Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående jordbrukspolitiken

1971 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:JoU44, Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående jordbrukspolitiken

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets
betänkande nr 44 år 1971 JoU 1971:44

Nr 44

Jordbruksutskottets
betänkande i anledning av motioner angående jordbrukspolitiken.

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av
utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner:

dels
1971: 100 av herr Taube (fp), vari hemställts att riksdagen beslutar att hos
Kungl. Maj:t begära utredning och förslag om att exportförluster på
brödspannmål helt eller delvis regleras på annat sätt än genom nu utgående
förmalningsavgifter,

dels
1971:212 av herr Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kimgl. Maj:t uttalar att prissättningen på
jordbruksprodukter blir sådan att tillfredsställande lönsamhet och förräntning
kan åstadkommas på rationella jordbruksenheter så att jordbrukarna får reella
möjligheter att följa med i den allmänna standardutvecklingen,

dels
1971: 979 av herr Antby m. fl. (fp), vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller om en undersökning beträffande utvecklingen inom
jordbruksnäringen efter år 1967 samt om förslag till riksdagen med anledning av
de vid undersökningen gjorda erfarenheterna,

dels
1971: 980 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c), vari hemställts
att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att frågan
om tillämpande av lågprislinje för vissa hälsolivsmedel blir föremål för prövning,

dels
1971: 987 av herrar Boo och Dahlgren (båda c), vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att en utredning tillsätts med direktiv
att utreda jordbrukets situation och de riktlinjer som bör gälla för den
framtida jordbrukspolitiken,

dels
1971: 1003 av herr Hansson i Skegrie m. fl (c), vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en ingående utredning och
kartläggning av det svenska jordbrukets situation vid en EEC-anslutning och hur
vi därvid skall kunna säkra en tillräcklig självförsörjning med livsmedel,

dels
1971: 1004 av herr Hansson i Skegrie m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen
i skrivelse tiU Kungl. Maj:t hemställer om förstärkning av
jordbruksregleringens prissättningssystem och i övrigt sådana åtgärder att de
inkomstförhållanden och lönsamhetsvillkor för jordbruket som beslöts av 1967
års riksdag snarast kan uppnås.

Riksdagen
1971. 16 saml. Nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

JoU 1971: 44 2

dels 1971: 1011 av herr Hedlund m. fl. (c), vari
såvitt nu är i fråga hemställts att riksdagen

»1.
uttalar sig för att en inkomst- och lönsamhetsförbättring åstadkommes inom
jordbruket så att den av 1967 års riksdag uttalade målsättningen om
företagsekonomisk lönsamhet snarast blir uppfylld,

3.
i skrivelse tUl Kungl. Maj:t anhåller om snabba åtgärder för att säkra en
tillräckhg tQlgång på mjölk och mjölkprodukter inom landet,

5.
i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om prövning av möjligheterna att vid sidan av direkta prishöjningar på
jordbruksprodukter även använda insatser av mera produktneutral karaktär,

6.
uttalar sig för en utökning av
sockerbetsodlingen till förslagsvis 50 000 hektar»,

dels
1971: 1025 av herr Kristiansson i Harplinge m. fl. (c), vari hemställts att
riksdagen beslutar att i skrivelse till KungJ. Maj:t begära att en
sammanfattande analys verkställs av de faktorer som efter 1967 års
riksdagsbeslut påverkat inkomst- och lönsamhetsutvecklingen samt rationaliseringsverksamheten
i jordbruket.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen
1971: 1003 från statens jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan
och Lantbrukarnas riksförbund. Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet. I betänkandet 1971: 43 har utskottet
behandlat Kungl. Maj:ts förslag angående reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. för den närmaste treårsperioden. Utskottet har för
sin del tillstyrkt att förslagen får utgöra grundval för prisregleringen under
angivna period.

I
anslutning härtill har utskottet haft att ta ställning till vissa vid
riksdagens början väckta motioner med förslag syftande till ändringar i olika
avseenden av gällande riktlinjer och bestämmelser för jordbrukspolitiken.
Utskottets ställningstagande till nu ifrågavarande motioner redovisas i detta
betänkande.

