Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående utnyttjandet av grundvattentillgångarna

1971 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:JoU50, Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående utnyttjandet av grundvattentillgångarna

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets
betänkande nr 50 år 1971 JoU 1971:50

Nr 50

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion
angående utnyttjandet av grundvattentillgångarna.

1 motionen 1971:1027 av herr
Larsson i Staffanstorp m, fl, (c), har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl, Maj:t måtte anhålla om utredning angående utnyttjande av våra
grundvattentillgängar.

Utskottet har inhämtat yttranden
över motionen från statens naturvårdsverk, lantbrukshögskolan,
ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och
Vattenvärnet. Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet. I föreliggande motion
erinras om att den pågående strukturomvandlingen i samhället med koncentration
av befolkningen till vissa storstadsområden bl. a, skapar problem för
vattenförsörjningen, eftersom tillgången på sötvatten är begränsad och
grundvattenbeståndet hotas. Enligt motionärernas mening motiverar bristande
kännedom om våra hydrogeologiska förhållanden tillsammans med den livsviktiga
frågan om grundvattentillgångarna och ett ökat vattenuttags inverkan pä
växtligheten att frågekomplexet om utnyttjandet av våra grundvattentillgängar
blir föremål för en översiktlig utredning. Utredningen bör omfatta hela landet
med särskild inriktning på det ökade grundvattenuttaget i de
befolknings-koncentrerade områdena.

Utskottet vill för sin del understryka
grundvattenfrågornus stora betydelse för vattenförsörjningen, särskilt i
landets mera tättbebyggda delar. Som bl. a. lantbrukshögskolan franihäller i
sitt yttrande över motionen är det naturligt att man för
vattenförsörjningsändumål i första hand söker utnyttja befintliga
grundvattentillgängar för att sedan, i den mån dessa är otillräckliga,
komplettera med ytvatten ur sjöar och vattendrag. Enligt utskottets mening är
det emellertid angeläget att frågan om i vilken omfattning
grundvattentillgängarna kan eller bör utnyttjas ägnas stor uppmärksamhet. En
alltför stark exploatering av dessa tillgångar kan välla oberäkneliga skador på
växtlighet och natur. Som framhålls i remissyttrandena över motionen har
Sveriges geologiska undersökning (SGU) under senare år erhållit vissa anslag
för grundvatten-undersökningar, nämligen för en försöksorganisation för ett
brunns-och borrarkiv och för regionala grundvattenundersökningar. Under SGU sorterar
även ett stationsnät för grundvaltenständsobservationer. Grundvatten- och
markfrågor, sedda ur allmän vetenskaplig synpunkt, handhas även av Svenska
kommittén för internationella hydrologiska dekaden, som bl. a, driver ett antal
försöksområden.

Riksdagen 1971. 16 saml Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

JoU
1971:50 2

Utskottet vill i förevarande
sanunanhang vidare fästa uppmärksamheten på att 1964 års geologiutredning i
sitt nyligen avlämnade betänkande (1971:17) "Malm - Jord - Vatten"
understrukit grundvattenfrågornas stora betydelse och föreslagit att SGU för
framtiden får en fast organisation för grundvattenundersökningar. Enligt
utredningens förslag skall geologisk verksamhet avseende utredningar och
forskning beträffande jordarternas och berggrundens egenskaper samt tillgångar
på råvaror, utom beträffande speciella malmmineral, sammanföras till en enhet
vid SGU, Vid denna enhet skall bedrivas grundläggande verksamhet omfattande
uppföljning. Inventering och forskning inom berörda geologiska ämnesområden,
varvid särskild vikt luggs vid grundvattenfrågor i samarbete med statens naturvårdsverk.
Utredningen fruniliåller att hittills gjorda grundvattenundersökningar
vanligen enbart syftat till lösandet av rent lokala problem. Enligt utredningen
torde därför större regionala grundvattenundersökningar redan nu kunna
förutses bli synnerligen angelägna. Speciellt gäller detta inventeringar av
grundvattentillgängar i bl. a. rull-stcnsäsar och andra isälvsavlagringar. Vid
planeringen av olika regioners framtida vattenförsörjning kan, anför
utredningen, grundvatlenalternati-vens bidrag bättre bedömas, om sådana
inventeringar finns alt tillgå och modern teknik för grundvatlenutvinning och
konstgjord ytvatteninfiltration beaktas. Utredningen understryker i detta
sammanhang också att stora insatser torde komma att behövas vad beträffar
grundvattnets skydd mot förorening genom infiltration frän markytan.
Geologiutredningens betänkande har varit föremal för remissbehandling och
bereds f. n. inom industridepartementet.

