottets mening ingen särskild åtgärd från
riksdagens sida. Syftet med motionen synes nämligen tillgodosett redan med
Kungl. Maj:ts förslag.
I
anledning av yrkandet i motionen 1971: 1485 om utredning angående ett system
med betald semester för jordbrukare vill utskottet erinra om att riksdagen
tidigare under denna session haft att behandla ett antal motioner med yrkanden
om utredning rörande möjligheterna att tillskapa ett avbytarsystem för att
bereda jordbrukarna tillfälle till ordnad ledighet vid semester, sjukdom eller
av andra skäl. Riksdagen har i enlighet med utskottets förslag (JoU 1971: 6)
anhållit att Kungl. Maj:t överlämnar nämnda motioner till sambruksutredningen.
I avvaktan på resultatet av sambruksutredningens överväganden synes nu
föreliggande motionsyrkande inte böra föranleda någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.
I prop. 1971: 74 angående stöd till jordbruket i
norra Sverige, m. m. anmälde departementschefen att utredningen om stöd till
sagda jord-
JoU 1971: 43 11
bruk
föreslagit att ett belopp av 5 milj. kr. utöver nu utgående medel under en
femårsperiod skulle ställas till förfogande för målinriktade forsknings- och
utvecklingsprojekt rörande jordbruket i norra Sverige. Enligt utredningens
mening borde det övervägas att ta i anspråk införselavgiftsmedel för
ändamålet. Departementschefen avsåg att återkomma till frågan i samband med
anmälan av frågan om reglering av priserna på jordbrukets produkter. Något
förslag i frågan har emellertid inte framlagts i förevarande sammanhang. Som
departementschefen anfört får utredningens förslag i de delar som inte kan
tillgodoses inom ramen för forskningsmedel som anvisas budgetåret 1971/72 på
sedvanligt sätt prövas i samband med övriga anslagsframställningar för
budgetåret 1972/73.
Utskottet
har mot bakgrund av nu redovisade förslag av utredningen om stöd till
jordbruket i norra Sverige och de uttalanden som gjorts i anslutning därtill i
propositionerna 1971: 74 och 116 prövat i motionen 1971: 69 gjorda yrkanden om
att medel ställs till lantbrukshögskolans förfogande för en fortsatt kontinuerlig
prövning vid Röbäcksdalen av utländskt växtmaterial lämpat för norra Norrland
och att möjligheterna för en gemensam sortprövning och sortmarknad för
Nordkalotten snarast utreds.
Även
utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige, m, m. ansåg att
möjligheterna att öka samarbetet på jordbruksforskningens område mellan de
nordiska länderna inom nordkalottområdet borde undersökas. Vad gäller
verksamheten vid Röbäcksdalen ansåg utredningen att, med den kontaktpunkt
mellan forskningen och det norrländska jordbruket, som nämnda försöksanstalt
utgör, förutsättningarna borde vara goda för att forskningens rön förs ut till
näringen. Utredningen förutsatte att lantbrukshögskolan inte försvagar de
resurser som disponeras för det norrländska lantbruket utan snarare förstärker
dessa. I prop. 1971: 74 anförde departementschefen att han inte hade något att
erinra mot bl. a. de principiella överväganden som utredningen lagt till grund
för sina förslag. Även om, som förut nämnts, önskemålet om att få disponera
vissa införselavgiftsmedel för berörda forskningsändamål tills vidare inte
kunnat tillgodoses anser utskottet mot bakgrund av de uttalanden som
departementschefen gjort i anslutning till utredningens nu ifrågavarande
förslag att det finns skäl att anta att syftet med motionen 1971: 69 kommer
att tillgodoses utan särskild åtgärd från riksdagens sida. Som framgår av
skrivelse från Sveriges utsädesförening i sammanhanget har nyligen under
medverkan av företrädare för växtförädling, växtodling och utsädeshandel
uppgjorts ett handlingsprogram för utsädesförsörjningen i de fyra nordligaste
länen. Utsädesföreningen är också beredd att stödja ett utvidgat samarbete inom
Nordkalotten rörande såväl växtförädling som sortprövning.