Vad först gäller de motioner, 1971: 979 och 1971:
1025, vari yrkats på vissa undersökningar beträffande inkomst- och
lönsamhetsutvecklingen m. m. inom jordbruket efter år 1967, vUl utskottet
erinra om att det åligger den år 1969 inrättade lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden att samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska
utvecklingen inom lantbruket. I nämnden ingår företrädare för berörda statliga
myndigheter, forskningen och jordbrukets organisationer. Huvuduppgiften för
samarbetsnämnden är att regelbundet redovisa en helhetsbild av utvecklingen
inom lantbrukssektorn. Planläggningen och samordningen av verksamheten sker
inom ett antal till nämnden knutna expertgrupper. Som framgår av prop. 1971:
116 har sådana undersökningar som efterlysts i motionerna verkställts inom
ramen för nämnda

s. 3 Kontrollera mot PDF

JoU 1971: 44 3

expertgruppers
arbete. Grupperna har även ställt material till förfogande för de
överläggningar som ägt rum mellan statens jordbruksnämnd, konsumentdelegationen
och jordbrukets förhandUngsdelegation beträffande jordbruksprisregleringen
efter den 30 juni innevarande år. Vid nu angivna förhållanden finner utskottet
förevarande motioner mte påkalla någon särskild riksdagens åtgärd.

I
sin samordnande verksamhet åligger det den lantbruksekonomiska samarbetsnämnden
särskilt att kontinuerligt redovisa den faktiska och förväntade utvecklingen
inom lantbrukssektom och att låta verkställa utredningar som underlag för
jordbrukspolitiska överväganden och beslut. I förevarande sammanhang må även
erinras om att 1967 års riksdag vid behandlingen av frågan om
lantbruksnämndernas organisation uttalade (prop. 1967: 74, JoU 1967: 18, rskr.
1967: 214), att det bör vara en väsentlig uppgift för lantbruksstyrelsen att
analysera behovet av olika åtgärder och värdera effekten av insatta
rationaliserings- och omställningsmedel i syfte att ge den fortsatta
verksamheten en så effektiv inriktning som möjligt. Under hänvisning till det
anförda och med framhållande av den relativt korta tid som nu gällande
riktlinjer varit gällande, avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1971: 987
om tillsättande av en ny utredning rörande den framtida jordbrukspolitiken.

Mot
bakgrund av den ogynnsamma inkomst- och lönsamhetsutvecklingen inom jordbruket
imder senare år begärs i motionen 1971: 212 att riksdagen uttalar sig för att
prissättningen på jordbruksprodukter blir sådan att tillfredsställande
lönsamhet och förräntning kan åstadkommas på rationella jordbruksenheter så
att jordbrukarna får reella möjligheter att följa med i den allmänna
standardutvecklingen. Även i motionerna 1971: 1011 och 1971: 1004 framförs
yrkanden om åtgärder i syfte att åstadkomma sådan förbättring av jordbrukarnas
inkomst- och lönsamhetsförhållanden, att den av 1967 års riksdag beslutade
målsättningen snarast blir uppfylld.

I
anledning av förevarande motionsyrkanden vill utskottet erinra om att det
förslag till prisreglering på jordbrukets område som framlagts i prop. 1971:
116 och som tillstyrkts av utskottet (JoU 1971: 43) innebär att jordbruket
under treårsperioden den 1 juli 197130 juni 1974 successivt tillförs en
inkomstförstärkning av 637 milj. kr. För jordbrukarfamiljer vid gårdar med
2050 ha åker i slättbygdsområdet beräknas arbets- och kapitalinkomsterna stiga
med 18 % under regleringsperioden. Härtill kommer jordbruket att kompenseras
för ändringar av den allmänna prisnivån genom halvårsvisa utlösningar av ett
s. k. inflationsskydd. Liksom hittills får jordbruket tillgodoräkna sig
vinsterna av den fortgående rationaliseringen inom näringen. Förslaget till
prisreglering under den angivna treårsperioden har biträtts av jordbrukets
förhandlingsdelegation. Mot bakgrund av det nu anförda finner utskottet inte
anledning att föreslå någon särskild riksdagens åtgärd i anledning av

1*
Riksdagen 1971. 16 saml. Nr 44

s. 4 Kontrollera mot PDF

JoU 1971: 44 4

förevarande
motionsyrkanden. Utskottet förutsätter dock att utvecklingen imder den
kommande regleringsperioden med stor uppmärksamhet kommer att följas av Kungl.
Maj:t och berörda myndigheter. En betydelsefull uppgift i detta sammanhang har
givetvis den lantbruksekonomiska samarbetsnämnden i vilken, som nyss nämnts,
ingår representanter för såväl de statliga organen på området som jordbrukets
organisationer.