Den i förevarande motion behandlade frågan har såsom
framgår av det föregående aktualiserats i Kimgl. Maj:ts kansli. Med hänsyn
härtill och då det torde råda allmän enighet om behovet av skärpt uppmärksamhet
i fråga om grundvaltensituationen i landet förutsätter utskottet alt syftet med
motionen kommer att tillgodoses utan att riksdagen i nu förevaran-tle
sammanhang gör någon särskild framställning i ämnet.

Utskottet
hemställer

att
riksdagen anser motionen 1971:1027 besvarad riied vad utskottet
anfört,

Stockholm den 14 oktober 1971 På jorilbruksutskottets
vägnar

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling
har närvarit: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i Skänninge
(s), Johanson i Västervik (s), Hedin (m), Jonas.son (c), Magnusson i Grebbestad
(s), Wirtén (fp), Krönmark (m), fru Lindberg (s), herrar Lars.son i Borrby (c),
Tukman (vpk), Berndt.sson i Bokenäs (fp), Bergqvist Is) och fru Theorin (s).

s. 3 Kontrollera mot PDF

JoU
1971:50 3

Yttranden över motionen 1971:1027 Bilaga

Statens
naturvårdsverk (21.4.1971) Naturvårdsverket anför.

Frågan huruvida mera påtagliga
sänkningar av grundvattenståndet uppkommer genom grundvattenuttag har
uppmärksammats sedan lång tid tillbaka. Samarbetskommitté'n för
Kristianstadsslättens hydrologi anför i sin slutrapport år 1969 att det efter
ett omfattande undersökningsarbete klart framgår att någon allmän tendens till
sänkning av grundvattnet inom Kristianstadsslätten inte finns. Denna slutsats
torde dock knappast vara generellt giltig för alla utnyttjade grundvattentillgångar.
I varje fall uppkommer regelmässigt en viss lokal avsänkning i anslutning till
vattenuttaget.

Uppgifter om grundvattenbeståndets fluktuationer samlas in
av Sveriges geologiska undersökning (SGU), där man för ändamålet bl. a. har
ett brunnsarkiv. Under SGU sorterar även ett stationsnät för
grundvatten-ståndsobservationer. Grundvatten- och markvattenfrågor, sedda ur
allmän vetenskaplig synpunkt, handhas även av Svenska kommittén för internationella
hydrologiska dekaden (IHD-kommittén), som bland annat driver ett antal
försöksområden. Såväl inom SGU som inom IHD-kommittén torde tillfredsställande
bevakning av hithörande utländsk litteratur och utländska erfarenheter äga rum.

Utredningar och undersökningar om hur växtligheten
påverkas av eventuella grundvattensänkningar synes närmast ligga inom
lantbrukshögskolans verksamhetsfält. Erfarenhet om grundvattensänkningarnas
följder med avseende på marksättningar m. m. torde i tillräcklig omfattning
finnas vid statens geotekniska institut. Beträffande den föreslagna inventeringen
av grundvattentillgångarna får statens naturvårdsverk hänvisa till verkets
utlåtande den 4 mars 1970 över motionerna 1:522 och 11:609/ 1970. (JoU
1970:47).

Enligt naturvårdsverkets uppfattning torde den verksamhet
rörande grundvattentillgångarnas utnyttjande, som antytts i det föregående i
huvudsak täcka de frågor motionärerna önskar utreda. Någon särskild utredning
synes därmed obehövlig.

Lanfbrukshögskolan (29.4.1971)

Lantbrukshögskolans rektorsämbete
tillstyrker att en utredning kommer till stånd för att belysa de problem som
sammanhänger med utnyttjandet av våra grundvattentillgångar och anför i samband
därmed.

Den fortgående
befolkningskoncentrationen till städer och tätorter har på många håll skapat
problem ifråga om vattenförsöriningen. Det är naturligt att man för detta
ändamål i första hand söker utnyttja befintliga grundvattentillgångar för att
sedan, i den mån dessa är otillräckliga, komplettera med ytvatten ur sjöar och
vattendrag. Som motionärerna framhåller, kan en sänkning av grundvattenytan
medföra tekniska skador i form av sättningar i marken, sprickor i byggnader
etc. Delta har klart framgått bl, a. vid tunnelbyggen och liknande.