JoU 1971: 43 12
Utskottet vill i förevarande sammanhang
avslutningsvis beröra en fråga som aktualiserats till följd av förväntade
ändringar i fråga om prissättningen på kött den 1 juli 1971. Enligt nu
föreliggande proposition skall införselavgiften för kött vid nämnda tidpunkt
höjas med 30 öre per kg. För norra delarna av landet tillkommer samtidigt det
särskilda pristillägg på kött som nyligen beslutats av riksdagen i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag i prop. 1971: 74 (JoU 1971: 33). Enligt vad utskottet
erfarit har Slakteriförbundet i skrivelse till statens jordbruksnämnd påtalat
att prishöjningen på kött om den genomförs vid ett enda tillfälle kan
förväntas medföra en kraftig snedvridning av slakteriernas tillförsel av
slaktdjur. Under juni månad beräknas slakten sålunda bli mycket obetydlig,
medan en kraftig slaktanhopning befaras under juli månad. Ur personalsynpunkt
kan det då bli mycket svårt för slakterierna att klara av situationen, då
sistnämnda månad normalt är lågproduktionstid och semestertid för personalen.
Med anledning härav har Slakteriförbundet hemställt om åtgärder i syfte att
åstadkomma ett successivt ikraftträdande av bestämmelserna rörande prisstödet
för' kött av nötkreatur till producenterna i norra Sverige. Enligt förbundet
borde Stödet lämpligen delas upp i två lika delar, så att halvt pristillägg
skulle börja utgå den 1 juni 1971 och helt tillägg den 1 augusti 1971.
Utskottet
är för sin del införstått med att det kan uppstå betydande svårigheter för många
slakterier att klara den arbetsanhopning som kan väntas bli följden av att de
nya bestämmelserna beträffande prissättningen på bl. a. nötkött träder i
kraft. Från denna synpunkt vore det givetvis av värde om prishöjningen kunde
genomföras etappvis och på ett sådant sätt att en mera jämn tillförsel av djur
till slakterierna kiinde komma till stånd. Enligt utskottets mening bör dock
denna fråga kunna lösas genom att jordbruksnämnden träffar överenskommelse med
bl. a. Slakteriförbundet om vissa avvikelser i fråga om ikraftträdandet av bestämmelserna
rörande pristillägg för nötkött till jordbruket i norra Sverige, så att
övergången till det nya systemet blir så smidig som möjligt. Kungl. Maj:t bör
kunna lämna jordbruksnämnden erforderligt bemyndigande härtill.
Under
åberopande av det anförda och med förmälan, att propositionen 1971: 116,
såvitt den ej berörts i det föregående, inte föranlett någon erinran från
utskottets sida, hemställer utskottet att riksdagen dels
1. avslår motionen 1971: 1486, såvitt däri
yrkats avslag på proposi
tionen,
dels antager till
propositionen fogade förslag till
2. lag om ändring i förordningen (1961: 381) om
tillverkning av
och handel med fodermedel m. m..
JoU 1971:
43 13
3. lag om ändring i
förordningen (1967: 340) med vissa bestämmel
ser om prisreglering på jordbrukets område,
4. förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25),
dels
5.
med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 1487 godkänner de i det
föregående förordade grunderna för reglering av priser m. m. på vissa
jordbruksprodukter för tiden den 1 juh 1971den 30 juni 1974,
6.
medger att
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, statens jordbruksnämnd får
vidta de åtgärder som behövs för att genomföra prisregleringen under
regleringsåret 1971/72,
7.
godkänner vad i
det föregående föreslagits om användningen av införselavgiftsmedel, som
inflyter under regleringsåret 1971/72, och av andra i samband med
jordbruksregleringen inflytande avgiftsmedel,
8.
godkänner de
förslag som lagts fram i det föregående rörande användningen av
införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit under regleringsåret
1970/71 eller tidigare regleringsår och av andra i samband med
jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande
avgiftsmedel,
9.
medger att
återbetalningstiden för den rörliga kredit om högst 50 milj. kr. som i
riksgäldskontoret står till förfogande för Svensk kötthandel, ekonomisk
förening, får förlängas till den 1 juli 1978,
10. godkänner vad som förordats
angående ersättningen till jordbruket för dess förluster till följd av
prisstoppet,
11. meddelar regleringsföreningen
Stärkelse- och bränneriintressenter tillstånd att överta betalnitigsansvaret
för ett lån på ca 2,3 milj. kr.,
12. till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 103 000 000 kr.,
13. anser motionen 1971:1481 besvarad
med vad utskottet i det föregående anfört,
14.