Vad
härefter gäller ett yrkande i motionen 1971: 1011 om åtgärder för att säkra en
tillräckhg tillgång på mjölk och mjölkprodukter inom landet vill utskottet
erinra om att förslaget till prisreglering för nästkommande regleringsperiod i
stor utsträckning utformats med syfte att bryta den nedåtgående trenden i
utvecklingen av mjölkproduktionen. Sålunda föreslås en avsevärd höjning av
avräkningspriset på mjölk. I syfte att begränsa nedgången av mjölkproduktionen
skall vidare prövas möjligheterna att övergångsvis ge rationaliseringsstöd även
till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter. På grund av vad nu anförts
föreslår utskottet att förevarande motionsyrkande ej föranleder någon särskild
åtgärd frän riksdagens sida.

I
motionen 1971: 980 hemställs att frågan om tillämpande av lågprislinje för
vissa hälsolivsmedel blir föremål för prövning. Utskottet har i betänkandet
1971: 43 anfört vissa principiella synpunkter på frågan om val av prislinje för
att finansiera kostnaderna för stödet till jordbruksnäringen. I
överensstämmelse med vad utskottet därvid uttalat avstyrker utskottet nu
förevarande motionsyrkande.

I
motionen 1971: 1011 anförs att det finns anledning i nuvarande situation att
göra en allmän kartläggning av de möjligheter som föreligger att vid sidan om
direkta prishöjningar på produkterna förbättra jordbrukets lönsamhet och
näringsutövarnas sociala situation. Dylika åtgärder kan vara produktneutrala,
såsom förbilligande av produktionsförnödenheter, direkta subventioner och
skattelättnader. Enligt motionärerna bör riksdagen begära en prövning av
hithörande spörsmål. Utskottet vill erinra om att nu gällande högprislinje
inte tillämpas renodlat utan att den är förbunden med flera modifieringar i
syfte att lindra de prismässiga effekterna av prisregleringen för vissa
konsumentgrupper. Enligt förslaget till prisreglering för kommande treårsperiod
skall sålunda ca 86 milj. kr. av införselavgiftsmedel användas i syfte att
begränsa prishöjningarna för konsumenterna. Som påpekats i annat sammanhang är
valet av metod för att finansiera kostiiaderna för jordbruksstödet i mycket hög
grad beroende av utvecklingen av det europeiska ekonomiska samarbetet.
Utskottet utgår från att möjligheterna att på olika sätt ytterligare modifiera
högprissystemet fortlöpande kommer att tas till vara i samband med de
återkommande omprövningarna av prisregleringen och att det därför inte torde
vara erforderligt med en särskild utredning i ämnet för att tillgodose syftet
med nu ifrågavarande motionsyrkande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

JoU 1971: 44 5

I nyssberörda motion har även framförts önskemål om
ett riksdagsuttalande av innebörd att den för sockerbetsodling avsedda arealen
bör ökas från nuvarande 40 000 ha till 50 000 ha i syfte bl. a. att undandra
motsvarande åkerareal från spannmålsodling och därigenom bidraga till att
minska rådande spannmålsöverskott. Utskottet vill i anslutning härtill erinra
om att riksdagen år 1969 godkände grunderna för reglering av sockernäringen för
femårsperioden den 1 juli 196930 juni 1974. Sockerregleringen, som utformats i
enlighet med förslag av 1968 års jordbrukspriskommitté efter överläggningar
med företrädare för sockerbets-odlarna, sockertUlverkningen och
jordbruksnämndens konsumentdelegation, bygger på av riksdagen år 1967
fastställda riktlinjer för en begränsning av den inhemska sockerbetsodlingen
till 40 000 ha och en fortsatt konkurrensmässig anpassning till vad som gäller
inom EEC. Enligt utskottets mening torde frågan om en eventuell utvidgning
eller annan jämkning av betodlingsarealen böra tas upp i samband med kommande
överläggningar rörande sockerregleringen efter nu löpande period. Motionsyrkandet
avstyrks därför.