I princip måste ett grundvattenuttag lokalt medföra en
sänkning av grundvattenytan, det bildas en s. k. sänkningstratt. Vid ett visst
grundvattenuttag uppstår ett jämviktsläge mellan grundvattenstånd och
tillrinning. Vad som maximalt kan uttagas ur en grundvattentäkt utan att
några

s. 4 Kontrollera mot PDF

JoU
1971.50 4

fortgående förändringar sker, är den mängd som motsvarar
grundvattenbildningen inom tillrinningsomrädet. Överskrides denna, innebärande
att man minskar det tillgängliga vattenförrådet, kommer en successiv
grund-vattenståndssänkning att ske såväl vid vattentäkten som inom området i
övrigt. En sådan utveckling, vilken är liktydig med en engångstömning av grund
vattenmagasinet, bör självfallet undvikas men har kunnat konstateras på många
håll. Det måste därför anses angeläget att en utredning rörande våra uttagbara
grundvattentillgångar kommer till stånd, i första hand genom en inventering av
redan verkställda lokala undersökningar.

Vad sedan frågan om skador på vegetationen genom
grundvatten-ståndssänkning beträffar, kan denna icke entydigt besvaras. På
jordar som i de övre skikten har en god vattenhållande förmåga, såsom fallet är
med jordar med ett mera betydande inslag av ler, torde risken vara ringa eller
obefintlig; dylika jordar kan binda och magasinera stora nederbördsmängder som
sedan under inträffande torrperioder kan upptagas av växterna.

Lätta jordar däremot, med sand och mo som dominerande
inslag är betydligt mera känsliga för en grundvattenståndssänkning; dels är
mängden bundet vatten mindre än i styvare jordar och dels är bindningen mindre
stark och vattnet därför mera påverkbart. Pä dylika jordar kan därför en
grundvattenståndssänkning ha en ogynnsam inverkan på vegetationen.

Ingenjörsvetenskapsakademien (30.4.1 97 1)

Akademien understryker att den i
föreliggande motion föreslagna utredningen angående utnyttjandet av våra
grundvattentillgångar är i hög grad motiverad. Akademien anför därvid.

Problemen på
vattenförsöriningssidan är speciellt markerade i landets södra regioner. De
väsentliga vattenförbrukarna inom öresundsregionen, nämligen Malmö, Lund,
Helsingborg, Landskrona, Eslöv med en sammanlagd vattenförbrukning av ca 60
Mm'/år, täcker till större delen sitt vattenbehov med ytvatten frän Vombsjön
och Ringsjön, ca 48 Mm3/är, och endast till en mindre del med grundvatten från
i huvudsak Alnarps-strömmen, ca 12 Mm-'/år. Några planer på att exploatera
ytterligare grundvattentillgångar föreligger ej för dessa städer. Däremot måste
redan 1979 ny ytvattentäkt tas i anspråk, nämligen Bolmen inom Lagans
avrinningsområde. Ytvatten frän Bolmen kommer fram till sekelskiftet att bli
den väsentliga vattentäkten ej bara för öresundsregionen utan jämväl för större
delen av Skåne.

1 avvaktan på en anslutning till Bolmenprojektet måste
vissa andra delar av Skåne, exempelvis Trelleborg, Ystad med Österlen och
Kristianstad, exploatera ytterligare grundvatten.

Sett på sikt kommer grundvattnet i Sverige att vara av
underordnad betydelse för vattenförsörjningen. Behovet måste täckas med
ytvatten antingen det används för tillverkning av konstgjort grundvatten eller
efter behandling direkt kommer till användning. För vissa medelstora och mindre
tätorter kommer däremot grundvattnet att utgöra en värdefull tillgång. För
glesbygden är grundvattnet den enda tillgången.

Alltför stora grundvattenutiag för vattenförsörjning kan
medföra betydande konsekvenser. Härpå finns en mångfald exempel utomlands. För
vårt vidkommande har med de regler som tillämpas vid grundvattenexploatering
inga katastrofer inträffat.

Speciellt allvarliga effekter av grundvattenuttag på
landsbygden är den minskning av ytavrinningen som äger rum, vilket förorsakar
en minskad

s. 5 Kontrollera mot PDF

JoU
1971:50 5

vattenföring i våra vattendrag. Ett belysande exennpel på
detta ger en undersökning (Weijman-Hane och Brink 1969) om förhållandena på
östra Själland, se nedanstående tabell.

Värden på vattenbalansen för olika avrinningsområden på
östra Själland.