lämnar motionen
1971: 1482 utan åtgärd,
15.
lämnar motionen
1971: 1485 utan åtgärd,
16. lämnar motionen 1971: 1486, såvitt
den ej behandlats i det föregående, utan åtgärd,
17.
anser motionen
1971: 69 besvarad med vad utskottet anfört,
18.
som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
JoU 1971: 43 14
beträffande
ikraftträdandet av vissa bestämmelser angående pristillägg på kött till
jordbruket i norra Sverige.
Stockholm
den 25 maj 1971
På
jordbruksutskottets vägnar NILS G. HANSSON
Vid
detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie (c),
Mossberger (s)*, Persson i Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i Västervik (s),
Hedin (m), Magnusson i Grebbestad (s). Augustsson (s), Krönmark (m)*, fru
Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby (c)*. Takman (vpk), Johansson i
Holmgården (c). Berndtsson i Bokenäs (fp) och fru Theorin (s).
*
Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av
herr Takman (vpk) som anser att
dels
det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "I föreliggande"
och slutar på s. 10 med "Kungl. Maj:ts förslag" bort ha följande
lydelse:
"I föreliggande-------- (lika med utskottet)--- sammanlagt
637 milj. kr. Tyngdpunkten
i fråga om de föreslagna prishöjningarna ligger på mjölkområdet. Enligt
propositionen bör sålunda avräkningspriset till jordbrukarna höjas kraftigt.
Ändringarna i prisregleringen för mjölk och mejeriprodukter syftar sålunda till
en höjning av priset till jordbrukaren på mjölk med 10 öre per kg under
regleringsåret 1971/72 och till en ytterligare höjning av priset med 3 resp. 2
öre under de båda därpå följande regleringsåren. Förslagen är enligt
departementschefen avsedda att förbättra lönsamheten och skall dessutom ge producenterna
en viss trygghet i planeringen.
Vid
överläggningarna med jordbruksnämnden biträddes de framlagda förslagen av
jordbrukets förhandlingsdelegation men ej av konsumentde-legatiojien.
Sistnämnda delegation har för sin del varit beredd att acceptera en
flerårsuppgörelse, innefattande en betydande förbättring av mjölkpriset. Den
nivå, på vilken förslaget nu ligger, beräknas direkt medföra en ökning av
jordbrukarfamiljens inkomst på inemot 20 procent för treårsperioden. Härtill
komrner emellertid att inflationsregeln ger jordbrukarna, förutom täckning för
ökade driftskostnader, kompensation för höjda levnadskostnader. Dessutom skall
beaktas vinsten av
JoU 1971: 43 15
den
fortgående rationaliseringen inom jordbruket, som för 1960-talet beräknas till
omkring 6 procent per år. Vid en allmän prisuppgång av 4 procent om året kan
den samlade ökningen av jordbrukarnas inkomster under treårsperioden komma att
bli 4550 procent.
Konsumentdelegationen
hade för sin del önskat stanna vid en nivå för inkomstförstärkningen till
jordbruket på totalt omkring 500 milj. kronor, vartill skulle komma ett
inflationsskydd.
