Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om svenskt medlemskap i Internationella naturskyddsunionen
1971 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:JoU45, Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om svenskt medlemskap i Internationella naturskyddsunionen
Dokumentets text
Jordbruksutskottets
betänkande nr 45 år 1971 JoU 1971:45
Nr 45
Jordbruksutskottets
betänkande i anledning av motion om svenskt medlemskap i Internationella
naturskyddsunionen
I motionen 1971: 1053 av herr Werner i Malmö m. fl.
(m, s, c, fp) har hemstäUts att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att vårt
land måtte ansöka om medlemskap i Internationella naturskyddsunionen, lUCN.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från
statens naturvårdsverk. Se bilaga till detta betänkande.
Utskottet. I förevarande motion anförs bl. a. att
det i mUjövårdskret-sar väckt förvåning att Sverige inte är anslutet till
Internationella naturskyddsunionen (lUCN). Våra grannländer Danmark och
Finland är anslutna och likaså ett stort antal länder i världen i övrigt.
Motionärerna anser det särskilt med tanke på Sveriges värdskap för 1972 års
FN-konferens om miljövården angeläget att vi ansluter oss till unionen.
Frågan
om Sveriges anslutning till naturskyddsunionen behandlades av 1969 års riksdag
i anledning av motioner med väsentligen samma yrkande som i den nu
föreliggande. Utrikesutskottet (UU 1969: 6) framhöll i sitt utlåtande över
motionerna bl. a. att Sverige redan var väl representerat i organisationen, då
två statliga och fyra'enskilda organisationer var medlemmar. Organisationens
dominerande icke-statliga karaktär och omröstningsreglerna ingav principiella
betänkligheter mot medlemskap. Röstningsreglema var visserligen under
omprövning, men utskottet var inte berett att tillstyrka motionerna, som
avslogs av riksdagen.
I
en reservation tiU utlåtandet hemställdes att riksdagen skulle uttala sig för
anslutning.
I
sitt yttrande över den nu föreliggande motionen har naturvårdsverket bl. a.
redovisat vissa nyligen företagna ändringar i stadgarna för unionen, som bl. a.
berör röstningsreglerna och röstningsproceduren. Verket framför vidare som sin
uppfattning att regeringamas agerande i första hand bör ske inom ramen för
befintliga mellanstatliga organisationer, t. ex. FN, UNESCO och FAO, medan
naturvårdsunionen framför aUt har en uppgift att fylla i huvudsak som ett
internationellt organ- för de ideella naturvårdsorganisationerna. Verket anser
övervägande skäl tala för att nuvarande form för svenska statens medlemskap i
unionen bibehålls men att det eventuellt kan övervägas att naturvårdsverket i
1
Riksdagen 1971. 16 saml. Nr 45
JoU 1971: 45 2
stället
för nuvarande medlemsavgift erlägger medlemsavgift som för regering.
Utskottet
ansluter sig tiU den av naturvårdsverket deklarerade uppfattningen att
nuvarande form för medlemskap bör bibehållas och finner alltså inte skäl
förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
således
att riksdagen lämnar
motionen 1971: 1053 utan åtgärd.
Stockholm
den 19 maj 1971
På
jordbruksutskottets vägnar NILS G. HANSSON
Vid
detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie (c),
Mossberger (s), Persson i Skänninge* (s), Johanson i Västervik (s), Hedin (m),
Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Wirtén (fp). Augustsson (s), fru
Lindberg (s), herr Takman (vpk), fru Sundberg (m), fru Theorin (s) och fru Anér
(fp).
*
Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Hansson i
Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Wirtén (fp), fru Sundberg (m) och fru
Anér (fp), vilka ansett att utskottets utlåtande fr. o. m. det stycke som
börjar med orden »I sitt yttrande» samt utskottets hemställan i stället bort ha
följande lydelse:
»Internationella
naturskyddsunionen (lUCN) har en central ställning och utför ett
världsomfattande arbete inom naturvården. Unionen har konsultativ status hos
FN, ECOSOC, FAO, UNESCO, Europarådet m. fl. FAO och UNESCO samarbetar intimt
med lUCN och är representerade med permanenta observatörer i dess styrelse.
lUCN har en framträdande roll på det internationella fältet. 30 regeringar och
ett mycket stort antal nationella organisationer av vilka många är statliga
organ hör f. n. till IUCN:s medlemmar. Av de europeiska staterna är Danmark,
Finland, Schweiz, Storbritannien, Belgien, Västtyskland, Italien, Luxemburg,
Monaco och Nederländerna medlemmar.