Omr.
Vattendrag

Mätstation
Avr.-

Sjö-

Mät-

Neder-

Ytavrinning

Diffe-

Berört vat-

m

nr
nam n \

areal

period

börd-

rens

tentäkts-

kni

%

mni/år

mm/år

1/s. km2

mm/år

område

Avrinningsområden
berörda av större grundvaltemittag

50
Möllcå

1
Frederiks- 77 dal

15

1942-50

616

92

2,9

524

Söndcrsö

52
Värcbro å

5
Ö.Värebro 143

2

1929-49

542

110

3,5

432

Islcvbro
Söndcrsö

52
Hovcå

6
Östriip 56

1942-50

564

44

1,4

520

Islcvbro

52
Korncriip å

7
Kattingc- 189 verket

1

1942-50

574

114

3,6

460

Lej re

A
vrinningsområden icke berörda av större j

riindvä

tteiuitlag

59
Tryggcvälcle å

6 Lille
Linde 131

1

1917-50

615

205

6,5

410

52
Havelsc å

2
Görlöse 70

1929-50

595

152

4,6

443

52

3
Strö 103

1942-50

598

161

5,1

437

52
Gracsc å

4
Hönip 26

3

1946-50

553

155

4,9

398

Stora uttag ur kustnära områden kan
medföra en saltvatteninträng-ning.

Problemen med sättningsskador vid grundvattensänkningar är
betydande särskilt i tättbebyggda samhällen såsom Stockholm, Uppsala, Örebro,
Norrköping, Göteborg, Lidköping och Karlstad, där det sker en
grundvattensänkning och där inträffade sättningar har förorsakat stora skador
på omgivande bebyggelse. Grundvattensänkningen förorsakas främst genom
bortpumpning av grundvattnet men även byggandet av tunnlar och djupa schakt kan
förorsaka en avsevärd grundvattensänkning, som kan sträcka sig över stora
områden och förorsaka skador på betydande avstånd från den punkt där sänkningen
äger rum.

Det bör i detta sammanhang påpekas att en hel del
sättningsskador är att hänföra till alltför tätbelagda ytor inom
stadsregionerna och samtidig kraftig dränering.

Det är ofta mycket svårt att återställa en sänkt
grundvattenyta. Det kan ske genom att man försöker täta runt en läckande tunnel
eller leda tillbaka det vatten som pumpas ur t. ex. en schaktgrop. Sådana
infiltrationsbrunnar slammar emellertid lätt igen. De kräver kontinuerligt
underhåll som både är omständligt och dyrbart.

Den allmänna landhöjningen bidrar även till en relativ
sänkning av grundvattenytan. Denna är av storleksordningen 1/2 cm per år i
stockholmstrakten och I -I 1/2 cm längs Norrlands kustland. Här sker således
en relativ grundvattensänkning av upp till I 1/2 m/100 år.

Ansvarsfrågan vid uppkomna skador är mycket besväriigatt
fastställa. I detta sammanhang krävs det en grundlig översyn av den
lagstiftning som existerar på området.

Inom tättbebyggda områden är det angeläget att fortlöpande
observationer göres av grundvattenytans nivå och dess variation med årstiden.
Vid regelbundna observationer kan man då fastställa om en onormal sänkning har
ägt rum i samband med exempelvis ett tunnelbygge. Ett sådant permanent
observationshät skulle även medverka till att man

s. 6 Kontrollera mot PDF

JoU
1971:50 6

säkrare än förut kunde fastställa vem som har varit
vållande till en grundvattensänkning.

En ändring av grundvattennivån inverkar otvivelaktigt på
växtligheten. Särskilt i sådana områden där jorden huvudsakligen består av sand
och mo. Det är angeläget att det görs en samordning av forskningen på detta
område vilken bedrivs vid Sveriges Geologiska Undersökning. Lantbrukshögskolan
i Ultuna, Tekniska högskolan i Stockholm samt vid Stockholms, Uppsala och
Lunds universitet.

Akademien finner det utomordentligt angeläget att en
översyn av våra grundvattentillgångar samt fortlöpande observationer av den
inverkan på sättningar, ytavrinning, växtlighet etc, som kan bli följden av en
exploatering, kommer till stånd. En sådan översyn bör inledas med en sammanställning
av det ur vissa synpunkter mycket rikhaltiga material som finns att tillgå på
olika lokala plan. Som exempel bifogas några mera officiellt präglade
utredningar, som utförts de senaste åren - kristianstadsslättens hydrologi
(1969). Grundvattentälgångar i sydvästra Skåne (1970), Al-narpsströmmen
(1969).*

Sveriges geologiska undersökning (SGU) (26.4.1971)

Sveriges geologiska undersökning (SGU) anför.