Utskottet
vill erinra om att konsumentpriserna på livsmedel ökade starkt under 1969 och
1970. Från december 1968 till december 1969 uppgick ökningen enligt
långtidsindex till 5,4 procent. Under 1970 var ökningen ännu starkare och
beräknades i konsumentprisindex till 7,2 procent från december 1969 till
december 1970. Under de gångna månaderna av 1971 har livsmedelspriserna för
konsumenterna ökat ungefär lika mycket som under hela 1969 eller med 5,3
procent fram t. o. m. mars månad genom höjningen av mervärdeskatten vid
årsskiftet. Dessa fortgående höjningar av livsmedelspriserna utgör en hård
belastning särskilt för låginkomsttagarna och barnfamiljerna. I propositionen
föreslås att riksdagen skall godkänna ytterligare stora prishöjningar på
livsmedel. Räknat i kronor per person beräknas prisförslagen medföra ökade livsmedelsutgifter
med totalt ca 82 kr., varav 54 kr. år 1971/72. Huvuddelen av ökningen kommer
på mjölk, 27 kr. år 1971/72. Med hänsyn till att barnfamiljernas förbrukning av
just mjölk ligger väsentligt över genomsnittet torde merkostnaderna för dessa
familjer bli väsentligt större än vad som framkommer om man utgår från de
anförda siffrorna. Utan att till alla delar instämma i konsumentdelegationens
motiveringar anser utskottet att dessa förslag borde legat till grund för
propositionen i stället för jordbruksnämndens förslag. Med hänsyn härtill anser
utskottet att nytt förslag till prisreglering i enlighet härmed bör utarbetas
och föreläggas höstriksdagen för beslut. Däremot har utskottet inte något att
erinra mot förslaget till medelsanvisning under prisregleringsanslaget.
Propositionen bör emellertid i övrigt såsom föreslagits i motionen 1971: 1486
avslås. I avvaktan på nytt förslag i ämnet bör hittillsvarande bestämmelser i
tillämpliga delar gälla t. v.
Utskottet
finner mot bakgrund av vad nu anförts inte anledning att gå in närmare på
detaljerna i förevarande proposition eller i den i anslutning därtill väckta
motionen 1971: 1487.
I
detta sammanhang vill utskottet erinra om att valet av metod, prislinje, för
att finansiera kostnaderna för stödet till jordbruksnäringen, efter att ha
prövats av 1960 års jordbruksutredning, ingående diskuterades i samband med att
riksdagen år 1967 fastställde riktlinjerna för den fortsatta
jordbrukspolitiken. I prop. 1967: 95 stannade departementschefen för att
högprissystemet tills vidare borde bibehållas. Det påpekades i sammanhanget att
valet av prislinje i mycket hög grad berodde på utvecklingen av det s. k.
europeiska ekonomiska samarbetet. Det konsta-
JoU1971: 43 16
terades
också att de flesta kapitahstiska länder, däribland medlemmarna i EEC,
tillämpade högprissystemet. Departementschefen betonade emellertid att en
lågprislinje rent principiellt hade avsevärda fördelar framför en
högprislinje, inte minst med hänsyn till att de lägre inkomsttagarna vid en
lågprislinje får bära en mindre del av kostnaderna för jordbruksstödet.
Departementschefen underströk därför angelägenheten av att frågan om
möjligheterna att övergå till en lågprislinje efter en tid ånyo prövades.
Högprislinjen borde liksom dittills kunna modifieras genom att bl. a.
införselavgiftsmedel användes för att sänka prisnivån. Mot vad
departementschefen anfört hade riksdagen inte något att erinra. I motionen
1971: 1486 framhålls att prisutvecklingen i fråga om livsmedel under de senaste
åren ytterligare förstärkt skälen för en övergång till lågprislinje för
jordbruksstödet. Enligt motionärernas mening bör riksdagen begära en utredning
om detta. Utskottet kan för sin del ansluta sig till detta förslag och
tillstyrker därför motionsyrkandet. Likaså finner utskottet sig böra biträda
det i samma motion framförda förslaget om vissa undersökningar beträffande
distributionskostnaderna för livsmedel. Utskottet anser det i likhet med
motionärerna angeläget att utredningar avseende prisutvecklingen och bakomliggande
orsaker till pris-och marginalförändringar på livsmedelsprodukter fortsätts och
utvidgas så att de kan läggas till grund för förslag om åtgärder för att
nedbringa den prisfördyring av livsmedlen som sker på vägen från jordbrukaren
till konsumenten.
Departementschefen
har i förevarande sammanhang framfört tanken på att, i syfte att begränsa
nedgången av mjölkproduktionen, en översyn bör göras av rationaliseringsstödet
för att möjliggöra att stöd övergångsvis skall kunna utgå även till jordbruk
med begränsade utvecklingsmöjligheter. Departementschefen avser därför att
återkomma till Kungl. Maj:t med förslag till uppdrag åt lantbruksstyrelsen att
utreda och lägga fram förslag till de ändringar i nuvarande föreskrifter för
rationaliseringsstödet som kan behövas för detta ändamål. Utskottet finner i
nuvarande läge välmotiverat att olika vägar prövas i syfte att bryta den
nedåtgående trenden i utvecklingen av mjölkproduktionen och utskottet kan för
sin del tillstyrka departementschefens förslag att i sammanhanget jämväl prövas
möjligheterna att utvidga stödet för rationaliseringsändamål till att
övergångsvis kunna omfatta även jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter.