Det
har, som i motionen framhålles, ofta på internationellt håll väckt förvåning
att den svenska regeringen inte är representerad i lUCN. De internationella
naturvårdsorganisationerna med lUCN i spetsen har under de senaste 15 åren
spelat en betydelsefull roll inom opinionsbildningen på naturvårdsområdet i
olika länder, och det är främst genom deras arbete som naturvården under
1960-talet erhållit en internationell dimension på ekologisk grund. Ett
särskilt berömt lUCN-initiativ är det Internationella Biologiska Programmet
(IBP), vilket skisserades 1961
JoU 1971: 45 3
som
ett ekologiskt femårsprogram med huvudsyfte att mäta den biologiska
produktiviteten i olika biotoper inom skilda regioner av världen. Detta förslag
antogs 1964 av »International Union of Biological Sciences and International
Council of Scientific Unions» (den internationella sammanslutningen av
naturvetenskapliga forskarorganisationer). Det har sedermera utvecklats
ytterligare och vuxit till en imponerande, över hela världen förgrenad
organisation, vars arbetsprogram också upptar naturvård.
1964
års naturresursutredning framhöll i sitt betänkande särskilt betydelsen av de
internationella naturvårdsorganisationernas arbete, varvid i första hand
nämndes just lUCN jämte två andra. Sverige har i motsats tUl många andra länder
inte följt en av FN:s generalförsamling 1962 enhälligt antagen resolution, som
rekommenderade regeringarna att stödja lUCN och övriga internationella
naturvårdsorganisationer.
Då
nu, som framgår av utlåtandet från naturvårdsverket, röstningsreglerna så
ändrats i lUCN att Sverige, om regeringen går in som medlem, får 8 röster,
medan det f. n. har 5, anser utskottet att Sverige bör ansöka om medlemskap
eller att eventuellt naturvårdsverket medges att erlägga medlemsavgift som för
regering.
Utskottet
hemställer därför
att riksdagen med bifall tUl motionen 1971: 1053 i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att vårt land måtte ansöka om medlemskap i
Internationella naturskyddsunionen (lUNC).»
Bilaga Yttrande över motionen 1971:1053 Statens
naturvårdsverk (25.3.1971)
Naturvårdsverket finner övervägande skäl tala för
att nuvarande form för svenska statens medlemskap i lUCN bibehålls. Eventuellt
kan övervägas att naturvårdsverket som också tidigare föreslagits från
verket i stället för nuvarande medlemsavgift erlägger medlemsavgift som för
regering. Detta förutsätter dock motsvarande ökning av verkets anslag.
Naturvårdsverket anför
därutöver.
Internationella naturvårdsunionen (lUCN) har
alltsedan tillblivelsen framhåUit sin karaktär av icke-statlig internationell
organisation och fristående forum för ekologisk och naturvetenskaplig
expertis. Genom betydelsefullt och kvaUficerat arbete på naturskyddets område
har lUCN haft framgång i sin strävan att påverka statemas agerande i fråga om
såväl lagstiftningsåtgärder som inrättande av naturreservat, m. m. lUCN
bedriver också en omfattande informationsverksamhet.
JoU 1971: 45 4
Trots ställningen som icke-statlig organisation har
IUCN;s stadga för att basen för organisationens verksamhet i såväl
finansiellt som annat hänseende skaU breddas medgett medlemskap även för
regeringar, statliga myndigheter och internationella organisationer.
Organisationen har sålunda kommit att få en tämligen ovanlig blandform, med
olika rösträtt för skilda slag av medlemmar. Svenska medlemmar i lUCN är f. n.
statens naturvårdsverk, domänverket. Vetenskapsakademien, Stiftelsen Nordiska
museet. Stiftelsen Skansen, Svenska jägareförbundet och Svenska
naturskyddsföreningen.