Motionen berör ett för
vattenförsörjningen väsentligt frågekomplex. Motionärerna synes främst avse de
negativa effekterna av grundvattenuttag. De skadeverkningar som främst
åberopas, har dock ej aktualitet inom de närmast åsyftade regionerna med stora
grundvattenuttag (t. ex. sydvästra Skåne). Det bör vidare beaktas, att frågan
även haren positiv sida. Grundvattnet kan i många fall erbjuda den bästa och
ekonomiskt fördelaktigaste lösningen av vattenförsörjningen, särskilt för
mindre och medelstora samhällen. Kännedom om grundvattentillgångarnas storlek,
utvinningsmöjliglieterna och eventuella skadeverkningar är i själva verket
olika aspekter av samma problem.

Pä grund av skilda hydrogeologiska förhållanden i olika
delar av landet är förutsättningarna för stora grundvattenuttag i djupare jord-
eller berglager växlande. Största likheten med de åberopade förhållandena på
Själland och i Tyskland återfinns i delar av Skåne, Även andra områden, t. ex.
Öland och Gotland kan uppvisa särskilda förhållanden. Men även i övriga delar
av landet förekommer betydande grundvattentillgångar, t. ex. i många rullstensåsar.

För SGU, som instruktionsenligt har att bl, a, företa
undersökningar i hydrogeologiska syften, har en närmare kännedom om Sveriges
grundvattentillgångar framstått som en alltmera betydelsefull fråga, SGU har
under senare är erhållit vissa anslag för grundvattenundersökningar, nämligen
för en försöksorganisation för ett brunns- och borrarkiv, för regionala
grundvattenundersökningar samt för ett grundvattenobserva-tionsnät m, m.

Brunns- och borrarkivet avser registrering,
sammanställning och bearbetning av observationer från utförda brunnar, främst
borrbrunnar, inom vissa försöksområden, däribland Skåne, Öland, Gotland och
Örebro län. 1 anslutning till brunnsarkivets arbeten har SGU lämnat en
sammanfattande redogörelse för Skånes hydrogeologi och deltagit i utredning av
Kristianstadsslättens grundvattentillgångar. De regionala grundvattenundersökningarna
avser större sammanställningar, i första hand kartor över
grundvattenförhållandena inom vissa regioner, för närvarande främst Närke.
Genom brunnsarkivets och de regionala grundvattenundersökningarnas försorg är
för närvarande hydrogeologiska kartor under utar-

* Här ej bilagda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JoU
1971:50 '

betande dels över Örebro-regionen, dels över sydvästra
Skåne, Kartbladet Örebro SV bilägges som exempel på kartorna över Närke,* De
första kartbladen (Malmö SV Trelleborg NV samt Örebro SV) är för närvarande
tryckfärdiga respektive under tryckning. Arbetena fortsätter bl, a, inom
kartbladet Malmö SO Trelleborg NO, som omfattar ett ur grundvattensynpunkt
synnerligen betydelsefullt avsnitt av sydvästra Skåne,

Grundvattenobservationsnätet avser undersökningar som
belyser den naturliga grundvattenbildningen och grundvattentillgångarna i olika
geologisk mäjö. Genom sädana observationer skall man exempelvis kunna besvara
frågan om förändringar i grundvattenståndet har naturliga orsaker, t, ex,
klimatiska. Observationerna utgör en fortsättning på det undersökningsprogram,
som startades som ett internationellt projekt av Internationella Hydrologiska
Dekaden (IHD), Andra aspekter av vattenomsättningen inom vissa försöksområden
utreds bl, a, av SMHl. En konsekvens av ovan nämnda arbeten är att SGU deltar i
utarbetandet av en hydrogeologisk karta över Europa,

1964 års geologiutrednings betänkande "Malm Jord -
Vatten" (SOU 1971:17) har nyligen utkommit. Geologiutredningen
understryker grundvattenfrågornas stora betydelse och föreslår, att SGU för
framtiden får en fast organisation för grundvattenundersökningar. Det förtjänar
i detta sammanhang nämnas, att inom de geologiska statsinstitutionerna
exempelvis i Centraleuropa, England och Nordamerika, utgör grundvattenavdelningarna
en av de största och viktigaste enheterna,