Det långsiktiga målet för rationaliseringsverksamheten bör självfallet
alltjämt vara att skapa rationella jordbruksföretag, som har möjligheter att på
sikt bedriva en effektiv och konkurrenskraftig produktion. Mot bakgrund härav
finner utskottet inte anledning tillstyrka förslaget i motionen 1971: 1482,
att lantbruksstyrelsens aviserade översyn av reglerna för
rationaliseringsstödet bör inriktas på ett stöd av mera långsiktig karaktär. De
i motionen 1971: 1481 framförda önskemålen beträffande utformningen av
direktiven för nyssnämnda översyn på-
JoU 1971: 43 17
kallar
enligt utskottets mening ingen särskild åtgärd från riksdagens sida. Syftet med
motionen synes nämligen tillgodosett redan med Kungl. Maj:ts förslag."
dels
det stycke av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "augusti 1971" bort ha följande lydelse.
"Utskottet vill---- (lika med utskottet) juli 1971. För
de norra delarna av landet
tillkommer då det särskilda pristillägg på kött
som nyligen beslutats av riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
i prop. 1971: 74 (JoU 1971: 33). Enligt vad (lika med utskot
tet) ----- augusti 1971."
dels utskottets hemställan bort ha följande
lydelse: "1. i anledning av motionen 1971: 1486, såvitt avser grunderna
för reglering av priserna m. m. på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1
juli 1971den 30 juni 1974, m.m., avslår Kungl. Maj:ts proposition 1971: 116,
2.
med bifall till motionen 1971:
1486, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om
utredning och förslag rörande övergång till lågprislinje för
jordbruksprodukter,
3.
med bifall till motionen 1971:
1486, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört rörande behovet av undersökningar rörande
distributionskostnaderna för livsmedel, m. m.,
4.
med bifall till motionen 1971:
1486, såvitt den ej behandlats i det föregående, och i anledning av motionen
1971: 1487 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t förelägger
höstriksdagen nytt förslag till reglering av priserna på jordbruksprodukter,
grundat på konsumentdelegationens beräkningar,
5.8. = 12.15. i
utskottets hemställan, 9.10. = 17.18. i utskottets hemställan."
Särskilt
yttrande
angående rationaliseringsstöd till jordbruk med
begränsade utvecklingsmöjligheter av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp),
Hedin (m). Krönmark (m), Larsson i Borrby (c), Johansson i Holmgården (c) och
Berndtsson i Bokenäs (fp) som anför:
"Departementschefens
förslag att lantbruksstyrelsen ges uppdrag att utreda och framlägga förslag
till rationaliseringsstöd även till jordbruk med begränsade
utvecklingsmöjligheter är enligt vår mening att hälsa med tillfredsställelse.
Vi vill i förevarande sammanhang framhålla angelägenheten av att det fortsatta
arbetet med jordbrukets rationalisering inriktas på att av mindre och
medelstora enheter successivt åstadkomma bärkraftiga och effektiva
familjejordbruk. Möjligheter bör även finnas
JoU 1971: 43 18
att
i vissa fall lämna rationaliseringsstöd till enheter som inte bedöms kunna
utvecklas till helt fullständiga företag. Likaså bör man överväga att lämna
rationaliseringsstöd till enheter där det kombinerade jord- och skogsbruket ger
tillfredsställande lönsamhet. Det kan exempelvis vara motiverat att av
arbetsmarknadsskäl stödja vissa temporära förbättringar av
produktionsbetingelserna. Sådant stöd bör också kunna anpassas till de
speciella förhållanden som råder i olika regioner. Mot bakgrund av det anförda
förutsätter vi att det i propositionen använda uttrycket
"övergångsvis" i anslutning till det föreslagna
rationaliseringsstödet kommer att ges en förhållandevis vid tolkning."
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710042
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.