Vid
IUCN:s senaste generalförsamling i New Delhi den 24 november 1 december 1969
avstod naturvårdsverket, liksom övriga svenska medlemmar, av kostnadsskäl från
att delta i mötet. På dagordningen stod bl. a. ett förslag till ändringar på
vissa punkter av IUCN:s stadga.
Under
hänvisning till vad utrikesutskottet anfört när frågan om svenska regeringens
medlemskap i lUCN senast var föremål för riksdagens prövning (UU 1969: 6) får
naturvårdsverket lämna följande redogörelse för stadgeändringarna. Uppgifter om
de nya stadgarna har inte kommit verket tillhanda i annan form än i IUCN:s
verksamhetsberättelse för 1969 (Annual Report 1969).
De
stadgar som gällde före generalförsamlingens möte 1969 innebar att varje
regeringsrepresentant vid omröstning i församlingen ägde 2 röster,
representanterna för statliga organ och/eller privata organisationer från ett
och samma land sammanlagt 1 röst och representant för internationell
organisation 1 röst. De svenska medlemmarna hade således sammanlagt 1 röst.
Det
stadgeändringsförslag som förelades generalförsamlingen 1969 innebar följande
röstningsregler:
Regeringsrepresentant: 3 röster
Representanter för
statliga organ från samma land:
sammanlagt om jämväl regeringen är medlem 1 röst eller O röst
Representant för
icke-statlig organisation: 1 röst
Representant för
internationell organisation: 2 röster
I Atmual Report 1969 uppges att detta
ändringsförslag har godtagits. Vid oförändrat svenskt deltagande har således
Sverige 1 statlig och 5 icke-statliga röster. Om även den svenska regeringen
ingår som medlem ändras röstetalen till 3 statliga och 5 icke-statUga röster.
Enligt
lUCN-sekretariatets kommentarer till stadgeändringsförslaget sägs syftet med ändringen
vara att vidmakthålla IUCN:s karaktär av icke-statlig organisation. Genom
tillströmningen av regeringsrepresentanter under senare år beräknades nämligen
den röstövervikt för icke-statUga organisationer som rått intill år 1969 att
inom kort förbytas i en röstminoritet. Ändringarna utformades därför så att de
icke-statliga medlemmarna skulle tillförsäkras majoritet under överskådlig
framtid.
För
att i viss utsträckning upphäva de negativa verkningarna för de statliga
representanterna av de nya röstningsreglema, vilka kunde tänkas avskräcka nya
stater eller statliga myndigheter att ingå som medlemmar eller i värsta fall
förorsaka utträde av sådana medlemmar, föreslogs generalförsamlingen att även
ändra omröstningsproceduren. Enligt tidigare refererad käUa har också denna
ändring godtagits.
Den
nya orruöstningsproceduren innebär att förnyad orm-östning skaU verkställas om
en första votering inte lett tiU enhälligt beslut. Statsre-
JoU 1971: 45 5
presentanter
och jcke-statsrepresentanter skaU då rösta var för sig och majoritet krävs i
båda grupperna.
Enhgt
uppgift i Annual Report ändrade 1969 års generalförsamling IUCN:s stadga också
i fråga om beräkningen av medlemsavgifter till organisationen. Genom ändringen
skall FN-skalan i princip gälla vid beräkningen av avgift för deltagande
regering, medan övrigas avgifter behålls oförändrade. Uppgiften att
medlemsavgiften för den svenska regeringen skulle komma att uppgå till 3 250
dollar torde vara korrekt. Naturvårdsverket erlägger en årsavgift om 50 dollar.
I
verksamhetsberättelsen anges vidare att 30 regeringar är medlemmar i lUCN,
varav 19 kan betecknas som utvecklingsländer. Naturvårdsverket vill i detta
sammanhang rikta uppmärksamheten på att det förhållandet att en rad europeiska
och andra länders regeringar är medlemmar av lUCN till viss del torde kunna
tillskrivas den omständigheten att flertalet av dessa länder saknar
självständiga ämbetsverk av den typ som utmärker svensk statsförvaltning.
Enligt
naturvårdsverkets uppfattning bör regeringarnas agerande i första hand ske inom
ramen för befintliga mellanstatUga organisationer, t. ex. FN, UNESCO och FAO,
medan lUCN framför aUt har en uppgift att fyUa i huvudsak som ett
internationellt organ för de ideella naturvårdsorganisationerna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.