I
motionen 1971: 1003 har hemställts om en ingående utredning och kartläggning av
det svenska jordbrukets situation vid en EEC-anslutning och hur vi därvid skall
kunna säkra en tillräcklig självförsörjning med livsmedel. Som anförs i
remissyttrandena över motionen tillsattes i maj förra året inom
handelsdepartementet en särskild beredningsgrupp med uppgift att inom
departementet bereda frågor av betydelse för utformningen av instruktionerna
för eventuella förhandlingar med EEC. I denna beredningsgrupp ingår
representanter för olika berörda departement, vilka fått i uppdrag att närmare
kartlägga de vid förhandlingarna aktuella frågorna, bl. a. jordbruksproblemen.
Utskottet finner i likhet med lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden att det
kan förutsättas att de i förevarande motion berörda frågorna redan beaktas i nu
nämnda sammanhang. Någon sådan särskild utredning av hithörande spörsmål som
föreslås i motionen finner utskottet under angivna förhållanden inte motiverad
och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Slutligen
finner utskottet ej heller tillräckliga skäl att biträda det i motionen 1971:
100 framförda yrkandet om utredning och förslag syftande till att möjliggöra
att exportförluster på brödspannmål regleras helt eller delvis på annat sätt än
genom nu utgående förmalningsavgifter. Utskottet vill framhålla att någon
ändring av spannmålsregleringens utformning i nu förevarande avseende inte
ifrågasatts för den kommande regleringsperioden.

Under hänvisning till det anförda hemställer
utskottet att riksdagen

1.
lämnar motionerna 1971: 979 och
1971: 1025 utan åtgärd,

2.
lämnar motionen 1971: 987 utan
åtgärd,

3.
lämnar utan åtgärd motionerna
1971: 1004, 1971: 212 och 1971:

s. 6 Kontrollera mot PDF

JoU 1971: 44 6

1011,
de båda sistnämnda motionerna såvitt avser krav på lönsamhetsförbättring inom
jordbruket m. m.,

4.
lämnar motionen 1971: 1011,
såvitt avser punkt 3 i motionsyrkandet, utan åtgärd,

5.
anser motionen 1971:1011,
såvitt avser punkt 5 i motionsyrkandet, besvarad med vad utskottet anfört,

6.
lämnar motionen 1971: 1011,
såvitt avser punkt 6 i motionsyrkandet, utan åtgärd,

7.
lämnar motionen 1971: 1003 utan
åtgärd,

8.
lämnar motionen 1971: 980 utan
åtgärd,

9.
lämnar motionen 1971: 100 utan
åtgärd.

Stockholm
den 25 maj 1971

På
jordbruksutskottets vägnar NILS G. HANSSON

Vid
detta ärendes slutbehandling har närvarit herrar: Hansson i Skegrie (c),
Mossberger (s)*, Persson i Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i Västervik (s),
Hedin (m), Magnusson i Grebbestad (s). Augustsson (s). Krönmark (m)*, fru
Lindberg (s), herrar Takman (vpk), Johansson i Holmgården (c). Berndtsson i
Bokenäs (fp), Kristiansson i Harplinge (c)* och fru Theorin (s), dock att vid
behandlingen av motionsyrkandena enligt punkterna 49 i utskottets hemställan
herr Larsson i Borrby (c)* närvarit i stället för herr Kristiansson i Harplinge
(c).

*
Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. angående utvecklingen inom jordbruket efter år
1967 av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m). Krönmark (m),
Johansson i Holmgården (c), Bemdtsson i Bokenäs (fp) och Kristiansson i Harplinge
(c) som anser att

dels
det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 2 med »Vad först» och slutar
på s. 3 med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:

»I
motionerna 1971:979 och 1971: 1025 pekas på den ogynnsamma utveckling som
jordbruket undergått under senare år med bl. a. starkt minskad mjölkproduktion
och ett kraftigt ökat spannmålsöverskott. Denna utveckling liksom det
förhållandet att på rationaliseringsområdet tillgängliga kreditgarantier inte
på långt när utnyttjats visar enligt motionärerna att intentionerna med 1967
års riksdagsbeslut inte fullföljts. I motionen 1971: 1025 erinras om att
berörda ämbetsverk och den lant-brnksekonomiska samarbetsnämnden
fortlöpande samlar in en stor

s. 7 Kontrollera mot PDF

JoU 1971: 44 7

mängd
statistik som belyser utvecklingen inom jordbruket. Enligt motionärernas
mening ger dock inte denna statistikinsamling tillräckligt underlag för att
man skall kunna rätta till eventuella brister och få en bättre balanserad
utveckling. Det är, framhåller motionärerna, nödvändigt att orsakssammanhangen
blir mer ingående analyserade och jämförda med de antaganden varpå besluten av
1967 års riksdag grundades. Utskottet kan för sin del helt ansluta sig tiU de
synpunkter som anförts i förevarande motioner. De undersökningar som
verkställts ger sålunda visserligen en god bild över utvecklingen men de säger
inte någonting om orsakssammanhangen. Utskottet finner därför starka skäl tala
för att en sammanfattande analys verkställs av de faktorer som efter 1967 års
riksdagsbeslut påverkat inkomst- och lönsamhetsutvecklingen samt rationaliseringsverksamheten
inom jordbruket.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha
följande lydelse: »l.som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionerna 1971: 979 och 1971: 1025,»