SGU får sammanfattningsvis framhålla, att grundvattenfrågorna,
särskilt i landets mera tättbebyggda delar, har blivit alltmera
betydelsefulla, särskilt för vattenförsöriningen i mindre och medelstora orter.
Självfallet måste därvid även eventuella skadeverkningar beaktas. Av väsentlig
betydelse även för de praktiska aspekterna är vattenbalansen, dvs. den
naturliga grundvattenbildningen i förhållande till grundvattenuttagen.
Samarbete bl. a. med Danmark är därvid av stor betydelse, när det gäller
förhållandena i sydvästra Skåne. Undersökningar och inventeringar av
grundvattenresurserna bör komma till utförande i större omfattning än för
närvarande. SGU är beredd att medverka i sådana undersökningar, och avser att
framlägga förslag i anslutning till I 964 års geologiutrednings synpunkter.
Vattenvärnet (30.4.1971)

Vattenvärnet tillstyrker att den
begärda utredningen kommer till stånd snarast och anför i anslutning härtill.

Vattenvärnet instämmer i
motionärernas uttalande om grundvattentillgångarnas stora betydelse för
vattenförsörjningen. Ungefär hälften av kommunernas vattenbehov tillgodoses
genom grundvatten. Att en tredjedel av grundvattenuttaget möjliggjorts pä
konstlad väg genom infiltration i särskilda bassänger får ses som en följd av
otillräckliga grundvattentillgångar.

Otillräckligheten kan i sin tur bero på sänkning av den
naturliga grundvattennivån genom för stora uttag. Ingrepp i grusåsar, sänkning
av sjöar för att utvinna mer jord, reglering av sjöar och vattendrag för
kraftproduktion, utdikning m. m. är andra former av exploatering som i varierande
grad medverkat till förändringar i grundvattennivän. Väsentlig är också den
hårdgöring av mark som sker i samhällen, på industriområden, flygfält,
landsvägar m. m. Eftersom omsorgsfull dränering alltid föregår hårdgöringen, så
måste även här en bestående negativ inverkan på grundvattenförrädena äga rum. *
Här ej bilagt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JoU
1971:50 8

Man får heller inte bortse ifrån
att grundvatten ibland förorenas, något som kan ha allvarUga följdverkningar
för vattenförsörjningen, särskilt har då oljeutsläpp, t. ex. från läckande
oljecisterner, varit orsaken. Tyvärr nödgas man utgå ifrån att sådana skador
kommer att bli allt vanligare innan kommunerna äntligen får kontroll över
beståndet av oljecisterner. Allt talar för att detta inte är gjort förrän om
åtskilliga år.

Som motionärerna framhåller och ger exempel på finns det
även andra negativa effekter förknippade med ökande grundvattenuttag. Sådana
belyses i Malm - Jord - Vatten (SOU 1971:17), betänkandet som 1964 års
geologiutredning nyligen överlämnat till industriministern. Kommittén
understryker bl. a. vikten av en samordning av alla tillgängliga resurser och
en planmässig inventering av landets vattentillgångar, åtgärder som är
oundgängligen nödvändiga om allvarliga och svårreparerade skadeverkningar skall
kunna undvikas.

Vattenvärnet har i olika sammanhang företrätt en liknande
uppfattning. Föreningen finner det ytterst angeläget att samhället skaffar sig
kunskap om såväl grundvattentillgångarna som övriga vattenresurser och att allt
görs för att hushålla med dem och skydda dem med sikte på framtiden.

Som utredningen framhåller i sitt betänkande måste man t.
ex. räkna med stigande uttag av grus, vilket kommer att hota
grundvattentillgångar inom aktuella områden. Det finns olika anledningar till
varför exploateringen av grusförekomsterna måste ske med stor försiktighet och
framsynthet. Skyddet av grundvattnet torde vara en av de viktigaste. Geologiutredningen
påpekar att det nu inte finns något centralt organ för handläggning av ärenden
rörande sand-, grus- och stentäkt. Skulle ett sådant inrättas - vilket
utredningen synes föreslå - är det självklart att ett nära samarbete måste ske
med statens naturvårdsverk beträffande bl. a. grundvattenfrågorna.

Som framgår av ovanstående finns det synnerligen starka
skäl för motionärernas förslag att låta utreda utnyttjandet av landets
grundvattentillgångar.

G ö teborgs Offsettryckeri AB, SthIm
71.414 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.