2. angående utredning om det svenska jordbrukets
situation vid en EEC-anslutning av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp),
Hedin (m). Krönmark (m), Larsson i Borrby (c) Johansson i Holmgården (c) och
Berndtsson i Bokenäs (fp) som anser att

dels
det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »I motionen» och
slutar med »följaktligen motionsyrkandet» bort ha följande lydelse:

»I
motionen------ Qika med utskottet)---- bl. a. jordbruks

problemen. Utskottet vill för sin del understryka vikten av att beredning

en av de jordbrukspolitiska frågorna i nu förevarande sammanhang blir

så allsidig och grundlig som möjligt. Mycket skiljaktiga förhållanden rå

der som bekant i fråga om jordbruket i olika delar av vårt land. Enligt

utskottets mening är det därför angeläget att företrädare för jordbruks

näringen, representerande olika landsdelar, får tillfälle att delta i pröv

ningen av de villkor som det svenska jordbruket måste tillförsäkras i

samband med en närmare anknytning till EEC-marknaden. Med hänsyn

till frågornas betydelse ur samhällsekonomiska och allmänpolitiska syn

punkter synes förevarande utredningsarbete även böra ges en bredare

parlamentarisk förankring. Utskottet finner mot bakgrund av det an

förda starka skäl tala för att den beredning av jordbruksfrågorna som

hittills skett, främst på tjänstemannaplanet, kompletteras med undersök

ningar i vilka såväl parlamentariker som företrädare för jordbruket del

tar. LämpUgen bör detta kunna ske genom att den förenämnda bered

ningsgruppen förstärks i angivet syfte.»

dels utskottets hemställan under 7. bort ha
följande lydelse: »7. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionen 1971: 1003,»

s. 8 Kontrollera mot PDF

JoU 1971: 44 8

Särskilda
yttranden

1. angående inkomst- och lönsamhetsutvecklingen
inom jordbruket av

herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m). Krönmark (m), Jo

hansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och Kristiansson i

Harplinge (c) som anför:

»Inkomstmålsättningen
för jordbruket i 1967 års jordbruksbeslut har utformats sålunda att det är
angeläget att de som arbetar i jordbruket får en ekonomisk standard som är
likvärdig med den som yrkesutövare i andra näringar når. Med detta avsågs bl.
a. att möjlighet bör beredas till företagsekonomisk lönsamhet vid rationellt
bedrivna jordbruksföretag i hkhet med de lönsamhetsförhållanden som råder inom
näringslivet i övrigt. Vi finner det angeläget att denna utlovade
inkomstmålsättning snarast uppfylls.

Sedan
år 1966 har emellertid den ekonomiska situationen för jordbruket ständigt
försämrats, vilket framgår av de beräkningar som gjorts av lantbruksekonomiska
samarbetsnämndens inkomstgrupp. Under åren 19661970 har
industriarbetarinkomsten ökat med ca 8 000 kr. medan inkomsten för en jordbrukare
på en gård om 40 ha har minskat med ca 3 000 kr. Det har under dessa år
uppstått en differens på ca 11 000 kr. mellan dessa tidigare
jämförelseinkomster.

Trots
att ett jordbruk på 40 ha på de södra slättbygderna måste sägas vara ett
rationellt företag enligt dagens måttstock är dock inkomsten helt otillräcklig
för uppnåendet av företagsekonomisk lönsamhet. De vid årets överenskommelse om
jordbrukspriserna uppnådda förbättringarna har givetvis i någon mån förbättrat
lönsamheten men leder inte fram till uppfyllandet av målsättningen från år
1967.

Vi
vill därför med hänvisning till bl. a. den fallande produktionen inom
mjölkhanteringen, vilken är en direkt följd av bristande lönsamhet, framhålla
att företagsekonomisk lönsamhet är nödvändig för en fortsatt hög
rationaliseringsverksamhet och för att unga människor skall ägna sig åt
jordbruksnäringen.

Med
hänsyn till den betydande eftersläpning vari jordbrukarinkomsten befinner sig
är det nödvändigt att, såsom på annat ställe framhållits, orsakssammanhanget
härvidlag noga utreds inför kommande prisöverläggningar. Vi vill påpeka
nödvändigheten av att målsättningen om företagsekonomisk lönsamhet snarast
förverkligas om produktionen skall kunna upprätthållas och de inom jordbruket
sysselsatta skall få en ekonomisk standard som är likvärdig med den som
erbjuds inom andra näringar.»

2. angående omfattningen av den svenska
sockerbetsodlingen av her

rar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Krörmiark (m), Larsson i Borrby

(c), Johansson i Holmgården (c) och Berndtsson i Bokenäs (fp) som

anför:

s. 9 Kontrollera mot PDF

JoU 1971: 44 9

»De senaste årens pris- och inkomstutveckling på
jordbrukets område har medfört betydande balansrubbningar på produktionssidan.
Parallellt med en mycket snabb utslaktning och minskning av mjölkproduktionen
har det uppstått betydande överskott av spannmål. Detta beror emellertid också
på att beslutet år 1967 om nedskärning av sockerbetsodlingen med 10 000 ha har frigjort
motsvarande areal för spatmmålsodling, vilket åstadkommit svåravsättbara
överskott.

Under
de år som förflutit sedan år 1967 har svensk sockerbetsodling undergått mycket
långt gående rationaliseringar och torde nu kunna visa resultat som knappast överträffas
på något annat håll.

Vi
vill också erinra om att sockerpriset på världsmarknaden, vilket under många år
legat på en mycket låg nivå, bl. a i samband med tillkomsten av det
internationella sockeravtalet, sedan hösten 1968 företett en betydande stegring.
Starka skäl talar för att priset på socker även i fortsättningen kommer att
Ugga på en hög nivå. Vid nuvarande prisförhållanden ger odling av 1 ha vete en
exportinkomst av ca 1 500 kr. Samtidigt utgör importutgiften för socker
motsvarande 1 ha sockerbetsodling ca 4 000 kr. Även om jämförelsen är förenklad
torde det stå klart att en utökad sockerbetsodling är samhällsekonomiskt
motiverad.

I
anslutning härtill anser vi att det nu kan finnas skäl att pröva om inte en
utökning av sockerbetsarealen är möjlig att genomföra. Vi är givetvis medvetna
om att grunderna för nuvarande reglering av sockernäringen i princip
fastställts för femårsperioden den 1 juli 1969den 30 juni 1974. Enligt vad vi
kunnat finna bör dock hinder inte möta att, om parterna kan enas därom,
villkoren i avseende på betodlingsarealens omfattning revideras och
produktionen i fortsättningen baseras på en större areal, förslagsvis 50 000
ha.

En
sådan ändring av betodlingsarealen torde inte behöva strida mot Sveriges
åtaganden enligt internationella sockeravtalet.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

JoU 1971: 44 10

Bilaga

Yttranden
över motionen 1971:1003

Lantbruksstyrelsen
(16.3.1971)

Lantbruksstyrelsen framhåller att inför de
sonderande samtal, som i höstas inletts i Bryssel mellan en svensk delegation
och EEC-kommissio-nen för eventuella förhandlingar, inom handelsdepartementet
tillsatts en särskild beredningsgrupp med uppgift att bereda frågor av
betydelse för utformningen av förhandlingsinstruktionerna. I denna beredningsgrupp
ingår representanter för olika berörda departement, som fått i uppdrag att
närmare kartlägga de vid förhandlingarna aktuella frågorna, bl. a.
jordbruksproblemen. Lantbruksstyrelsen utgår ifrån att de i motionen nämnda
problemställningarna därvid redan beaktats.

Statens
jordbruksnämnd (15.3.1971)

I likhet med lantbruksstyrelsen hänvisar statens
jordbruksnämnd till den inom handelsdepartementet tillsatta särskilda
beredningsgruppen och framhåller därvid att den i motionen berörda frågan om
det svenska jordbrukets situation vid en anslutning till EEC m. m. synes ingå i
det problemkomplex som täcks av beredningsgruppens mandat.

Lantbrukshögskolan
(15.3.1971)

Lantbrukshögskolans rektorsämbete vitsordar
betydelsen av att de frågor som kan bli aktuella för det svenska jordbruket vid
en anknytning i en eller annan form till EEC blir noggrant utredda och
belysta. Olika organ är såvitt rektorsämbetet har sig bekant sysselsatta med utredningar
kring dessa problem. Sålunda torde hithörande frågor kontinuerligt penetreras
bl. a. inom statens jordbruksnämnd och inom kommerskollegium. Även jordbrukets
egna organisationer arbetar med problemen. Om ytterligare överväganden i
frågan gör det uppenbart att en samlad utredning bedöms som erforderlig tillstyrker
lantbrukshögskolans rektorsämbete en sådan utredning.

Lantbrukarnas
riksförbund (3.3.1971)

Riksförbundet
anför.

Det svenska jordbrukets situation vid en anslutning
till EEC är en fråga, som nu diskuterats i nära nog ett decennium. Många utredningar
och specialundersökningar har också gjorts under årens lopp såväl på den
statliga sidan, främst inom Statens jordbruksnämnd, som av LRF och dess
föregångare Lantbruksförbundet och RLF. Särskilt intensiv har

s. 11 Kontrollera mot PDF

JoU 1971: 44 11

utredningsaktiviteten
varit vid de båda tidigare tillfällen, då utvidgningsförhandlingar ägde rum
eller syntes vara på väg att starta, nämligen 196163 och 196667. Exempel på
frågor som därvid har närmare penetrerats är jämförelse av producentpriserna i
Sverige och EEC, sannolika anpassningsproblem på de olika varuområdena,
möjligheter att bibehålla ett särskilt stöd till jordbruket i norra Sverige
efter en anslutning, den sannolika produktionsutvecklingen vid en övergång till
EEC:s prisrelationer, in- och utbetalningarna till jordbruksfonden,
subventionernas omfattning, produktionskostnaderna samt livsmedelskostnademas
ev. förändringar vid en anslutning.

Sådana
undersökningar måste emellertid följas upp fortlöpande, då priser och prisrelationer,
försörjningsläge, jordbrukspolitikens utformning och mycket annat av betydelse
för bedömningen av det svenska lantbrukets situation ständigt förändras. På
sistone har tillkommit bl. a. de faktorer, som motionärerna påpekar, nämligen
att den svenska livsmedelsberedskapen har försvagats. Särskilt gäller detta
mjölk- och köttproduktionen. Mjölkproduktionens ev. anpassningsproblem har
därför och med hänsyn till att prisskillnaderna enligt vissa undersökningar
skuUe vara särskilt stora på detta varuområde, undersökts närmare på sistone,
delvis i samarbete mellan Statens jordbruksnämnd och LRF.

Ambitionsgraden
för dessa undersökningar måste ständigt bedömas i relation till sannolikheten
för att en utvidgning av EEC verkligen kommer tiU stånd. I nuläget är
förhandlingarna med Storbritannien av avgörande betydelse.

Med
arbetshypotesen att förhandlingarna leder till en utvidgning av gemenskapen ser
vi det som mycket värdefullt att de undersökningar, som gjorts på olika håll
enligt ovan, främst på tjänstemannaplanet, nu i motionens anda kompletteras med
en utredning där såväl parlamentariker som representanter för lantbruket
ingår. Sådan komplettering skulle säkert i och för sig vara motiverad på många
områden men behovet framstår särskilt starkt ifråga om jordbruket, där EEC:s
gemensamma politik är så ingripande på näringens villkor. Kommer utredningen
till stånd, är vi beredda att ställa utredningsmaterial och expertis till förfogande.
Vi utgår ifrån att LRF bereds möjlighet att nominera lantbrukets företrädare i
utredningen. Det kan nämnas, att i våra nordiska grannländer, främst i Norge,
deltar jordbruksorganisationerna fortlöpande i de utredningar som föregår
formulerandet av förhandlingsuppläggningen.

Utredningen
bör tillsättas skyndsamt, så att åtminstone delrapporter kan vara färdigställda
till hösten 1971, då egentliga förhandlingar Sverige/EEC ev. kan börja. Utöver
vad som framhållits i motionen bör utredningen också undersöka konsekvenserna
för det svenska jordbruket om en anslutning ej kommer till stånd för Sveriges
del medan en sådan förverkligas för andra EFTA-länder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TRYCKERIBOLAGET
IVAR HEGGSTROM AB. STOCKHOLM IQ7I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.